Familj

Inget Formex

/ LindaG / Lämna en kommentar

Nähä, det blir inget Formex den här gången =( Min kollega har råkat ut för Kristallsjukan, stackarn, och jag är riktigt genomförkyld med (även om nog lite alvedon och ipren hade kunnat funka). Så synd! Den enda fördelen är att vi slipper åka fram och tillbaka till Stockholm, det tar sån tid och är såååå tråkigt.

Idag är Lukas tillbaka på dagis, näsan rinner ju på båda barnen, men i övrigt känns de helt ok.

Just nu längtar jag till helgen, vi är barnlediga hela lördagen (fram till läggdags) och på kvällen ska vi gå på bio – Django Unchained (Tarantinos nya). Har inte riktigt bestämt vad det blir på dagen, men förhoppningsvis lite träning, lite shopping, fika och kanske en bit mat någonstans. Maken fyller ju år nästa vecka, så då kanske det kan vara bra att ”fira” lite även om kassan tryter – alltid bra att ha en anledning ju… 😉

Det är ju också en anledning till att gifta sig!

/ LindaG / Lämna en kommentar

Det har varit skönt att få lite rutin på livet igen, även om det bara varade en vecka innan det blev VAB med Lukas. När barnen har fått leka på var sitt håll – skola och dagis – så blir det inte riktigt lika mycket bråk hemma, och det är lite lättare att se hur goa de är =)

Oliver berättade i går på väg till simborgarskolan att han nu är kär i Alicia (vår granne som också går i hans klass) och hon är kär i honom. Jag frågade lite vad det betyder, och han sa att de skulle gifta sig när de blir stora. När jag frågade varför man gifter sig fick jag till svar ”Ja men annars måste man ju bo helt själv i ett hus och det vore ju inte alls roligt för då har man ingen att leka med”. Underbara unge!

Märks det att han älskar att bada? 😉

Lukas är lika charmig som han är busig, och dessutom är han väldigt kelsjuk och kramig just nu, något som jag verkligen älskar. Han kommer gärna upp (speciellt om han busat innan) och tar sina små armar hårt runt min hals och säger ”älskar dig, mamma”, tror sjutton att man smälter då…. 🙂 Han har också en helt uppsjö av små fasoner för sig, mycket grimaser och roligheter, och det är rätt ofta svårt att hålla sig för skratt även när han busar… I dag är han tämligen frisk, bara lite snorig, så i morgon blir det dagis igen.

Sover just nu middag i soffan. 
Själv känner jag mig riktigt dassig just nu, men jag hoppas det värsta går över tills i morgon så jag orkar åka till Formex. Håll tummarna!

Att sjunka eller flyta

/ LindaG / Lämna en kommentar

Efter den otroliga storm av kommentarer jag fick igår, har jag valt ut en.. Haha, jag skojar bara, jag fick bara en. Det var A som ville ha inredningstips. Lite kul, för på torsdag – fredag kommer jag åka till formex och hoppas kunna få med mig en hel del tips inför våren =) Däremot tycker jag det är svårt att skriva om inredning, dels för att det finns så sjukt mycket bra bloggar av folk som jobbar med det här hela tiden, och dels för att det JAG tycker om min egen inredning kanske inte direkt är så trendstyrt utan mer personligt. Enkelt uttryckt gillar jag färg, och jag vill ha ett hem som känns… hemtrevligt, snarare än trendigt.

På ett helt annat ämne har jag såklart plockat upp pojkarnas förkylning idag. Lukas har varit hemma med marken i två dagar, vi hoppas på dagis i morgon men om det blir så eller inte vet vi kanske inte förrän framåt kvällen.

Ikväll börjar dessutom simskolan – simborgarskolan för Oliver och minisim 1 för Lukas (som ju inte kommer gå idag då såklart).  Väldigt synd att Lukas missar idag, vi är väldigt nyfikna på hur DET kommer gå. Min gissning är att han kommer se rutschkanan i den ”djupa” delen, springa dit och slänga sig ut direkt. Eller möjligen bara slänga sig rätt ut i vattnet…. Haha, efter flera år av dyra simskoleavgifter på en snäll och beskedlig Oliver så kommer de i alla fall få jobba för pengarna misstänker jag 😉

Här är den lilla busen. Håller på att lära mig lite nytt i photoshop, eller i alla fall friska upp lite gamla kunskaper.  

Prosit

/ LindaG / Lämna en kommentar

Så typiskt att all den här fina snön kom nu när min bror åkt hem, vi skulle ju åka längdskidor och slalom, men det blev ju inte så mycket av det. Maken har inga längdskidor, han har lånat min pappas ett par gånger, men intresset verkar inte vara så stort där. Än så länge funkar det ju dessutom rätt bra att gå bredvid Oliver, det går ju inte så jättefort än.

Tyvärr räckte det tydligen med en vecka på dagis och skola – Lukas har nu feber och båda två är förkylda. Men eftersom Lukas typ missade all snö sist med så har vi ändå varit ute och åkt lite pulka och lekt i snön en stund, stackarn har ju knappt hunnit vara ute i snön alls. Blev ju såklart ytterligare en sömnlös natt. Verkar som vår otur tänker fortsätta det här året med…

På väg till affären för att handla lördagsgodis.

Nu ska jag i alla fall inte gnälla mer! Efter vår promenad blev jag vansinnigt sugen på en semla, har aldrig tidigare gått så här länge utan att äta en – normalt sett börjar min semmelsäsong i oktober 😉 Självklart blev det från centralkonditoriet, förutom att det ibland är liiiite för mycket mandelmassa så är de helt perfekta enligt hur jag vill ha en semla. Hade tänkt fota den, bara för att, men det hann jag aldrig 😉 Båda barnen älskar också semlor, eller rättare sagt grädde och mandelmassa, för det är nog det enda de äter…

I kväll eller i morgon ska jag göra en chiligryta att äta i taco-bröd tänkte jag. Hittade ett recept här på tasteline som verkade gott, och ska nog även testa att göra chilistuvad majs till, kan behöva något nytt tillbehör känner jag.

Den andra sidan

/ LindaG / Lämna en kommentar

Kom just hem från att ha sett Jack Reacher på bio med Glenn och Tina, riktigt underhållande film för övrigt, men kände inte att jag kunde somna riktigt än.

Det känns som om jag bara klagat på barnen på sistone, men nu när de sover är de ju så snälla och söta så jag såklart får dåligt samvete för att jag inte berättar om alla BRA saker med dem med 😉

Oliver är egentligen inte sådär värst besvärlig nu, förutom att han krånglar med maten och retar sin lillebror… Däremot har han lärt sig så fantastiskt mycket saker i höst att det är galet, och nu över julen verkar även det där med att läsa ha lossnat – han kan få ihop ganska långa ord, och kortare meningar 🙂 Sen är han ju ”enkel” med, jag kan lita på honom och jag vet att han sköter sig, så han får ganska mycket frihet (lär bli värre för brorsan). Min stora, fantastiskt snälla pojke!

Lukas är ju då motsatsen, han är sjukt klåfingrig, retligt och måste alltid ha saker på sitt sätt utan kompromisser. Men han är också oerhört charmig och rolig, och hans minspel är helt underbart! Det pratas MYCKET nu, och han ger sig inte förrän han är säker på att vi förstått honom… Dessutom är han väldigt kelig och kramgo, nåt jag verkligen uppskattar. För nån vecka sedan började han säga ”älskar dig mamma”, och utnyttjar det såklart hejdlöst eftersom det gör honom helt oemotståndlig!

Såna här dagar, med tusen sammanbrott (tex plastmynt i vårt Playstation och nedspolade leksaker), känns det som man bara vill komma bort lite, men i vanlig ordning är det lättare att komma ihåg hur fantastiska de är när man fått lite tid ifrån dem. Bäst att passa på att blogga lite då med, så inte bara den ena sidan syns….

Slutet…

/ LindaG / 2 kommentarer

Jag har ju tidigare konstaterat att 2012 nog var ett av de sämsta åren jag varit med om, men det fick i alla fall ett oerhört trevligt avslut! Som sällskap hade vi G&T med familj, och så min bror. Och har man trevligt sällskap så får man ju se till att ha motsvarande mat, så det är mest det jag tänkte skriva om. Som lite hors d’houvres hade våra gäster varit duktiga och tagit med lite plock, det blev knäcke med limekräm, bruschetta med parmaskinka, laxrulle och gratinerade grönmusslor. Sjukt gott, och vi fick lite snabbt bestämma att vi nog fick dra ut lite mer mellan rätterna, det blev rätt mycket mat =)

Som förrätt serverade vi något jag inte har testat innan, eller förresten hade vi inte gjort någon av rätterna innan men nyår kändes ju som ett uppfriskande tillfälle att prova sin kokkonst på 😉

Förrätt: Steak Tartare (råbiff då)

Finhackad ekologiskt innanlår
Finhackad rödlök
Hackade inlagda rödbetor
Kapris
Äggula
Dijonsenap

Bara en i församlingen hade ätit detta innan, men det visade sig vara helt fantastiskt gott! Skulle lätt kunna tänka mig att äta det som huvudrätt nästa gång, förutom att det var ganska jobbigt att skära köttet så smått.

Huvudrätt: Rosastekt ankbröst med het rödvinssås och mandelpotatispuré

Rödvinssåsen hade jag ju gjort dagen innan, receptet finns här.

Mandelpotatispuré
Koka mandelpotatis, samt ev. några jordärtskockor
Gör ett mos, med lite smör, grädde och salt och peppar
Tillsätt riven parmesan (eller om det nu är slut, ta västerbottenost istället)

Ankbröst, snitta skinnsidan och bryn den sidan i en stekpanna (utan fett, det blir en massa fett ändå). Lägg filéerna med skinnsidan upp i en ugnsform och kör in i ugnen på 150 grader, tills innertemperaturen är 52 grader. Stäng av ugnen, öppna luckan, täck med aluminiumfolie och låt stå minst 10 minuter. Skär upp i skivor och servera.

Som tillbehör hade vi ugnsrostade tomater, recpetet på det finns här.

Till efterätt blev det:
Polkagrispannacotta med rabarbersorbet
Pannacottan hade blivit godare med riktig polkagris, vi hittade bara sån där mjölig nu när vi handlade. 
5 dl grädde
3-4 msk krossade polkagrisar
Koka upp grädden och smält polkagrisarna i. 
2 gelatinblad, vattnade och urkramade. 
Låt stå över natten i kylen. 
Rabarbersorbet
3-400 g rabarber i bitar
1 dl vatten
1 dl socker (smaka av)
Koka till ett mos, kyl och låt stelna lite lätt i frysen ca en timme. 
Vispa 2 äggvitor till ett fast skum och blanda ihop det med rabarberkompotten, frys sedan till önskad konsistens 
Haha, ser att bilderna bara blir mer och mer suddiga… Det kan ev. ha att  göra med de tomma glasen i bakgrunden. Åh, förresten, frukten är en pithaya…

Post-jul-syndrom

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jaha ja, då var den över för i år, julen. Känns ganska skönt, även om vi har en väldigt opretentiös jul med få ”måsten”. Julafton rullade på ganska snabbt, barnen fick två större paket på morgonen, Lukas fick ett playmobilhus med 511 möbler (däribland 16 små, små bestick, bara för att ge en komplett bild av hur mycket smått som ligger över hela huset nu) och Oliver fick ett rymdskepp i LEGO. Vi hoppade julmaten och körde fika och ostbricka med min familj på eftermiddagen/kvällen – mycket godare. Gårdagen spenderade vi hos mormor och morfar, vi åt gott och spelade ett av årets sällskapsspel, mycket trevligt!

Eftersom jag blev deprimerad inför utsikten att inte få ett enda paket så kom jag ju på att jag och maken skulle byta, hade väl inte något avancerat i tanken, men jag fick ett helt katastrofkit med medföljande instruktioner =) 

Idag var väl en något mer utmanande dag, eftersom barnens farfar skulle komma idag så skulle jag ta mig in till coop och handla lite kyckling och annat, och dessutom hade jag tänkt ta en snabb runda inne på A6. Jag kan stå ut med rean en kort stund, om jag är själv och jag vet vart jag ska… Därför blev jag inte jätteglad när jag satte mig i bilen, vred om nyckeln och absolut ingenting hände… Inte en reaktion, inget lyse, ingen radio och inte en suck ifrån motorn. Inte så svårt att räkna ut att det var batteriet, men varför i hela friden det hade tvärdött har vi ingen aning om – bilen stänger ju automatiskt av radio och belysning efter 5 minuter om man glömt nåt på? Efter lite starthjälp med kablar från grannen så fick vi i alla fall igång den så jag kunde köra ner den till pappa, som har en batteriladdare (och ännu viktigare – en bil att låna ut över dagen). Det fick bli firmabilen till rean…

Lite lagom ovant att backa en sån här i jultrafiken, men den har ju gott om bagageutrymme i alla fall 😉

Lyckades faktiskt hitta ungefär det jag behövde, lite nya underkläder på Twilfit, två nya toppar på Esprit och en extra stor träningsväska på Stadium (så att jag får plats med alla skydden till kickboxingen). Känner mig riktigt nöjd med det faktiskt!

I morgon blir det en tur till badet i Skövde, jag gissar att vi knappast kommer vara själva där, men nåt måste vi ju hitta på för både jag och barnen håller på och klättrar på väggarna här hemma… Inte går det ju att vara ute och åka skidor eller nåt heller, i det här skitvädret, och min träning har ju jul-uppehåll dessutom… =/  Det här kommer bli långa två veckor om det ska hålla på så här!

Men längdskidor är väl inte så jobbigt att åka?

/ LindaG / Lämna en kommentar

Så där ja, så var den första och sista julmaten inhandlad. Vi tog ungarna och åkte upp till Coop vid 9.30, nästan inget folk så det var superskönt, speciellt som det alltid är en pärs att ha med Lukas i en affär. När man är 90 cm hög och snabb som en vessla försvinner man väldigt fort mellan hyllorna, speciellt när man ska busa hela tiden… Det blir en slags julmatskompromiss i år, jag vill inte se mer julmat allsoch  maken vill ha köttbullar och rödbetssallad, så nu köpte vi bara det och äter det som lite julfrukost / brunch. Till middag blir det det jag har på spisen nu – gott dillkött på det fantastiska ekologiska köttet vi köpte av bonden för ett tag sedan.

Om en liten stund kommer bror min hit, och då ska vi ge oss ut och åka lite längdskidor är det tänkt. Vet inte riktigt hur det ska gå till, för jag har sån träningsvärk i hela kroppen att den känns lite lätt avdomnad när man sitter still… Har varit oerhört redig den här veckan och både tränat 2 pass kickboxing och gått 2 rundor på gymmet, den senaste rundan i går förmiddags. Med trevligt sällskap och en bra ”coach” är det faktiskt riktigt roligt har jag kommit fram till! =)

Igår var vi ju oxå på julfest hos Jossan med familj, jättemysigt och man fick en liten kickstart på jullovet med god julstämning =) Barnen dansade runt granen och pysslade, och vi försökte väl mest överleva allt stoj 😉

Nu kommer brorsan, håll tummarna för att han inte får dra mig tillbaka 😉

Kort o gott

/ LindaG / Lämna en kommentar

Kort rapport – Lukas är feberfri sedan i lördags, den nya penicillinkuren gjorde stor skillnad! Nästa gång han blir sjuk ska jag be att få något annat än kåvepenin direkt…. Idag är första dagen på dagis för honom, idealiskt hade väl varit om han kunnat vara hemma hela veckan men vi har banne mig inte råd att vabba mer…

För övrigt, idag åker jag på säljmöte på Hooks herrgård. Ska bli skönt – vi stannar över natt och jag ser fram emot att få sova utan en arg/ledsen 2-åring på mig… Är däremot sjukt trött efter en helt galen natt så jag hoppas att jag inte somnar mitt i allt… Förhoppningsvis blir det i alla fall bastu och god mat i kväll =)

Efter att ha ätit både julbord och jullunch så känner jag mig nu inte direkt sugen på julmat längre… Hur gör ni över jul, kör ni ”allt” som vanligt eller hur gör ni? Jag börjar luta åt att skippa 4/5 av julmaten, kanske bara lite janson, brysselkål och köttbullar… Barnen lär väl inte äta så mycket julmat i vilket fall.

Saker man lär sig när man har sjuka barn

/ LindaG / Lämna en kommentar

o ALLT inklusive äcklig Kåvepenin går ner om man bara får en ruta fin, mörk choklad efter. (eventuellt kommer han aldrig mer kunna äta choklad sedan, men det lär vi väl märka)

o Ipren går numer under namnet ”den Goda Medicinen”, alvedonen är inte alls lika poppis (helt tvärtemot vad de flesta barn verkar tycka)

o Som vanligt blir alla barn som kommer in på akuten mirakulöst pigga tills läkaren undersökt dem. ”Men han ser ju jättepigg ut och orkar leka, det kan väl inte vara så farligt…”

o Man kan tydligen ha 40 graders feber varje natt i över en vecka.

o Om man har en telefontid med en läkare mellan 10 och 11 så kommer den läkaren ofelbart ringa i exakt samma sekund som man öppnat en bajsblöja och ska börja torka. Läkaren får helt enkelt vänta…

o Enligt samma princip ringer det garanterat någon de minuterna man passar på att ta en dusch.

o Det är något av en bantningsmetod att vara hemma med sjukt barn, i alla fall om man inte får släppa dem för 1 minut. Det är helt enkelt inte vidare avslappnat att äta något när nån skriker för full hals i örat på en.

För övrigt så fortsätter vi med 40 graders feber… Öroninflammationen hade i alla fall försvunnit, och de hittade inget annat uppenbart fel på honom så vi går enligt teorin att han fått en till kraftig virusinfektion precis efter den första… hurra….

Han missade därmed sitt första Lussefirande på dagis igår, och som det är nu håller vi alla tummar och tår för att han ska vara så pass pigg att mormor kan passa honom lite i kväll, så jag och maken kan gå på hans julbord med jobbet. Jag kommer däremot köra, så jag kan ta mig hem fort om det är nåt. Imorgon är det Olivers lussefirande, givetvis lagom i tid för att jag ska missa åtminstone första delen av ett stort möte på jobbet i morgon som jag vill gå på.

Jag kan nog, lite så här i förtid, konstatera att det här kan vara ett av de sammantaget värsta åren i mitt liv. FUCK!