Tankar

För nåt år sedan eller så så var vi på ett inspirations-föredrag med Olof Röhlander med jobbet och sedan dess prenumererar jag på hans nyhetsbrev. Nu är det rätt ofta jag mest snabbt scrollar igenom det, men den här gången ställde han en fråga som jag tyckte var rätt intressant – eller egentligen flera frågor, utifrån ”Hur ser din favoritdag ut?”. Det är ändå en ganska intressant och både lätt och svår fråga, så jag var tvungen att klura på det lite…

Var du ensam eller var du bland andra människor? I så fall: med vilka?
Jag är med familjen. Det är lätt att identifiera faktiskt, och det finns inga andra svar som konkurrerar med detta.

Var du mestadels inomhus eller utomhus den här dagen?
Vi är nästan bara utomhus – självklart föreställer jag mig bra väder den här dagen, men den kan vara en vacker vårdag, en varm sommardag eller en gnistrande höstdag – det är inte så viktigt.

Var det en dag fylld av aktiviter, eller var det stilla vatten?
Åh, det här är lite olika beroende på hur man definierar aktiviteter med. Jag skulle nog allra helst vilja se en lite äventyrlig dag, där vi i familjen tex paddlar kanot, vandrar, fiskar eller gör något annat lite ”äventyrligt” i grunden, men även där det finns tid för att grilla tillsammans, kanske bada lite i en sjö (sommartid då) och sitta och prata. Helst vill jag kombinera med tex lite trädgårdsarbete eller så med, så man känner att man ”gör nån nytta”.

Vad fanns det för övriga omständigheter som gjorde den här dagen så bra?
Som så mycket annat så hänger det mycket på att alla är ”på humör”, vilket framförallt innebär att jag vill att barnen har roligt ute i naturen. Nu brukar de vara duktiga (ibland till min stora förvåning) på att underhålla sig när vi är just ute, det är lite värre på vintern när kylan frestar på tålamodet en del däremot. Man känner sig aktiv och gör saker ihop.

Vika tankar och känslor cirkulerade i ditt inre system?
Jag är lugn, men känner ändå att vi ”åstadkommer” något tillsammans. Vi upplever saker ihop, och det gör oss tajtare som familj. I slutet på dagen vill jag vara genomtrött i kroppen, men lugn i huvudet, sådär som man bara blir när man varit ute en hel dag.

När jag skulle leta upp foton till det här inlägget så blev jag ändå glad över att vi faktiskt jobbar ”i rätt riktning” genom att försöka ta oss ut en sväng så fort vädret och övriga omständigheter tillåter. Nu är frågan då hur man skulle kunna få mycket mer av det här i vardagen (ja, vinna på lotto hade ju varit najs, men det lär väl inte inträffa)? En gård känns ju som en slags dröm, helst i närheten av nån sjö så pojkarna kan fiska och bada… Sen älskar jag ju våra semestrar med, när vi bilar och hyr hus någonstans, men det räknar jag inte som en ”vardag”.

Hur skulle din bästa dag se ut?

Jag ser i diverse sociala medier att det är en del prat om nyårslöften, fast det ser inte ut som så många i min närmaste omgivning direkt avgett några. Kanske är det för att vi börjar bli … ehum, äldre, och därmed vet av erfarenhet att det där med nyårslöften liksom sällan blir något av. Lite synd är det, på ett sätt, för själv gillar jag lite att åtminstone ta julen och ledigheten till att planera vad man skulle vilja ha ut av nästa år – även om man inte direkt avger några nyårslöften för det.

Själv har jag inte, och tänker inte, avge några nyårslöften heller, men visst har jag lite tankar om året. Att det i stort sett blir omöjligt att planera mycket pga kommande bebis vet jag ju om, men jag har två utgångspunkter.

Äta mer vegetariskt. Eftersom jag nu inte alls varit särskilt sugen på kött så tänker jag att det är en bra start för att äta mer vegetariskt. Och jag kanske borde förtydliga – för mig räknas det i princip som vegetariskt även om det ingår ägg eller fisk (och skaldjur), det jag vill dra ner på är alltså rent köttätande. Borde inte vara svårt att öka på det här eftersom vi ätit väldigt mycket kött de senaste åren, men jag känner att jag har lite dåligt med vegetariska vardags-recept, speciellt såna med fisk där min repertoar är himlans liten. Visst, köper man en fin torskrygg är det ju superenkelt att göra världens godaste middag av det, men då ska man ju också ta sig förbi och handla färsk fisk någonstans lite smidigt i vardagsstressen.
Att innan året är slut ha fått tillbaka någon slags rutin på att träna igen. Jag tränade ju inte en minut vare sig före, under eller efter de andra graviditeterna, så jag vet inte riktigt hur jag kommer känna den här gången när jag faktiskt är van att träna, men min förhoppning är att jag inte ska tappa rutinerna helt. Hälso- och humörseffekterna är så stora att jag inte vill vara utan, däremot har jag extremt låga krav på mig själv när jag ska komma igång igen efter förlossningen och vad/hur jag ska träna.

Har ni några tankar om det kommande året? Eller kanske rent av nyårslöften? Vore väldigt kul att höra hur ni tänker.