Filip 10 månader

Det har hänt mycket här den senaste månaden känns det som, nu har det här lilla gossen fått mycket mer personlighet och mer gått från bebis till en liten pojk. Han busar och gör grimaser och har helt klart fått mer egen vilja – på gott och ont 😉

IMG_6387

Han klev, för ungefär en vecka sedan, in i sitt senaste utvecklingssprång och är därmed lite lätt missnöjd, han vill bli buren, men inte bli buren, vill krypa på golvet, men inte krypa på golvet… Ja, ni fattar. Bäst är förmiddagarna när jag fortfarande kan få göra något medan han krälar runt och leker med saker själv, senare ska jag helst sitta med hela tiden. Det är kul att åka att handla, speciellt om man får sitta i själva kundvagnen och smaka på allt mamma plockar ner i vagnen! Han charmar typ alla i affären som ler och skrattar mot honom, till hans egen stora förtjusning.

Det är fortfarande militär ålning som gäller hemma, men de senaste dagarna har han ställt sig i ”riktig” krypställning ett par gånger, så förhoppningsvis hittar han även till den tekniken snart – om inte annat sparar det lite på hans bodysar. Har aldrig haft ett så rent golv som nu, och ändå är de jättesmutsiga på magen framåt kvällen…

IMG_6393

Han har blivit en liten gremling med, han kan i alla fall låta som en! Ska försöka fånga det på film, haha, han låter verkligen som ett litet monster… Han vet precis vad han inte får göra med (dra i sladdar) och tittar en gärna djupt in i ögonen och drar i dem bakom sin rygg samtidigt som jag säger nej (och försöker hålla mig för skratt).

IMG_6383

Det är roligt att dra saker, rulla saker och att öppna och stänga saker.

Här hemma får man ha ögonen på honom HELA tiden, tro mig, allt är barnsäkrat, men han stoppar ALLT i munnen och hittar saker som inte borde vara möjligt… Ramlar det ner ett blad så kan du ge dig på att han hittar det innan mig, vet inte hur många gånger jag krafsat bord löv ur munnen på honom. Tydligen är inte blad från Benjaminfikus direkt giftiga åtminstone… O.o

IMG_6397

Ser du om jag gräver lite här i jorden nu, mamma?

Grattis på din 10-månaders dag, lilla pojk!

IMG_6386

Projekt tvättstuga

Det är ofta det blir så under vintern att man vill göra om lite hemma tycker jag. Går man mycket hemma hittat man liksom alltid när man kan göra bättre eller finare, älskar ju projekt så jag tycker bara det är kul, även om nu den rådande ekonomin måste styra.

En av de få saker jag tycker är lite dumt med vårt hus är att vår tvättstuga är väldigt liten. Det blir dessutom än mer tydligt när även barnens idrottssaker tar mer och mer plats, förutom våra egna saker. Men, nu har den den storlek den har, så det är bara att gilla läget. Vi har redan gjort om här i ett par steg, satt en fin tapet och grejat lite, men nu behöver vi nog fixa lite mer. Längs ena vägen står just nu en expedit hylla från IKEA som liksom blivit över, men den är lite för klumpig. Efter lite funderande har vi bestämt oss för att sätta ett hyllsystem från Elfa istället, IKEA’s funkade inte med våra regel-mått…

Här är den väggen/sidan som vi behöver fixa till. 

Här behöver vi få plats för förvarning av träningsprylar och skor, men samtidigt måste vi även fortsatt ha plats att hänga vår tvätt här. Sen har ju tvättstugan en förmåga att liksom samla på sig allt möjligt som inte har en bestämd plats….

Den här sidan är egentligen iordninggjord men behöver helt klart städas…. Notera den nyfikna lilla pojken som såklart är med överallt och letar efter saker att stoppa i munnen!

Förhoppningsvis kommer skenorna till på fredag (beställde från bygghemma.se, de hade 25% rabatt på Elfa just nu), så vi kan sätta upp allt i helgen. Återkommer med slutresultat!

Att vara förälder

När man går hemma ”själv” (ja alltså, med Filip såklart) så här en stor del av dagarna så får man ju väldigt mycket (för mycket?) tid att fundera (och älta) över saker. Det gör tydligen även att man överanvänder parenteser… Men i vilket fall, på sistone har jag funderat EXTRA mycket över det här med föräldraskap. Jag skriver EXTRA eftersom det faktiskt är nåt jag väldigt ofta funderar runt – jag vet inte, gör alla det?

Vi, dvs jag och maken, är väldigt eniga runt föräldraskap på det stora hela, vilket gör saker mycket enklare. Att ge sina barn en så bra start som möjligt vill väl alla föräldrar, men såklart skiljer det sig HUR utifrån den bakgrund mm man har. I alla fall, till saken. Vi jobbar rätt mycket med ”uppfostran” (jag skriver det i fnuttar för jag tycker att det ordet känns hårt och negativt, men kommer inte på något riktigt bra ersättningsord), dvs vi är nog lite envisa med (kanske för) många saker. Nu tänker jag skriva lite om hur VI tänker – OBS ATT DET INTE GÄLLER NÅGON ANNAN! Jag förväntar mig att ingen utgår ifrån det jag skriver som om det skulle vara någon slags pekpinne eller dylikt!

Vi har begränsad skärm/speltid för våra barn, för samtidigt som vi gärna vill att de spelar – och helst lite ”bättre” spel än bara typ mobilspel som bara är inriktade på att skapa ett beroende – vill vi även att det inte ska vara det allt kretsar runt. Här har vi helt klart oftast våra duster med barnen, ibland blir de så fokuserade på att de ska få sin speltid att de blir halvt apatiska, vilket vi gör ALLT vi kan för att undvika. Spela ska man såklart få göra, men det får inte vara det vardagen är upphängd på. Svårt!!! Det gör inte det hela enklare att det nästan skiljer fyra år mellan våra två stora pojkar heller, den mindre vill ju såklart helst spela allt och lika mycket som storebrorsan gör, så då blir det extra tjat. Dessutom får de inte spela de spel som är olika åldersgränser på, oavsett om kompisar spelar Assassins Creed eller ej (16 års gräns). När det gäller sociala medier är vi också restriktiva – storebrorsan får ha instagram men andra medier har vi sagt nej till, även om han snart är så stor att det blir svårt att vara utan. När det blev bråk i hans klass på snapchat så var han dock väldigt nöjd över att inte behöva bekymra sig om det.

När det kommer till mat och godis är vi också lite ”jobbiga”, för här äter vi bara godis en dag i veckan (fredag eller lördag) och man får ta så många godisbitar som man är gammal. Det är faktiskt ytterst sällan det är något tjafs eller tjat om det här, de är otroligt nog väldigt nöjda med det här på det stora hela. Är det kalas eller så får man ju såklart äta lite extra, men kanske inte en hel godispåse om man får med sig en jättestor sådan. Vi fikar däremot lite då och då här hemma, det är lika delar mys som något sött. Mat försöker vi köpa och laga så mycket ekologiskt som det går, och så lite halvfabrikat som dagens ork klarar av – därmed blir det såklart halvfabrikat oftare när man har tre barn och inte alltid hinner eller orkar med. Våra barn är ganska smala och inte superstora i maten även om de äter nästan allt, så då känns det ännu mer viktigt att det de äter är näringsrikt. Till Lukas försöker vi dessutom få in lite extra fett eftersom han har vuxit så mycket på längden förra året att han ser ut som en liten spagetti, det finns inget att ta av om han blir sjuk känner jag, men det är inte så lätt alltid. Ekologiskt jordnötssmör gillar de, det är ju toppen att lägga till! Vi har alltså ingen sötad yoghurt, bröd och flingor är om inte helt sockerfria så åtminstone så lättsockrade som möjligt, och med mycket fullkorn. Klart vi inte är rabiata – äter vi tex hotellfrulle får man gärna ta en pannkaka med nutella och annat gott, men kanske inte HUR mycket som helst. Jag vill helt enkelt att mina barn ska få en sund och positiv inställning till mat och förstå lite vad deras kropp mår bra av.

IMG_8313

Från 2015 – första gången vi var i Kroatien, det är hit vi åker i år igen. 

I övrigt så försöker vi uppmuntra så mycket som möjligt att de ska leka med kompisar (och då inte bara spela) och ha sina övriga aktiviteter (friidrott för båda). Vi försöker uppmuntra att de är ute så mycket som möjligt – dock inte lätt i sånt här vinterväder när det typ inte är så mycket som går att göra ute – och när vi kan så går vi ut hela familjen på helgerna. Hoppas att det senare ska öka när våren kommer och Filip är lite större. Men det är inte helt lätt här, dels för att det är få andra barn som vill vara ute och leka, antingen har de aktiviteter eller vill vara inne och spela, och speciellt för äldsta pojken ser vi att det är svårt eftersom hans kompisar (de flesta) får spela hur mycket de vill. Jag vill inte att han ska hamna utanför, så de får gärna spela ihop såklart, men inte BARA.

Naturligtvis ska de sköta skolan med, läxor och sånt ska göras, men det är sällan några problem eller nåt vi känner att vi behöver jobba med på något sätt. Ingen press här alls, bara de gör läxorna ordentligt utifrån egen förmåga.

Det är svårt att uppfostra barn, många, många gånger ligger jag om kvällarna och funderar över om det hänt nåt, om jag har skällt på dem för något eller så, men även om jag önskar att jag aldrig gjorde det så är det liksom inte möjligt, har man tjatat om något 511 gånger så brister det till slut, hur pedagogisk man än var i början.

IMG_8497

De kan ju även leka väldigt bra ihop, men som förälder hör man kanske när det håller på att bli ett storbråk redan innan de faktiskt är där. 

Det jag själv jobbar allra mest med är mitt tålamod och temperament, jag kan verkligen bli fly förbannad ibland när man får säga saker HUR många gånger som helst eller när de gör rena dumheter mot varandra – och tålamodet är kort när man hört dem tjafsa med varandra i ett par timmar om småsaker. Men – blir jag onödigt arg eller oförtjänt arg (om man tex hinner bli arg innan man hör hela historien) – så ber jag om ursäkt. Jag pratar med barnen och förklarar varför jag blev arg och säger förlåt, och så pratar vi om det en stund. Jag är långt ifrån perfekt, men jag försöker vara en bra förälder, av hela mitt hjärta och hela tiden.

Jag tycker att vi har snälla och goa barn som är trygga i att de har sin familj bakom sig, och det är jag glad för. Men jag är inte glad över hur jobbigt det är och hur mycket onödig energi det går åt när man känner att man har någon som hela tiden tittar en över axeln (bildligt, vill bara klargöra att jag INTE pratar om maken) och dömer och bedömer allt man gör utifrån att det troligtvis är fel.

Vi gör säkert mängder med fel, men vi försöker verkligen ge våra barn en så stabil och lugn grund som möjligt att stå på, speciellt nu när information och ”lockelser” (det lät väldigt gammalmodigt och konstigt men ni kanske förstår hur jag menar?) bombarderar dem hela tiden från alla håll.

Vad var då meningen med det här blogginlägget? Ja inte är det att skapa prestationsångest hos någon, det lovar jag, utan som vanligt så tycker jag att jag själv får en bättre och mer distanserad bild av saker när jag skriver om dem. Och varför just här, på bloggen? Ja kanske är det någon mer som tycker det är intressant att läsa om föräldraskap, det gör jag själv, och kanske finns det någon som reflekterar över något som kan ge en själv en insikt.

IMG_1482

Från franska rivieran, 2013 tror jag. Behöver jag skriva att vi har de finaste barnen i världen?

 

Fredagstips

Det är inte sådär värst ofta jag känner att jag faktiskt kan tipsa folk om saker som kanske inte är heeelt allmänt kända, men nu har jag två tips som, oavsett om ni redan vet om det eller ej, är så bra att jag ändå måste nämna dem.

Det första tipset gäller serien Dark, en Netflix originalserie som är tysk. Låt nu för all del inte det avskräcka någon, att de pratar tyska i serien glömmer man efter fem minuter, om inte annat för att man blir tämligen uppslukad av handlingen. Det är en thriller, skulle jag nog säga, som i grund och botten handlar om den tyska lilla staden Winden, där det försvinner barn. Men hur och varför försvinner de, och kanske framförallt när? Jag kan ju säga att hela första säsongen har varit så spännande att den hållit mig vaken till elva på kvällarna – vilket är ett makalöst högt betyg för en småbarnsmamma!

dark-netflix-poster_

Det andra tipset är av en HELT annan karaktär, 43apjlonk8_7332531067331_shimmering-brown_main_frontdet handlar nämligen om något så trivialt som en hårfärg, Schwarzkopf Colorexpert med Omegaplex. Nu har jag ju turen att ha mörkbrunt hår vilket gör det himla enkelt att färga håret hemma själv utan några större risker – klart det vore roligt att färga på frisörsalong men det blir liksom lite dyrt. Framförallt färgar jag väl nu för tiden för att fräscha till håret… eller nä, framförallt är det för att dölja alla vita hårstrå som dykt upp. Det är inte så många färger som håller kvar sig på grått hår dock, men den här färgen gör verkligen det! I övrigt är den lika smidig som de flesta vanliga färger, glöm bara inte att trycka i den lilla oljan som är i bruksanvisningen (har fått lägga i den i efterhand ett par gånger när jag glömt).

PS, är såklart inte sponsrad av någon av ovanstående.

Huvudbry

Jag har kört fast.

Med min bok, alltså. Jag har fått ihop någon slags introduktion till mina huvudkaraktärer och några mindre händelser, men nu får jag inte alls till det känns det som. Min tilltänkta huvudstory har för stora luckor och jag kan inte komma på hur jag ska fylla dem just nu, så jag kommer ingenstans.

Tycker det är svårt  att lämna ut texten för åsikter med, har märkt att det blir alldeles för mycket detaljer kring skrivsätt och enskilda stycken, den texten jag har nu är ju bara ett råmaterial så det är ju inte DET jag vill fokusera på nu utan bara att få fram storyn.

Hmm. Vet inte om jag behöver tänka om kring min huvudstory och kanske dumpa den, men ändå fortsätta där karaktärerna är nu, för jag känner mig hyfsat nöjd med det som hänt hittills. Men vad ska då huvudstoryn bli???

pexels-photo-237189

Trött tisdag

Trött, trött, trött idag… Filip låg och gnällde och var som en elvisp i sängen hela natten eftersom han är irriterad på att han är lite täppt i näsan och snuvig, så den enda sammanhängande sömnen jag fått var mellan 05:30-07:00. Nu har han precis somnat och då borde man ju göra detsamma, men så här tidigt på förmiddagen har jag jättesvårt att somna, fråga mig runt tre i eftermiddag däremot….

Det var i alla fall fantastiskt vackert väder ute idag och jag tankade solljus så gott jag kunde på ”sövningspromenaden” – går i princip alltid samma lilla runda, den är precis lagom lång för att han ska somna gott och sen få stå stilla i uterummet när han sover – då sover han oftast bäst.

Även hönorna tankar solljus en sån här dag, även om man knappt ser dem på bilden 😉

Fikonbröd utan jäst

Idag försökte jag följa min ambition att äta mer vegetariskt med en sötpotatis- och majssoppa (himla gott för övrigt) och kände då för ett gott bröd till. Men, som ni vet, det där med att vänta på att saker ska jäsa (eller ens ha jäst hemma) är ju inte riktigt min grej, så det fick bli ett bröd utan jäst. Funkar bra att rosta eller mikra så blir det som nytt igen, precis som med scones. Nu tål jag ju inte nötter, vill man ha i det så funkar det bra med, men jag hoppar som sagt över.

IMG_6363

Fikonbröd, en limpa

4 dl dinkelmjöl
1 dl grovt mjöl
1 dl havregryn
2 tsk bikarbonat
1 tsk salt
1 pkt (ca 200-250 g) torkade fikon
1 dl pumpafrön
4 dl fil eller yoghurt

Sätt ugnen på 175 grader. Blanda alla torra ingredienser. Hacka fikonen grovt och tillsätt dem och pumpafrön till den torra blandningen. Tillsätt fil och rör ihop till en klibbig deg. Smöra en avlång brödform och lägg i smeten/degen. Grädda längst ner i ugnen i en timme, ställ gärna en liten skål med vatten i ugnen med så får du en knaprig yta!

IMG_6364
IMG_6361

Jullovsavslutning i Örebro

Det var ju inte helt säkert att helgen skulle blivit av med tanke på att jag, Filip och Oliver blev krassliga i veckan, men Filips feber gav med sig och vi andra kände oss ändå rätt ok, så i fredags åkte vi mot Örebro. Bilresan funkade faktiskt rätt bra, trots att det inte är jättepopulärt, men vi lånade Olivers I-pad och körde babblarna de stunder det inte gick med något annat. Sova gör man ju bara om man absolut måste tydligen, och inte längre än en halvtimme typ…

Vi tog in på Scandic Grand i Örebro – kan varmt rekommendera det för maten där var helt suverän och frukostbuffén var perfekt, där fanns både pannkakor, croissanter och så kunde man göra egna belgiska våfflor. Sjukt gott! Vi käkade på hotellet både fredag och lördag, enkelt med barnen (speciellt Filip) och vi var osugna på att ge oss ut i ett mörkt och kallt Örebro för att leta alternativ. Maten var verkligen toppen och vi hade det himla bra!

IMG_6303

Pojkarna var nöjda över våningssäng, så länge man fick byta vem som sov uppe såklart….

IMG_6360
IMG_6338
IMG_6357
Insåg när jag tittade igenom alla bilder att alla utom Filip ser sjukt trötta ut på alla bilder. Helt värdelöst så här i januari när man ÄR trött och dessutom så blek att ögonhålorna ser typ svarta ut…

På fredagen blev det ju bad i Lost City Gustavsvik – hela anledningen till besöket – och vi blev inte besvikna. Först när vi kom in såg det inte så imponerande ut, men när vi hittat alla rutschkanor så var vi grymt imponerade över mängden ändå. Hyfsat varmt, som i Skövde ungefär, även om stackars Lukas frös som en hund som vanligt. Vi åkte alla rutschkanor som fanns, en av oss stannade med Filip i babypoolen eller satt med honom i knäet när han skulle sova – vi kunde nog haft med oss sulkyn in såg vi i efterhand, men jag trodde inte man fick det så då fick det gå ändå. Lagom obekvämt att sitta i en fast ställning i typ en timme, men men… Filip tyckte det var himla trevligt att bada och de stora barnen var helt galna och sprang från kana till kana. Vi var där inne i 6½ timme plus duschtid, men ingen av oss hade tråkigt under den tiden – bra betyg tycker jag! Det enda som var kasst var förresten just duscharna, inget tryck och väldigt växlande temperaturer, inte så smidigt när man ska duscha av en liten hal bebis…

Efter en jättefrulle till på morgonen idag så åkte vi hem igen. Det blev en jättelyckad weekend om än inte vidare billig, men vi hade det så bra och åt dessutom en massa god mat så vi känner oss alla mer än nöjda! Så himla coolt ändå att man kan börja göra mer saker med Filip nu, det är så roligt tycker hela familjen 🙂

IMG_6318

På fredagen var det lugnt och skönt i restaurangen, så Filip kunde kräla runt lite utan att störa. Även lördagsmorgonen var lugn, men absolut inte söndag morgon – då fick vi inte ens bord till frukosten. 

IMG_6322

Vi kör imse vimse spindel, för hur go han än är så blir man tydligen lite uttråkad efter en stund. 

Måste bara avsluta med en lite cool bild från spjälsängen.

IMG_6330

Vad hände nu?

Alltså, i morse började maken jobba igen efter lite jullov. Ja det var ju liksom tråkigt och så, men jag hade tänkt att vi skulle fördriva dagen med lite hyll-köp på Ikea och sen handla mat. Men…

Vid elva skulle jag ut med Filip för att han skulle sova, men ganska snart blev han väldigt ledsen i vagnen. Gick vidare, han var övertrött och sov och skrek typ samtidigt så efter en stund gav jag upp pick gick hem. Fick honom till slut att somna i spjälsängen, men han vaknade ledsen efter bara tio minuter. Då när jag tog upp honom tyckte jag han var varm och det visade sig att han hade 39 graders feber helt plötsligt… Stackars liten! Stod med honom i famnen i köket och höll på att ge honom Ipren när han KASKADKRÄKS över hela sig och mig… Det var så pass mycket att jag fick HÄLLA det ut min bh i badrummet. Wohoo… Lyckades sanera oss båda och få i honom lite Ipren så nu, en bra stund senare, har han somnat i min famn. Stackars, stackars liten!! Är inte orolig för magsjuka, det var nog febern som spökade…

Haha, det blev ju en händelserik dag ändå…