Så. Uttråkad.

Blöh vilken tråkig dag. Vi hade ju bokat om vår hotelvistelse till Skövde till denna helgen men fick till slut boka av den eftersom Filip inte är frisk än. Men för att det inte skulle bli helt platt fall för barnen så har maken åkt med de stora två till badet i Skövde över dagen, och jag stannar hemma med Filip. I dag är han nästan feberfri ändå och ”bara” superförkyld och har en hemsk hosta, men för första dagen på hela veckan känns det som det går åt rätt håll i alla fall. Men jag är grymt uttråkad, efter 5 eller 6 dagars VAB de senaste två veckorna (maken har VABbat med) så har jag städat, bakat, rensat, tvättat och gjort allt jag kommit på. I dag möblerade jag om lite i Filips rum och nu när han har sovit så har jag passat på att slå in presenter till O’s födelsedag på tisdag och de julklappar jag köpt in hittills. Vi kommer liksom inte ut eller i väg någonstans, jag och Filip, han är för hängig för de flesta utflykter. Inte kan man bjuda hem nån heller, när han är sjuk, så vi bara går runt här hemma. Det blev heller aldrig ljust ute i dag? Det blev som mest bara ett grådassigt skymningsljus som tog sig in…

I morgon tänker jag i alla fall ta en runda själv och fixa lite inför födelsedagar och jul. Tänker också åka och kolla på ett alternativ till mina nordpols-stövlar – de kom häromdagen och är visserligen fantastiskt skönt och håller nog sig varma genom allt, men de är SJUKT stora. Alltså tänk storleken som att man tar en stövel och sätter utanpå sin vanliga vinterkänga typ. Måste testa ett alternativ ett snäpp ner på köld-skalan, ett par Caribou som ska klara -40, och se om de kan vara ett något mer smidigt alternativ.

Dock finns det en del kul på schemat framöver, på fredag ska vi på julbord på Esters med jobbet och nästa vecka är det både vinprovning och AW (två olika dagar) inplanerat, så den här trista svackan blir förhoppningsvis inte långvarig. Vad gör ni, denna regniga och grå novemberhelg?

3 ja och 3 nej inför julen

Det är mindre än sex veckor kvar till jul, vilket gör mig glad, för i år är jag riktigt sugen på jul. Det varierar ganska kraftigt tycker jag, vissa år har jag mest velat ignorera julen och ibland har jag velat gå all in – mycket beroende på hur stressad jag känner mig och hur mycket annat det är som pågår. Men i år, i år är jag sugen på jul! Fast allra helst hade jag ju velat fira jul i huset vi nästan köpte, det vi inte kan släppa än…

Det jag känner är viktigt runt jul är några saker:

  • Fira första advent, gärna med vänner. Det är nu vi äter julskinka och tomtegröt, precis lagom opretentiöst och mysigt!
  • Julgranen. Den ska in ganska tidigt, och sen ut ganska tidigt efter jul med. Det viktigaste är att den är tät, storleken är inte så viktig. Och den ska vara riktigt!
  • Mormors pepparkaksdeg. Jag säger deg, för det är den som är det viktiga. Finns ingen deg i världen som påminner om den, och oftast gör vi den till pepparkakshus och lite vanliga pepparkakor, men ganska mycket av den försvinner redan i deg-form (seriöst bäst när man äter degen alltid?).
  • Snö. Det GÅR inte få en bra julkänsla om det inte är snö. Det här är ju helt klart den svåraste punkten eftersom man inte kan göra nåt åt det själv.

Sånt jag INTE tycker är så viktigt runt jul är:

  • Julbord. Alltså det är gott att gå på ett julbord, det gör jag gärna, men att ställa sig och laga all den maten – som ändå ingen äter sen? Nope. Hemma får alla välja max 2 saker som man inte vill vara utan och sen räcker det.
  • Lucia. Jag tycker det är skitmysigt att se ett Luciatåg på tex TV, men när man ska gå på barnens Luciatåg på dagis så är de alltid utomhus, mina barn vill aldrig vara med och det är ALLTID iskallt regn. Dock har jag enorma förväntningar på att äntligen få gå på Junedals Luciatåg, har inte sett det sedan jag själv var med!
  • Julgodis. Det är jättekul att göra julgodis, men sen blir det lätt liggande (eller så äter man så mycket att man mår illa). Dessutom är det oftast svindyrt, typ om man gör Rocky Road där man ska ha 5 bra godisar för att göra 1? Vill ju dessutom ha BRA choklad och gillar inte fulgodis…

Själva julafton är svår tycker jag på många sätt, den blir aldrig riktigt det där mysiga, stora julaftonen med familj och vänner, vi firar rätt ofta själva och det är en lite ensam känsla över det. Men det där innan, det lägger jag gärna min energi på.

Jag har faktiskt hängt ut ljusslingor på hönsgården och i uterummet redan, mest för att det är så förbaskat mörkt ute nu ju. Ljus i olika former är ju också väldigt mysigt, men det är många år sedan vi kunde tända ljus ”fritt” i huset, med små barn är det en risk och med större barn som springer runt och kastar saker så är det en annan risk. Men nån gång ska jag tända en jäkla massa ljus.

En gnutta snö på en liten, liten gran när vi var i vattenledningsparken i helgen.

Pst, du har inte missat att du har alla mina juligaste recept under rubriken ”goda tankars julkalender” i mitt receptarkiv va?

Pst igen, vill du verkligen frossa i julkänsla så gå in på Underbara Claras blogg!

Krabbelurer och kokkaffe

Krabbelurer är en av de första sakerna som dyker upp när man googlar på recept över öppen eld. Jag har medvetet undvikit dem eftersom jag misstänkt att det skulle vara det enda barnen skulle fråga efter, eftersom de är mer som fika än lunch. Det är egentligen ett mellanting mellan amerikanska pannkakor, munkar och sockerkaka och jag kan meddela att det var sjukt smarrigt! Har dock talat om för barnen att det inte blir krabbelurer varje gång vi är ute i skogen, de är tämligen sockerstinna. Till det blev det äkta kokkaffe, vilken fröjd! Ska aldrig mer ta med kaffe i termos när vi ska ut i skogen…

Krabbelurer, lagom till fika för 4 personer

4,5 dl mjöl (jag tog hälften fullkornsdinkel)
2 ägg
1,25 dl socker
1,5 dl mjölk
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
0,5 tsk salt

Smör eller olja till stekning
ca 1 dl socker blandat med lite kanel att vända krabbelurerna i.

Blanda alla torra ingredienser, rör sedan ner mjölk och ägg till en slät smet. Jag hällde upp i en spritspåse och hade med, men det blev rätt kladdigt eftersom det var svårt att lägga ifrån sig, bättre att hälla över i en tetra eller PET-flaska!

Värm en stekpanna över eld, häll i olja eller smör och dutta i små ”plättar” av smeten. Vänd när de är gyllenbruna, och när de är klara vänder du dem i kanelsockret. Supergott!

Vänd i kanelsocker.

Är vi färdiga för i år nu?

Som jag skrev om redan i lördags kväll så kände vi att det var krupp på G på Filip. Den natten och de därefter lyckades vi hålla det i schakt genom att sova i upphöjt läge och med öppet fönster och han var hyfsat pigg dagtid, men i natt ”bröt det ut” i vilket fall. När man har varit med om det innan är det i alla fall väldigt mycket lättare att hantera, så det blev inte så illa som det blev första gången, men det är ändå läskigt för Filip framförallt, som känner att han inte får luft och dessutom mår dåligt av feber. Så vi har ”sovit” halvsittandes med öppet fönster och i dag blir det VAB – igen… Lite väl mycket den här månaden kan jag känna nu. Vi kände ju att det höll på att bli sämre redan under dagen i går och var inne och kollade på hälsan så det inte är nåt annat, men det verkar bara sitta högt upp i luftvägarna, annars kan man ju bli orolig för lunginflammation som han låter.

Så typiskt med, maken är i Stockholm över dagen i dag igen, han är ju väldigt sällan borta men har nu lyckats pricka in båda VAB-perioderna den här månaden. Så i natt nån gång mailade jag till jobbet att jag inte skulle komma, men när vi vaknade till vid halv nio efter en jobbig natt så hade det mailet naturligtvis inte gått fram utan det hade blivit något fel – så ingen visste vart jag var heller. Himla typiskt.

Nåväl, det här var väl totalt ointressant, men så ser vardagen ut här hemma just nu i alla fall. Hoppas på tillfrisknande så vi kan åka till Skövde ändå till helgen, eftersom vi fick skjuta på det förra helgen.

Redo för arktisk vinter

Ja ni vet ju, jag är världens mest frusna människa. Och lite lätt korkad är jag med, för jag är alltid noga med att barnen ska ha varma och torra kläder, men själv blir jag för snål när det kommer till vinterkläder för att kosta på mig något ordentligt – trots att man som vuxen ju har saker i en evighet. Min första aha-upplevelse var väl för typ 2 år sedan när jag köpte en Didriksson-jacka istället för en billigare variant från typ Vero Moda, vad varm den var! Och förra julen fick jag ju ett fantastisk underställ från Kari Traa i tjock merinoull, det har jag använt flitigt.

När vi var ute i helgen så hade jag VERKLIGEN tagit det varmaste jag hade på fötterna (mina fula men vinterisolerade jobbkängor med supertjocka raggsockar i), men var lik förbannat iskall om både händer och fötter när vi varit ute en stund, och då var det bara runt 0-gradigt. Men nu jäklar, nu har jag tagit i från tårna och googlat fram de varmaste vantarna och stövlarna jag kan hitta och beställt dessa. Stövlarna blir ett par från Sorel, de är inga snyggstövlar men ska klara ner till -72 grader!!!

Vantar verkar inte finnas några bättre än de från Hestra – barnen har fått såna vantar från mormor och de är verkligen supervarma – men eftersom de kostar över 1000-lappen till vuxen har jag inte ens tänkt tanken att köpa, men vad fan vad dum man är då. Nu har jag beställt dessa och har stora förhoppningar!

Eftersom vi dels är ute gärna på helgerna och dels har tre barn som ju gärna är ute (även om de större inte kräver att JAG är ute) så är det ju verkligen på tiden att jag ser till att jag själv inte fryser! Lovar att komma med betyg på skor och vantar, och väntar nu spänt på en riktigt kall vinter med MASSOR AV SNÖ! (snälla?)

Tiramisu

I går var det ju fars dag och såklart fick det bli makens favoriter på middagsbordet – det blev svamprisotto och Tiramisu. När jag skulle plocka fram receptet på det senare här på bloggen insåg jag att jag aldrig lagt upp mitt recept här?! Det måste ju åtgärdas omedelbart! Nu finns det ju tusen varianter och recept på Tiramisu, och jag ändrar ju gärna recept, men maken gillar originalet bäst så här kommer ett bra basrecept. Det går superbra att dubbla, men då behöver man inte använda dubbelt så mycket kex.

Tiramisu, 4-6 portioner

250 g mascarpone
4 msk socker
4 äggulor
3 äggvitor
3 dl starkt, kallt kaffe
2,5 msk sprit (konjak i originalet, jag körde med min favorit rom. Likör är också supergott)
1 msk socker om du inte använder likör i kaffet
1 pkt (med 2 rader) savoirdkex
ca 3 msk kakao

Det enda bökiga med Tiramisu är att det blir många skålar att diska, men om du ser till att ha allt framme och i ordning innan du börjar kan man åtminstone minska lite på disken genom att du kan vispa sakerna i ett svep.

Vispa upp äggvitorna i en torr, ren skål till den formar toppar. Vispa äggulor och socker fluffigt i din ”huvudskål”, lägg sedan i mascarponen och vispa ett tag till, tills det blir ett tjockt och fylligt fluff. Vänd ner äggvitorna försiktigt. Nu är smeten klar, och det är dags att montera.

Doppa kexen till hälften ”längsmed” i kaffet blandat med likör/sprit (och ev. lite socker). Lägg ett lager i botten på din valda form, eller gör dem portionsvis. Häll över ungefär en tredjedel av smeten och pudra över ett tjockt lager kakao. Upprepa tills du har 3 lager (eller 2 om du tar en vid och låg form). Nu kommer det enda som är svårt med en Tiramisu – låt den stå kallt i några timmar, eller helst över natten! Ät och njut…

Krupp

Jahapp. Har just lagt mig med Filip och misstänker att jag inte kommer komma härifrån ikväll. Det verkar vara krupp på gång, han väser och rosslar och får kämpa lite med andningen, även om det inte har brutit ut fullt än. Han har fått betapred nu med, och vi halvsitter i sängen med fönstret öppet. Ser inte fram emot denna natten…. 😔

Bild från gårdagens tupplur, utan krupp.

Fars dag-utflykt

I kylan tog vi oss ner till vattenledningsparken i dag, för att fika med Krabbelurer och kokkaffe, inte dumt! Himla mysigt att komma ut, som vanligt, och hela familjen dubbade Krabbelurerna till det godaste man kan grilla. Lovar att komma med recept i dagarna…

Grattis på fars dag!
Hopp i lerpöl….

Åka skogen?!

Nästan varje dag när jag hämtar Filip från dagis så ställer han en och samma fråga i bilen.

-Åka skogen, mamma?

Nu är det ju inte så himla smidigt att ta en utflykt till skogen en vardagskväll, speciellt inte när det är mörkt ute redan vid fyra, så på vardagar händer det liksom aldrig. Men ändå, varje gång han frågar så blir jag till hälften så himla glad över att det är just det han efterfrågar, och till hälften ledsen för att jag önskar att vi bodde så vi kunde vara ”i skogen” även hemma. Vi har ju en trädgård, men ska jag hinna fixa lite mat till alla och se till att alla kommer i väg på aktiviteter så är det ju till trädgården man är begränsad, och SÅ himla spännande är inte den jämfört med en skog, tycker 2-åringen. Ska också erkännas att jag inte är jättesugen på att vara ute i kolmörkret efter jobbet, då är jag oftast lite trött och frusen.

Jag är glad över de gånger vi kommer ut ändå, vilket nog ingen missat som följer min blogg, det är så roligt att se alla grabbarna hitta på saker att göra, helt naturligt och meddetsamma.

När jag var hemma med dem på höstlovet för Lukas var sjuk så kände vi ändå dag två att vi behövde komma ifrån en liten sväng, så vi åkte ner till vattenledningsparken för att reka inför kommande utflykter. Är det kallt ute vill man inte vara ute så länge och det kan vara skönt att inte ha så långt hem om det tex skulle krävas blöjbyte. Där fanns hela 3 rejäla grillplatser iordningställda, så det kommer helt klart bli ett perfekt mål till vintern. Men kolla här bara, hur härligt är inte det här?!

Studerar fontänerna, med mamma precis bakom eftersom man gärna vill kliva rakt ut.
Rakt in i en diskussion och lek.
Överlycklig över årets första is!
Nästan omöjlig att fota ute, man får vara sjukt snabb.

Som vuxen gäller det mest att hålla sig nära och vara redo för eventuella dödsföraktande kast rakt ut över kanter, underhållningen fixar de dock själva. Så ja, mitt hjärta, klart vi ska åka skogen, så ofta vi bara kommer åt!

Kladdig och seg* kaka med kaneläpplen och jordnötter

Idag går vi runt och skrotar här hemma, minste mannen och jag. Han har piggat på sig ganska snabbt och har nog varit hyfsat feberfri på förmiddagen, men jag är inte säker än på om han är pigg nog att gå till dagis i morgon, det hänger lite på eftermiddagen känner jag. Däremot har min egen hosta blivit rätt illa och jag känner mig hängig med, men det är ju som det är. Är det bara jag som är lite halvdan så åker vi nog till Skövde ändå i helgen, blir nån mer sjuk så får vi väl boka av och om…

Men man kan ju inte bara gå här och plocka, sjuk eller ej så vill man ju gärna ha en kopp (eller fem) gott kaffe och något smaskigt till det. Plockade ihop ett nytt recept här hemma som blev toppen, visserligen är det ju kladdkakans dag i dag, men en kladdig kaka som denna konkurrerar ut vilken vanlig kladdkaka som helst om jag får välja! Att äpplen och jordnötter passar ihop vet ju alla som ätit mellis med äppelklyftor och jordnötssmör 🙂

Kladdig och seg* kaka med kaneläpplen och jordnötter

4 äpplen
ca 0,5 msk kanel
125 g smör
3 ägg
2 dl socker
3 dl mjöl
1 msk vaniljsocker
1 tsk bakpulver
1 näve jordnötter

Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret – bryn om du vill ha det extra lyxigt – och låt det svalna lite. Skala äpplena och skär dem i lite mindre bitar än om du gör vanlig äppelpaj. Lägg dem i en påse och häll över kanel efter smak och skaka runt. Vispa ägg och socker fluffigt. Rör ner mjöl, bakpulver, vaniljsocker och smöret till en jämn smet. Lägg nu i äpplena och vänd runt dem lite hastigt och slarvigt – jag vill att kanelen ska sitta kvar runt äpplet och inte hamna för mycket i kaksmeten. Häll upp smet med äpplen i en smord form med löstagbara kanter. Strö över en näve jordnötter. Grädda nederst i ugnen i ca 25 minuter – kan dock variera rätt mycket så håll koll! Jag vill ha min lite seg och mjuk i mitten så jag kollar ungefär halvvägs in till mitten med en sticka, när den är klar där tar jag ut kakan.

*Seg blir kakan dagen efter, då är den suveränt god, men i ärlighetens namn överlever mina sällan så länge….