Ja det här inlägget handlar lite om hur man ställt om sitt arbetsliv – med tanke på pandemin. Där känner jag mig väldigt förskonad, och är framförallt glad för att jag inte jobbar på Elmia längre eftersom hela mässbranschen tvärdök – tänker på gamla kollegor 😦
Byggbranschen har än så länge klarat sig rätt så bra känns det som, och personligen har jag haft MYCKET att göra hela året. Vi träffar ju en del folk, men det är normalt sett inga problem att hålla distans och vi träffas ju oftast inte mer än 2-4 st åt gången. På kontoret är det också lugnt, de som har administrativa jobb jobbar nästan uteslutande hemifrån, vi på byggservice jobbar oftast på kontoret. Däremot inte just nu då, eftersom jag är lite förkyld, då är det bra att mycket går att lösa hemifrån med. Det tråkigaste just nu med pandemin är att man inte kan göra de där roliga extra-sakerna på jobbet, som att ha julfest, äta julbord och gå på AW, det saknar jag absolut samtidigt som det ju ”bara” är extra-saker.
Att jobba hemma underlättas ju enormt av att hantverkare mm kan skicka bilder på det som pågår och behöver hanteras! Tacka vet jag smartphones!
I kväll har maken julfest med sin avdelning – digitalt såklart. Så vi övriga har underhållit oss med att dekorera pepparkakshus 🙂 Tobbe hade köpt en burk med 10 mini-pepparkakshus, och så gjorde vi dubbel sats kristyr. I år fick även Filip vara med och dekorera själv, vilket gick överraskande bra? Nästan inget kladd och hög koncentration, jag är grymt imponerad! En hel by blev det till slut, utan bråk (!!!!) och för en liten stund nu känner jag mig som årets mamma. Så roligt!
binary commentMan vet aldrig när det är sista gången man gör pepparkakshus med nån som är 14, bäst att dokumentera!En hel by blev det!Stor koncentration!
Hörni, jag hittade en julkalender ändå jag kan dela med er, Kajsons julkalender där det blir 24 inlägg på temat ”lärdomar under året”. Tänker att jag åtminstone hakar på vissa dagar, om inte annat så är det så väldigt kul att få skriva om sånt man kanske inte hade tänkt på att skriva om annars. Nu missade jag gårdagens, men vad sjutton, det är ju bara 2:a december så vi kör från idag 🙂
Hm, nu kan jag ju inte på rak arm säga att jag minns allt jag lagar, men ett av de recept jag faktiskt anammade pga hela familjen tyckte det var kanongott – och dessutom väldigt enkelt, var detta:
Vardagsrecept ska innehålla så få ingredienser som möjligt, helst ha ”inbakade” grönsaker som spenaten här då, och så måste åtminstone 4 av 5 äta den med god aptit. Filip får vi komplettera till när vi har fisk, han har verkligen inte gillat det sedan han föddes…
Strax innan frukost i dag så började jag känna mig lite skrapig i halsen och få ont i huvudet, så för säkerhets skull tog jag med mig datorn hem och jobbar på distans istället. Jag har ju ett jobb där man inte kan distansera sig helt, speciellt inte nu i början av ett stort projekt, men som tur var hann jag med att hålla ett möte på plats i går, så nu ska jag nog reda mig hemifrån ett par dagar åtminstone. Dessutom är det skola i morgon, så då hade jag ändå suttit hemifrån och jobbat. Har jag tur är det bara lite trötthet och inget annat.
Men vad ska vi då skriva om för något som kan kännas positivt en dag som denna då? Tja, för min egen del ska jag nog ta en väldigt lugn dag, med absolut noll ambitioner nu när jobbdagen är slut. Annars är min ambition i dagarna som kommer att hinna gå ut med kameran en stund, dels är det mycket trevligare med blogginlägg med bilder men sen hjälper också kameran till med att fånga det fina i stunden – precis som den här bloggen gör att jag lägger märke och reflekterar över saker som annars kanske bara försvunnit. Kanske, kanske att jag skulle klicka hem lite garn med så jag kan dekorera mina vantar som annars är klara… Tills dess får ni en liten, tjuvkik av dem, för de är faktiskt både färdiga och använda i övrigt 🙂
Tycker mig både se och höra att det är många som är rätt pandemi-deppiga nu. För det blir ju lite extra jobbigt nu, dels med mörker och kyla och dels i tider som i normala fall är fullbokade med aktiviteter med släkt, vänner och jobb – för de flesta blir det väl inte vare sig julbord, julfest eller släktträffar i jul. Hörde om ett företag som ändå gjort en himla bra grej där, alla anställda hade fått en peng för att kunna handla ingredienser och dricka till en viss maträtt, sedan hade de haft en kock som live (digitalt) lagat mat samtidigt som personerna (som var hemma hos sig) för att sen äta ihop. Så mycket bättre än inget ju!
Det finns några saker som gör mig rent mentalt allergisk just nu, så det tänker jag att vi ska undvika. Den första saken är uttrycken ”i dessa tider” och ”under rådande omständigheter” – fy FAN vad trött jag är på de uttrycken. Alla vet ju ändå vad som gäller… kan vi inte bestämma att vi skiter i det tillägget?
En annan sak jag tänker att vi också skiter i denna vintern (om inte alltid) är väl att läsa om folk som uppmanar till saker i form av ”julfys före julmys” och annat i samma stil. Vill du träna – träna, vill du äta – ät, i enlighet med det här inlägget. Speciellt nu känns det som att vi får väl bara hitta sätt att överleva det här med förståndet hyfsat i behåll?
Jag känner själv att jag har ett stort behov av att vara snäll mot mig själv, det är ganska mycket på jobbet och hemma har det varit en jäkla cirkus den senaste tiden på vissa sätt, och därför orkar jag verkligen inte vara något annat. Jag vill sitta i lugn och ro en stund och dricka kaffe. Eller rom – jag fick en romkalender i år igen av maken som vet hur man gör mig glad. Jag vill sitta o spela när ungarna har lagt sig, och bara tänka på INGET viktigt en stund.
Värma glögg över eld och äta med lussekatter. Trygghetskänsla ändå? Noll förberedelse typ.
Tänker att jag ska försöka sprida lite snällstämning här med i december, så gott jag kan. Tipsa om mysiga saker för den som har tid och lust och påminna den som INTE har det att det också är ok att bara äta köpte-pepparkakor och ta genvägar.
För ett par år sedan var jag så redig att jag satte ihop en adventskalender här på bloggen, med julrecept och lite annat. Det skulle jag vilja göra igen, men i år finns varken ork eller tid riktigt. För ett inlägg med recept tar tid, förutom tiden att laga maten så tar det minst en timme att fixa bilder, skriva recept och lite annat – fast man kanske inte tänker på det.
I vilket fall, tills dess så rekommenderar jag varmt min ”gamla” julkalender, ni hittar den i huvudmenyn!
Ja alltså, ni vet ju hur jag är – blir jag intresserad av nåt som MÅSTE jag ju läsa på och lära mig mer om det… Så, idag har hela familjen suttit och kollat på gamla avsnitt av TV4:s valpskola. Jag tänker lite som så att det måste ju vara en förutsättning av vi alla gör likadant och utgår från samma tanke – det finns väl 13468 olika sätt att uppfostra en hund – så det blir enklare för hunden att förstå.
Om vi tar ut glädjen i förskott innan det ens finns en valp? Absolut. Men vad fasen, förr eller senare blir det väl en valp ändå OM det nu inte skulle tagit sig nu, och vi längtar alla väldigt mycket!
Förstår också att det är MYCKET jobb med en liten valp, men vad sjutton, har vi överlevt 3 bebisar så ska vi väl klara detta med tänker jag.
Man blir inte mindre sugen av att ha förmånen att få hälsa på den här söta lilla tösen på 11 veckor på jobbet!
För övrigt så har ÄNTLIGEN jag och barnen fått träffa mormor idag, hon har haft COVID men är frisk nu och har därmed inga restriktioner alls i ca 6 månader framöver – vilket både vi och hon är väldigt glada för! Det blev lite firande av O igen, hon har ju inte kunnat fira honom, och så en lång och iskall promenad (pga tempo = 3-åring). Skönt för henne att kunna träffa folk och gå i affärer, när nu allt annat känns trist, för hon kan varken smitta eller smittas ett bra tag framöver!
Nu ska jag göra en saffranspannkaka, det blir lite dessert efter dagens middag som blev bouillabaisse, och sen är det dags för digital cider-provning!
I dag har vi haft skola på distans. Just nu handlar det om effektiva arbetsplatser (LEAN), alla chefers våta dröm… Inte första gången jag har en liknande kurs, så det är liiiite svårt att hålla motivation och fokus högt, speciellt när det hela tiden händer saker på jobbet parallellt. Mail ska svaras på, telefonsamtal behöver hanteras och lite annat smått och gott. Annars har veckan fortsatt vara riktigt rolig på jobbet, och vi har dessutom hunnit få ett gäng goa skratt, så himla härligt!
Till helgen verkar det ju ändå bli ganska gott väder, om än lite kallt. Vi fick erbjudande från Xoloanne kennel att få låna med oss en hund om vi ville ta en utflykt eller promenad i skogen, kanske att vi testar det 🙂
För övrigt ska det ju pyntas litegrann, det är ju ändå första advent och just nu behövs ju ändå ALLT som får dagarna att skilja sig lite från varandra. Dessutom har vi nästan ätit upp hela satsen lussekatter som ungarna bakade med mormor, så det kanske man skulle ta tag i och baka en ny omgång av.
Men visst ja, en sak är ju inbokat, likt vår digitala ölprovning för ett par veckor sedan ska vi nu ha en ciderprovning i stället (inte typ Kopparbergs utan lite torrare varianter) på lördag, det ser jag fram emot!
Det har varit ett par något lugnare veckor på jobbet, vilket har varit skönt, så man hinner landa, planera och bara samla lite energi. Den energin kommer nog gå åt nu, för lite likt ketchupeffekten så händer liksom allt på en gång i mina projekt känns det som. Har riktigt roliga projekt nu och har ett ganska bra flow på jobbet, så det känns väldigt bra, samtidigt så har de första två dagarna denna veckan krävt varenda uns av koncentration och arbetsinsats av mig så jag har varit helt slut när jag kommit hem. I går hände så mycket och jag gjorde så mycket att jag var HELT säker på att det var torsdag när jag skulle gå hem, det kändes liksom inte rimligt att det bara gått EN arbetsdag?
På kvällskvisten här hemma är det rätt perfekt att ha ett (för mig) nytt spel då, det är något som håller mig så pass koncentrerad att jag inte sitter och tänker på jobb men ändå inte värre än att jag får lite vila. Bättre än en film eller serie där det är lätt att huvudet glider i väg tycker jag.
Sen låter jag gärna huvudet glida iväg åt ett lite annat håll med, kan man få dagdrömma lite om en valp? Vår HR på jobbet har precis skaffat en som är med en del och det är ju ändå en bit ren lycka att få ”gosa” lite med den. ”Gosa” för att hon är ju så överlycklig att hon sprätter runt som ett litet jehu, så det blir mest ”klappa lite där man kommer åt och hålla ordning på de sylvassa tänderna”, men det är ändå så himla mysigt! Har spenderat kvällarna den senaste månaden med att googla det mesta om hundar, från träning till ”tillbehör” (alltså, bilbur och sånt, inte rosa halsband och klänning), bara för att det är så härligt att ha något att dagdrömma om och längta lite efter. Oavsett vad som händer så har ju ändå de stunderna varit jättemysiga.
Ett foto lånat från Xoloanne, från den senaste kullen. Alltså seriöst…
Nu är det ju bara att vänta, och vänta, och vänta… Jag som är såååå bra på att vänta…. Men hörni, ha en bra kväll!
Vet ni, det har varit en rätt bra helg det här, må jag säga. Eller ja, gårdagens gråmulna regnoväder var väl ingen höjdare, vi tog en mellandag allihop och det fick bli film och spel mest hela dagen, men det var längesedan sist.
Men i dag har vi gjort nåt som är lite pirrigt att skriva om. Jag tror att det är för att jag är lite rädd för att få kritik på ämnet, men det kan jag ha fel i (det vore ju inte första gången i så fall). Vi får väl se…
I vilket fall, jag har ju skrivit tidigare om en önskan att ha en hund. Det är något vi pratat om lite då och då här hemma under flera års tid, men förutsättningarna har inte varit helt bra, eller inte så bra som jag skulle vilja ha dem i alla fall. Men nu, med eller utan fortsatt pandemi så kommer antagligen maken jobba hemifrån i större utsträckning än innan, och jag sitter på ett jobb där det faktiskt GÅR att ha med en hund om det kniper. Dessutom ÄR det ju perfekt nu när man faktiskt jobbar mer hemifrån än vanligt… Ni hör vart jag är på väg va?
Det är ju samma ras som jag skrivit om innan, Xolo i förkortning, eller mexikansk nakenhund – fast MED päls. Det är en hundras som känns som den skulle passa oss perfekt, familjevänlig men även lite vakthund och kan vara reserverad mot främlingar, tyst och kräver ”lagom” aktivitetsnivå. Liten nog att ha med sig, men inte en knähund, och med päls är de förbaskat söta med stora öron och mjuk, go päls.
Efter att vi pratat igenom det ÄN mer här hemma så letade jag efter lite uppfödare, det finns två inom rimligt avstånd – Pohlhöjdens kennel och så Xoloanne, där Xoloanne faktiskt finns här i Jönköping (eller i Taberg, tekniskt sett). Vi tog kontakt med henne och i dag var hela familjen ute och hälsade på hennes hundar – hon har en pälsad och fyra nakenhundar. Barnen fick varsin hund i ett koppel och sen gick vi en lång promenad i skogen.
Det här är Zally, hon var den pälsade Xolon som var med oss idag. Så fin!
Jag har ALDRIG sett så stolta barn. Herregud, Filip var så mallig och så allvarsamt noggrann med att gå rätt med den lilla hunden han fick hålla i, det var det sötaste jag sett tror jag. De stora var överlyckliga och tog även de det hela på stort allvar, det var så kul! Xoloanne har (förhoppningsvis) precis lyckats para en hund, vilket i så fall skulle innebära att det är valpar på gång till slutet av januari. Och ja, vi är väldigt sugna.
Tobbe har ju haft hundar runt sig hela sin uppväxt, men jag har aldrig det. Det var min absolut högsta önskan när jag var barn, men pappa var allergisk så det gick liksom inte. Xolo’s är allergivänliga – även med päls, och jag har inte känt av allergi från en hund nånsin, och det har heller inte övriga familjen.
Det är inget snabbt och enkelt beslut, men vi känner att nu är det nog så bra förutsättningar som det kan bli. Vi har en mormor som gärna går ut med hund om vi behöver vara på jobbet, vi har en granne som gärna ställer upp om det kniper, och vi har två barn som är stora nog att hjälpa till (nej det blir inte deras hund, ansvaret ligger hos oss). Alla är överens och jättesugna, så ja, det blir nog troligen en liten hund ändå hos oss framöver. Så nu är det en massa saker man behöver lära sig om valpuppfostran och annat skoj!
