Trött fredagsrapport

Lite utan nån vidare anledning så är jag på nåt ställe just nu som känns bara trött och deppigt. Känner att jag är trött i huvudet efter jobbet, och skulle nog behöva lite ledigt, men det får vänta till efter nästa vecka då vi ska iväg till Nordbygg-mässan en sväng. Har inget fokus alls på eftermiddagarna känner jag, och det blir ju lite stressande/påfrestande i sig när det sker saker som man gärna hade behövt lite fokus till.

Sen är det ju rent ut sagt jävligt trögt att våren liksom gått i stå med, heeela april har ju försvunnit i nån riktigt köldficka – och har det inte varit svinkallt så har det varit fågelloppor som grumlat utevistelsen. Har behov av att göra något roligt känner jag, men begränsad ork för detsamma, och då blir det svårt! Roligast rent generellt just nu är träningen som ändå går sakta framåt, och där man träffar lite kompisar för en kort stunds skitsnack.

Ungarna känns också trötta, det har varit en kamp att få upp alla denna veckan, speciellt nu i slutet. Lite allergi som långsamt får upp farten kanske också ställer till det, det är ju ändå ljust ute så DET är inte problemet nu, men kylan gör sitt med.

I allrummet i garaget är det i alla fall fullt under min växtbelysning, och ute i växthuset växer så sakteliga olika sorters kål trots kylan.

Det är mestadels tomater och chili, men även dahlior (i påsarna) och potatis som förgros. Har inte lagt all potatis på förgrodd dock, bara en del som jag vill ha lite extra tidig skörd på – resten kommer få komma ut i landen ändå. Jag har en tanke om att använda den plätt som grisarna nu bökat upp till ny potatisodling, och bara täcka med gammal ensilage, till huvuddelen av potatisskörden. Måste nog köpa mer sättpotatis med, ekologisk potatis är inte direkt jättebilligt att köpa och det är absolut den kolhydrat vi äter mest av – PLUS att vi nu har hyfsad förvaring för den till nästa vinter… Ska bara orka ta mig till en affär som har de sorterna jag vill ha!

I helgen hämtas förresten griskultingarna av sina nya ägare med, det kommer bli tomt här på gården utan de små knorrarna! Men liiiite billigare att nu igen bara hålla två vuxna grisar med mat…. På tal om mat så är det dags att fixa nåt till barnen nu, hoppas ni får en bra helg och att den inte känns lika deppig som min gör just nu. *kram*

Ohyra i paradiset

Ljudet när man kliver utanför dörren (och faktiskt ända in i huset) nu är en nästan kaosartad mängd fågelkvitter av alla de slag. Vi har SÅ mycket småfåglar här (pilfink, blåmes, talgoxe, rödhake, gulsparv, bofink, nötväcka bla) och även en del större (såklart skator och kråkor, men även hackspett och glador) så de bildar en komplex ljudmatta tillsammans. Det är oerhört vackert att höra och det går liksom in i själen, så det är lätt att dröja sig kvar en stund och bara lyssna.

Det finns ju en del skog runtomkring oss och bakom huset har vi vår lilla ”skogskulle” med lite träd i med, men det är ganska gott om såna där ”träd-öar” i åkermarkerna runt här med. De har garanterat ett eget namn, men jag kan det inte på rak arm. Gott om djurliv i både stort och smått är det, vilket generellt sett oftast är het fantastiskt.

Men ett djurliv skulle jag gärna vara utan (eller två, fästingar är inget jag hyser några varma känslor för), och det är fågelloppor. Vi har råkat ut för det tidigare vårar och nog mest tänkt att det var något som drabbat typ hönorna, men den här gången finns de ÖVERALLT där vilda småfåglar befinner sig. Det är tex oerhört gott om dem nere i grishagen där gulsparvarna flockas för att äta de frön som grisarna missat, och lite överallt i trädgården i övrigt med.

Fågelloppor är mest aktiva nu precis i början av våren. De biter, uppenbarligen gladeligen, människor och andra djur än fåglar (katter mm), men kan inte föröka sig på vårt blod, utan vi blir bara nåt mellis. De tar sig innanför gummistövlar, långbyxor och strumpor – och sätter sig faktiskt allra helst just där strumporna sitter åt vid ankeln eller tröjan vid vristerna, och de lämnar efter sig som pärlband av kliande bett, liknande små myggbett. Betten kliar inte hela tiden, men nästan alltid på nätterna, vilket såklart är galet jobbigt. Vi försöker nu byta kläder direkt när vi kommit in och dammsuger flera gånger varje dag i hallen, men ändå är det nån jäkel som klarar sig ett par dagar och biter en även här inne (de dör inne efter nån dryg vecka). Det är också sjukt att ingen av oss lyckats SE en loppa på oss själva, trots mängder med bett.

Som ni fattar så är ju det här, hur ofarligt det än är, otroligt störande och jobbigt. Det blir liksom att man nästan drar sig för att gå ut, speciellt om man ska vara ute och greja en stund. Jag läser mig till att det ska lugna sig efter ett litet tag, och har heller inga minnen att det här är jobbigt någon annan tid på året än just tidig vår, men alltså det ÄR verkligen en pest. Det verkar som vintern i år har varit otroligt gynnsam för dem, eller så går det bara i cykler, men den här kliande jäkla ohyran får mer än gärna försvinna IDAG helst!

Livets mening

Igår kväll när vi skulle stänga av TV’n så visades den första Mission:Impossible filmen, från -96 tror jag. Vi var tvungna att googla efter hur gammal Tom Cruise var i den, för han ser ut att vara typ 20 – men han var tydligen 34 då, och är alltså rimligen 62 nu då. I samma veva konstaterade vi oxå att livet går så himla fort, sådär som man gör, och jag tror jag sa nåt i stil med att ”därför gäller det ju att man tar tillvara på det”. Satt sen och funderade lite runt det nu när jag satt i lugn och ro och drack mitt morgonkaffe, så tänkte ta er till hjälp (eller tekniskt sett skrivandet) i att reda ut mina tankar.

Jag har så länge jag kan minnas varit väldigt mån om att ”få ut något” av varje dag, så gott det går, och med ”något” så kan det vara en rolig lunchdiskussion på jobbet, en stund att prata med barnen vid middagen eller att ta en liten stund och prata med maken i soffan innan TV’n åker på. Men det handlar också mycket om ”glimmer” (om jag inte minns ordet fel), alltså att man ser saker runt omkring sig som får det att bubbla lite i kroppen. Det är jag ganska så bra på tycker jag, att gå ut här och lyssna på allt fågelkvitter, att njuta av utsikten på väg till jobbet, att vända ansiktet mot solen om den mot förmodan skulle dyka upp eller att böja sig ner och kolla på den lilla vårblomman som tittar fram. Det är såklart lättast att upptäcka allt sånt och känna bubbel när det är lugnt omkring en, så det blir klart mer på helger än en lite stimmig vardag.

Att fota är ett otroligt bra sätt att njuta av allt vackert runtomkring, som man annars kanske inte ser i lika stor utsträckning.

Men i övrigt då, att ta tillvara på livet, vad betyder det för mig? Om jag börjar i andra änden, det jag tänker att det betyder för många är kanske att resa eller att hänga med vänner. Missförstå mig rätt, jag tycker om att resa och hänga med vänner de få gånger det händer, men det är ändå inte allra längst upp på toppen för mig. Allra mest trivs jag här på gården när vi grejar (tillsammans helst) jag och maken och barnen. Jag funderade på om det är prestationen att göra något som jag låter ta plats, men jag skulle nog faktiskt inte vilja säga det – jag tycker om arbetet tillsammans. Och resultatet sen med förstås, när man kan njuta av något man gjort och som blivit bra, sätta sig på den nya altanen eller gå och plocka en blomma i den nya rabatten.

Det ÄR fantastiskt att resa! Men det är också tämligen utmattande med tre barn – samtidigt som det ger en fantastisk gemenskap. Svår balans! Blev ändå sugen på att resa när jag såg den här bilden från Kroatien, många fina minnen från våra resor….

Det där är lite lurigt, jag vill ju inte känna att jag ”arbetar” bort livet, ska det bli bra så måste man ju också hitta balansen där man bara sätter sig och njuter av det man gör/har gjort. Och det kan vara lite svårt, jag kan vara på väg för att sätta mig och ta en kaffe men så ser man liksom en massa saker som ska göras och så har man rätt som det är druckit sitt kaffe i förbifarten bara. Sen ÄR det ju iofs inte riktigt skönt nog ute än för att sätta sig och njuta av vädret, med lite värme så blir det ju väldigt mycket enklare.

Ska sätta mig fler gånger så här i sommar. Om vädret tillåter då….

Frågan kvarstår lite ändå, kommer jag känna mig nöjd med mina val när jag tittar tillbaka på livet (om jag har den möjligheten) eller kommer jag känna att jag jobbat för mycket? Tänker jag på arbetsliv så kommer jag absolut känna det, att jobba 100% tar alldeles för mycket tid från ens liv, men det är ju inte så att man alltid har ett val. Eller jo, vi skulle kunna sälja gården och sätta oss i en lägenhet nånstans men DÅ hade ju all min mening med livet försvunnit. (Det är priviligerat att ens kunna ha det valet, det är jag mycket medveten om, det är inte på något sätt synd om oss för att vi köpt en gård och behöver arbeta för att ha råd med lån mm). Men kommer jag känna att jag njutit tillräckligt mycket av livet? Jag kanske skulle bli bättre på de där pauserna ändå, de där man bara sitter och njuter av det och de man har kring sig…. Och kanske nån liiiten resa skulle gå att klämma in? Den behöver ju inte gå till Kroatien för att den ska bli trevlig.

Coping mechanism

I dag har varit en dag som ägnats till att landa efter gårdagens konferens. Det är makalöst kul att samla nästan 60 mycket engagerade personer och kunniga föreläsare, men herregud jag är slut efter. I går när jag kom hem så försökte jag slappna av genom att slötitta på det som råkade vara på tv, vilket var sista halvan av ett naturprogram (världens natur? Kommer inte ihåg namnet). Jag har alltid ÄLSKAT naturprogram, det har varit så avkopplande och fantastiskt vackert att titta på, men nu lämnar de alltid en galloperande klimatångest och sur eftersmak efter sig, när man ser allt vi förstör och redan har förstört. Det jag såg var ett avsnitt om regnskogen i Brasilien tror jag, som nu var ersatt av en monokultur av Eukalyptusträd som odlades i 5-års cykler för att bli pappersmassa. Vi är inte bättre i Sverige förresten, avverkningen av Svenska skogar har gått om avverkningen av Amazonas (har nu inte källan i huvudet men tror naturvårdsverket bland andra skrivit om det), ifall vi trodde att vi på något sätt var bättre och mer ”upplysta” – det är vi inte.

På det så rapporterades om varmaste månaden (mars) på jorden för 11 månaden i rad häromdagen, och det kom även någon rapport om att kvinnor tar klimatfrågan mer på allvar än män, som oftare generellt tänker att det ska komma nån teknisk lösning som fixar det hela ”så vi kan leva som vi brukar”. Just det, och i Skåne har det rekordtidigt slagit över till meteorologisk SOMMAR nu den 11 april?!? Blir så trött på mänskligheten i stort. Är man trött i huvudet som jag är just nu med så är det svårt att hålla det hela ifrån sig, någon form av ”lösning” rent mentalt blir att fokusera på trädgården främst, efter jobbet.

Så – jag har tex inhandlat frön till tagetes eftersom de tydligen ska vara superbra i samplanteringar för att hålla borta ohyra. Inte min favoritblomma, men har de sådana effekter testar jag gärna! Plockade även två fröpåsat på bokbussen, en med gråärt och en med Rosenvial. Den senare ska vara en perenn luktärt typ, fast utan lukt, så jag tänker att den kan bli bra på mina rosenbågar. Ingen aning om vilken färg det är på dem, det stod inte på den handskrivna påsen, så det blir en överraskning 🙂 Hade egentligen inte planerat att ha några blomsterfröer alls som skulle försås, men nu har jag helt plötsligt massor. Men vad ska man göra, något måste man ju distrahera skallen med när det känns som världen brinner (eller regnar bort, beroende på), speciellt när man känner sig lite trött och hudlös.

Bild lånad från Impecta, på tagetes Strawberry Blonde, inte riktigt lika skarp i färgen som de klassiska.

Vad har du köpt för fröer som du inte brukar ha eller hade tänkt ha?

En blå skogsmatta

Av någon anledning har vi knappt några vitsippor här på gården, inte ens i skogshagen bakom huset. Snödroppar finns det i hagen däremot, och nu har något som jag skulle vilja påstå är minst lika vackert som vitsippor tagit över – nämligen Scilla! Främst den blå, den finns ÖVERALLT, i gräsmattor, rabatter, stenpartier och i hagar. Det är som luftiga, blå mattor och de är otroligt vackra, kolla bara:

Såna här ”tussar” är det gott om, tacksamt nog så äts de inte upp av vare sig grisar eller hönor heller. De är heller inte i vägen eftersom de kommer långt innan gräsklippare och liknande ska igång.
Jag gissar att det finns en massa olika sorter, men tittar man närmre på den vanligaste blå här så har den tre små ljuvliga klockor.
Så fint!
Vi har några mer exotiska sorter med, lite av den gula och några av dessa vackra tvåfärgade.

Det är ju inte den enda blomman som tittar upp nu, nu trycker det på underifrån i varenda rabatt och små gröna blad kämpar sig upp mot vårsolen.

Jättedaggkåpa växer nästan som ogräs här, men ett välkommet sådant. Väldigt fin med sina flikiga blad.
Det här tror jag är en gammal pensé, men snart kommer även viol som vi har i mängder. De tittar upp i vartenda stenparti och grusparti, och är likt Scillan välkomna trots sin ibland udda placering.
I krukorna vid altanen kämpar små penséer för sin överlevnad. De brukar vara som finast lagom till jag vill ersätta dem med andra blommor, men då kan de få flytta ut på nån liten jordplätt istället.

Nu blir det ju lite kallare ett tag igen, men det känns inte lika hopplöst nu utan mer som att nu går våren banne mig inte stoppa. Knopparna på buskar och träd sväller med, och bland våra fina Scilla surrar både humlor och bin – vi har till och med sett ett par fjärilar! Men hörni, vi avslutar med lite mer Scilla va….

Man vill ju liksom bara lägga sig ner bland dem och smälta in i naturen… (iofs är min hudton nu åt det blå slaget så det skulle man väl nästan göra, haha!)

Nya rabatter och rena altaner

Det här var då sannerligen ett bättre avslut på veckan än hur den började! I går var väl visserligen tämligen trist väder, men vi åkte och tränade jag och maken och efter en sväng hem för dusch och lunch så gav vi oss i väg på jakt efter några nödvändigheter. Mina träningsskor är nämligen från 2012 och har därmed varit med på tusentals träningar, men nu sjunger de på sista versen och det var nödvändigt att köpa nya. Hade hoppats hitta några på kampanj, men ska man inte ha löparskor så är inte utbudet jättestort. Till slut blev det ändå ett par Reebok Nano X3, som flera på träningen har, och de är riktigt sköna. Sen blev det faktiskt även en klänning, har verkligen inga klänningar som gör så jag känner mig fin och jag ville ha nån jag kunde ha både till sommaren men även till stövlar och kofta på vintern. Det blev en fin linneklänning från Lindex – svart är väl det säkraste men kanske inte mest spännande valet, men ska jag inte känna mig utklädd så fick det bli den. Nöjd ändå!

När vi åkte till träningen på lördagen så låg det kvar en massa snö, men sen regnade den ju bort allt eftersom och idag blev det ju, efter lite förmiddagsregn, uppemot 15 grader och riktigt härligt vårväder – utan en gnutta snö kvar på backen. Det blev utefix för hela familjen, O som ska flytta ner till allrummet i garaget när det är lite varmare, började gräva och förbereda för ”sin” lilla uteplats:

Det kommer bli enklast möjliga, med markduk och sen träflis, men det blir absolut trevligare än grus/gräsbädden som är nu. Grässvålen ska bort först, så vi kan kratta till det grus som är under, och för att ha någonstans att göra av med det så gjorde vi lite hastigt ett nytt ställe där vi ville ha ett land – på med kartong och sen var det bara att ösa på grästorvorna med ovansidan ner. Där ska vi lägga på lite vanlig jord överst och så blir det kanske sommarblommor där i år – med sikte på perenner lite längre fram.

Det är egentligen inte så mycket behov av altan där som styr, snarare ser det mest väldigt trist ut med grus och gräs omvartannat. Dörrarna in till allrummet går att öppna som vikdörrar, så det vore ändå trevligt att få det lite fint där utanför. Vi har också fått ordning på allt INNE i allrummet som ju var översvämmat med vatten, det fick bli en ”ny” (blocketfyndad) matta bara. Som sagt så vill O testa att ”flytta ner” hit sen, här finns ju kyl, frys, micro och kallvatten, men inte badrum. Till vänster ser ni det som just nu är lösningen på stege upp till sovloftet, men den ska ersättas av en annan lösning när vi hinner. Perfekt för en tonåring som vill få vara ifred men ändå bo hemma. Men, han kommer få samsas med alla mina sådder som står i fönstren med växtbelysning.

Har inte sått något denna helgen, men däremot flyttat ut en del i växthuset. Här är redan sått rädisor sedan förra helgen, men nu petade jag ner några pak choi och flyttade ut alla smålådor med olika sorters kål, och lite sallad. Nu gäller det bara att komma ihåg att öppna, för blir det lite soligt så drar tempen snabbt upp över 25 grader här.

Blev väldigt nöjd med det nya landet som maken grävde och formade och som O fyllde på, det syns här lite bakom växthus och det andra blomlandet. Det ser litet ut här, men är säkert 7-8 kvadratmeter, men vi har ju stora ytor. Tänk att allt detta bara var gräsmatta när vi flyttade in, nu börjar det bli mycket mer liv i trädgården!

Flyttade även ut den ena blomsterbågen som jag byggt ihop, det ska stå en till i samma land. Tycker det blev en väldigt bra inramning, och inifrån köket blir det verkligen som en portal ut mot köksträdgården och all fantastisk utsikt. Tror det blir luktärter här i år, det borde ju bli fint?

De två mindre barnen blev satta på att tvätta utemöbler, vilket de gjorde med stor entusiasm (vatten alltså, alltid kul). Jag har såpskurat och skrubbat alla 3 trä-altaner, de två vi själva byggt blev toppen men den vid entrén är fortfarande inte helt ren och fri från påväxt, trots både såpa och sen målartvätt. Ska försöka slipa de mörkaste ställena lite lätt framöver, det hjälper förhoppningsvis. Så – alla har hjälpt till och vi har varit ute precis hela dagen. Vi avslutade med lite grillad egenuppfödd fläskkarré, det var inte fel det heller!

Triss i otur

Nej det var inte den bästa eftermiddagen i mitt liv i går. Inte den sämsta heller, men allt gick nästan komiskt galet. För EN gångs skull så var alla tre barnen hos mormor och skulle sova över, och både maken och jag bestämde att vi skulle jobba hemifrån pga det utlovade snökaoset. Tur det, för framåt eftermiddagen hade vi knappt tagit oss hem annars, det står lastbilar på hela E4 och gamla vägen var inget önskeläge på heller. GOTT tänkte vi, en helt barnfri kväll?!?! Då gör vi det vi aldrig hinner annars – vi parkerar oss vid TV’n, packar upp snacks och tänkte bara sitta där och dega hela kvällen.

Men, först behövde vi dammsuga och byta alla sängkläder eftersom vårvärmen från häromdagen hade väckt upp X antal fågelloppor utomhus – och eftersom vi var ute hela påskhelgen så hade vi vuxna och Filip hundratals bett överallt. Det är som små myggbett ungefär, alla kliar inte som tur är, men tillräckligt många…. Upplever att de främst kom från grishagen – där flockas många småfåglar för att äta frön som inte grisarna fått i sig. Lopporna överlever inte inomhus och på människor i många dagar, men eftersom vi gått in och ut en massa så behövde vi se till att vi blev av med eventuella objudna gäster som annars hade haft några dagar TILL på sig att bitas.

Det fortsatte ju också att snöa, och till slut kände vi att vi nog ändå måste ut och skotta med fyrhjulingen. Snön var ju dock astung och nästan 2 decimeter, så fyrhjulingen började koka och fick parkeras efter en väldigt liten del var skottat. Upp med kylarvätskan från snön, så inga djur slickar i sig den, den tömdes med all snö i vasken i garaget – det blev ju fullt ända upp till kranen såklart, med ett litet snöberg.

När vi återigen försökt sätta oss för att kolla tv så fick vi larm om att larmet i garaget slagit av. Kollade ut och garaget var kolsvart – troligen nån av lyktstolparna som de pressat in fukt i tänkte vi… Men när maken gick ner och kollade så hade ju den jäkla vattenkranen råkat slås på i snöhögen i slasken, gruset hade gloggat igen och så hade det ju öst ut vatten på heeela golvet i verkstad och allrum – inte i själva bil-delen för då hade det ju runnit undan. Nej men det var 5 centimeter vatten överallt, vi började lyfta ut saker och stod och skyfflade ut vattnet genom dörren med snöskyffeln…. Klockan elva var vi klara, och kunde konstaterat att inget viktigt kommit till skada och det var framförallt inga permanenta skador tack vare en uppkaklad klack/list runt alla väggar. På med avtorkning och värme, det blötaste var mattorna som fick hängas på tork i garaget, de kommer ta en stund innan de är torra. Säkert lite träfötter och så som fått vattenskador, men ingen fara – tur i oturen.

Så nej, nåt vidare slappande och njut av barnfri kväll blev det då inte….

Vackert blev det ju idag i alla fall

Allt redo

Inte sedan jag började blogga för typ 13 år sedan har jag haft ett så långt uppehåll som nu, på två veckor. Men jag har verkligen inte haft lust och inte känt att jag haft nåt jag velat skriva om – då är det skönt att ”äga sig själv” och inte behöva prestera, utan att jag bara kan låta lusten styra.

Vi har i alla fall haft en ”lugn” påskhelg – lugn på så sätt att förutom ett sjuårskalas på långfredagens förmiddag så har vi inte träffat nån typ, inga inplanerade middagar, inte åka iväg, utan bara en skön helg hemma. Citattecknen kommer av att det såklart inte varit ”lugnt” på alla sätt, vi har haft världens trädgårdsröj i helgen och faktiskt har hela familjen hjälpt till, åtminstone korta stunder.

Nu är alla ytor i köksträdgården förberedda för sådder och planteringar, det enda som ska göras här är att fylla på med flis i gångarna.
Vi har lagt sten runt två av landen, det har legat en markduk över landet längst till höger i bild (det med björkstammar i) sedan vi flyttade in, i ett försök att döda en riktigt dåligt plantering med hallon. De var i uselt skick och spred sig bara, men nu var allt dött och det gick enkelt att gräva upp rötterna. I gångarna ligger det markduk och flis sedan innan, men på många ställen har det liksom ”runnit ihop”, så nu fick jag hjälp av hela familjen att langa lite överbliven marksten som fick agera kant mellan duk, flis och jord. Det är typ inte rakt nånstans – det gör inget, för det är ändå otroligt mycket bättre än innan. Där det syns svart till vänster var det gamla blomsterlandet som var heeeelt övervuxet med kvickrot, det ska kvävas till nästa år och sen kan vi göra en ny rabatt där.
Jag gillar portalen som markerar ingången till köksträdgården. Den skulle bara behöva målas i år (det är slamfärg), men jag vet inte hur jag ska kunna tvätta bort alla alger ordentligt utan att riskera skvätta ner på växterna nedanför. Vet inte om ättika-receptet är gott nog, och dessutom är ju inte heller det kanon för växterna nedan. Någon som har tips?
Inte ett dugg rakt, men det gör inget! I landet med de rundade stenarna har vi planterat jordgubb, och i landet till höger ska det bli tidig färskpotatis som jag ska testa att samplantera med solros (därav stöden som ska slås ner ordentligt och sen få nån lina mellan sig).

Förresten, ser ni häcken till höger där? Där fick Filip gå loss med den stora häcksaxen för att klippa ner allt spret, och han gjorde ett otroligt bra jobb, det hade nog inte blivit bättre om jag gjort det själv! En sån liten trädgårdsmästare är han!

De tidigaste ätbara växterna vi har i trädgården är ju rabarbern, som redan är på gång. Även våra buskar med blåbärstry håller på att slå ut, och vinbärsbuskarna är inte långt efter.
Hönorna är vansinnigt nöjda över att få komma ut i det gröna efter en lång vinter. I hönshuset huserar nu även kycklingarna i en egen del, under värmelampa, så de kan börja vänja sig vid varandra.
Våra små minigriskultingar är vansinnigt charmiga, det gäller att passa på att gosa nu innan de ska till nya familjer i slutet av april!
Nyfikna som få!
På kullen bakom huset är det stora fång med snödroppar, och krokusar kan man hitta lite här och var i landen. Scilla finns det gott om med, och alla små, små duttar av färg gör att man orkar med ett liiiitet tag till innan grönskan kommer på riktigt.
Ja alltså, så här såg det ut i morse, och nu i eftermiddag är det nästan 1½ decimeter… men det varar förhoppningsvis inte så länge, och jag hoppas också att det är det SISTA bakslaget för våren!

Växthuset är klart för sådd med, där har vi lagt årets kompostjord. En liten omgång rädisor har jag sått där, och Filip har sått ett gäng i pallkrage, och i en liten godislåda växer små groddar av årets första sallad i växthuset. Så snart den här snön och kylan släpper sitt grepp (förhoppningsvis senast till helgen) så ska en massa mer sådder ut i växthuset, av spetskål, brysselkål och kålrabbi, och sen ska årets luktärter ställas ut utomhus med. Snart behöver jag också börja få ut de större plantorna som står i garaget under växtlampor, de kommer snart inte få plats och där ska jag ställa in mer tomater med framöver.

Det är ett ganska stort jobb att få ordning på allt inför säsongen, även fast många land redan ligger klara sedan i höstas med ett tjock lager täckodlingsmaterial på sig, så jag är glad att vi dels hade många dagar på oss och att jag hade god hjälp. Hoppas din påsk var bra med!

Trädgårdsskissen

Nu står man ju liksom lite och hoppar upp och ner på stället för att man vill sätta igång med trädgården! Eller man och man, JAG gör det åtminstone. Jag försöker verkligen hålla mig i skinnet och inte starta försådder för tidigt, och även för att inte röja upp allt i trädgården redan nu så inte insekterna hinner vakna och flyga iväg. Men, för att klara att vänta med detta så måste man ju sysselsätta sig med NÅT, så de senaste kvällarna har jag börjat skissa på en plan för trädgården.

Jag har aldrig riktigt haft någon sån över helheten, på sin höjd över små ytor, men ärligt talat knappt ens det. Där vi ska bygga saker (typ altan mm) har jag ju planerat lite mer, och nu tänkte jag försöka sätta någon form av ”master plan” för växtligheten med. Först och främst – det här är verkligen inte något jag är bra på, tycker det är skitsvårt att få till en bra helhet utan att saker ser liksom utpluttade ut. För det andra så är det här en måååångårig plan, för vi har inte vare sig tid eller pengar till att göra några större åtgärder alls i år. Men – med en plan så tänker jag att det kanske blir lättare att fatta bra beslut om man står där och får feeling för att det är kampanj på skitfina växter, då vet jag i alla fall litegrann vad jag skulle vilja ha! Är ni redo? Så här ser min skiss ut:

Det mesta på den här planen finns ju faktiskt redan, men de ytor som har en bokstav i eller bredvid sig är det jag tänker får bli nya land.

Vi saknar några saker, det vet jag redan, men jag vet heller inte hur vi ska kunna få till det utan en större budget – det vi saknar är ordentliga gångar (typ grusade eller så) och så lite portal-strukturer, som jag helt enkelt inte vet hur jag ska få till i dagsläget.

Eftersom jag redan har gjort lite punktinsatser utan någon ordentlig plan så står jag lite inför problemet att jag till det nya landet – det bredvid växthuset – har köpt vad som egentligen är helt fel växter i stilen jämfört med det jag tänker som helhet till gården. Där har jag köpt sånt jag blivit kär i, och tonerna går i rött-orange-aprikos och är inte de klassiska växter jag tänkt ha i huvudsak till gården – men vi får väl liksom jobba in det som en egen stil på den ytan då tänker jag. Men nu ska skissen hjälpa mig få lite struktur på färgskalorna åtminstone är tanken. På framsidan av huset, mot entrén, kommer jag sikta på en riktigt klassisk mormorsträdgård. Till min hjälp har jag hittat två olika sidor med bra listor på blommor och annat att tänka på :

Plantagens Klassiska Trädgård

Romantisk trädgård a la Rosenholm

Dessutom har jag sparat ett gäng instagraminlägg med den sortens trädgård jag tycker passar bäst här. Det är dock både bra och dåligt, för det blir ju såklart ”instagramperfekt” och har kostat MASSOR, jag behöver en lättskött och hyfsat prisvärd trädgård. Men ändå, inspiration ger det ju!

Nu blev det här så himla långt, så nu ska jag inte gå in på detaljer – det kommer nog en annan dag vare sig ni vill eller inte, för hur ska jag annars komma ihåg hur jag tänker?!? Vad tycker ni, känns min plan för trädgården vettig?

Kycklingar!

Det här med att påskpynta känns ju oerhört ute – självklart kläcker man fram kycklingar istället! 😉 Skämt åsido så behöver vi förnya hönsflocken för att inte helt plötsligt stå utan möjligheter till både ägg och nya kycklingar, även om vi inte räknar med att våra hönor kommer sluta lägga ägg än på kanske ett par år. Vi har ju haft enbart rasen Silverudds blå (som lägger gröna ägg), men nu var jag himla sugen på några Hedemora med. Robusta hönor som är tåliga mot kyla och som lägger bra med ägg är kravet, och det ska de uppfylla. Tyvärr var det bara hälften av de 15 ägg jag köpte som hade något i sig när jag lyste dem, och i skrivande stund har bara 4 av de 7 återstående Hedemora-äggen kläckts, varav några garanterat blir tuppar. Men men, några är ju roligare än inga! Av våra egna ägg var det bara 2 som inte tagit sig, och alltså står jag nu med 6 av våra egna Silverudds kycklingar med, förutom de 4 Hedemora. Hänger ni med? Totalt 10 kycklingar alltså 🙂

Vi har inte kläckt fram egna i maskin innan (tack snälla Vanja för lånet!), det var himla spännande har hela familjen tyckt! Nu får de bo inne i en låda under värmelampa i en dryg vecka, sen hoppas jag kunna flytta ut dem i hönshuset (återigen, med värmelampa för det är ju inte kanonvarmt), för små kycklingar dammar något hejdlöst när de börjar få fjädrar – vilket sker ganska snabbt. Men nu ska jag sluta babbla, för ni vill ju egentligen bara se bilder på kycklingarna, eller hur?!?

Här ser ni alla 3 sorter, den svarta och den grå är Silverudds och den gula är en Hedemora. Det går inte se vem som är tupp förrän om många veckor! De svarta har så gullig ”kajal” runt ögonen!
Den gula Hedemora kycklingen ser precis så där klassisk ut som man tänker sig kycklingar.
De grå blir så himla fina när de är vuxna!

Nej men man är inte alls där heeeela tiden och tittar, jag lovar! Otroligt söta, men SÅ högljudda! När de tar i hörs pipet genom både dörrar och väggar…. Men det får gå, ett litet tag.