Tak, tenta och PS5

Det här har varit en ganska lång men ändå oväntat trevlig dag. Iofs var starten lite halvdan eftersom Filip ”sov” som en elvisp bredvid mig i natt, vilket jag börjar känna av nu… *gäsp*

Men, sen blev det en snabb besiktning av halva ”mitt” tak, vilket på det stora hela såg riktigt bra ut (så himla skönt ändå) innan det bar av till Högskolan. Herregud, där har jag inte varit på typ 20 år men det känns ändå lite som hemma på ett sätt, fortfarande? I dag skulle vi nämligen äntligen få ha undervisning och sen tenta på plats, i stället för på distans. Det var jätteroligt att träffa alla igen, och jag har skrattat högt ett antal gånger under dagen 😀 Kom på mig själv med att jag faktiskt tar rätt mycket plats i det sammanhanget, jag tror inte (eller upplever det inte själv i alla fall) att jag så ofta gör det annars, men tydligen känns det ok där?

Vi hade lektion på förmiddagen med lite ny info (pust) och sedan lite repetition, innan det blev en trevlig lunch ihop, återigen med en massa skratt. Tenta är ju alltid jobbigt inför speciellt, men när vi fick tentorna kändes det ändå rätt bra och trots att jag ägnade en stund åt att räkna igenom allt igen så gick det hyfsat fort. Och frihetskänslan när man är klar med en tenta och en tung kurs?! Den är ENORM!

Jag nästan skuttade ut från Högskolan ut i höstsolen, och fick ett infall att faktiskt smita förbi stan en liten sväng, jag har ju typ aldrig egentid bara jag när jag inte ska typ träna eller nåt, så det kändes sjukt lyxigt. Hade tänkt hitta en fin tröja, men eftersom alla jag hittade var i akryl så blev det inget. Köpte först bara skoimpregnering men det kändes så deprimerande så då sprang jag in på Smycket och köpte en liten Cuff, och blev löjligt glad för denna enkla lilla sak!!

Sen hem, där det bara blev jag, Lukas och Filip som skulle äta, så vi hoppade över dagens matlagning och hämtade sushi istället – återigen lite vardagslyx – för att följa upp med en skön men kylig promenad med Filip.

Som lite extra bonus så släpptes ju priser och förhandsbokning på Playstation 5 med, lite billigare än vi trott, så nu har vi varsin (!!!) bokad inför släppet i november 😀

Ett par, tre gånger om dagen

Vi har en ny tjej på ekonomiavdelningen, och i samband med att jag presenterade mig för henne så insåg jag att jag ändå har jobbat i byggbranschen i över ett och ett halvt år nu.

På ett sätt har jag känt mig hemma med en gång, men på andra sätt känner jag mig rätt ofta helt ny också. Det är liksom ett jobb där jag kastats mellan ytterligheter ett par, tre gånger om dagen som minst, från att känna att jag tillför något och underlättar och gör vardagen bättre för en hantverkare eller en kollega till att jag känner mig totalt kass på mitt jobb. En bra dag är det kanske två toppar och en dal, men det kan lika gärna bli tre smällar på en och samma dag.

Jag har kommit fram till att mina styrkor är att jag lär mig, snabbt, och att jag sällan gör samma misstag mer än en gång, att jag är bra på att kommunicera i stort och jag tror det har gått fram att jag verkligen VILL göra ett bra jobb.

Vad fint det blir ändå, med nytt tak på en gammal fastighet 🙂

Mina största nackdelar är två, jag ligger fortfarande efter med rent byggteknisk kunskap jämför med mina kollegor men den största nackdelen är att jag tar misstag så himla hårt. Känslan av att jag BORDE ha kunnat, eller att jag på något sätt svikit någon blir stor – och det blir himla jobbigt såklart, för misstag blir det ju i alla jobb.

Jag tror aldrig det här blir ett sånt jobb där man bara går till utan att det direkt gör något avtryck på en i alla fall, om vi säger så.

På torsdag har vi tenta i byggfysik, del tre. På 4 lektioner har vi TRYCKT in enorma mängder information om dimensionering av stål- och träbalkar, skjuvspänning, geoteknik och en del annat jag inte ens minns nu, så det blir en tämligen matig tenta. Även där pendlar jag mellan att känna att det hela går rätt bra och att stå som ett TOTALT frågetecken och inte ens begripa mina egna uträkningar… Men på det stora hela känner jag nog att det borde gå bra.

Så, nu har jag pyst lite på dagens ventil, och 2 av 3 barn är nattade. Nu ska jag bara sitta och stirra tomt på något lagom meningslöst på tv. Puss på er, och ha en bra vecka vad ni än gör!

God morgon

Jag gillar helg-morgnar ändå, speciellt nu när vi har sån tur att 3-åringen har den goda smaken att sova minst en bit efter sju, och i dag nästan ända till åtta. Det brukar vara han och jag som går upp först, tätt följt av mellangrabben.

Jag är ju mer morgonmänniska än kvällsmänniska, speciellt tycker jag att allt känns mer positivt på morgonen. Man har liksom en hel dag framför sig, och eftersom jag får lite lätt ångest om jag inte känner att vi tar tillvara på en dag på ett eller annat sätt, så brukar jag ju börja planera dagen (det som inte är spikat sedan tidigare). Det ställer dock till det lite för maken, som INTE är en morgonperson – när han kliver upp lite efter nio så har jag liksom hunnit tänka ut hela dagen och är nästan på väg ut ur dörren… Inte så avslappnande att vakna till förstår jag ju, så jag försöker backa lite.

Nu låter det ju som jag gör jätteplaner för varje dag, men det är ju inte det det handlar om, utan småsaker som gör att dagen dels går ihop (mat och måsten som att handla och sånt) och sen små roliga saker så att vi har en bra helg ihop.

I dag är min enda plan (ja ok, vi måste handla lite) att jag ska ta en promenad bort till matmorsan och plocka plommon att göra marmelad på – hon var vänlig nog att dela med sig när hon inte hinner ta hand om dem alla själv! Kommer utgå från mitt plommonmarmelad recept här, men i dag blir det nog med mörk rom och vanilj som smaksättning. Kanske lite arrak med…?

Har ett uppdämt socialt behov nu känner jag, det märks nog här på ett jättelångt inlägg om typ ingenting… Det var ju nästan två veckor sedan jag träffade mina kollegor (förresten, jag har ju inte skrivit det här, men mitt COVID-test kom tillbaka negativt i fredags kväll, och jag känner mig hyfsat som vanligt nu, lite snuvig och tungandad bara) på nästan två veckor och jag vet inte hur längesedan det var jag träffade kompisar. =/

Och på tal om att återkoppla – ungarna älskade min plan på vandringshelg, så nu ska vi bara pricka in en helg med ledigt hotellrum och fint väder (samt att alla 5 ska vara friska….)

Jag hoppas även att jag snart – även där gäller det ju att alla ska vara helt friska – ska få åka och hälsa på min lilla brorsdotter som föddes sista augusti ❤ Så glad för deras skull!

Nobody knows my sorrow

Åh, jag har inget intressant att säga eftersom jag bara varit sjuk och jobbat hemma, men eftersom jag bara varit sjuk och jobbat hemma så måste jag ändå få prata lite, om ni hängde med.

Eftersom alla DÖR av nyfikenhet på min förkylning så kan jag tala om att den eskalerat med halsont, lätt hosta och så har jag helt tappat smak och lukt. Ja jo, jag vet, jag SKA ta ett Covid-test i morgon, men jag är fortfarande i princip säker på att det är en bonnaförkylning, så jag känner mig också fånig som ska gå och testa mig. Ja ja.

MEN, hela övriga familjen är nu friska, vilket känns grymt skönt, hellre jag än de liksom.

Längtar efter skogsutflykter med kokkaffe.

Så, vad händer i övrigt då. Nä men ingenting, försöker jobba så gott det går på distans och förutom det hinna med att plugga och … nä men jag hör ju själv, så jävla tråkig läsning. Jag behöver ha något roligt inplanerat, men det gapar tomt på den fronten framåt. Eller förresten, förutom en grej – vi ska till Vimmerby med jobbet och köra folkrace i oktober, DET ser jag fram emot!

Nu ska jag inte tråka ut er mer, vi hörs… tja, i morgon om jag har lika tråkigt då!

PS, måste ha denna videon som tema för dagen, självklart inkluderat ALL självdistans och humor man kan ha.

PPS, tänker ändå tycka liiiite synd om mitt skruttiga jag en stund.

Förkylning, soppa och höstsådd

Nej men alltså, den går liksom inte åt rätt håll den här förkylningen som startades förra veckan. I helgen kändes det först som om det kanske skulle vända, men nä. Är mer snuvig, har mer ont i huvudet och känner mig rätt mycket mer hängig i dag. Tänkte lite för mig själv att det skulle bli rätt skönt att jobba i lugn och ro hemifrån, en del av mitt jobb funkar ändå att sköta vid vilken dator som helst, meeeen…

”Är han inte rätt snorig”, sa maken i morse. Nej nej, det är nog bara lite snuvigt efter han legat ner, han var ju så pigg i helgen, tänkte jag och hade såklart fel. Så det blev inte hemmajobb i lugn och ro utan en dags VAB istället. Igen. Skit oxå. Lagom jobbigt med när man själv är hängig, och samtidigt MÅSTE lösa några små akuta saker på jobbet. Ni vet.

Så, vi har försökt sysselsätta oss lite här, i lugn takt. Städat lite, gjort en god soppa (fast utan kyckling) och höstsått perenner som är tänkta att kunna planteras ut nästa år. Tycker det är lite luddigt med beskrivningarna för just höstsådd, det kan göras i kruka men även ”på friland avsett för uppdrivning”? Vad sjutton betyder det egentligen? Kom fram till att jag sår i små plastkrukor och sen tryckt ner dem till hälften i ett av mina land, och så täcker jag med lite perlit. Vi får väl se, känns lite knepigt.

Borde ju inte vara så komplicerat egentligen, sommarblommor klarar ju av att fröså sig själva utan hjälpmedel och krusiduller liksom…

Hade velat kunna sätta lite lökar med, men kan ju inte knata runt i affärer som jag känner mig nu liksom. I-landsproblem…

Det jag HADE behövt göra är att sätta mig att räkna på byggfysiken, hann inte med alla uppgifter i torsdags eftersom läraren av oklar anledning körde på i 180, men det är ju inte heller lätt med en treåring som pratar och tjatar hela tiden.

Hemma-dag

Jahapp, sista dagen i augusti och HELA familjen är hemma på VAB/sjukdom. Det började med maken som känt sig lite hängig i helgen, sen fick Lukas feber i går, Filip fick lätt krupp och blev förkyld i natt och Oliver har ont i huvudet och känner sig hängig. Jag klarade mig typ längst och jobbade på förmiddagen när maken var hemma på VAB med alla barnen, men lite innan lunch så började jag också känna mig lite för hängig för att jobba vidare – åtminstone från kontoret.

Hade det varit för ett halvår sedan hade man ju bara petat i sig en Ipren och jobbat klart, men nu blir det ju lite annat. Det är ingen fara med nån av oss, lite feber och allmän hängighet är det väl mest som gäller. Det går nog över på ett par dagar som mest.

Men det ÄR höst nu hörni, även om det ska bli ganska fint väder som det verkar så är det skillnad i luften, den är sådär hög, klar och krispig – man bara måste ju älska det även om det innebär att en (alltför) kort sommar är slut. Perfekt väder för vandring – eller tält…. Hahaha, ni är ett par stycket som har frågat om mina tankar på att tälta, och efter min plötsliga lust en förmiddag så har det varit mer normalt på den fronten – dvs jag tänker nog kanske INTE att vi ska tälta ändå… Men vi får väl se, konstigare saker har ju hänt och blir jag lite piggare igen så kommer suget kanske tillbaka.

I trädgården börjar nu min spetskål se ut som om den är redo att skördas, har inte odlat det innan så jag vet inte riktigt hur länge jag ska våga vänta på att den ska växa till sig det sista – har tagit bort nätet nu för att kunna komma åt att rensa och så, så det gäller att ha lite koll efter ovälkomna gäster. Men hörni, kolla färgerna…

Lite osäker på varför en del är matta och en del blanka, det är samma sort?
Vackert i vilket fall!

Inte redo

I år är jag inte riktigt redo för den. Hösten. Jag är inte färdig med sommarens enkelhet och värme helt enkelt. Eller, det är ju ett förenklat svar med…

Det börjar skymma runt halv nio nu, och jag får lätt ångest av det. Det känns tyngre än det brukar att det är på väg att bli mörkt, och jag vet inte varför egentligen.

Jag är inte alls sugen på aktivitetscirkusen som börjar denna och nästa vecka. Alla utom Filip har aktiviteter, och det ska skjutsas och planeras med mat runt omkring vart och en. Mellankillen har just nu flest aktiviteter eftersom han förutom scouter även har fått för sig att han vill testa att spela basket. Det visade sig att Bankeryds basket är närmast, så det blir dit vi kommer skjutsa honom två gånger i veckan. Förutom det ska äldsta till scouterna, maken ska hinna träna och jag och äldsta ska gärna hinna träna med.

Det är lätt att det blir min egen träning som prioriteras bort först, när orken inte räcker till, men det är ju att skjuta sig i foten, det vet jag ju. Helst ska det ju planeras in tid för återhämtning med, och sociala aktiviteter.

Försöker hämta så mycket energi som det går här hemma ändå, ibland är det genom att bara följa en treårings nycker och upptäckarlust, ibland är det att bara sätta alla framför en film och ibland är det genom att gå ut i trädgården och ta tillvara på lite av det goda som finns där. I går hackade jag och frös in nästan 4 kilo tomater, det var väl kanske 1/4 av de som hänger på plantorna. I dag har jag skurit upp gurkor och testar att göra smörgåsgurka, det har jag aldrig gjort innan.

Man skulle ju kunna tro att trädgården var stressande annars, med mycket att ta hand om, men jag har en otroligt tillåtande ambitionsnivå här, jag gör helt enkelt bara det jag känner för. Förutom att vattna då, det måste man ju göra vid behov (vilket det känns som det är jämt).

Ville inte så mycket med det här, mer än att förmedla känslan jag har i kroppen just nu, vilket är att jag håller på att släpas i benen mot hösten och jag försöker spjärna emot i gräset så mycket jag bara kan…

Alltid vi två

I går hände det för andra gången i år – äldsta passade minsta och jag och maken fick möjlighet att gå ut och käka – alldeles själva!

Egentligen är det ju inte själva maten man är ute efter så mycket nu för tiden, för vi äter ganska ofta ute ihop eftersom vi så ofta vi kan äter lunch ihop på något av stans lunchställen. Men just det där, att få komma ut själva tillsammans, ut i en annan miljö och utan något som stör eller som gör att man måste gå (tex att ens lunchtid tar slut), det är ju himla nice ändå.

Inte ett så dumt par ändå va ❤

Just att få miljöombyte gör ju att man pratar om andra saker än man gör hemma, och det ändå som vi efter 21 år tillsammans fortfarande har mycket att prata om, vilket nog gör mig gladast av allt! Att få älta lite skit som man inte kan älta med någon annan och så få förstärka att vi minsann är bäst genom att prata om saker som vi gemensamt tycker funkar bra, det är nödvändigt ibland.

Var vi åt? Det blev Blackstone, så absolut inte dumt. Efter maten blev det en promenad hem faktiskt, kvällen var så pass varm och det var ännu inte kolsvart ute, så det blev en fabulös avslutning av en bra date! Och faktiskt kanske även en bra avslutning på sommaren i sig när jag tänker efter, för nu verkar det som det blir mer höst när man ser vädret framöver….

Skolstart

Jag ser i mitt flöde att det är mängder med bilder på söta barn som har skolstart i dag och inser att det hade jag inte en tanke på… Ok, äldsta börjar ju 8:an och är väl inte så intresserad och minste går ju på dagis, men eftersom mellangrabben har gått på fritids i två och en halv vecka så märktes det inte så stor skillnad idag. Fast han börjar ju ändå mellanstadiet, det är ju lite stort 😊. Skyller på senil mamma-hjärna…

Men, JAG har ju också skolstart idag, just nu är det lunch, och vi sitter via zoom och beräknar laster och partialkoeffocienter… Fast jag vill ju inte heller ta en skolstarts-bild eftersom man ju knappt orkar kamma dig när man är hemma, så jag klipper till med en skolstarts-lunch istället:

Bara en färdig-paj, men i alla fall en sallad från trädgården med egen sallat, tomat och gurka

När man är för lat och inte känner för att laga mat liksom.

Bästa möjliga

Ligger just nu på dagens andra badplats, vet inte riktigt om det är Oset eller Sannabadet, men strax öster om Rosenlundsbankarna. Första rundan tog oss till Ölands Brygga, en jättefin och undangömd liten sten-strand mellan Gränna och Jönköping, men jag blev inte riktigt klok på hur den ligger för det kom aldrig någon sol dit. Först när vi kom tänkte jag att solen nog snart skulle visa sig, men vid två gav vi upp och bytte strand. Fin sand men smockfullt med folk, så inte lika mysigt. Varmare dock, så till och med jag har badat i VÄTTERN i dag, inte illa!

Det slog mig när jag låg här, hur många fler vi är i Sverige än vad jag har haft uppfattning om, nu när alla semestrar hemma. Vilken kapacitet vi har att ge turistnäringen ett lyft, och vad många det måste vara som i vanliga fall åker utomlands ändå!? Man undrar ju lite hur det kommer bli framöver, vilka Corona-effekter kommer kvarstå och vilka kommer försvinna? Just nu är det i alla fall tydligt att alla försöker maxa sommaren på exakt samma sätt, genom att hänga på en strand hela dagen lång!

Tänker nog göra samma sak i morgon med, tror jag bestämt….