8 saker jag vill skicka med mina barn

Sitter på köksgolvet med ryggen lutad mot öppna spisen. Blev så trött och frusen här under kvällen och det finns verkligen inget som värmer så gott då som en eld ♥️. För att fira att jag och tonåringen är själva hemma ikväll fick han välja mat och då blir det i princip alltid sushi, inte mig emot, men jag blir lite kall av kall mat en sån här dag. Sötsugna blev vi med, så jag slängde ihop lite smörstekta äpplen med glass och en hemgjord kolasås med kardemumma. Låter så avancerat men tog mig max en kvart. Gillar inte köpt kolasås för den är så läskigt sötsliskig, men den jag gör själv blir mild och med en mjuk sötma, vansinnigt mycket godare!

Pratade med en av mina nya kollegor om det här med att blogga, det är verkligen min räddning i mångt och mycket känner jag. Det är ju min möjlighet att reflektera över dagen eller vad jag nu tänker på, och sortera i tankarna, få distans och kanske låta erfarenheter landa. Hade jag inte fått in det här reflekterandet i min vardag så hade jag nog inte kommit lika långt med mig själv, tänker jag?

Jupp, kvällens efterrätt och fredagsmums. Toppar nog med ett litet glas mörk rom med tror jag, men den delar jag inte med tonåringen 😂😅

I mitt instagramflöde fladdrade idag nån sån där klok text förbi, de brukar kännas platta och klyschiga, men den här fastnade jag lite för. Rubriken var lite halvdan med, nåt om att de här åtta vanorna löser 99% av dina problem som ung vuxen, men faktum var att jag gillade punkterna. De var enligt följande (översatt så kanske lite justerat):

1. Sluta leta efter genvägar, det finns inget piller för att göra dig till ditt bästa jag, det är bara att arbeta sig fram till det.

2. Tillåt dig själv att utvecklas, du kanske känner att du misslyckas eller inte kan nog, men ge dig själv tillräckligt med tid för att lära dig och testa dig fram

3. Sluta komma med ursäkter. Du har kanske gjort fel, misslyckats eller förlorat allt – acceptera det och lär dig av det, gör aldrig om det.

4. Konfrontera dina rädslor, du är bara rädd för det du inte stått inför. Identifiera dina rädslor och lär dig vad du behöver göra för tt konfrontera dem, så lär du dig att rädslor är en illusion

5. Ta hanterbara risker. Med tiden kommer du lära dig, utvecklas och tillslut lyckas.

6. Var närvarande. Olycka kommer från att jämföra nutid med dåtid och önska att saker skett annorlunda. Fånga din tanke och ta den tillbaka till din nutid, så snart du känner att sinnet börjar vandra tillbaka.

7. Öva på acceptans. Acceptans betyder att vara ok med vad nu än utfallet må vara. Om du vill ändra något, se till att det sker, om du inte kan ändra det, acceptera det. Kan du inte acceptera det så lämna det.

8. Gör det du vill. Folk kommer försöka tala om för dig vad som är rätt, men du kommer inte veta om det stämmer förrän du provat själv. Stå upp för din egen vilja.

Allt detta är ju väldigt basalt egentligen, men samtidigt så lätt att glömma i alla måsten, inbillad eller verklig press, stress eller jobbiga tider. Faktiskt tyckte jag ändå att det var väldigt vettiga punkter, och det är punkter jag känner att jag gärna skulle vilja att mina barn bär med sig, vilket är jättesvårt när det är typ det tråkigaste i världen att lyssna på vad morsan tjatar om.

Nehej, nu ska jag nog ta och förflytta mig till soffan istället, kanske vara smart och ta ur linser och smink så man kan somna gott framför en film – typ det skönaste som finns….

Ögonblicket 07:15

Jag ligger i sängen, trött och blundar men kan inte riktigt somna om. Jag hör att Filip rumsterar om i köket, plockar fram mjölk och flingor för att äta frukost. Misstänker varför, och mycket riktigt kommer han strax in till mig och frågar om han kan få sitt lördagsgodis, alla fem bitar han valt med sån omsorg. Jag säger att det är för tidigt, att han får vänta till jag kommer upp, och han suckar och går ut ur sovrummet igen. Härnäst öppnas ytterdörren, jag hör att han tassar ut och ropar efter grannens katt. Det är en av tre stallkatter som blir rysligt bortskämd med lek och kel hos oss, och vi tycker alla väldigt mycket om henne. Hade vi inte varit flera allergiker har vi haft en egen eller två.

Jag hör dörren stängas igen, gissar att han tyckte det var kallt ute eftersom han helt säkert gick ut i bara kalsongerna. Jag hör fler steg och det är inte svårt att förstå att mellan-storebror har anslutit. Hör viskande diskussioner och sen blir det tyst – de har alldeles säkert gått och satt sig framför TVn nu, storebror kollar nån tecknad serie och jag anar att Filip snart kommer springande för han tycker det är för läskigt.

Att ligga här och lyssna på ljud och aktivitet som är så bekanta att jag inte behöver se dem för att förstå, känns väldigt mysigt. Är en gnutta irriterad över att jag inte kan somna om, vilket hade behövts, och även för att jag fortfarande känner mig för förkyld för att gå på träningspasset nu på morgonen. Strongman går nu på lördagsmorgnarna och det är riktigt roligt, enkelt men tungt. Vi slår med slägga, bär tunga saker och gör typ alla de typer av rörelser som man har nytta av på en gård, så just detta passet är en favorit. Nåväl, det kommer fler lördagar.

Utanför fönstret gal tuppen, fem gånger får jag det till. Jag sträcker på kroppen i sängen och känner en begynnande huvudvärk. Behöver kanske bara kaffe eller så är det väderomslaget som trycker sig på. Nåväl, somna lär jag ju inte göra igen så jag ska strax masa mig upp och dricka kaffe. Strax. Men inte riktigt än.

Från en morgon lite tidigare i veckan, i lite finare väder.

Ohyra och baciller

I dag blir ännu en dag hemma med Filip vars förkylning och fula, rossliga hosta inte riktigt vill släppa. Jag har också blivit förkyld, men mest bara ”vanlig snuva”. Vi varvar vila och skärm/bok/korsord med småfix och lek, och jag tar små ryck ute på gården som inte tar så stor insats och tid. Växthusets 3 sista sektioner med plast (det enda som är kvar) får vänta till helgen allra minst, det tar oändligt mycket mer tid än vi räknat med och då är vi ändå händiga båda två. Men – det är ju inte så att man kan jobba ostört med det, utan allt annat ska ju skötas samtidigt så det är inte så konstigt att det tar tid kanske.

Vi hade förstklassig underhållning här hemma när det vackra fältet med korn skördades i går.

Såg förresten nu att det fina vädret som jag trodde skulle ligga över helgen hade bytts till regn och mulen, och nästa vecka blir typ 10 grader kallare än denna?? Hjälp vad fort det känns som det blir höst! Luften är fuktig som bara den, vilket såklart märks på morgnar och kvällar allra mest. Jag är glad att vi i alla fall hunnit måla det mest utsatta här på huset och fönstren, även om det finns ett gäng fönster till som skulle behöva kärlek och färg – det får helt enkelt klara sig över vintern och åtgärdas nästa år. Suck, lite höstångest på det känner jag, jag är inte FÄRDIG med sommaren!

Beskar plommonträdet igår som växer mot spaljé vid stallet. Det har dock 100-tals hål i alla blad så det är helt klart drabbat av någon ohyra, men har varken har tid eller ork att reda i det.

Förra veckan eller helgen, när det blev sådär riktigt varmt och fuktigt, fick vi en explosion av hönskvalster. Mikroskopiskt små suger de blod från hönorna, som kan få anemi och faktiskt till och med dö. Men även om det kom plötsligt och från ”ingenstans” (troligtvis från vilda fåglar, dessa hönor har ju bott hos oss från dag 1 och varit fria från ohyra) så känns det som vi fick åtminstone ner det till ett hanterbart läge genom att fullständigt BADA in hönshuset med kiselgur. Till vintern när hönorna flyttar ut till växthuset så ska vi kalkmåla insidan av hönshuset – att täppa igen springor där är HELT omöjligt då det består av gamla, håliga stockar som är säkert över 100 år gamla.

Annat jag går och funderar över är Filips rum, vi behöver ta ett helhetsgrepp där med förvaring och annat så det blir ett fungerande barnrum. Såna här projekt ÄLSKAR jag, så det är något jag verkligen ser fram emot att göra – men det får vänta till hösten är här på riktigt och allt ute är ”klart” (hahahaha, som om det nånsin blir det, men att vi fått undan det som är mest akut inför vintern åtminstone). Nu ska vi visst leka här, om jag bara lyckas få på den lilla kalsongmannen lite kläder först….

En ögonblicksbild från vardagskaoset här inne. Ska montera hyllor på väggarna och göra lite smarta lösningar – och såklart måla eller tapetsera om i samma veva. Han ska få vara med och välja, såklart!

Så mycket tankar, så lite tid

I natt blev en skruttig natt när Filip vaknade hela tiden. Annars har han faktiskt sovit otroligt mycket bättre typ den senaste månaden, det har verkligen gjort skillnad – vilket såklart bli extra markant när det blir en kass natt. Förstod vartåt det lutade när han blev mer och mer snorig, så idag blev det VAB. Morgonen började bra, han var mest snorig, men nu vid lunch ville han gå och lägga sig och sova för han var trött (= ej normalt för en aktiv femåring såklart) och nu vaknade han med hög feber. Stackarn, inte lätt när det är nästan 30 grader varmt och så fuktigt att det känns som nån sprayar vatten på en. Jag får inte heller nåt gjort, dels trött pga natt och värme, men även för det var en lite överaktiv dag häromdagen. Men men, så får det väl vara, vi väntar in åskan och softar.

Inte kaxig idag ♥️

Det finns så himla många saker jag vill göra känner jag – dels alla saker man vill fixa med här hemma såklart, men även plocka (leta) svamp, paddla kanot, fiska, vandra och sånt. Har dessutom återigen fått ett sånt sug att skriva bok, sist gav jag lite upp (dels pga hann inte) för att jag inte visste hur jag skulle komma vidare. Skulle vilja gå en skrivkurs för att kanske få lite mer struktur, men det finns då verkligen ingen tid för det nu. Kanske i vinter? Tycker ju att det är SÅ roligt att skriva, vilken dröm det hade varit att kunna leva dels på det och dels på gården! Och det är väl en HELT omöjlig dröm i sig, men den kräver ju en insats utöver det jag gör i nuläget och det funkar inte nu helt enkelt. Jag får ju ut en liten del av den lusten här på bloggen åtminstone, även om det till största delen bara blir svammel.

Ibland får jag lust att nischa bloggen lite mer, kanske om gårdsliv eller självhushållning, eller om skrivande, om utmattning eller om miljö, eller om… Ja ni ser ju, det kommer inte gå, för jag tycker ju samtidigt att det är så förbaskat skönt att vara fri att skriva precis det jag tänker på för stunden. Oftast vet jag inte vad jag ska skriva om förrän jag börjar skriva – och inte sällan får jag nya idéer på inlägg under tiden jag skriver med. Nu behövs min uppmärksamhet dock här hemma på en sjukling som vill ha glass, så det är dags att avsluta. Önskar er alla en riktigt bra fredag, vad ni än gör och var ni än är!

Den här lilla historien ska ju plastas in med, förhoppningsvis i helgen.

Svettigt värre

Nej hörni, det har då inte gått direkt framåt på växthusbygget under helgen, det var på tok för varmt att sitta mitt i gassande sol och skruva och greja. Dessutom var maken på lite egna äventyr, så jag och barnen har mest spenderat helgen vid badplatsen vid Ramsjön (inte den i Tenhult). Även om vattnet är i mitt tycke ett par grader för kallt för att det ska vara skönt att bada så har jag faktiskt doppat mig, det blev liksom för varmt annars. Badade ju i Bunn med i fredags, så tre dopp på en helg är ju ändå inte illa? Filip springer glatt rakt ut oavsett temperatur (och badar gärna vidare trots att han skakar som jag vet inte vad) och likaså L, men jag tror minsann att O börjar bli lite av en badkruka likt sin mor…

Chips är ett måste på badstranden!

Jag har ju jobbat ett par veckor nu med, lite drygt två för att vara exakt. Det har varit en lugn start, dels för att jag är ny på jobbet och därmed inte har alla uppgifter som ligger och väntar som någon som arbetat längre, men även för att många inte verkar vara tillbaka förrän 22 augusti. Får verkligen inte ihop hur folk får till så långa ledigheter och därtill lov och jullov utöver det? Hade absolut kunnat tänka mig att vara ledig hela sommaren annars, om det hade gått ihop sig. Nu har man ändå en lite osäker känsla i kroppen inför ekonomin framöver, och då har vi ändå två hyfsade jobb, men inte känns det helt kanon med elpriser, bensinpriser och matpriser som väntas öka ytterligare. Är ju lite huslån man sitter på med, som också bidrar till den lite olustiga känslan. Nåväl, det ger sig säkert.

Lika bra att dra sig tillbaka och bli självförsörjande?!
Skämt åsido så skulle det vara typ omöjligt, men ändå. Mer tid här skulle jag ju kunna tänka mig i vilket fall.

Eller ja, för varje grej och rapport jag läser i mitt nya jobb blir man ju mer och mer mörkrädd inför framtiden. Såg filmen ”Don’t look up” häromdagen och den känns mer som en framtidsförutsägelse ju mer jag läser. Samtidigt ser ju allt ”ut som vanligt” i samhället runtomkring, tycker det är rätt jobbigt att kastas fram och tillbaka så rent mentalt. Släpper den diskussionen för nu, eftersom jag gissar att ni liksom jag inte riktigt alltid orkar ta till sig allt.

Ja i solen, men ändå.

Nu är i alla fall L på sitt efterlängtade sommarläger på Vidablick, tror att det han längtat mest efter är att gå och välja sina tre saker från ”kiosken” varje dag! Nästa vecka börjar han årskurs 6?! För att inte tala om att O börjar gymnasiet! Hjälp vad ovant det känns! Men är så himla glad för deras skull, L kommer ha det kanon på sitt läger och trivs bra i sin nya skola även om han saknar sina gamla kompisar, och O känns ändå taggad om än liiiite nervös att börja helt nya skola och klass (inga kompisar som valde samma). Jag hoppas att de kommer få ett fantastiskt skolår!

Stort att börja sexan ändå!

Själv har jag (i vanlig ordning i slutet av sommaren kanske) lagt lite rolig men onödig tankekraft på att göra någon form av garderobsuppdatering, efter nästan 4 år i jobbkläder och dessutom över 40 (och med lite extra här och var pga orkar verkligen inte bry mig) så känner jag att jag tappat bort mig lite. Men nu är jag något på spåren tror jag ändå (herregud, jag är verkligen ingen trendmänniska eller något, men jag vill ju gärna KÄNNA mig välklädd enligt mitt eget tycke). Kan återkomma om det, tycker själv det är lite kul att se vanligt folk klä sig – och inte ett överflöd av trådsmala influensers som lanserar sin egen kollektion av det ena eller det andra. Har ett par bra instagramtips där med, förresten!

Det var dagens (eller den senaste veckans) svammel, kram på er i värmen!

Spontansemester i Tyskland

Efter pandemi och allt så fick jag en sån lust att ta en spontan minisemester i norra Tyskland, äta wienerschnitzel, dricka weissbier och gå i nöjespark. Vi kollade lite snabbt och lyckades få tag i boende i nästan en hel vecka – det är inte okomplicerat när man är 5 personer i familjen. Jag bokade så att vi skulle lämna Nala på ”vägen”, mest för att det hade känts ännu värre att åka och lämna henne och sen åka direkt hem till ett tomt hus. Lämningen gick bra och hon verkar ha det bra på uppdateringarna jag får, men självklart var det skitjobbigt och vi var alla väldigt ledsna. Likadant nu när vi kom hem, eller ännu värre tycker jag, för det är så tomt här utan hennes lilla nos tätt intill. Svårt nu med att känna att man inte får ihop det, för just på semestern går det ju såklart skitbra, det är ju sen det blir problem.

I alla fall, vi åkte till norra Tyskland och där var vi först en sväng vid havet vid Sehlendorfer strand, hyfsat lagom med folk och inte kanonvarmt.

Måste verkligen säga att det var en fantastiskt vacker strand att vara på!
Otroligt skönt att lägga sig raklång efter en dag i bilen. Vi tog en kort stund på stranden här innan vi åkte till första hotellet, sen återvände vi för en heldag dagen därpå.
Barnen tyckte det var kanon med såklart.
Filip knatar rakt i, han är LIVRÄDD för att duscha men att gå rakt ut i havet är inga problem….
Den där första, efterlängtade veteölen smakade verkligen fantastiskt!
Lyxigt med så stora barn att den största kan passa den minste – vi fick gå en kort kvällspromenad tillsammans på egen hand medan de lekte på rummet.

Därpå blev det en SUPERVARM dag på Heide-Park – de sprutade vattendimma på en del ställen för att svalka folk och det behövdes verkligen. 38 grader i skuggan och snålt med den senare med. Tror vi drack typ 4 liter vätska var den dagen?

Svettigt värre! Vi turades om att åka med de stora barnen och Filip.
…som absolut inte var på toppenhumör i värmen, trots vad det ser ut här.
Man har inte roligare än man gör sig, som vanligt.
Den här bilden är tagen efter det absolut roligaste vi gjorde på hela semestern : i HeidePark finns en slags piratbåtar som man kan spruta vatten från när man åker och där folk på ”land” kan spruta vatten tillbaka. Fruktansvärt roligt, men det gäller att det är VARMT för man blir liksom inte bara lite blöt utan verkligen DYBLÖT. Vi var som tur var redo och hade badkläder på oss, jag fick ta av min klänning och VRIDA ur den innan vi gick vidare. Men jäklar vad vi skrattade!!!
Prick alla var precis genomblöta! Också roligt eftersom man ju sprutar på alla man kommer åt, oavsett om de är fullkomliga främlingar eller inte.

Därpå följde av en dag på stranden igen fast vid Timmendorfer Strand – tillsammans med typ hela norra Tyskland som försökte komma undan den extrema hettan.

Stranden var TOTALT packad så långt ögat kunde nå, man satt i princip på varandra. Men vad gör man annars när det är så varmt?! Till och med jag badade ett antal gånger.
Skönt med halvtom autobahn när man körde till sitt gasthaus på kvällen sen med.
Så otroligt vackra solnedgångar, här dåligt fångat från bilen men ändå…

Sen gjorde ju vädret en helomvändning och så blev alla rätt trötta och tjuriga, vi försökte fördriva lite tid och även vila men det gick sådär. Jag ville inte avsluta med att alla var trötta och tjuriga, så vi bestämde oss för att ta Hansa-Park som en överraskning på hemvägen – såklart uppskattat! Då var det som kontrast ca 18 grader mot Heide-Park i 38 grader, man kan väl säga att båda delarna hade sina för- och nackdelar.

Det är lite tradition att fota i den här kanoten, tror vi har foton på alla 3 barnen i samma grej, i ungefär samma åldrar.
Jag och de stora grabbarna avslutade med flaggan i topp och åkte flykten från Novgorod. Jag åker mycket, men inte de värsta grejorna och inte sånt som snurrar….

Sen gjorde vi dock misstaget att tänka att eftersom vi ändå åkt en bit ”hemåt” för att gå i HansaPark så kunde vi klippa resterande bit hem med direkt efter. Det blev riktigt jävla jobbigt efter en heldag i nöjespark, vi var trötta allihop. Note to self : gör inte om det utan sov först.

Men vet ni vad, det mest oväntade med semestern var att vi vuxna åtminstone kände oss rätt färdiga med att resa på ett litet tag? I alla fall på sommaren, det var så skönt att komma hem igen! Samtidigt är jag jätteglad att vi reste iväg ändå, för annars hade jag nog bara gått och längtat och inte känt mig nöjd. Det var som det behövdes för att få det ”ur systemet” och känna sig tillfreds här hemma – det låter kanske alldeles knepigt med kanske någon förstår. Tänkte utveckla min tanke, men det får bli en annan dag.

En helg på Kolmården

I lördags morse firade vi att det var Lukas 12-årsdag, sen satte vi helt sonika honom och Filip i bilen. De visste inte vad som skulle hända – att vi skulle åka till Kolmården, men O visste såklart. Han blev självklart tillfrågad om han ville följa med också, men han var väldigt nöjd över att få en helg för sig själv här hemma och då kunde han också passa Nala. Så, inte förrän vi var nästan framme vid Kolmården gissade Lukas rätt på vart vi var på väg, så vi hade lyckats hålla det hemligt i alla fall.

Det är nog mest jag som är drivande i att någon gång om året besöka en djurpark, det finns säkert 1000 moraliska aspekter men jag känner att det är roligt att få visa barnen djuren och att de får höra om arbete för att rädda dem, och jag tycker att de verkar ha det helt ok i våra svenska djurparker. Vet inte exakt vad det är, men jag tycker det är mysigt på ett avslappnat och liksom långsamt sätt att gå runt i en djurpark, skön omväxling från de mesta andra aktiviteter som är mer fartfyllda.

Eftersom vi dessutom inte har ett smack inbokat till semestern för övrigt så hade jag bokat Bamsepaketet med övernattning på Vildmarkshotellet med, barnen brukar tycka det är lite äventyr att bo på hotell. Kan dock rekommendera att ta någon annan variant på paket – för här fick man inte gå på den vanliga frukostbuffén utan man fick med en frukostpåse med en liten yoghurt och en torr fralla, det var en stor miss. I övrigt var hela vistelsen jättebra!

Vi började med att åka safarituren i gondoler, liiiite jobbigt när man är lite höjdrädd tyckte tant… Men väldigt coolt att åka bland girafferna! Världens jurassic park-känsla med, vi kunde alla lätt se framför oss hur en T-Rex dök upp bredvid vagnen!

Hallå, du behöver väl inte springa efter skatan, kan du inte kolla på de dyra djuren? – kan ha blivit sagt under vistelsen, åtminstone delvis på skämt.

En fördel att vara där i två dagar var ju att man kunde ta sig tid att se de shower man ville utan att känna sig stressad. Vi tittade på elefanter, apor och så delfinshowen såklart (jag vet inte vad det är med mig nu för tiden, blev helt tårögd av den senare???).

Bra ålder att ha med barn i – 12 år gillar fortfarande att leka när ingen ser och 5 år var absolut spot on för många aktiviteter. Dock inget jätteintresse för djuren just… Vi fick i alla fall gå runt som två vuxna, utan att bära barn, vyssja eller mata, det kändes väldigt skönt!

Sen kom vi ju då fram till det som var lite av höjdpunkten och halva anledningen till att jag bokat – Bamse värld! Den fanns inte alls när vi var här för typ 15 (???) år sedan, men den var en positiv överraskning.

Det var inte så himla farligt med folk någon av dagarna så köer till shower och aktiviteter var mycket sällan över 10 minuter långa. Perfekt! Vi hade också ett grymt bra väder med precis lagom värme. Filip gillade Bamse-showen mycket, ifall det inte riktigt syns här!

Också bra åldrar om man har barn som vill åka många saker, så stor att man kan åka med brorsan i många fall och han var som sagt inte för stor för att inte tycka det var kul. Så slapp vi åka åtminstone en del saker som snurrade!

Fast vi åkte såklart en massa med dem vi med.

På kvällen ingick Bamses grillbuffé, jag hade inga höga förväntningar så blev mycket glatt överraskad av en buffë som inte bara var standard utan innehåll goda grönsaksspett, grillad halloumi och en massa annat trevligt, plus givetvis ett gäng barnfavoriter. Dessutom kom Bamse och underhöll i korta små mini-shower, precis perfekt för att barnen skulle hinna äta mellan men inte tappa fokus helt.

Utsikten från hotellet var kanon. Fanns lite bra aktiviteter med, pingisbord, shuffleboard, airhockey och barndisco, mycket tacksamt. Annars var det ganska standard-hotell, inget fantastiskt men heller inget dåligt. Måste för övrigt ge personalen inne på Kolmården ett väldigt gott betyg, de var alla väldigt vänliga och serviceminded, det märktes att det var en tydligt uttalad ”regel” att vara det. Gillar!

Sova på hotell brukar ju vara lite kasst rent allmänt, det kan ha varit så att NÅN snarkade väldigt högt, nån vaknade flera gånger och nån bara hade svårt att sova. Oavsett så var jag så jävla trött dagen efter att jag fick släpa mig fram, med ett humör som tyvärr inte var kanon även om jag försökte skärpa mig så gott det gick. Nåväl, en trevlig start på semestern att komma iväg lite var det i alla fall, nu ska jag bara försöka hitta lite mål och mening i känslan av tomhet när man inte har något vettigt och roligt inplanerat på semestern…

Födelsebarnet var i alla fall nöjd med sin dag! Mest nöjd var han med att han åkte Wildfire två gånger, varav den ena helt själv!

Ett misslyckande

Vi har kommit till en punkt där vi känner att vi måste ta ett tungt och tråkigt beslut, ett som känns som ett riktigt misslyckande. Vi kommer inte att kunna behålla Nala. Det har NOLL att göra med henne som hund, hon är sjukt smidig att ha att göra med i princip i alla lägen och är fantastisk på alla vis (dock synd att många gäster inte får se det då hon blir stressad av gäster och gärna skäller och/eller juckar på dem), men om vi på ett rimligt sätt ska få ihop vår vardag framöver så kommer det inte gå med henne i ekvationen också. När vi skaffade henne var jag inte och hade inte varit utmattad, jag hade ett jobb där jag kunde ta med henne till jobbet (vilket iofs dock blev svårt sen eftersom hon är lite rädd för killar), vi bodde i stan där man kunde åka hem vid lunch osv. Förutom utmattning och flytt så har jag även bytt jobb och det kommer även maken göra efter sommaren. Vi har funderat på alternativ som hundgård eller hunddagis, men tror inte att det blir en bra lösning för henne och löser ändå inte riktigt problemet. Det känns så otroligt tråkigt eftersom hon trivs superbra ute på gården och vi trivs så bra med att ha henne där, men det kommer inte fungera när alla har sina nya jobb och vardagen sätter igång igen.

Fina, fina Nala ♥️

Självklart känns det som ett misslyckande, speciellt när så många har skaffat ”corona-hund” och sen ångrat sig, men nu är det vad det är och vi kan inte ändra förutsättningarna som nu finns på ett rimligt sätt. Jag känner mig på ett sätt så dum som tänkte att det skulle funka alltid, men jag förstår också att jag inte kan styra hela livet utifrån henne för att det ska funka.

Nästa vecka kommer två familjer för att kika på henne, och det kommer bli jättejobbigt, men vi är väldigt måna om att hon ska få ett bra föralltid-hem. Inte en superbra start på semestern, men vad ska man göra.

Pollen och planer

I dag har jag jobbat kortdag, välbehövligt efter kassa nätter i värmen. Min kropp hänger inte riktigt med i svängarna – men inte så konstigt när det var 12 grader och kall vind förra helgen, 33 grader och sol denna och idag 15 grader och regn? Högsommarvärmen gav en sån skön semesterkänsla (och klimatångest men låt oss ignorera det lite) och även om regnet var extremt efterlängtat nu så tar jag gärna en semester med mer värme och sol sedan tack.

På tal om semester, det här är min sista jobbvecka och det känns skönt – även om det mest varit introduktion på nya jobbet så ligger ändå ett år bakom mig med jobb och utmattning. Vi har extremt få planer för den här sommaren, jag har inte orkat och vågat boka så mycket eftersom vi inte visste hur sommaren skulle bli och vad vi skulle orka med och vi vill heller inte direkt åka härifrån vår första sommar på gården? Lite smått kommer det bli ändå, vi har tex en övernattning med 2 dagar på Kolmården på schemat, men det mesta kommer bli spontana saker. Det vi har som BEHÖVER göras här på gården är målning av två sidor på huset samt alla fönster – sen finns en lång lista på saker som inte nödvändigtvis är akut men som ändå skulle må bra av att göras – som att måla garaget och lite sånt. Men förutom just huset så får allt annat bli på ork och lust, och just precis nu är det lågt på båda, så då sköts bara ”markservicen” med lite vattning och att hålla efter ogräs just i sådderna.

Jag vet inte riktigt vad jag vill med den här semestern – jag vet ju att jag inte tycker om när dagarna bara försvinner utan att man gör NÅT litet, då blir jag bara stressad och känner inte att jag tar tillvara på semestern. Samtidigt så är ”nåt litet” i mina ögon inte nödvändigtvis större än att bjuda hem nån, åka till nåt gårdscafé eller spendera några timmar vid en sjö, så det är inga stora saker som ska ske – likväl ska ju någon ändå se till att det händer.

Att vi är så trötta just nu beror ju på många saker (dålig sömn, nytt jobb, förkylningar och feber i familjen, värme osv) men en sak som bidrar är helt klart allt gräspollen. De stora killarna är ordentligt allergiska nu som alltid i början av säsongen, och jag känner av det rätt mycket med även om det blivit SÅ mycket bättre med åren. Inte så konstigt att man är allergisk förresten, en kort hundpromenad och jag samlade ihop den här vackra (men såklart allergiframkallande) lilla ”buketten” av gräs. Det är inte värre här än i vårt förra hus, men det är klart att det är mer pollen här än tex mitt i stan.

Det är ganska roligt att gå och leta upp de olika sorterna gräs! Finns hur många som helst.

Nu ska jag åka och hämta Filip!

En typ klassisk midsommar!

Först av allt och inte unikt – men WOW vilket väder det var?!? Svettades från varenda por men det var ändå en fantastiskt härlig känsla med riktig sommarvärme! Vi hade ju besök av min bror, hans fru och deras dotter på snart två år, sen körde vi ett tämligen klassisk midsommarfirande för första gången i mitt vuxna liv typ – supertrevligt och här kommer en riktig bildbomb från dagen:

För det första kan vi väl konstatera att trädgården visade sig från sin allra bästa sida och hade gjort sig fin i midsommarskrud…
Jag hade minsann ansträngt mig med och dukat lite fint.
Trädgården stod till tjänst med den vackraste av buketter!
Våra gäster var så sommarfina de med…
…och vi hade minsann också ansträngt oss lite grann åtminstone. (Notera längden här på äldsta, det är inte många veckor till jag är längre än honom!)
Vi inledde med champagne och jordgubbar, såklart till klassisk midsommarlunch på sill och potatis.
Inte dumt med lite firande, orkade aldrig göra nån krans sen men kände mig nöjd ändå!
Det lektes lekar i den dallrande värmen – gjorde inget om man blev lite blöt.
Vi höll oss i skuggan så gott det gick, både fyrbenta och tvåbenta.
Efter lunchen serverades såklart jordgubbstårta (dock med köpta jordgubbar – våra är inte klara än)
Vi bjöd på en svalkande jordgubbs- och rabarbermojito som gjordes om till longdrink pga varmt…
Supergott och så härligt att bara kunna sitta ute och njuta!
Barnen roade sig med vatten i värmen (andra ombytet för dem båda)…
…finns inget bättre att roa barn med!
Små barn fick ta en tupplur mitt på dagen – det hade vi nog alla kunnat göra i värmen.
Till kvällen blev det lite enklare grillat, som padrones, halloumi, fläskkarré och gott somun-bröd.
Med en sallad från trädgården, väldigt gott!
Vissa skippade helt klädkoderna!
Sommarsöt!
Kvällssolen mildrade hettan över torrt gräs
…och bjöd på ett fantastiskt ljus!
Ja hela köksträdgården visade sig faktiskt från sin vackraste sida!

Visst, ingen stång, inga kransar, men ändå en tämligen klassisk midsommar. Det kändes fantastiskt härligt att ha hela midsommaridyllen här precis där vi bor?! Får fortfarande såna overklighetskänslor när jag tittar ut här hemma! Hoppas ni hade en lika fin midsommar!