En bi-sak

Blir så väldigt glad när jag går runt i min trädgård och det surrar och fladdrar överallt i rabatterna. Vi har fjärilar i mängder och likaså bin, men som tur är verkar vi inte ha så mycket getingar. Inte för det hjälpte Filip som fick ett bi-stick på örat häromdagen och blev jätteledsen, men generellt är ju getingar mycket jobbigare än bin. Extra skönt med många bin när man pratar om hur mycket de har minskat i världen, jag håller på och jobbar ihop ett inlägg om vad jag tänker om miljön framöver som jag ska skriva när jag orkar, men allt man kan göra som underlättar för bin och insekter känns ju bra!

Det vi har mest av är såklart nässelfjärilar, men vi har även haft ett par gigantiska påfågelfjärilar med, så vackra! Har dock inte lyckats fota någon…
Min rabatt med blandade sommarblommor gör inte bara insekter lyckliga utan även mig, det är så himla vacker oordning jämfört med en prydlig rabatt!
Min röda kärleksört klamrar sig fast i en rabatt där den nog egentligen inte trivs, så den är lite tanig. Men jag är glad så länge den lever och sakta växer!
Det verkar vara mina Zinnior som lockar flest fjärilar.

Klimatångest

Jag har klimatångest – på riktigt. Jag får ont i magen när jag hör och läser om all ny forskning som för varje vecka bara pekar på att klimatförändringarna kommer bli värre och kommer tidigare än vad man räknat med. Och då lever vi ändå extremt privilegierat här, både i det svenska samhället i stort men även rent miljömässig – vi ligger inte lika illa till om det blir värmeböljor, torka eller översvämningar som fattigare länder i ännu känsligare klimatzoner.

Det är så läskigt, att det lagom till mina barn blir stora, troligen kommer vara en helt annan värld än den vi är vana vid. Och det är sjukt läskigt att de som måste ta störst ansvar inte gör det – klimatmötet verkar trögarbetat och Trump ska vi ju inte ens tala om. Vi här hemma gör inte ALLT vi kan – vi kör tex bil, men försöker tänka oss för med. 

En av de jobbigaste sakerna att tänka på är HUR jag ska kunna ge mina barn en så bra förutsättning att leva så bra som möjligt. Är det att se till att vi flyttar ut på landet, se till att vi har egen brunn och egen sol- och vindkraft kombinerat med fjärrvärme och kommunalt vatten? Hjälper det ens? Är det bra eller dåligt att ha möjlighet att bli mer självförsörjande? Det kanske ändå inte går att odla något om varje sommar kommer bli torrare och torrare? Eller kommer det vara enda sättet att kunna få tillgång till mat som inte är extremt högt prissatt pga miljöförändringar?

Aaaargh, jag har tusen frågor och de snurrar runt i mitt huvud nästan varje dag. Samtidigt fortsätter livet i sina vanliga banor, så man känner sig också nästan lite ”löjlig” ibland som funderar i de här banorna. Fan, om någon bara kunde tala om för mig vad som skulle hjälpa mina barn mest i framtiden?!?!

Hur tänker du? Är du orolig för klimatet eller rullar vardagen på?