Svårt att skriva något dagen efter valet utan att nämna det lite. Jag är glad att Tidö verkar försvinna, men hade väl gärna sett lite mer marginal. Är så trött på att det känns som folk bara ser till sig själva när de röstar, när det inte är så svårt att höja blicken och rösta för ett Sverige som tar hand om alla, som är en trygg plats för barn och som tar hand om de som har behov av det, och som inte raserar klimatet, oavsett om jag som person skulle tjäna på det omvända.
Det har varit en lugn helg på många sätt. Lite träning, en hel del matlagning, en del tv-spel och lite fixande i trädgården. Jag har så himla lite lust att ta hand om all skörd just nu, eller fixa med trädgården, så det blir verkligen minsta möjliga. Skulle behöva rensa – men vill inte – skulle behöva ta hand om druvgurkor – men vill inte, så inget blir av. Det enda jag har jobbat med är att gräva lite vid hönshuset för att både gräva ner ett hönsnät som ger bättre skydd, byta brädan i botten som typ ruttnat, och för att förbereda landet för lite växter jag skulle behöva flytta runt. Som jag faktiskt redan egentligen hade behövt flytta runt – men jag har inte haft lust och har jag inte det så finns det ingen ork till det. Just nu är det trögt att vara den enda som initierar saker hemma och jag undrar lite över meningen.
I dag på jobbet har vi också tackat av en kollega som jobbat här i över 10 år, en supergo person som både är extremt kompetent men också en fantastisk kollega – och jag kommer sakna henne mycket. Ni hör – lite deppig start på veckan känner jag, men då kan det förhoppningsvis bara bli bättre?
Vi kom ut på vår lilla vandring i söndags, och det var ju så fantastiskt härligt väder! Soligt, klar luft och perfekt temperatur till att vandra i t-shirt och brallor. Vi (vi hade med F) njöt för fulla muggar allihop! Sträckan vi gick var 4 km enkel väg, i kuperad terräng, och med en relativt tung ryggsäck så kändes det att det var längesen jag vandrade. Tränar gör jag ju, men att bara gå ut och gå finns sällan tid till så oavsett att jag är i bättre form nu än på länge så var det lite jobbigt. Skulle verkligen vilja hinna vandra mer, inte för motionens skull utan för att man mår så bra i själen! Gillar inte att vandra fort heller, vill stanna, fota och se mig omkring, utan hets.
Det ligger en liten reel med småfilmer från vandringen på mitt instagram, här kommer bara naturbilder.
Att vara ute i skogen ger min hjärna en paus, det är verkligen enda gången det inte snurrar runt en massa i skallen. Är lite fascinerad över hur stor skillnad det är, går jag runt hemma och fixar och donar så rullar hjärnan på hela tiden – visserligen i egen takt och utan stress, men ändå – men i skogen är den liksom bara lugn och tyst. Jag har så himla svårt att förstå (oftast killar) som ”inte tänker på nåt” – alltså HUR kan man inte göra det? Men i skogen gör inte jag heller det, och det är ju otroligt skönt. Avis på de som inte går runt med 100 flikar öppna i huvudet samtidigt hela tiden.
Finns heller inget som smakar så gott som mat och kaffe gör ute i skogen. Vi hade med en favoritkaka, den gamla trotjänare bondkaka, som F och jag bakade på lördagen.
I morgon är det min jobba-på-gården-dag och jag tror att jag ska försöka ta vara på lite chili (för inlagda jalapenos samt ev chilisås) och om jag orkar, lite smörgåsgurka. Vi har enorma mängder gurka nu, men jag har verkligen inte haft NÅN lust att lägga in den, så då har det fått vara helt enkelt. Försöker låta mig känna att det också är ok, det kommer alltid bli djurfoder om inte annat, och de bär jag inte orkar plocka blir ju fågelmat.
För varje år som går så tycker jag att det blir allt jobbigare när det tydligt vänder mot höst och framförallt mörkare tider. Hösten i form av färgsprakande löv i hög höstluft är helt ljuvlig, men eftersom i alla fall träden runt oss redan släppt en massa löv pga torkan så tror jag inte det kommer bli så mycket höstfärger heller. Det är också tungt rent mentalt att känna att den mörka perioden närmar sig och har börjat dra igång, har inte så mycket problem med kylan som med mörkret.
Så, vad göra? Jag kan ju inte ändra något, årstiderna kommer ju och går ändå och likaväl ljuset, det hjälper inte att jag försöker hålla kvar sommaren heller, inte nu när jobbet dragit igång till fullo. Alltså tänker jag lite aggressivt försöka att ”fake it ‘til you make it” och verkligen överdriva allt vad höstmys heter – det får bli min strategi för i år, att lajva myshöst, med start idag (som verkar vara det ”officiella datumet för tjejnyår”). Jag ska dricka te, läsa böcker, vandra och baka äppelpajer tills det sprutar ur öronen på mig, tills jag kan intala mig själv att det inte alls är jobbigt att släppa sommaren utan istället mysigt med höstens intågande. Hjärnan är ju ändå förvånansvärt lättlurad, så matar jag den med *mys* istället för *ångest* så kommer den kanske ändå köpa konceptet.
Boots = hösttecken
Nu vill jag inte NÅGOT sätt bidra till vare sig konsumtionshets eller överkonsumtion, men i helgen åkte jag en sväng själv till asecs för att inhandla lite nödvändigheter som strumpor, underkläder och lite köksprylar som hade gått sönder. Det blev också en stund till att gå runt och kolla på kläder, och jag hittade dels en fin manchesterkjol i brunt som liknade en väldigt älskad sådan jag växte ur för många år sedan, och sen en brun, kortärmad stickad tröja i ull som kompletterade garderoben fint. Var inte svårt att se att höstens trendfärg är mörkt chokladbrun, och att det gärna skulle kombineras med rosa (inte en kombination jag kände mig så förtjust i ska sägas). Mörkbrun är en färg jag kan ha utan att se död ut, och det funkar med i princip hela min garderob, så plaggen fick följa med hem, och i två dagar har jag lajvat höstmys på kontoret nu. Lite trevligt ändå! Klippte mig också, men det var inget sådär radikalt så det kändes inte så speciellt, men alltid skönt att få bort det som blekts och blivit slitet av sommarens sol och vind.
Nej inget mer oinspirerande än en toa-selfie, jag vet. Men mina söta örhängen från semestern, i blått och guld, passar toppen till nya ulltröjan i brun i alla fall.
Den här veckan har arbetet dragit igång på riktigt, och hade jag inte haft en ganska lugn start tidigare veckor så hade jag nog varit ännu tröttare nu. Hade lite glömt hur mycket energi det tar att befinna sig på kontoret, att boka och planera en massa saker och att vara koncentrerad under så långa stunder åt gången. Nu är jag, som vanligt, helt slut framåt 22 och ramlar oftast i säng då – till skillnad mot semestern när jag utan problem kunde hålla mig pigg framåt halvt tolv i alla fall. Ja ja, man sover ju till lite senare då med, men ändå, det är stor skillnad. Tycker också det känns rätt tufft att i princip ha gått från att vara ute hela dagarna till att i princip vara inne hela dagarna, det mår man ju inte alls lika bra av.
Hade en bra hårdag häromdagen på jobbet, vilket fick dokumenteras med en toa-selfie. Har svårt att fota mig själv om jag inte känner mig på topp, men samtidigt känns det oxå konstigt om ni inte får se mig åtminstone ibland, när ni nu ändå är här inne och läser?
Det och så det gråare vädret (ett kort hurra här, vi FICK faktiskt lite regn i går, äntligen! Om än inte alls nog så åtminstone något!) har gjort att eftermiddagar och kvällar den här veckan har känts ganska…avslagna och lite håglösa. Känner mig lite stressad över det, för lika Sara Rönne så vill jag gärna att dagarna inte bara blir ett grått töcken, även om jag såklart vet att vardagen inte så ofta har tid och möjligheter för några speciella upplevelser och ögonblick. Jag har inte stora krav, men jag vill gärna känna att jag kan se tillbaka på dagen som gått och känna att jag upplevt något, oavsett om det bara är att jag rensat en kort stund i trädgården, tränat eller spelat UNO med barnen. Jag vill helt enkelt inte känna att livet rinner mig ur händerna, så att säga – åtminstone är det min ambition.
Har ju en sån där liten hemma-kollega, hon har verkligen en guldkant till vardagen nu!
Den här helgen kommer bli ovanligt social, lördag kväll är det grannfest i picknick-stil, och på söndag kommer en gammal kompis och fikar. Nästa vecka ska vi på utvecklingsdagar med jobbet, och det ser jag fram emot, även om det känns lite mindre kul än vanligt när några kollegor har slutat. Ändå känns allt lite ”meh” nu, men det är nog bara lite trötthet som talar. Längtar ut med, så ska ta och traska ut i trädgården nu och pilla lite, där det går.
Vi får enorma mängder rabarber varje år, och förutom någon enstaka rabarberpaj (inte barnens favorit) så kokar vi mest rabarbersaft eller gör några burkar marmelad. Men i år ville jag testa nåt jag sett på nätet, nämligen att syra rabarbern – jag var lite skeptisk först men helt ärligt är det här den absolut godaste dryck jag någonsin gjort! Vi gjorde en stor sats, men eftersom den inte ska späs ut blir det ändå inte så mycket (på en familj på fem). Okomplicerat, men tar några dagar, men ABSOLUT värt tiden!
Syrad rabarberdryck – ca 3 liter
Receptet är ungefärligt och mängden socker beror på smak. Jag gillar lite sötma men inte för mycket.
1,5-2 liter rabarber i bitar (max 1cm breda) 3 liter vatten 3-5 msk honung 1 citron, saft och rivet skal ca 2-4 dl socker (jag höftade men tog ca 2-3 dl, tills det smakar lätt sött) Möjlig smaksättare : vinbärsblad eller fläderblommor
Skölj rabarbern och skär den i bitar, lägg i en stor skål eller kastrull (helst minst 7-liters). Riv ner citronskal och pressa i saft (ok om det kommer med kärnor). Värm ca 1 dl vatten lite, och lös upp honungen i den. Häll honungsvatten och resten av kallvattnet över rabarbern och häll på sockret. Lägg i en smaksättare. Rör om, lägg över en handduk och lock. Nu ska den stå i rumstemperatur i 3 dygn, rör om två gånger om dagen helst, annars riskerar du att den möglar på ytan.
Efter tre dagar silar du bort rabarbern och slår upp drycken på flaskor med spännlock. Nu låter du dessa stå framme 1-3 dygn, men pys locket varje morgon och kväll och smaka av, när du tycker de är lagom bubbliga och söta ställer du dem i kylen (ju längre de står desto mer socker äts upp av mjölksyrebakterier). Obs, de fortsätter kolsyrad en stund till i kylen så pys dem minst en gång i kylen med.
Det blir en liten fällning när de blir kolsyrade, ni ser dem i flaskorna ovan, men det är ok att dricka. Färdig är den bubblig och ett mellanting mellan kombucha och rabarbersaft och vansinnigt gott!
Det är fredag igen och den här veckan har jag varit väldigt försiktig med små måltider och nästan inget sött (för det behövdes lite glass idag), och jag har inte haft ont i magen på hela veckan. Får säkert fortsätta med ”småätandet” ett tag till för att det helt ska ge sig, men det känns som det går åt rätt håll.
Tiden går så fort nu, som vanligt så försvinner maj i en fart som inte är rimlig – trots min extra dag på gården här hemma. Insåg för övrigt att jag inte skrivit någon direkt utvärdering av det, det är ju ändå två månader som gått när jag jobbar 80% och lägger en dag på odlingar och annat här hemma i veckan. Skillnaden är som natt och dag, jag är helt i fas i trädgården och jag hinner sitta ner och vila med en bra bok när andan faller på. Det känns verkligen som ett av de bästa besluten jag tagit, och jag förstår nästan inte hur jag INTE har gjort så här innan! Det gör absolut att glädjen med trädgård och odling har kommit tillbaka igen, och jag mår toppen av det dessutom.
Så här ser det ut precis när man kommer hem till oss nu – så grönt!
Till helgen blir det som vanligt träning, och det lilla projekt jag har som ska göras är att jag ska fästa armeringsnät inne i växthuset som sedan gurkorna ska planteras framför. Ni ska få bilder sen, men tanken är att de ska kunna klättra lite enklare upp runt väggarna, och att gurkorna (förhoppningsvis) blir lätta att nå under näten.
Nästa jobbvecka ser ut att bli ganska rimlig, och veckan därpå är vi ett ganska stort gäng som åker ner till Bryssel för att besöka EU-kontoret och en mängd olika event. Lär väl vara helt färdig efter den veckan, men kommer hem (om inget händer) på torsdag kväll och är sedan ledig på fredagen eftersom det är skolavslutning, så det blir nog bra. Största oron är om något blir inställt när det gäller resan hem, vill helst inte fastna i Belgien ju. Vi har lite olika sätt att ta oss dit, de som har möjlighet åker tåg (17h enkel resa) men vi är några som inte kan vara borta så länge så vi kommer att flyga. Det är inte optimalt, men det blir som det blir – och jag flyger ju typ var 10:e år så det får väl liksom gå.
Nu hoppas jag på en skön kväll i solen på altanen, med lite grillat och ett glas bubbel (famous last words, efter förra fredagen)… Hoppas det går bättre den här gången, haha! Ha en skön helg!
Förlåt, jag känner att det har varit himla gnälligt här ett tag, med magsjuka och allt. Men jag kan också säga att det är liksom inte synd om mig, jag har ett fantastiskt jobb, min man och tillika bästa kompis, och tre friska barn. Sist men inte minst, så bor vi ju så otroligt härligt på vår lilla gård, som dessutom har EXPLODERAT i grönska nu när det kommit lite regn! Bilderna från trädgården häromdagen har fått många att hajja till att det är tidig blomning, men faktum är att i princip alla de blommorna står ju mot en svart fasad i sydost läge, resten av trädgården ligger nästan 2 veckor efter.
Är så nöjd över rabatterna jag gjort i ordning nu i vår, och i onsdags när jag hade ”jobba-på-gården” dag så satte jag ut alla tomater, chili och paprika i växthuset – minus 4 som ska få bo på friland istället. Bönor och gurka är sått, tillsammans med zucchini och pumpa, och nästan alla Dahlior har tagit plats ute med. Den här extra dagen jag får på mig i veckan gör världens skillnad, istället för att känna mig stressad över det som ska göras så ligger jag i fas, och hinner med ”onödigheter” som att fixa gamla rabatter. Det gör att hela trädgården och odlingen känns så himla mycket roligare!
I dag är det ju dessutom fredag, det är strålande väder och hela helgen ska ju hålla sig runt 20 grader, möjligen med nån skur på lördag bara. Magsjukan är borta, och det ska jag fira med ett glas bubbel ikväll, och jag tror att vi ska grilla revben med, vilket jag älskar. Så ni hör ju, inte ett dugg synd om mig på det stora hela, även om man såklart måste få vara ledsen över saker ibland med. Men idag känns det bra, så i eftermiddag tar vi helg hörrni!
Nä, någon toppen-långhelg har det inte varit. F var ju sjuk förra veckan, och kräktes en gång, och jag har sedan förra helgen känt lite typ som magkatarr, och i torsdags blev maken absolut magsjuk. Jag är ju immun mot ”standardmagsjukan” men tror att vi åkt på någon annan variant, den är mycket mer långdragen och beter sig inte riktigt ”som vanligt”. Har därmed konstaterat att även om jag ”bara” har magkatarrs-ont till och ifrån så är det nog pga bacill/virus med, har verkligen inte känt mig stressad (och det brukar heller inte utlösa magkatarr hos mig). Maken har mer… output, så att säga.
Så det har varit lugnt, jag var helt symptomfri i lördags så var inne och handlade veckans mat i går, men sen fick jag jätteont i magen hela kvällen så det är inte över än vad det verkar. Suck. Den vanliga magsjukan är ju hemsk, men den går åtminstone över fort.
Har haft ont i ryggen med, kanske lite ”spökont” som härrör från magen egentligen, men det har varit skönt att röra på sig lite istället för att sitta vid en dator, så när jag mått bra och inte haft ont har jag varit ute i trägården. Innan jag fick mer ont i magen hann jag gräva om två rabatter, där jag haft dålig markduk i plast med täckbark över, men som nu börjat ”lösa upp sig” och heller inte gjorde sitt jobb (att hålla borta kvickrot mm). Har sneglat på rabatterna ett bra tag men inte alls haft lust att ta tag i det, men helt plötsligt så infann sig lusten och då går det både fort och lätt! Har snålströsslat på täckbark med för att hålla kvar lite fukt, men borde säkert haft dubbla mängden. Nåja, man tar det man har, och det gäller även växterna – har tagit alla små plantor av perenner som spridit sig, så det är någon form av näva, såklart en massa akleja och så den fina marktäckaren med silvriga blad som jag inte minns namnet på. Det är ganska bra att inte hålla nitisk ordning i sina rabatter, för då får man lite extraplantor att flytta runt på när det blir en lucka!
Önskar jag tagit en ”före-” bild, men men. Snart dags att trimma gräskanterna med ser jag – bakom rabatten ser ni en maaassa brännässlor och kvickrot i häcken av aronia, så det är inte helt enkelt att hålla fritt…Lilla Akleja, här gör inget om du sprider dig lite, älskar dessutom bladen med sin fina form!Samma sak här, och både äppelträdet på bilden ovan och denna lilla mini-rhododendron kommer må bättre utan plast.
Kvar att göra för säsongen vi är i just nu är att förså gurka, zucchini och pumpa. Dahliorna står i garaget i fönstret och väntar, men där är ganska svalt så det är ingen jättepanik. Vet dock inte riktigt vart jag ska göra av dem…. Sen ska det sås bönor med, men det kanske får bli lite senare eftersom jorden behöver bli varmare, ELLER så orkar jag kanske förså dem också.
Förra helgen planterade jag också ut lite försådda sommarblommor – kombinerat med att jag också strösslade ut lite fröblandningar av samma sorter i rabatterna. Tänker att då kanske någon variant klarar sig, annars är ju frösådd svårt här. Sen får vi väl se, planterade inte ut de små plantorna en och en utan tog små kluster om 4-5 plantor och tryckte ner, så det kanske inte alls blir bra. Har även pillat ner några små små plantor mellan lökarna på altanen, tanken är att de ska få växa upp i samma takt som tulpanerna vissnar ner. Var orolig att allt skulle dött i natt eftersom väderappen visade 4 grader vilket ABSOLUT kan betyda frost, men det ser ut som vi nätt och jämnt klarade det – och kommande nätter ser lite varmare ut. Hoppas mycket på mina tre blomstermixar (eterneller, ”rosa toner” och snittblommor), skönt att slippa välja och kul med lite överraskningar!
Ute på gården droppar regnet på, inte som det gjorde i natt utan i lugnare takt – och det är nästan så man SER hur det växer av den välbehövliga vätan. FRODIGT skriker trädgården, som bara häromdagen var så torr så torr – nu behövs bara lite värme med så kommer det bli toppen! Har äntligen laddat över lite bilder från kameran från månaden som gått, och i inlägget hittar ni ett gäng från någon vecka tillbaka – en kväll med en fantastisk solnedgång…
Jag är hemma med F, som fick feber i söndagskväll. Eventuellt nån kombo med något magvirus av mildare slag med, både han och jag har haft ont i magen (magsyra-ont typ) och han kräktes en gång. Vi mår båda helt ok idag, hans feber är nästan helt borta och bådas magont har gått över med – men jag känner mig lite matt. Skulle/borde träna idag, men det var ett himla intensivt pass och jag tror inte riktigt jag mäktar med – dessutom var det löpintervaller utomhus, och det är SVINKALLT ute. Känner mig lite matt med.
I helgen gjorde vi i ordning ny bevattning i växthuset, nu med en droppslang från Gardena istället för en svettslang. Den senare funkar bra men är lite större risk att den går hål på och då kan vi av misstag pumpa ut mycket mer vatten än vi vill på ett ställe. Nu ligger två varv av en lång slang med små dropphål under täcket av hö – för att förhindra att något dunstar. Vi lade på hur mycket täckmaterial som helst i höstas, och för en gångs skull är faktiskt inte jorden under helt uttorkad som det brukar vara efter vintern, just i växthuset. Dock pumpar den här ut mycket mer vatten än svettslangen, så vi kommer behöva se efter hur mycket tid den ska vara på – vi behöver ju vattna växthuset men vill absolut inte belasta vår brunn mer än nödvändigt. Vi kan ju koppla på en av våra 3 IBC tankar med regnvatten med, men det är alltid lite partiklar i det och jag är rädd att det täpper igen den här (ganska mycket dyrare) slangen.
Bestämde mig också i går kväll för att det får vara nog med frostnätter nu (som om jag kan bestämma det) och tänker att nu får alla krukor med pelargoner och hortensia stå utomhus dygnet runt. Det GÅR ju flytta in tillfälligt om det verkligen blir kallt, men skönt att slippa ta in och ut VARJE dag.
Extra vackert när himlen matchar blommorna…
Är så glad för mina fina blomlådor på förra årets altanprojekt med! Ska bara lyckas plantera ner lite sommarblommor mellan lökarna snart med, kanske att det får bli till helgen…
Nu ska jag spela UNO med F och O, sen ska jag gå ut och spana i trädgården lite – ser ut att ha kommit många cm vatten faktiskt om jag kollar i dammen – har ingen riktigt regnmätare däremot.
I mellanrummen blir det sällan något bloggat, men i mellanrummen finns majoriteten av livet. Det är där det varken är katastrof eller toppen, och livet liksom mest pågår. Det blir inga bra blogginlägg av det, och det finns heller inte så mycket tankar som behöver få utlopp här – och alltså blir det lite ”ryckigt” för den som bara läser bloggen. Det finns så mycket vi kämpar med just nu, och då är det ”inte ens allvarliga saker” som sjukdom eller liknande, men precis just nu känns det lite lugnare – om det sedan är stormens öga eller bara en paus mellan stormbyarna vet jag inte. Men här kommer lite om mellanrummet:
Det har varit ett par mentalt slitiga veckor, och fysiskt med med nackspärren (som äntligen gett med sig nästan helt). Jag var och tränade i går, det var ett riktigt jobbigt pass och jag kände direkt när jag satte mig på roddmaskinen som var starten, att ”jag orkar inte det här”. Men jag kämpade på och det gick ändå ok, men efter var jag så slut att jag fick bara ligga en stund på soffan i vår entré innan jag orkade ta mig in i duschen. Jag kör i princip ALLTID på så absolut gott jag bara kan, men sen kan mitt ”max” variera extremt mycket beroende på många saker, och ibland känns det frustrerande att jag inte riktigt tror att tränarna ser att jag faktiskt gör mitt allra bästa utifrån dagen – eftersom det kanske ser lite halvdant ut. Varför nu det är viktigt att någon annan ser det vet jag inte, men det är vad det är.
Men, på en betydligt mer positivt notis så fyller jag år på fredag, och från att ha gått till att det är en riktigt jobbig dag när jag känt mig ledsen för att barnen bråkar eller annat, så ser jag numer verkligen fram emot det. Mest för att vi nu har en tradition – jag och maken – där jag får champagnefrukost och sen blir skjutsad till Backamo Handelsträdgård, och sen får någon god middag. Det är precis EXAKT det jag kan önska av en helt perfekt dag, och det enda som verkligen kan toppa det är om det dessutom blir sol – vilket det ju ser ut att bli! Sedan vi införde den här traditionen har jag kunnat sitta ute på altanen och äta/dricka min champagnefrukost med goda ostar, och det är heeeelt ljuvligt! Fick dessutom ytterligare ett gott besked, nämligen att min reserverade bok (del 4 av serien Dungeon Crawler Carl) har kommit så jag kan hämta den på bokbussen ikväll, alltså har jag även något riktigt bra att läsa! Sen får jag påta i trädgården i lugn och ro, och då är dagen perfekt. Älskar maken för den här dagen (och en massa annat med såklart, men den här är ändå fantastisk).
Inköpen från ett annat år. Jag VET att det ser mer enhetligt och fint ut om man upprepar sina växter i klungor, men jag tycker också det är så himla roligt med nya sorters växter. Vad funkar bäst hos oss, med, och vad funkar inte?
Ser SÅ mycket fram emot lite varmare väder med, så man slipper bära växter in och ut hela tiden och så man inte behöver ha typ full vinterutstyrsel när man är ute och grejar i trädgården. Det är inte bara jag som väntar på värme för övrigt, på vår ”medelhavssida” är både persika och sötmandel precis på väg att blomma, och äppelträden och körsbär ser inte ut att bli långt efter. Vi fick ju inte ett enda äpple förra året, så jag hoppas verkligen att det blir bättre i år – vi har ändå planterat 3 nya äppelträd sedan vi flyttade in, förutom de 4 som redan fanns. Eftersom jag nu har en dag i veckan som är dedikerad till gårdsarbete så känner jag mig faktiskt otroligt mycket mer i fas med trädgården än jag brukar göra. Det som är kvar att göra i närtid är att så persilja och morot, samt att sätta lök. Potatisen fick vi ner i de nya potatislanden förra helgen, och de landen ska bara täckas med gräsklipp när vi har det att tillgå sedan.
Äppelblom 2024
Sen har jag försått en massa, även en massa blomstermixar som jag köpt från Fröbanken och som egentligen ska direktsås, för det är TORRT i landen. Har ju knappt regnat på 2 månader hemma hos oss, och den vätan som fanns i marken från vintern har minskat ordentligt redan. Tänker att jag kanske kan förså och sätta ut lite små plantor, och sen direktså mellan dem (så kanske jag också ser lite lättare om det är väldigt torrt). Sen är det såklart en del perennrabatter kvar att rensa, men det känns inte så stressigt, det blir vad det blir liksom. Det jag SKA göra förresten är att gräva en liten rabatt intill altanen vid växthuset, där jag ska sätta lite halvhöga buskar för skugga och solskydd – något jag tänkte kolla efter på min födelsedag, förutom rosor som jag vill ha vid den gamla hästvagnen. Eller gräva och gräva, jag gräver egentligen bara bort ett litet dike där jag tar bort grässvålen, sen täcker jag själva ytan där jag vill ha landet med kartong och lägger på jord. Då dör gräset under lagom till kartongen har brutits ner, och det blir inte så mycket jobb.
