I helgen var det premiär på nåt sätt för ”gårdsarbete”, vilket kan innebära diverse olika saker i planerat eller oplanerat utförande, bara det utförs utomhus. I helgen innebar det att jag började förbereda för det nya blomlandet på östra sidan av huset, genom att lägga sten utmed fasaden, det som mest ser ut som ogräs här:
Det kan tyckas lite knäppt att bara lägga den ovanpå, men själva rabatten kommer bli lite upphöjd och jorden ska läggas så den är i samma nivå som stenen. Ni kommer få se sen.
Det hann i alla fall bli klart på lördagen, och på söndagen bar jag dit de kantsten som ska bilda kanten mellan gräs och rabatt sedan. Maken satte de sista hängrännorna på stallet, som inte haft hängrännor innan, skönt!
Mot husväggen i söder så letade sig vårens allra första Scilla sig fram i solen… Längtar till det blir lite mer färg i trädgården!
Det var så milt och vårigt när solen var framme, både i dag och igår, både djur och människor njöt här på gården. Måste dock sysselsätta mig med saker för att inte börja klippa ner ”skrufs” redan nu, det är väldigt lockande, men minst en månad för tidigt….
Nu tänkte jag säga att vi har laddat för en ny vecka, men jag har snarare verkligen levt i nuet och njutit av att få arbeta med kroppen, så jag är inte alls sugen på måndag i morgon. Men men, nu blir det ju så ändå.
Jag tycker att varningarna från SMHI har varit överdrivna det senaste året. ”Snösmockan” som skulle komma gav inte så mycket, och istället så har det varit dagar när de INTE gått ut nån varning som varit mer besvärliga. Såklart hänger det ihop med klimatet och svårigheter att förutspå vädret. Men idag, när det var orange varning för ishalka, måste jag säga att det var verkligen en varning att ta på allvar, precis ALLT här ute är täckt av ett homogent lager is, ner till minsta grässtrå.
Och runt varenda galler….…och gren.
Tänkte jag skulle gå på gruset för att inte halka, men eftersom även det var glaserat av ett lager is var även det snorhalt. Trots detta så var faktiskt inte buss 121 som går mellan Jönköping och Gränna, över Ölmstad, inställt! Imponerad av denna linje, som inte varit inställd en enda gång sedan vi flyttade hit för över tre år sedan – och alltså kom barnen iväg till sina respektive skolor, även om det blev lite förseningar. Själv höll jag på att halka typ 83 gånger när jag var ute med mat till grisarna bara, så jag håller mig nog inne några timmar tills det smält bort – och ja, idag jobbar jag hemifrån med (har frukostrast nu om nån undrar).
Topptjänstemännen på USA:s departement för inrikes säkerhet fick i fredags ett memo från Trumps styre: ”Avbryt omedelbart allt arbete relaterat till klimatförändringar och stoppa bruket av terminologi kopplad till klimatförändringar i DHL:s program och dokument, så långt det är lagligt möjligt”.
Det känns vid det här laget som man sitter på en sinnessjuk bergochdalbana, som är på väg käpprätt åt helvete rent ut sagt, när man tittar på vad som händer i världen just nu. På linkedin går det läsa vagt trösterika resonemang från forskare att det ”nog inte blir riktigt så illa som det låter” med Trumps politik, men för egen del så måste jag säga att bilden av hur världen kommer se ut inom kort, drastiskt har förändrats till det sämre. När inte National Institutes of Health inte ens får använda ordet WOMEN eller ens COVID för den delen så känns ju tex Handmaids Tale mer som en rimlig framtid för USA än som en dystopi.
Jag skriver om trivialiteter som träningstajs och odlingar, mest för att få känna att det finna någon normalitet i världen ännu, och med ett hopp om att det, som en del forskare säger, inte kommer bli riktigt lika illa som det låter, men det känns ihåligt och falskt. Samtidigt är det i princip omöjligt att förhålla sig till allt detta, som en ”vanlig” person. Speciellt när det blir mycket omvärldsbevakning på klimatområdet på jobbet, och tro mig när jag säger det, det ser inte ljust ut – även om inte nyheterna rapporterar så mycket om klimat (än).
Jag vet att ni inte vill läsa om sånt här, att det bara låter alarmistiskt och är deppigt, men hallå, nu är det den här världen vi har att förhålla oss till, och det är dags att vi inte blundar för frågorna? Att fler och fler känner klimatångest är helt rimligt, utifrån det som händer, och då blir det ju extremt konstigt att försöka existera i en värld som inte låtsas om frågorna heller – det är bättre att vi får prata om det tänker jag.
Bild av DALL-E
Det är lätt att känna sig hopplös och väldigt liten, men det verkar ändå som många företag (och amerikanska delstater) fattar att vi inte kan låta världen gå dit Trump vill ha den, så även de små sakerna vi gör som privatpersoner spelar roll – ge inte upp!
Jag håller mig till naturskyddsföreningens utmaning på 5 plagg om året och än så håller det. Second hand räknas inte och inte heller strumpor och underkläder, så med det så har jag nu när det är halvtid ungefär köpt 3 plagg. Utmaningen ger mig dels lite boost att testa att handla second-hand, som jag tycker är svårt, och gör också att man tänker över sina köp – är det här verkligen nåt jag behöver eller handlar jag bara för att det är roligt att handla?
Eller ja, det är tre plagg om jag undantar träningskläder (vilket känns lite som underkläder???) så kanske fuskar jag när jag inte räknar in mina nya tajts… Men då är det så. Blev så vansinnigt trött på att mina gamla träningstights bara rullar ner och lägger sig ”under magen” när man gör typ burpees eller andra ”vika-ihop-kroppen-övningar”. Fick väldigt bra tips av mina träningskompisar, och jag kommer köpa två tajts – men nr två får vänta lite. Det första köpet blev ett par Fuse från CLN athletics (ingen spons) som jag fyndade på rea. Har testat dem två pass och de har absolut inte rullat ner sig! Kanske att de kasade ner nån centimeter precis första stunden, men efter en justering satt de kanon. De har ett litet extra band i midjan som hjälper till, och som man kan justera extra.
Det är liksom jobbigt nog när man känner att man har en dålig dag på träningen utan att man dessutom behöver rätta till kläderna mellan varje övning… Mycket nöjd med dessa! Nån gång framöver så ska jag också köpa ett par Annie från RX Performance (inte heller spons) som även den har goda betyg. Det ÄR lite svårt när man är lång med tajts, många rekommenderar att man tar en mindre storlek men då blir den höga midjan inte så hög på mig som är lång, så jag kör min vanliga byx-storlek (Large). Ifall nån är nyfiken även på Annie så kan jag återkomma när jag testat dem.
Annars rullar väl vardagen på här, vi var ute hela söndagen och njöt av solen, även om det var kallt. Förra veckan när solen sken in fick jag lite sällskap av vår servett-katt Sotis (nedan), men nu har vi inte sett henne på flera dagar och det känns inte så bra, speciellt inte när det är så kallt ute.
Nu under eftermiddagen blev jag hängig och snuvig (igen!!!!) och åkte hem och lade mig i soffan en liten stund innan jag orkade ta tag i livet. Inte optimalt att bli sjuk nu, jag har konferens på onsdag och det är över 70 anmälda så jag har då rakt inga möjligheter att vara sjuk. Jaja, det finns ju Ipren om det går åt skogen…
Jag tog mig förresten i kragen i helgen och planterade om chili och paprikaplantor, och försådde akleja, backtimjan och kantnepeta – som förhoppningsvis kommer gå att använda för att fylla nya land i sommar. Har aldrig lyckats med försådder av perenner förut, så vi får väl se hur det går den här gången. Tomaterna får i alla fall vänta till mars innan jag sår, det är mycket nog att ta hand om ändå. Tycker det är såååå tråkigt att förodla och förså, många verkar gilla det men jag tycker bara det är baltigt och att det är jobbigt att ta hand om. Hurdan är du? Älskar du försådder eller är du som jag och älskar mer när växterna är på plats i landet?
I vår firar jag och maken att vi varit gifta i 20 år, och under våren har vi även bestämt att vi ska åka på en resa för att fira. Vi vill gärna vandra i alperna, och inte vara ALLT för långt hemifrån då äldsta inte vill följa med, så valet har fallit på Schwarzwald. Jag ser fram emot detta så himla mycket! Vi blir borta i en dryg vecka – tur vi får hjälp av O med djuren hemma, men det är nog bra om vi har automatbevattning på det mesta i övrigt, haha….
Resvägen ner är inplanerad, med tips på trevliga utflyktsmål på vägen, och med fina vandringsleder markerade på kartan. Har haft stor hjälp av ChatGPT som hjälpt till att hitta det mesta, det hade varit väldigt svårt att identifiera bra vandringsleder annars. Självklart blir det även lite nöjespark, det gillar vi ju allihop också!
Tror det här blir toppen, på sommaren vill vi ju vara hemma, men samtidigt vill vi ju också ibland komma ut och se lite annat – och även om våren innebär en MASSA jobb på gården så får vi försöka lösa det så växter och sånt överlever. Har ni tips på sånt vi inte får missa så hojta gärna till.
Jag brukar kliva upp strax innan åtta på helger – det känns som en lyxig sovmorgon efter nästan 16 år av extremt tidiga morgnar med barn. När jag klev in i badrummet blev jag först lite perplex, för hela badrummet badade i ett mjukt, rosa ljus – men jag fick snabbt förklaringen när jag kollade ut. Vilken morgon! Färgerna försvann så fort, så fort, men jag hann ut och fota när det var alldeles ljuvligt pastellfärgat ute, med frost på varenda gren och grässtrå. Har varit glad hela dagen tack vare den fina morgonen!
I dag har vi då skickat bort både Frank och de två tonårstjejerna (minigrisarna alltså, ifall någon nu hoppar in enbart på detta inlägget). Skönt det, Frank äter oss, och helst även Doris, ur huset. Nu fick tonårstösen Knyttet flytta in med småsyskonen och mamma Doris, så nu har vi bara en hage med en mamma-gris, hennes 6 månader gamla dotter och så fyra kultingar på 2-3 veckor då. I den kullen kommer vi behålla en söt lite gylta, som vi genast har fattat lite tycke för, och sen när de övriga är stora nog att flytta (12 veckor) så kommer vi alltså bara ha totalt 3 minigrisar. Hanterbart.
Grisarna går i samma hage och på samma kulle där vi brukar släppa ut hönorna, när vi också är ute (så inte rovfåglar kommer och tar dem). De funkar väldigt bra ihop – grisar och hönor. Hönorna pickar i sig de korn som grisarna missat eller som så att säga passerat grismagen, och går gärna där grisarna bökat. Tänker också (men har väl inga fakta på det) att hönorna också hjälper till att äta upp insekter som kan vara besvärliga för grisarna annars. Griskultingarna tycker också det är roligt med hönorna, mest att jaga dem lite då 😉 De är bara hälften så stora som hönorna, men supersnabba och har väldigt roligt ser man. Hönsen verkar inte lida så värst av det heller, de kan alltid flaxa undan till där grisarna inte kan gå om det är så.
Måste bara visa en sista bild, även om det inte syns så väl – men eftersom jag var ute lite innan solen riktigt gått upp så blev då så coolt när de första strålarna nådde vindkraftverken borta i Skärstadalen, i verkligheten såg det ut som de riktigt lös av sig själva!
Helgen försvann bara lite för fort, som vanligt, och jag längtar redan till nästa så man kan vara ute här på gården. Kram på er, hoppas ni får en bra vecka!
Jag har åkt på en förkylning, och även om den inte är så värst rejäl så kändes den inte kompatibel med dagens crossfit-pass som var inriktat i princip enbart på puls. Så, jag har suttit och funderat lite över sommarens odlingar, för även om det känns avlägset så är det nu mitt i vintern det känns allra roligast att planera och fundera. Än finns ingen torka, inga skadedjur, ogräs och tidsbrist (i teorin alltså), så allt känns möjligt!
Eftersom vi troligtvis kommer få ett allt varmare och torrare klimat just här, så vill jag gärna klimatanpassa vårt hus med svart fasad genom att placera växter och träd som kan ge lite skugga där det gassar på som mest. Inför en beställning ihop med en kompis så började jag fundera på om jag inte skulle kunna få vår syd-östliga sida att nästan gå mot zon 3, om jag ser till att få upp några träd och lite vindskydd, så nu har jag gjort en beställning av Äppelkvitten, Sötmandel och Persika – alla är träd som klarar zon 3. Hade hoppats på ett Kaki-träd med, men de tog slut innan jag hann få tag i dem.
Det syns ju inte här, men vi har ju byggt en liten altan i sydöstra kanten av huset där vi satte in en altandörr förra året med. Här är bara två träd inritade, men det blir nog 3 nu då. Det är mest blåsten som kan ställa till det här – och så blir det väldigt torrt, men kan jag få upp träd som både hjälper till vid vind och som också kan ge lite skugga åt mark och hus så tänker jag att det kan funka. Ungefär så här tänker jag:
Vi kommer nog bygga en mini-mini pergola över altanen, utan ”tak”, och fästa ett armeringsjärn där jag tänker att jag kommer sätta en vindruvsplanta och kanske något mer. Sen blir det de tre träden en liten bit från huset, vilket förhoppningsvis gör att jag kan göra en enkel rabatt in mot huset (jag vet att man inte ska plantera för nära husgrunden, vi kommer lägga en rad marksten längst in och jag kommer bara ha småväxter här) där basen nog kommer utgöras av Kantnepeta – den vet jag trivs hos oss. När vi vinner på lotto (hahahaha) ska vi bygga en gärdsgård mot åkermarken utanför, istället för elstängsel.
Förhoppningsvis innebär det här att vi får upp zonen ett hack, vi har annars zon 4 här, främst pga mycket vind. Blir det som jag vill så kommer det inom ett par år också ge lite skugga åt vår svarta fasad om somrarna.
Nästa plan för just klimatanpassning kommer ske i samband med att vi ska bygga ett trädäck där vi nu har nån form av natursten, på framsidan:
Så här ser det ut nu på sommaren. Vindruvan ger ju skydd åt fasaden (som ska målas i vår för övrigt) men stenen är hopplös att ställa möbler på, och det växer hela tiden ogräs i springorna. Jag tänker vi gör så här istället:
Ett trädäck istället för stenen, med ”hål” för vindruvan som såklart ska vara klart. Några stolpar här med, vita för att passa med de befintliga stolparna, för att ha möjlighet att sätta någon enklare form av klätterväxt om vi vill. Vid stolparna, och eventuellt någon mer stans, fäller vi in odlingslådor där vi kan ha lite torktåliga växter, har inte landat här i vad jag vill ha riktigt. Krukor är ändå väldigt svårt att ha här, då det blir gassande varm och de snabbt torkar ut. Tror inte jag vill ha ”takreglar” på pergolan här heller, eftersom vi behöver maxa ljusinsläppet sommartid, men har heller inte helt bestämt mig.
Den sidan ni skymtar till höger i bild, som är rakt i söder, där kan vi inte plantera så mycket. Dels finns där ett befintligt land och ett stort gammalt äppelträd, men där det rent teoretiskt skulle gå att plantera, där ligger vår avloppsbädd (eller vad heter det?) någonstans, så det kommer förr eller senare behöva grävas om.
Vad tycker ni? Idéer på växter kanske? Eller nåt jag missat att tänka på?
Alltså det har varit en riktigt, riktigt kass avslutning av den första jobbveckan. En sak berodde helt på min egen klantighet och att jag inte tänkte mig för (orkar inte ens skriva om det för det gör mig bara arg och ledsen), och den andra var ett relativt stort tonårsrelaterat problem som ”dök upp” och som behövdes hanteras i går.
I dag har jag gjort mitt bästa för att ha en bra dag tillsammans med Filip, det har bara varit han och jag i princip hela dagen då de stora varit iväg och maken först tränar och nu är på vandring med sitt träningsgäng och ska sova i vindskydd.
Så, Filip och jag har åkt längdskidor. Det var spårat här borta på ÖIS (typ 500 meter bort) och den slingan är typ 3,5 km, så precis lagom för någon som inte åkt så mycket och som bara har ganska kassa barnskidor tänkte jag. Hade dock *glömt* vilken otrolig parvel han är, så faktiskt blev det en runda på förmiddagen och sedan en till efter lunch och lite fika hemma, gud vad han kämpar på!
Han har bara såna där barnskidor där man spänner fast foten med band. Har ett par lite större barnskidor, men pjäxorna till dem är i storlek 35 och inte 31-32 som han har, ska se om jag hittar några på second hand kanske.
Det var otroligt mysigt, och det är så många som hejar på barnen i spåren och alla är så snälla och trevliga. Lagom med backar och helt ok spår, i fina omgivningar (i ett elljusspår om man vill åka när det är mörkt). Älskar det verkligen…. Kände också skillnad i år, visserligen känner jag mig tung, men jag känner mig också stark och det är en SÅN befrielse att känna att kroppen liksom bara är med på det man vill göra! Nu åkte vi ju inte i superfart, men känslan fanns ändå där, och gjorde mig väldigt glad. Den fanns till och med där när vi knatade upp och ner i en stor pulkabacke efter skidåkningen, kul att ha lite tryck i benen!
Blir glad över att åka skidor, och av att se Filip kämpa på utan minsta antydan till gnäll och i bra fart!Från pulkabacken innan vi åkte hem för kvällen.
Så om vi bortser från torsdagen och fredagen så har i alla fall idag varit en fantastiskt fin dag, jag är så otroligt tacksam över att det kom snö OCH var soligt just över en helg! Det ser ju ut som det ska töa bort rätt snabbt nästa vecka…. Förhoppningsvis kan jag ta mig till Asecs golfbana i morgon och testa deras spår, där har jag aldrig åkt. Vill ju ha spår i fin natur främst, och helst inte bara åka i en liten slinga, om jag verkligen får ta i och önska. Vet iofs inte hur långt deras spår är heller, men vi får väl se ändå.
Det här har varit ett av de mest vilsamma julloven sedan vi fick barn, och det känns väldigt skönt. Jag har tränat, läst, spelat tv-spel och grejat på gården, och jag känner mig hyfsat utvilad. Därmed inte sagt att jag inte hellre hade fortsatt vara ledig, men men, jag har i alla fall ett kul och bra jobb att gå till.
Så synd att snön låg så kort tid, älskar snö, speciellt över blask och lervälling… för er som följde på Instagram igår kan jag meddela att vi inte fått kultingar ännu, det tar nog ett par dagar men det kan hon behöva för att boa in sig i stallet lite. Majken är där nere nu och bygger snickarbänk, och tyckte lite synd om henne som var själv så nu går hon runt en stund lös där nere med honom, hon är som en hund lite:
Pratade med en kompis om det där med nystart runt nyår – det är inte alls nu jag vil göra någon nystart, den lusten infinner sig snarare på hösten. Däremot kan jag gärna reflektera på det som varit och hur jag vill ha det framåt, men några nystarts-fasoner har jag inte ork med så här års… Hurdan är du?
Vi har ett jättefint uppspaljerat plommonträd på södergaveln på stallet. Det har blommat superfint varje vår, men tyvärr har det inte burit mer än någon enstaka frukt – när vi har kollat närmare så visar det sig nämligen att trädet är komplett översållat med sköldlöss. Just sköldlöss är ju nästan omöjliga att bekämpa med, man får borsta bort själva ”skölden” med en hård borste och sen gärna följa upp med att pensla med t-röd, i minst två omgångar för att få död på ägg och smådjur. Det är ju liksom inte så smidigt att borsta och pensla varenda liten kvist, så i höstas bestämde vi oss för att göra nåt drastiskt – klippa ner det hårt och sen borsta (och senare behandla med t-röd) det som är kvar.
Eftersom vi ändå inte får någon frukt så bedömde vi att vi inte har så mycket att förlora på att testa att klippa ner den.
Det är dessutom en hängränna som slutar mitt över trädet – bra tänkte vi först eftersom det får extra vatten, men det känns inte optimalt på vintern.
Så här ser varenda lite kvist ut, det syns knappt här men det är även MILJONTALS små ägg eller lusbarn eller nåt.
Jag gick hårt åt trädet alla små kvistar, och när vi var nere på en hanterbar mängd grenar så borstade jag dem runtomkring, noga, med en hård borste. T-röd vågade jag mig inte på i kylan, det får bli framåt vårkanten. Förhoppningsvis överlever trädet ändå!
Det var ju så himla skönt att vara ute, så jag passade på att klippa när vindruvan med, den ska ändå klippas på vintern just. Den såg ut så här först (och som bonus ser ni mig i min oerhört sexiga men vansinnigt sköna overall i fönstret):
För att sen landa i en betydligt prydligare variant här nedan:
Här ska vi bygga en liten altan i sommar, så de allra nedersta kvistarna fick kapas – men nu är det klart och ger förhoppningsvis lika mycket vindruvor som vanligt i sommar 🙂
Härligt och kul att vara ute i det fina vädret, i det underbara ljuset som kom tack vare snön. Vi var ute och nere i stallet och grejade hela dagen, och efter typ hela senhösten inomhus så kom jag ihåg hur otroligt bra man mår av att vara ute så mycket! Och som bonus så sover man ju dessutom så otroligt gott när man varit ute så mycket.
godatankar.com 