Det har hänt så OTROLIGT mycket med den här lilla personen de senaste månaderna bara. Den största skillnaden är väl att han pratar väldigt mycket nu jämfört med för ett halvår sedan, vi förstår väl det mesta han menar men ungefär en fjärdedel av hans meningar är fortfarande ett mysterium. Det är så roligt med det första pratandet ändå, det blir ofta nån rolig liten dialekt och lite gammaldags uttryck, blandat med sånt vi vuxna säger. Hans senaste grej är att när han säger något så upprepar vi ju ofta det, och då säger han ”ja DET gör vi”, typ som ”äta gass” – ”äta glass?” – ja DET gör vi!

Fordon är absoluta favoriten att leka med, men kök kommer strax därefter. Han är fortsatt makalöst duktig på att underhålla sig själv och hitta på små lekar, man hittar honom oftast liggande på golvet körandes nån bil med stor koncentration (om man är hemma vill säga, rymningsrisken är annars fortsatt stor med den här).

Humöret och den egna viljan är två andra områden som tagit stora steg framåt, så att säga. Herre du milde vad arg han blir när han inte får PRECIS som han vill och han är inte lätt att lirka med eller distrahera heller. Hade vi bott i lägenhet hade väl nån ringt polisen 18 gånger i timmen som han skriker då… Han ska PROMPT bestämma vad som ska göras, vill man tex inte kliva in i bilen efter dagis utan hellre springa ut i vägen och välkomna bilarna (!!!) så blir man VANSINNIG när mamma hindrar en.

Han har hittat gosedjur med, till min stora förtjusning eftersom jag själv älskade det när jag var liten. Nu tar han tag i vilket djur han får tag i och kramar hårt och säger ”mysigt”, så gulligt!

Den sista saken jag måste nämna är att han sjunger en hel del?! Oftast när vi sjunger för honom skriker han TYST! och vi får vackert lägga ner, men själv kan han sjunga och dansa Små Grodorna, Björnen sover och Lilla snigel – har inget minne av att de andra två kunnat text och melodier när de varit så små så jag är helt imponerad! Och hur sött liksom…

Grattis på din 2½-årsdag, finaste lilla Filip!