Jävla grisjävlar, rent ut sagt. Ja alltså hormonerna jag refererar till i just detta fallet är inte mina, utan de hos våra minigrisar…

Vi har ju tre hon-kultingar kvar, och så Doris (mamman) och Frank (pappan). Eftersom de små kultingarna nu precis kommit in i sin första brunst så har vi således skiljt dem åt från föräldrarna, så de är i varsin hage. Men – först så har småkultingarna rymt, jag vet inte HUR många gånger den här jäkla veckan, oavsett hur vi fixar och trixar med staket, el, stängsel och annat så tar de sig lik förbannat ut.

Så klipp till helgen, vi har spenderat säkerligen 6-7 timmar lördag och söndag med att säkra hagarna, och har jagat in rymda kultingar en massa gånger. Nu TROR vi att vi har dem fast i en mycket liten hage – tills de slutar brunsta. Tror ni inte att kåtbocken Frank då istället blir så sugen att han går rätt igenom elstängslet, och kommer därmed på att elen av någon anledning inte är på på den nedersta tråden? Nej men visst… Efter ett par timmar av felsökning, test av elstängsel och anslutningar så har vi nu fått på rejäl kräm på nedersta tråden. Problemet är då att nu tror han att det inte är nån el på, och när man är halvvägs under tråden när elen slår till så springer man – framåt. Alltså ut ur hagjäveln. Men men, vi hoppas att han får sig några ordentliga kyssar till så han får tillbaka respekten för stängslet (ursäkta om det låter hårt, men alternativet är att avliva honom).

Sa jag att jag har känt mig hängig och förkyld med ont i kroppen idag? Hade absolut hellre legat i soffan och vilat istället för att springa efter en kåt jäkla galt, men tur på ett sätt att det var i dag och inte en vardag när vi inte är hemma åtminstone. Jag lär behöva jobba hemifrån ett par dagar ändå för att inte smitta någon, så jag får hålla ögonen på grisarna med.