Dagens bubblare

Apelsinchoklad är ju fruktansvärt äckligt. När man var liten var det ju det värsta man visste, om man råkade ta en ischoklad som dessutom var apelsin i!!!!

Men.

I julas fick vi nån kartong Noblesse Apelsin av en leverantör. Den har legat över hela julen och in nu i januari, eftersom det är äckligt med apelsinchoklad. MEN om man är tillräckligt sugen på en bit choklad så visar det sig att det faktiskt gick att klämma ner en liten bit ändå.

Och kanske en bit dagen efter.

Och två efter det….

Nu har jag ätit typ 8 bitar sammanlagt, och till min fasa och förvåning så inser jag att jag någonstans under Noblessens öde har ändrat smak, jag har börjat tycka om apelsinchokladen… Det här måste på något sätt innebära att jag är lastgammal, för mig veterligen är det BARA gamla människor som gillar apelsinchoklad…

Hjälp?!?

Våga testa HIIT

Sen ett tag tillbaka så kör jag ju HIIT (High Intensity Interval Training) två gånger i veckan istället för bara lördagar. Den träningen är verkligen kanonkul, och väldigt, väldigt jobbig, på ett bra sätt.. När det gäller all form av intervallträning eller liknande så behöver i alla fall JAG träna tillsammans med någon, för på egen hand är det alldeles för lätt att känna att ”nä men, var det inte lite jobbigt nu, jag kanske struntar i de sista 3 övningarna…”. I en grupp får man energi och tempo, och så är det ju mycket svårare att ”smita undan” 😉

Japp, det är rutin med ett gruppfoto efter varje gång det här gänget tränar. Gött gäng är det dessutom!

Får en del frågor om upplägget, så jag tänkte jag skulle förklara lite hur VI kör, vilket funkar väldigt bra för min egen del i alla fall.

Vi sätter ihop ett ”varv” som består av ca 15 övningar (beroende på hur många deltagare vi är den dagen), och sedan kör vi 4 varv. Första varvet är lite uppvärmning, då kör man i 30 sekunder och vilar i 20, men de sista tre varven blir mer intensiva med 20 sekunders träning och 10 sekunders ”vila” (brukar gå åt för att bara förflytta sig mellan övningarna).

Några av de vanligaste övningarna är:

  • Rep (”vifta” med repen, ett i taget eller båda samtidigt)
  • Drag till hakan, med liten viktstång
  • Upphopp på låda
  • Armhävningar
  • Sneda utfallssteg med vikt
  • Burpees
  • Dips
  • Kettlebell-swings, enhands (byt hand mitt i)
  • Bollkross (kasta tung boll hårt mot backen, tränar hela kroppen)
  • Situps (oftast på pilatesboll)
  • Sneda situps
  • Längskidåkning (i maskin)
  • Utfallssteg
  • Knäböj med bollkast

Fördelen med den här typen av träning är att alla kan anpassa intensiteten och övningarna efter egen förmåga, har man en skada någonstans så byter man ut den övningen man inte kan göra helt enkelt.

Efteråt känner man sig så himla gött genomarbetat, på ett annorlunda sätt än när man kör styrketräning. Det kan kanske se lite hetsigt och jobbigt ut, men det är en träningsform jag varmt kan rekommendera!

Kladdig banankaka med saffran

Oftast när man tänker på banankaka så är det ju något som liknar en mjuk pepparkaka, men min idé när jag först gjorde den här var att det saftiga från bananen skulle uppväga att det blir lite torrare av att använda saffran, och det visade sig bli en riktigt bra kombo!

Skulle egentligen lagt upp det här receptet innan jul, när jag bakade det, men jag har faktiskt glömt av det litegrann…

Kladdig banankaka med saffran

100 g smör
3 ägg
2 dl socker
2 små övermogna bananer (eller 1 stor)
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 nypa salt
1 påse saffran

Smält smöret, med saffranet i, och låt det svalna av något. Vispa ägg och socker fluffigt, mosa bananen och blanda ner den. Tillsätt mjöl, salt och bakpulver, samt det avsvalnade smöret och blanda väl. Häll i en smord form och ställ in i ugnen på 175 grader, i någonstans mellan 20-30 minuter. Jag ville att min skulle vara lite kladdig i mitten, så jag lät den inte gå heeeelt färdigt, men känn med en sticka så att den åtminstone är torr halvvägs in mot mitten för att den ska bli hyfsat färdig.

Åh gliiiiiiiid….

Sicken skön helg det har varit! I fredags kom Johan o Rebecka hem en sväng igen, och vi började helgen med en omgång brädspel. På lördagen var de och maken iväg och åkte slalom (vi hade ingen barnvakt, jag får åka nästa gång helt enkelt) i Ulricehamn, och under tiden tog jag med barnen på lördagsträning och fika, inte dumt det heller.

Roligast var nog dock idag, jag och Johan drog 5 km uppe i Hallbys längdskidspår tillsammans. Kanonroligt, på många sätt, och vi fick väldigt många goa skratt… Speciellt när Johans skidor på nåt sätt lyckades samla på sig snö undertill så han fick en 10 cm hög ”snöklack”, inte så lätt att åka på 😉

Så här såg det ut vid några tillfällen, när man kommit ut i den lösa snön lite mycket, då fick man (speciellt Johan) stanna och skrapa av ett lager snö under skidan. 

Jag hoppas nu på att det ska fortsätta komma mer snö, så att man kanske kunde ge sig ut på det långa spåret, det som är mot Dumme Mosse, det hade varit så himla kul att köra det en dag!

Trots att jag ju är en frusen människa så tycker jag, av lite diffusa anledningar, att det är skitkul med längdskidor. Är dock inget vidare på det, så det går åt tämligen mycket energi till att bara ta sig rund 5 km, och samtidigt hålla balansen, inte glida bakåt OCH hålla ihop skidorna.

Kan jag få låna ditt mål?

Jag känner mig så himla … meningslös, just nu. Meningslös på det sättet att jag inte har nåt mål, inga drömmar och inget att sträva efter, förutom ett mål jag kämpar med men aldrig riktigt verkar nå. Deprimerande, helt enkelt….

En anledning är att vi oftast vid den här tiden har bokat och bestämt semestern till sommaren, men i år verkar jag liksom inte riktigt ”få till det”. Jag har inget bestämt sug i kroppen efter nåt särskilt, och även om jag absolut vill åka till Kroatien fler gånger så är jag rädd att det är lite ”stökigt” med flyktingkriser och allt – kanske väldigt fånigt och oupplyst, men så är min känsla. Frankrike lockar inte heller som det brukar, okänt varför.

Bara ”dra runt” i Tyskland har vi ju testat innan och det känns så ofärdigt på något sätt, som om man inte haft en ”riktig semester” (det här kan vara rekordanvändning av citattecken känner jag). En sväng typ till Legoland är väl den enda saken jag kommit på att jag vill göra, för barnen skull, men i övrigt? Det är liksom bara tomt där jag brukar kunna föreställa mig vad jag vill göra på semestern…

Semestra i Sverige är inte min grej heller, det räknas inte som en ”riktig semester” heller, och blir bara dyrt. What to do…. Visst, barnen är större, så vi kan säkert vara mer spontana och åka nånstans närmare inpå, men det hjälper ju inte min känsla av tomhet för att vi inte har nåt mål på semestern.

Det finns ju ett par förutsättningar för att semestern ska bli lyckad, den största är ju att om inte barnen är glada så är jag absolut inte glad (dessvärre finns det inga garantier för motsatsen heller), och barnen är glada om det finns tillgång på badvatten i något slag (hav, sjö, pool). JAG är glad om det inte innebär en vanlig charterresa…

Jag är självklart införstådd i att man inte kan ta någon annans mål och göra till sitt eget, men jag skulle behöva lite tips och inspiration. Vad ska DU göra i sommar? Vad gjorde du den där sommaren som blev så fantastisk? Vad ska du INTE göra? Eller, för den delen, vad har du för mål med det här året, även om det inte handlar om semestern?

Ja JAG gillar ju vatten med, och SOL!

In i värmen

Jaha ja, så var då jullovet till ända. Det bästa med jullovet var helt klart att det kom lite snö, barnen har ju fått åka pulka, skidor och skridskor, och själv har jag åkt längdskidor (hittills). I går var jag ute och letade efter ”Fridhem Ski Center” som dök upp så fint på nätet när jag googlade skidspår i Mullsjö (det är ju oftast mer snö där). I verkligheten visade sig detta ”Ski Center” vara en åker! Dock med jättefina, lättåkta spår ska tilläggas, fast lite av ett pusslande att hitta dit.

Skrattade däremot lite gott åt mina vita, frysta hårtoppar efter åkningen… En kille med skägg såg helt fantastisk ut, för hela skägget såg ut som mina hårtoppar ungefär!

Jag hoppas ev. kunna åka även nedför en dag till helgen, Ulricehamn öppnar ju sina backar, även om det lär vara knökat med folk….

Idag startar som sagt var verkligheten igen, dock väldigt skönt att starta med en kortvecka, för from nästa vecka är det fullt ös som gäller, och det är alltid skönt att hinna landa lite innan, kolla mail och gå igenom sånt man inte hann med innan jul.

Mellandagar

Puff, idag blev det ett pass på gymmet efter nästan två veckors uppehåll pga förkylning. Var väl i alla fall nästan återställd, men det var lite extra tungt idag ändå, trots lättare vikter. Nåväl, det ger sig ju ganska snabbt när man väl kommer igång igen. Känns mig dock tämligen stel och öm lite här och var nu när man inte tränat nåt vettigt, så jag bokade dessutom in mig på lite Bodybalance ikväll, blir skönt att få sträcka ut sig ordentligt.

Under tiden jag var på gymmet var maken och barnen i Råslätt och åkte skridskor i kylan, hua! Lukas kom runt ett varv innan han övergav isen för snöhögen, han väger ju inget pojken, så han fick ju inte så mycket grepp på den tämligen hårda isen. Oliver åkte mycket mer, men nu är båda pojkarna aströtta, en ligger framför TV’n och en i badet.

För övrigt sitter jag och funderar över om det finns NÅGRA vettiga skidspår i närheten som är åkbara… Skövde var ju toppen, MSOK stugan i Mullsjö helt värdelöst… Hallby håller på och sprutar konstsnö, men jag tror bara det blir på det kortare spåret?

Idag åkte förresten granen och det mesta julpyntet ut, det som är lite mer neutralt vintrigt får stanna kvar en stund till dock. Maken är just och hämtar björkplyfa ute i Bankeryd (eller hämtar och hämtar, han är och köper helt enkelt) så att vi ska kunna få ordning på vår ”kontorshörna” nu innan det är dags att börja jobba igen på torsdag.

Var nästan själv idag när jag kom till gymmet vid 10, trots att det är januari. Lär väl dock inte vara lika ödsligt ikväll när
det är Bodybalance!

Tabula rasa

Det har ju både sina för- och nackdelar med att ha en blogg, haha… Jag gick just tillbaka och kikade på mina föresatser inför 2015, och mina två mål för det året var att laga och ta med mer mat till jobbet (hahahaha, jag har med mat kanske en gång i veckan….) och att göra klart min kokbok. Det senare lyckades jag ju med i alla fall!

2016 hoppas jag att kunna få komma ut och vandra mycket mer, både med och utan barn. Jag hoppas kunna njuta av många sköna stunder i naturen, framför en brasa, eller bara med en god äggmacka och en kopp kaffe! Min dröm inför semestern vore att kunna vandra runt lite mer, men det är ju framförallt Lukas som är för liten än för att gå några jättelånga sträckor, så det får väl kanske vänta några år.

Vad vill jag mer… hmm, svårt att säga. Det ”vanliga” såklart, att alla får vara friska och krya, att vi har jobb, att vi vinner på lotto (då kan du stryka det med jobbet, hahaha) och att vi kommer vara lyckliga. Det finns ju annat jag hoppas på med, men allt skriver jag ju inte på bloggen.

Nu är ju inte direkt ett nytt år en ”ren tavla”, självklart följer allt som hänt tidigare med, men samtidigt tycker jag att det ÄR bra att liksom få en anledning att fundera på vad man vill ha ut av sitt liv, för är man bara beredd på att släppa saker som kanske egentligen inte är så viktiga så kan man banne mig göra nästan vad som helst!

Vad vill du ha ut av året som kommer? Vad vill du göra mer av och vad vill du göra mindre?

Avslutar med ett par vinterbilder från min promenad igår, vilken tur jag har som bor så nära vackra Järstorp!

Träningsstatistik 2015

Det här är mest för egen del, och för att det ibland är kul med siffror =) Nu är det i tre år jag gjort en sammanställning av min träningsstatistik varje år, så här kommer detta årets nuffror (jag använder Shapelink för att registrera all träning, tycker det är skönt att enkelt kunna få en översikt så att den träningen jag vill få gjord också blir gjord) :

Antal träningstillfällen
2013 – 156 pass
2014 – 274 pass
2015 – 235 pass

Tränad tid
2013 – 160 h och 19 minuter
2014 – 250 h och 10 minuter
2015 – 222 h och 9 min

Styrketräningspass
2013 – 78 pass
2014 – 130 pass
2015 – 106 pass

Total sträcka (gång, löpning, skidor)
2013 – 128 km
2014 – 319 km
2015 – 380 km

Ska man då göra nån snabb analys av det hela så är det ju att antalet pass är något färre, snittet hamnar på 4½ pass i veckan ungefär. Lite intressant är att se att sträckan blivit längre, trots att jag i princip gett upp det här med löpning, så det är nog vandringen som gett lite resultat här tror jag!

Träningsmässigt ser jag fram emot ett 2016 där jag förhoppningsvis kan åka lite mer längdskidor, och där vandringen kanske får ännu mer utrymme. Min styrketräning och HIIT är jag ganska nöjd med de totalt 4 pass i veckan jag kör – det är helt enkelt min basträning för att må bra. 

2015 – en summering

Så vad var 2015 för år egentligen?

Det här är helt klart året när det börjar dyka upp mer recept och matbilder i bloggen, mina softboxar till kameran gör ju att jag kan fota fina bilder även vintertid. Jag har fortfarande mängder att lära här, men eftersom jag lagar mat som liksom ska ätas så har jag inte tid att fixa särskilt mycket med bilderna, oftast sitter ju familjen i köket och väntar på att ”mamma ska fota färdigt” (haha, de frågar inte ens längre när jag går iväg med en tallrik).

I början av året kämpar jag med att försöka hålla en striktare kosthållning och träning, men när man kört väldigt intensivt i tre år och dessutom haft stressigt på jobbet på det, så blir det inte riktigt bra. Det är väl inte förrän framåt hösten jag börjar kunna hitta en balans där jag känner mig ”ok” med att ”bara” träna 4 gånger i veckan, och att maten helt enkelt inte är högsta prio på nu. En bra dag så är det inga problem alls, men en dålig dag känns det jobbigt.

Framåt vårkanten kom ett första litet försök att vara ute i naturen mer, när vi tog ungarna och gick runt på Hassafallsleden. Det gav allteftersom mersmak, och det blev både fler och längre vandringar, även om det fortfarande bara är dagsturer vi kan ge oss ut på, antingen ska ju barnen orka följa med eller så får det bli när vi har barnvakt över dagen för dem. Det här är väl det jag har tyckt allra mest om med året som gått, och det är det jag hoppas kommer bli väldigt mycket mer av, för det är helt otroligt så bra man mår av att vara ute en hel dag!

Vi upptäcker också, lite förvånande, att barnen trivs jättebra med att vara ute en heldag. 

På ett helt otroligt ytligt plan så har jag ägnat året åt att spara ut lite ”längd” på mitt hår, från tuppkam till en rufsig bob – känner mig väldigt nöjd faktiskt!

Nu är det ju faktiskt ännu längre, men jag hade visst inga bra kort på det. 

I maj firade vi vår 10:e bröllopsdag – jag kan fortfarande inte fatta att det har gått så många år?!? Vi gjorde en ny bröllopsfotografering, något jag verkligen skulle vilja kunna upprepa om ytterligare 10 år!

Nästintill utbrända drog vi iväg på en paniksemester till Spanien i maj, bara för att få lite paus. Det var en semester som vi idag kan skratta åt, men mitt i det så höll vi på att bryta ihop för det sunkiga hotellet och värdelösa maten… MEN den fyllde sitt syfte och vi kom tillbaka till jobb och skola lite mer i balans.

I juli åkte vi på den ”riktiga” semestern – en bilresa ner till ett hus vi hyrt i Kroatien i 10 dagar. Det här var en av de bästa semestrarna jag varit med om, jag älskar verkligen att bila och Kroatien levde absolut upp till alla förväntningar! Det ända jag är lite ledsen att vi missade var deras nationalpark – det var ju så varmt när vi var där så vi trodde inte vi skulle orka gå där en hel dag, men nu i efterhand har jag hört att det är lite svalare där uppe i bergen. Men det är ju inte för sent än, vi kommer åka till Kroatien fler gånger, det är jag helt övertygad om!

I augusti var det premiärdags – surströmmingspremiär närmare bestämt! En riktigt kul grej att få testa på, och helt förutom att jag faktiskt tyckte det var rätt gott, så var festen riktigt toppen! Fint väder och en massa goa vänner  – det kan ju helt enkelt inte bli fel.

Ja men lite luftgevärsskytte höjer ju vilken fest som helst!

Hösten förlöpte, som vanligt, i ett rasande tempo på jobbet, något vi försökte balansera upp med mer och mer tid i naturen. Tror det räddade oss från mycket stress med faktiskt. Jag fortsätter försöka hitta balans i livet (haha, som om det går) och kämpar med press och duktig-flicka-syndrom, men det går i alla fall framåt, tror jag.

I november blev vi dessvärre av med våra hönor till en hungrig räv, så nu är en av planerna till våren att skaffa nya små kycklingar när vårvärmen börjar kicka in.

R.I.P. Bella, Agda, Maja och Wilma.

December präglas mest av julförberedelser, men nu får jag också äntligen klart min kokbok! Den känns fånigt tunn, men är gjord med mycket kärlek, och i alla fall jag själv använder den varje vecka när jag lagar mat.

Jag har väl vissa förhoppningar och tankar om nästa år, men det får bli i ett senare inlägg, det här är nog långt som det är =)