En träningsform jag inte förstår

(del 4 av bloggutmaningen)

Haha, ja min första tanke var helt klart löpning, men egentligen FÖRSTÅR jag ju tjusningen med det, jag kan bara inte känna den själv på det sättet… Vad har vi mer, spinning är för mig helt outhärdligt tråkigt tex, men jag förstår ju att det finns folk som älskar det. Ah, nu vet jag…

Fotboll.

Japp, så är det. Typ världens vanligaste sport, och jag kan inte förstå den. Alltså, för det första det här med att springa efter en jävla boll, vad är grejen med det… Men det är så mycket med den sporten jag inte gillar – mentaliteten som finns redan i de minsta barngrupperna (dela in lagen i tjejer och killar och sålla helst ut de som har ”potential” innan de fyllt 6 år för sen är det för sent?!?!) och den aggressiva bilden av supportrar som kanske visserligen bara gäller en liten klick och kanske främst i andra länder, men ändå.

Jag förstår helt klart inte fotboll, jag ser inte tjusningen med det och jag gillar inget av det jag ser runt omkring sporten heller. Sen är jag inte (så) korkad, jag förstår ju självklart att de flesta som utövar sporten har en helt annan bild av den, och att problemen med tex elitism eller aggressiva åskådare knappast är begränsat till just fotboll, men för MIG så är fotbollen den största symbolen med allt jag tycker är fel i idrottsvärlden. För mig.

Därmed jag kanske oxå skulle berätta att Lukas just börjat på fotbollsskola – självklart uppdelad i en killgrupp för han är ju ändå 4 år… Än så länge tycker han att det är jättekul (vi har bara gått 2 ggr) och självklart gör jag allt jag kan för att inte min egna inställning ska smitta av sig på honom, är det nåt han gillar så är det ju så.

Vilken träningsform förstår inte DU?

Träningsbloggutmaningen

Eftersom jag verkar vara helt tom i huvudet nu så tänkte jag hoppa på månadens bloggutmaning.

Det är Sofia som startat utmaningen, och henne jag lånat bilden av…

Nu ligger jag ju lite ”efter”, så punkt 1 och 2 kommer bli väldigt kortfattade…

1 – En introduktion till min träningsblogg
Ja för det första så ÄR det ju inte en träningsblogg. Eller, inte bara, det är ju MIN blogg, och den har handlat om allt från att ha småbarn till mat och numer oftare om träning. Det här är min ventil, och mitt sätt att få ordning på mina tankar och känslor.

2 – Mitt första träningminne
Jag simtränade från att jag var omkring 6 år, och då började jag ju i ”varmbadhuset” (haha, vilket skämt) här i Jönköping. Minns kallt vatten, roliga kompisar (M!!!) och det läskiga ”stupet” man simmade över, där vattnet blev djupt. Fortsatte simträna tills jag var nånstans i tonåren, ganska oengagerat egentligen, men det var ju nåt att göra liksom. Har för övrigt det att ”tacka” för mina breda axlar, på gott och ont…

3 – Träning när jag är 65
När man spenderar ganska mycket tid på gymmet (bland annat) så ser man ju ALLA sorters människor som tränar. Nåt som alltid gör mig väldigt glad är när det kommer en grupp pensionärer som tränar, tar i, skrattar och mår bra. Så vill jag också ha det när jag är 65! Ta tex lördagsgruppen jag är med i (nu är det ju ingen som är 65, men ändå, de flesta är ju en bra bit äldre än mig), det jag ser som jag önskar att jag också kunde få är den gemenskapen, sköna känslan och humorn där man småjäklas med varandra hela tiden – och samtidigt får lite motion.

10-års bröllopsdag!

Det är helt galet. Idag har jag varit gift med Tobbe i 10 år!?!? Hur kan det ha gått så lång tid, det känns som det var för 3-4 år sedan typ… Vi har varit ihop i nästan 16 år, och träffades på Högskolan i Jönköping när vi var 20 (alltså, då är man ju typ jätteliten!!! Fast det tyckte jag ju inte just då förstås…).

Så här såg det ut för 10 år sedan:

Min bror närmast mig, och så min brudtärna Magdalena, bredvid maken står min mamma. 


Vi har varit igenom mycket de här åren, härliga tider, jobbiga tider, stressiga tider, roliga tider, sömnlösa tider och en massa tider där jag somnat ifrån kvällen i soffan 😉

Vi har spelat ihop, skrattat ihop, gråtit ihop, bråkat, busat ihop, rest ihop, fått barn ihop och levt ihop. Jag tänkte jag skulle få fortsätta fira bröllopsdagar med den här underbara mannen, i många, många år framöver…

En bild från poolkanten i Spanien för ett par dagar sedan.

Haha, sen tittar man på lite gamla bilder, och då ser vi så små, så små ut…

Semester på kanarieöarna för ca 4 år sedan. 

Från vår 80-talsfest när vi fyllde 30 år. 

Baksidan är målet

Vet inte om ni kommer ihåg, men för ett år sen började jag jobba lite extra med rumpan för att få det liksom lite … mer. Nu började jag ju inte direkt från noll, jag hade ju kört styrketräning i ett par år redan innan jag började med detta, men med lite extra fokus så känner jag ändå nu att det har gjort lite skillnad. I och för sig har jag också ”fettat på mig” lite, men rumpan är ändå klart rundare nu.

Jag tycker det är väldigt svårt med det här att ”få kontakt” med nån speciell muskelgrupp, och så även med rumpan, så när jag gör tex knäböj tycker jag att det tar mycket mer på låren än på rumpan, men sen hittade jag den perfekta övningen – bulgariska utfall…. Du kan hitta en variant av övningen här, men jag gör den med hantlar (2×15 kg) istället för skivstång, tycker det är smidigare. Den går dessutom att justera med både fötternas position och om du lutar dig framåt eller ej i övningen – testa dig fram tills du känner att det tar mest på rumpan!

Ett väldigt genomgående tips jag kan ge är i alla fall att se till att du pressar från hälen i alla benövningar, på så sätt tar du i mer från rumpan än med låren – vilket även hjälper till när man gör knäböj.

Här kommer i alla fall en ”före- och efterbild”, lite skillnad går ändå att se trots lite olika tajts och ljusinställningar på kameran.

Mina bloggtips

Jag följer en massa olika bloggar, men sen hinner jag oftast bara läsa dem jag känner för för stunden. Bloggarna täcker in allt från privatliv till mode, kost och mat och så självklart träning. Tänkte jag skulle tipsa om några favoriter från varje kategori, kanske hittar du oxå en favorit! (ps, jag använder bloglovin för att följa mina bloggar, enkelt, gratis och smidigt!)

Mode/Skönhet:

Linda Hallberg har en skönhetsblogg som uppdateras dagligen, med både olika looks, produkttips och ibland lite mode. En solklar klassiker!

Kost/Mat:

Haha, här har jag extremt många bloggar att välja bland… Här är ett par favoriter i alla fall!

How sweet it is, där Jessica är underbart mänsklig i sina försök att inte totalt hänge sig åt alla sötsaker och framförallt choklad. Många fantastiska sötsaker, främst, men även ett och annat matrecept, och ibland en egen länksamling ”Tuesday Things”.

Joy the Baker är nog en av dem som gör flest recept i min egen smak (av de amerikanska bloggarna i alla fall), med mycket blandning av salt och sött (vem kan tex motstå sötsalta rostade mandlar???)

Honestly yum är mer en renodlad mat och cocktailblogg, och jag tror att den faktiskt drivs av en kille om jag inte minns fel. Fantastiska matfoton dessutom!

Sedan har vi ju de bloggarna som är 50/50 kost och träning, där finns det två solklara favoriter:

Tasty Health – bloggen där du kan hitta i princip vilken sötsak som helst fast i nyttig form. Kanelbullar, äppelpaj, puddingar och chokladbomber, här hittar du saker som du inte trodde var möjligt att göra med bra näringsvärden!

Fanny Roethlisberger har kanske ett svåruttalat namn, men det är svårt att inte tycka om tjejen. Med en mörk bakgrund med ätstörningar har hon idag världens skönaste inställning till livet och till mat. Här kan man hitta både träningstips och recept, för att inte tala om inspiration…

Träningsbloggar:

Inspirational mondays är en okomplicerad favorit där det helt enkelt postas ett gäng inspirationsbilder varje måndag, som trots bloggtiteln INTE visar bilder på smalast möjliga tjejer utan snarare på friska, vältränade människor. Och mat (klart det är matbilder på den här bloggen med!).

Vill man ha lite mer hårdfakta är det såklart Styrkelabbet som gäller! Här finns det kanonbra information om anatomi, styrketräning, kosthållning och deff, helt enkelt en nödvändighet om man vill ha lite koll på vad man gör (och vad man bör göra) på morgonen…

Där har ni några av mina favoriter, självklart finns det dock många, många fler! Hoppas du hittar något du gillar med, och du, glöm inte gilla min blogg med på bloglovin, så missar du inga uppdateringar!

Frosseri i framtidsdystopi

Jag har, och har alltid haft, någon slags förkärlek till allt som har med postapokalypser att göra. Filmer, böcker och serier – älskar’t! Helst den varianten när världen är i princip öde, jag är inte lika förtjust i när det är ett nytt samhälle uppbyggt till stor del (tex Divergent och Hunger Games), jag gillar bättre den där ”var man för sig själv”-tanken.

Nästa vecka är det ju biopremiär för den nya Mad Max-filmen, jag minns när jag var liten och såg de gamla filmerna (eller mest tvåan och trean) med Mel Gibson och tvärföll för hela grejen… Vet inte exakt vad det är, men kanske är det lite känslan av att man inte har ett komplicerat samhälle man ska passa in i och förväntningar man ska leva upp till som gör att det lockar. Survival of the fittest – enkelt liksom.

Walking Dead får ju också passa in i kategorin, men sen har jag inte så jättemycket filmer och serier på temat (som inte är gamla), så har nån tips så tar jag gärna emot det, speciellt på böcker!

Braaaaaaiiiiiiinsssss……

Våren är ju lite per definition som en bergochdalbana, vädret går upp och ner, och därmed förhoppningar om sol och värme, men på det stora hela är det ändå fantastiskt härligt att se när allt börjar växa igen! Dessutom kan man vara ute i trädgården och greja, och man får så pass mycket dagsljus att det faktiskt känns som man har ett liv efter jobbet!

Man får dessutom se sådana här vackra ranunkler på vägen ner till gymmet på lunchen. Klart en humörhöjare!

Det finns ett litet, litet men, dock, och det är ju allergi. Nu är det många gånger bättre än när jag var tonåring, men jag är ju typ allergisk mot allt som flyger runt i luften (inte fåglar. Eller jo, troligen fåglar oxå när jag tänker efter), från sälg och vide till björk och gräs. Nåväl, inte hela världen, jag blir mest snuvig och kliig i ögonen (med medicin förstås), jobbigast är nog att man blir SÅ trött… zzz….

Så, går jag runt mer zombieaktigt än vanligt, med röda ögon och en rinnande näsa – frukta icke, det är inte ebola eller nåt annat dödligt som uruboros, bara lite allergi…

30 nånting

Jaha ja, så var man ett år äldre då, så att säga. Jag hade i alla fall en väldigt trevlig födelsedag igår, den började med hotellfrukost och avslutades med grillkväll hos grannarna, med kanongoda grillade revben, gott vin och makens egengjorda tiramisu som efterätt – inte dumt alls!

Av maken fick jag ett fint förkläde från Leilas kollektion, väldigt nöjd med det!
Dagen var lugn och skön och spenderades åtminstone till en viss del i soffan… 

…och när det blev för tråkigt blev det ett spontanbak av tunnbröd till grillen lite senare. 
Mjöl, salt, bakpulver, olivolja och vatten. Kan inte bli enklare…

Idag är jag minst sagt rätt seg, lyckades i alla fall bli av med huvudvärken (kan inte förstå vart den okm ifrån 😉 ) på träningen i morse, så jag fick ut NÅT av den i alla fall… Nu blir det horisontalläge i soffan och Walking Dead-maraton tror jag minsann!

Upp över mina öron

Vår kickboxingklubb och de två andra kampsportsklubbarna som hänger ihop med vår firar faktiskt 50 år i år, och dessutom var det 15 år sedan vi påbörjade samarbetet. Det här är ju givetvis något man måste fira, och någon gång i vintras tyckte jag att det kändes som en bra idé att vara med och arrangera det hela. Ja, det tycker jag ju på ett sätt fortfarande, för sån är ju skitkul, men nu när festen är på lördag med över 90 personer anmälda, mitt i den stressigaste jobbperioden jag varit med om, så känns det ju lite som om festen blir lite lidande. 

Jag hinner ju helt enkelt inte riktigt till överallt, jag hade väldigt gärna haft mycket mer tid och ork att planera den här festen, men just nu har jag inte näsan över ytan som det är, och då får det helt enkelt bli som det blir. Som tur är har vi en fantastiskt festlokal – stugan i stadsparken (helt otroligt vad fint det är där inne, speciellt på övervåningen!) med en rutinerad festfixare som ordnar mat och dricka, dessutom har vi en DJ som utan tvekan kommer få liv i festen. Därtill är ju faktiskt många av kampsportarna oerhört sociala och utåtriktade människor, så jag har full tilltro till att festen kommer bli kanonkul ändå!
Ikväll var jag och rekade i en totalt ofixad men ändå väldigt vacker lokal, man kan inte tro att den är så fin inne när den mest ser ut som en stor röd stuga utanpå. 
På fredag börjar en av vårens mässor – Elmia vårsalong. Det är alltid lite extra kul att jobba med publika mässor där ”vanligt folk” kommer in, det är ju liksom lättare att relatera till än tex Polymer, som visserligen är en otrolig mässa, men diverse plastbearbetningsmaskiner är ju ändå inte direkt upphetsande… Mässan kommer nog bli riktigt kanon, med en massa roliga aktiviteter (vinprovning, ostronbar, champagnebar, testmenyer, afternoon tea, brunch, trädgårdsinspiration mm ), så jag hoppas att alla som har möjlighet kommer och besöker oss!
Mitt i stressen idag var det i alla fall väldigt kul att ta en micropaus och prova vårt nya mäss-kök genom att vispa ihop en muffinsmix med lite vatten (har aldrig någonsin testat innan men det blev långt över förväntan) och göra ett par plåtar muffins att bjuda utställare och medarbetare på. Så kul att få dela ut lite glädje en kort stund!

Att slåss eller inte slåss

Igår kväll blev det en sväng upp till kickboxingen för lite sparring, det blir bara nån gång i veckan med det nu för tiden, och jag märker att jag väljer andra sorters träning istället, tex jogging eller bodybalance. Det är inte riktigt lika roligt med kickboxingen längre, men jag vet inte riktigt vad som beror på själva kickboxingen och vad som beror på ”övrigt otaggat beteende”. Kanske att det är lite av båda….

En del av det tror jag kommer av att man liksom inte lär sig lika fort nu, i början är det ju så roligt när man gör framsteg för varenda gång, men dels tränar jag det för sällan och dels är jag nog för gammal (haha, ja men ni fattar vad jag menar) för att ha nåt vidare brant utvecklingskurva. Vad nån annan tycker känns irrelevant i just detta sammanhanget, men det känns lite knäckande att gå dit och liksom inte känna att man kommer nån vart, samtidigt som jag inte har vare sig tid och ork att lägga mer tid på det just nu (så det är alltså helt ologiskt, som en massa andra saker i mitt liv).

I väntan på att jag ska få lite mer lust att slå på folk så får jag väl helt enkelt gå nåt pass i veckan så att jag åtminstone inte går bakåt i utvecklingen – det är ju dessutom liiiite lättare att gå dit nu när man får se såna här vackra saker när man kommer ut…

(ps, nu använder jag ju termen ”slåss” lite skämtsamt, eftersom det är extremt långt ifrån det som är sparring)