Att byta fönster*

Ja, nä, eller vad ska man säga. Det blir VAB i morgon med, för mig den här gången, för Filip har feber igen. Själva ”kruppen” verkar ha lagt sig mestadels, men feber och förkylning kvarstår. Inte så mycket att göra åt, men det är alltid lite bökigt att stöka om planer och jobb.

På förmiddagen i dag var jag i alla fall ute och lärde mig montera fönster. Har så himla trevliga hantverkare, som hade lite tålamod och lät mig vara med så jag kunde lära mig. Det visade sig ju vara mycket enklare än jag trodde (nu ska ju tilläggas att det inte är samma sak som att det är enkelt att göra det riktigt BRA) och var väldigt kul! Hade planerat vara med och sätta foder i morgon, men det får bli en sväng på onsdag – om jag hinner…

Så fint där vi byter fönster!

Nu ska jag strax lägga mig, det har varit ett gäng jobbiga nätter här nu och det verkar inte bli bättre i natt heller. Inte katastrofalt, men man blir ju rätt trött efter ett par kassa nätter ändå…

*Lät väl lite lagom drygt va, när man bara är med och hjälper till lite 😉

Söt oxå

Fick lite dåligt samvete för min totala sågning av vår minsting i går, han är verkligen i en väldigt jobbig fas men han kan ju också vara hur rolig som helst!

Han har börjat prata rätt mycket, fast det är många ord som är otydliga eller som bara vi förstår, och det är sjukt kul att höra uttryck han snappar upp. Sjunger gör han också väldigt gärna, något jag INTE minns att de andra barnen gjort, men han har både toner och text klara för sig och sjunger med stor inlevelse. Väldigt gulligt!

Klåfingrig till 1000 dock, allt ska pillas på och han vet EXAKT vad han inte får göra. ”Stopp mamma, gå bort” säger han och håller ut sin lilla hand när han vill göra nåt han vet att jag skulle sätta stopp för.

Morgnarna är mysigast, oftast är han, jag och Lukas uppe först. Då har han inte hunnit bli uttråkad än utan pratar glatt och vi kan mysa runt som vi vill, det är den bästa stunden på dagen! Nu över julen har vi flyttat över honom till hans eget rum, i en stor säng. Det har funkat väldigt bra, fast naturligtvis kommer han över / blir hämtad nån gång de flesta nätter. Helt ok ändå. Han är rätt rolig när han kommer över med, han har liksom ingen ”sömnig” röst utan säger glatt med full ljudvolym ”Heeeeej mamma!” när han kommer… Lilla knäppfis!

Även vårt sovrum håller på att få en uppfräschning, lite nya lakan och en ny sänggavel och så har vi sålt spjälsängen. Konstig känsla ändå, när man efter tre barn till slut gör sig av med en sån grej som ändå varit så viktig och självklart del. Vi behöver ha nån bänk eller nåt i fotändan av sängen med, att lägga överkastet på och som fyller ut lite, för nu känns det väldigt tomt. Men det får bli när vi hittar nåt bra! (och lite pengar i plånboken…)

Det här var 2016

Svårt att hinna med att blogga nu när man är hemma allihop, men här kommer en snabbis ur dagens lucka:

Vi börjar året som vi slutade det förra – ute i naturen varje möjlighet vi får. Här är vi vid Vidablick och ska laga mat.
Jodå, barnen gillar det med. Särskilt när de hittar istappar 😉
Det klättras….
…och det äts utflyktsmat.
Vi köper nya kycklingar.
Och vi vandrar. Själva jag och maken tar vi bit för bit av Södra Vätterleden, när vi har möjlighet.
Vi hälsar på barnens kusiner nere i Skåne, i en vacker Skånelänga.
Lukas blir hela 6 år och till hösten börjar han förskoleklass på Dalvik.
Vi åker på bilsemester till Kroatien igen – på vägen dricks det såklart en god veteöl. (ja alltså, inte när vi ska köra bil utan en på kvällen….)
Vårt semesterhus visar sig ligga på en bergssluttning helt för sig självt, ca 5 km från närmsta by (Senj). Vi har den vackraste utsikten jag tror att jag någonsin kommer få ha i mitt liv!
Vi spanar in en av de Kroatiska nationalparkerna – Plitvicesjöarna. (mer om detta finns under semester i huvudmenyn)
Sjukt vackert där!
Här står jag alltså vid poolen vid vårt semesterhus. Den stora ön ni ser bakom mig är Krk. I slutet av den här semestern hände nåt jag nästan gett upp på, jag blir gravid med det som blir Filip, men det vet jag inte om förrän vi kommer hem.
Vi badar och badar i det kristallklara vattnen. Blev sjukt sugen på att åka tillbaka när jag ser det här!
Lilla Senj som är vår närmsta by är tämligen sömnig när vi är här i slutet av juni/början av juli. Nästan inga turister alls, så väldigt lugnt (nästa för lugnt).
Kom igen, bara en gång till. Här ute satt vi och kollade på solnedgången VARJE kväll, helt sinnessjukt magiskt.
Pool precis i kanten av tomten, med all utsikt!
Och nöjespark på hemvägen. Jag känner att jag börjar upprepa mig lite här.
Efter besöket hos kusinerna kunde vi inte låta bli att köpa Muurikka.
Vi paddlar kanot i kyrkekvarn.
Och plockar majs!
Magen växer och brorsorna är spända på ett småsyskon!
Vi avslutar detta året som vi började det, med mycket utflykter! Här Hassafallen.

Det här var 2015

Nästa lucka i kalendern handlar om 2015. När jag gör de här årsinläggen så utgår jag från foton jag haft när jag gjort årets fotobok (gör en för varje år), och även om man självklart bara fotar de glada och roliga tillfällena, så måste det här ändå varit ett av våra absolut bästa år!

Barnen är lite större – Lukas blir 5 och Oliver 9 – och är lite lättare att ta med på aktiviteter. Vardagen blir inte så fokuserad på småbarnsliv längre, rätt skönt!
Jag har börjat spara ut håret från superkort till den frisyr jag har i dag. Vi har barnvakt och hinner gå på fest flera gånger!
Vi följer upp på skogsutflykterna vi började med året innan…
…och det är supermysigt!
Men jag minns också att våren var sjukt stressig, och inför en reell risk att bränna ut mig så bokade jag en superbillig resa till Spanien i april/maj. Den var HEMSK, hotellet var gräsligt med papperstunna väggar och dörrar, maten var fruktansvärd (men vi hade inte råd att äta ute för vi hade ju egentligen redan bokat en semester till sommaren) och poolen var iskall. Barnen pratar varmt om den här semestern och jag vet att vi nu kan skratta åt den, men just då var det inte så kul. Trots det var det ändå avbräcket vi behövde, och vi kom hem med lite ny energi.
Vi gick på fler fester 😀
Vi firade 10-årig bröllopsdag med att åka tillbaka till Ölmstad och Röttle och ta om våra bröllopsbilder – till någons tveksamma förtjusning…
Den sommaren bilade vi för första gången till Kroatien (alla våra semestrar går att läsa om i menyn här uppe) och blev kära i framförallt stränderna.
Vi bodde i det huset vi sen skulle återkomma till 2018, med små förtjusande mini-sköldpaddor.
Fin familj i vackra Rijeka!
Vi drack god tysk öl…
…och gick såklart på nöjespark. Jag vet inte hur många såna här bilder jag har från varje sommar, hahaha!
Med brorsan testade vi för första gången att vandra. Vi gick John Bauerleden och hade bokat skjuts hem efter typ 2 timmar, men efter närmare 5 hade vi fortfarande inte kommit hela vägen till Gränna (extremt kuperat) utan fick ringa efter skjuts efter ca 1,5 mil. Men det var kul!
Sensommar och vi var ute en massa mer, bland annat var ju Lukas stor nog att våga ha med i en eka.
Vi var på surströmmingsskiva hos nära kompisar, himla roligt att testa och en fantastisk fest!
Vi letade oss ut till alla naturområden vi kunde hitta, här är ifrån skurugata.
Och här är från varkullen längst upp vid Hassafallen i Hovslätt.

Jag blir glad när jag ser de här bilderna, och tänker att det var det här året vi dessutom bestämde oss för att försöka få ett till barn. Vi var på en fantastisk plats i livet och fick kanske lite hybris över hur självgående barnen kändes nu när de var så ”stora”. Bortglömda var bajsblöjor, VAB och småbarnsbekymmer och världen kändes stor. Jag hade samtidigt en liten gnagande känsla av att inte jag var ”färdig”, att familjen fortfarande saknade något. Men det skulle dröja många, många månader innan det faktiskt blev ett litet frö i min mage. De här bilderna ger också lite hopp om att även fast man just nu är i bara en massa VAB och passande så kommer snart en lite enklare tid att göra saker igen, och det ser jag fram emot! (Behöver inte förklara att minstingen ändå är älskad och fantastiskt go nu med va?).

Behöver julefrid

Det blir inget julkalendersinlägg i dag, jag är så himla trött. Dels för att vi var på en grymt trevlig konferens med jobbet i går – vi var i Gränna och fick baka polkagrisar och åt en av de absolut bästa 3-rätters middagarna jag ätit lite otippat på Grenna hotell – och dels för att Filip sovit apkasst den senaste veckan. Ja och veckan innan det sov han kasst för han var sjuk, och veckan innan det… Ni fattar. Vet inte om det är växtvärk, magont eller bara mardrömmar, men han vaknar stup i kvarten och är arg/ledsen.

Han har för övrigt utvecklat två nya sidor, en charmerande när han pratar och sjunger en massa (även om mycket fortfarande är svårt att tyda) och en mindre charmerande när han trotsar mot ALLT. Precis ALLT är en kamp med honom just nu känns det som, riktigt jobbigt.

Jag tänkte att han INTE behövde ärva mellanbrorsans humör och vilja. Det tänkte inte han.

Just nu sitter han vid mina fötter och leker charmerande sött själv, men det är numer ganska kortvarigt alternativt nåt jag inte vill att han ska leka med (typ smutsig disk) och jag står vid vårt datorbord och somnar nästan. Maken är på AW med kompisar, den här veckan träffas vi knappt alls. I morgon ska jag försöka hinna sätta pepparkaksdegen som vi ska baka hus på till helgen, innan jag och Oliver ska på lussefirande på Junedal. På fredag har maken sin julfest, så då är han borta igen – vi går verkligen om varandra just nu. Nämnde jag förresten att de stora grabbarna fått Filips förkylning? Smidigt värre när det bara går runt hela tiden… Men de klarar sig ju hyfsat ändå.

Nu är jag så trött att ögonen faller ihop, måste få i säng Lukas och Filip åtminstone innan jag lägger mig själv… God natt!

Advent och 24 x rom

Puh, det har varit en ganska hektisk men ändå väldigt rolig helg det här. I går hade vi en stunds barnfritt på eftermiddagen så då passade vi på att trängas med alla andra på Asecs, vi hittade typ inga julklappar (som var meningen) men vi köpte lite fint till oss själva. Det blev lite skålar i Rörstrands Swedish Grace, det porslinet vi använder till både vardag och fest här hemma, tycker de har så fina färger och lagom mönster. Dessutom lyxade jag till det och köpte en ny kniv till mig själv, älskar ju att laga mat så det känns väldigt kul!

I dag var det ju första december och advent, och dagen har vi spenderat ihop med grannarna. Först blev det en sväng till Vattenledningsparken för lite korv, glögg och lussebullar, sen kom de över till oss på lite tomtegröt och nygjord skinka, så jäkla gott i all enkelhet.

Blir ju glad ända in i själen av kombon snö och sol!

I år har jag gjort en adventskalender till barnen med paket – alltså inte 24 paket utan bara paket till just advent. 1 eller 2 paket per barn och advent blev det, lite smått och gott i, och det verkar som det blev en hit.

Men, måste berätta om min julkalender jag fått av maken! Blev väldigt förvånad och glad över att jag fick en rom-provnings-kalender med provningsglas och 24 olika sorters rom i (2 cl i varje lucka). Ska bli riktigt kul att prova! Varje dag kommer det ut information om dagens rom på 24daysofrum.com, så man kan läsa vad dagens sort är. Har en favorit här hemma som jag verkligen älskar, men den börjar ta slut och det vore kul att hitta någon mer.

Själv gav jag maken en Toblerone-kalender, kunde inte låta bli när jag såg den för det är hans favoritgodis 🙂

Nya familjemedlemmar

Tja, det är aldrig direkt lugnt när man har tre barn och hur ointressant det än är för er andra så vill ju JAG ha lite dagbok om dem, så här kommer lite vad som händer just nu (en del ändå).

Grattis igen, Oliver (som godkänt bilden)

I går firade vi ju Oliver med ett restaurangbesök med ohemula mängder sushi på Rosegarden, den här gången hade vi faktiskt barnvakt till Filip vilket gjorde att vi alla fick sitta still och äta i lugn och ro. Behöver jag beskriva hur skönt det var? I present fick han sedan en liten familj, nämligen 3 gerbiler (ökenråttor) som är klara för att lämna sin mamma den 11 december, och en massa tillbehör därtill. Det var oerhört uppskattat och han blev jätteglad! Jag med, ville alltid ha en som liten… Himla svårt att få tag i en uppfödare dock, finns inte alls många i Sverige, men hittade en vid Hjo. I dag har tyvärr Oliver fått bihåleinflammation, himla synd om honom 😦

Bild lånad härifrån.

Lukas har fått glasögon och har haft dem i en knapp vecka nu. Han var supertaggad och är fortfarande, han har tydligen velat ha glasögon länge, så det var ju fantastiskt skönt att det gick så bra nu när han faktiskt behövde. Han har som jag lite brytningsfel och är översynt, så det är inget jättestort fel, men glasögonen gör helt klart att han inte behöver anstränga ögonen så mycket. Fin i dem är han med!

Filip är typ frisk, eller snörvlig och lite hostig men det lär väl inte släppa den här sidan om vintern. Han har varit på dagis i veckan ( i dag har alla skolor och dagis stängt så jag är hemma med grabbarna), skönt med lite normala rutiner efter alldeles för mycket VAB.

I morgon är det jobb som vanligt, där händer det dock lite spännande saker jag nog kan berätta om snart 🙂

Oliver 13 år!

I dag får vi en tonåring i familjen, grattis Oliver!

Och allt eftersom barnen blir större skriver jag ju mindre om dem för att de ska få välja sin egen integritet, därför blir det bara ett kort grattis och ett par bilder här.

Grattis, min störste kille!

I kväll är det önskat middag på Rosegarden med oändliga mängder sushi, så efter lite paketutdelning är det dit vi styr kosan.

Är vi färdiga för i år nu?

Som jag skrev om redan i lördags kväll så kände vi att det var krupp på G på Filip. Den natten och de därefter lyckades vi hålla det i schakt genom att sova i upphöjt läge och med öppet fönster och han var hyfsat pigg dagtid, men i natt ”bröt det ut” i vilket fall. När man har varit med om det innan är det i alla fall väldigt mycket lättare att hantera, så det blev inte så illa som det blev första gången, men det är ändå läskigt för Filip framförallt, som känner att han inte får luft och dessutom mår dåligt av feber. Så vi har ”sovit” halvsittandes med öppet fönster och i dag blir det VAB – igen… Lite väl mycket den här månaden kan jag känna nu. Vi kände ju att det höll på att bli sämre redan under dagen i går och var inne och kollade på hälsan så det inte är nåt annat, men det verkar bara sitta högt upp i luftvägarna, annars kan man ju bli orolig för lunginflammation som han låter.

Så typiskt med, maken är i Stockholm över dagen i dag igen, han är ju väldigt sällan borta men har nu lyckats pricka in båda VAB-perioderna den här månaden. Så i natt nån gång mailade jag till jobbet att jag inte skulle komma, men när vi vaknade till vid halv nio efter en jobbig natt så hade det mailet naturligtvis inte gått fram utan det hade blivit något fel – så ingen visste vart jag var heller. Himla typiskt.

Nåväl, det här var väl totalt ointressant, men så ser vardagen ut här hemma just nu i alla fall. Hoppas på tillfrisknande så vi kan åka till Skövde ändå till helgen, eftersom vi fick skjuta på det förra helgen.

Åka skogen?!

Nästan varje dag när jag hämtar Filip från dagis så ställer han en och samma fråga i bilen.

-Åka skogen, mamma?

Nu är det ju inte så himla smidigt att ta en utflykt till skogen en vardagskväll, speciellt inte när det är mörkt ute redan vid fyra, så på vardagar händer det liksom aldrig. Men ändå, varje gång han frågar så blir jag till hälften så himla glad över att det är just det han efterfrågar, och till hälften ledsen för att jag önskar att vi bodde så vi kunde vara ”i skogen” även hemma. Vi har ju en trädgård, men ska jag hinna fixa lite mat till alla och se till att alla kommer i väg på aktiviteter så är det ju till trädgården man är begränsad, och SÅ himla spännande är inte den jämfört med en skog, tycker 2-åringen. Ska också erkännas att jag inte är jättesugen på att vara ute i kolmörkret efter jobbet, då är jag oftast lite trött och frusen.

Jag är glad över de gånger vi kommer ut ändå, vilket nog ingen missat som följer min blogg, det är så roligt att se alla grabbarna hitta på saker att göra, helt naturligt och meddetsamma.

När jag var hemma med dem på höstlovet för Lukas var sjuk så kände vi ändå dag två att vi behövde komma ifrån en liten sväng, så vi åkte ner till vattenledningsparken för att reka inför kommande utflykter. Är det kallt ute vill man inte vara ute så länge och det kan vara skönt att inte ha så långt hem om det tex skulle krävas blöjbyte. Där fanns hela 3 rejäla grillplatser iordningställda, så det kommer helt klart bli ett perfekt mål till vintern. Men kolla här bara, hur härligt är inte det här?!

Studerar fontänerna, med mamma precis bakom eftersom man gärna vill kliva rakt ut.
Rakt in i en diskussion och lek.
Överlycklig över årets första is!
Nästan omöjlig att fota ute, man får vara sjukt snabb.

Som vuxen gäller det mest att hålla sig nära och vara redo för eventuella dödsföraktande kast rakt ut över kanter, underhållningen fixar de dock själva. Så ja, mitt hjärta, klart vi ska åka skogen, så ofta vi bara kommer åt!