Träning

Plötsligt så händer det

/ LindaG / Lämna en kommentar

Det är ju rätt mycket som händer i huvudet när det blir några sådana här underbara, soliga vårdagar, och EN av de sakerna är att det helt plötsligt föds en liten, liten tanke om att det nog vore rätt skönt att ge sig ut och springa en sväng…

Ni som hängt med här ett tag vet att jag är urbota dålig på det där med att springa, och även när jag har gett det ärliga försök (tex hela förra sommaren, visst, bara typ 1 gång i veckan, men det är ju inte enda träningen jag ägnar mig åt) så hittar jag aldrig till (myten?) andra andningen… Men men, hinner maken hem i tid så att jag hinner innan solen går ner så är det inte HELT omöjligt att kvällens träning får bli någon form av ”gud, jag dör, jag dör”-jogging i lugn mak… Eftersom jag är så kass på det (och kanske helt enkelt försöker springa ”för fort”) så blir liksom all form av löpning HIIT träning för mig, hahaha!

Det ser oerhört vackert ut ute idag ändå! Man måste bara älska en klarblå himmel!

Joråsåatte

/ LindaG / Lämna en kommentar

Trött.

Vårtrött, vintertrött, stresstrött, träningstrött, diettrött. Trött i huvudet, trött i kroppen (det senare betydligt skönare än det förra).

Ja ni fattar. Så, lagom mosig i huvudet efter en stressig dag på jobbet så var det fantastiskt skönt att kliva ut i det lite våriga vädret och ta en promenad ner till stan, där maken plockade upp mig efter en kort shoppingrunda.

Och vilken fantastiskt vacker stad vi bor i ändå…

Panoramafunktionen i telefonen är ändå riktigt schysst måste jag säga. Varsågoda, en fantastisk vy över Vättern…

Det blev varken en snabb eller sådär jättelång promenad, men den var välbehövligt för huvudet, om inte annat. Lite frisk luft och P3 i lurarna så vandrar tankarna fritt, och någonstans på vägen sorterar det värsta kaoset upp sig i huvudet… Hem och landa på soffan, som jag i princip inte rört mig ifrån sen dess. Skönt det med, det går inte säga annat.

Har inte ens orkat förbereda nån mat för morgondagens lunch på jobbet, så det får helt enkelt bli min äppelpajsgröt med vaniljproteinsås tror jag. Inte fy skam det heller, om man säger så.

Over and out, från en tröttseg soffliggare!

När man bara vill ge upp

/ LindaG / Lämna en kommentar

Nu är jag precis i den perioden när jag alltid ger upp en diet, någonstans mellan vecka 3 och vecka 4. Och gud, vad jag har lust att ge upp… Resultaten kommer inte så fort som jag vill (inte för att jag egentligen har något som MÅSTE ske fort?!?) och motivationen tryter, minst sagt. Helst i kombination med att ganska många saker känns tämligen stressiga just nu, och stress gör att jag helst vill sätta mig i soffan och TRYCKA in onyttigheter… Helt värdelöst.

Jag är ju en känsloätare, helt klart, och dessutom är nästan allt roligt jag vet kopplat till mat. Tråkigt? Vi går och fikar. Ledsen? Vi äter nåt gott som tröst… Glad? Vi firar med nåt gott! Osv osv… Jag har faktiskt extremt svårt att hitta ”belöningspunkter” att locka mig själv med som inte involverar mat?!?

Så varför alltid efter 3-4 veckor? Kan det vara så att för att påbörja en diet så måste man känna sig ganska nöjd och tillfreds med livet, och eftersom allt går i cykler så är det kanske efter 3-4 veckor det börjar gå nedåt igen – innan det vänder.

Jag hoppas lite att mina ramar för den här ”dieten”, att jag satt just 10 veckor och inte något viktmål exempelvis, i kombination med mina fria lördagar, ska göra att jag ändå kommer fixa alla veckorna. Men – ser ni mig på väg in till centralkonditoriet eller Rosetten, nån annan dag än lördag, så kan ni väl stoppa mig, och lite vänligt påminna om att det ÄR bara 47 dagar kvar…

Kämpar fortfarande med träningen, envist varje gång, även om jag inte har lust. Hoppas
det snart vänder igen så det känns lika roligt som det brukar!

I don’t wanna go down that road…

/ LindaG / Lämna en kommentar

Tro mig, trots min till synes orubbliga träningsmoral så har jag veckor (som denna) där jag verkligen inte känner för att dra iväg och träna, varken på lunchen eller efter jobbet. Såna där veckor när man letar efter varenda möjlig ursäkt för att slippa, ni vet?

Där kommer dock ett visst mått disciplin in, jag har inga större problem att skippa en träning när det kommer något emellan, om man är allt för stressad, eller blir sjuk, men att hoppa över en träning för att man inte känner för den, DET är inget vinnande koncept…. Jag är lite (befogat) rädd för att om jag hoppas över en enda träning med just den motiveringen, då blir det lätt två, tre och sen har jag tappat all rutin. Det har hänt förr, men det SKA inte hända igen! Så – jag släpar iväg mig till gymmet ändå, och gör ett halvdant pass (som det blir när man inte är motiverad), där den största vinsten är att jag faktiskt gick dit. Ändå.

Så en sån här vecka är det bara att bita ihop, få det gjort, och hoppas på att inspirationen infinner sig igen nästa vecka – för jag VET ju att den kommer, jag älskar ju att träna! Haha, vilket för övrigt är en mening jag aldrig trodde jag skulle säga…

Det är inte så ofta jag dricker energidrycker, men såna här veckor kan det
vara det som ger lite extra puff på gymmet. 

Om nu någon vill ha lite mer inspiration än den JAG kan förmedla, så rekommenderar jag er att besöka Glenns blogg!

Matprepp inför veckan

/ LindaG / Lämna en kommentar

Idag har jag vilodag, grymt skönt efter en vecka där jag fick all min träning att klaffa! En sak jag brukar försöka tänka på när det gäller träningen är att försöka få till så bra träning som möjligt i början av veckan – på så sätt känns det mer ”lugnt” om det händer nåt oförutsett senare, tex VAB, förkylning eller om nåt annat kommer mellan.

Igår hade jag min ätardag, och passade på att njuta av både grillad surdegstoast, semla och god mat med kompisar! Oerhört skönt, och hjälper helt klart till när man känner att det är tungt i veckan.

För att jag nu ska få ihop den kommande veckan utan att behöva spendera allt för mycket tankekraft på maten så har jag förberett matlådor. Det är lite av en utmaning när man vill få ihop en matlåda som både är ”rätt” näring i, och dessutom ska bli riktigt gott, men det är faktiskt lite roligt det med. Maken fick stå ute och frysa vid grillen idag, eftersom jag blev vansinnigt sugen på grillad fläskkarré 😉 Till det blir det ugnsbakad, färsk broccoli, och så ca 1 dl kall vitlökssås av kvarg och med örtkryddor i.

Lite grillad korv till barnen blev det med 🙂
Är man nu ute så vill ju såklart hönorna vara med och kolla vad man sysslar med oxå. 

I en annan matlåda ligger det nu en god soppa på blomkål och jordärtskocka, redd med philadelphia light. Den blir perfekt med en smörgås till! Förutom matlådorna så har jag lagat lax med romsås med, som vi ska äta till middag nu ikväll. Det är tur att jag älskar att laga mat!

Barnvagnspromenader = HIIT?

/ LindaG / Lämna en kommentar

Så, 9 dagar in på min kosthållning och det börjar kännas riktigt bra. Jag har landat i ungefär vad jag bör äta för att få i mig mina proteiner, och fått lite rutin på hur jag ska lägga upp måltiderna för att jag inte ska behöva trycka i mig två stora mål på en gång på kvällen. Det är ändå förvånansvärt hur mycket jag äter, och i mitt huvud blir det halvt om halvt kortslutning eftersom jag av gammal vana känner att diet = hungrig. Det känns inte som jag borde kunna få resultat av all denna mat??? Hade inte tänkt väga mig förrän efter de 10 veckorna, men bara för att få någon form av bekräftelse på att jag inte räknat helt fel så får jag nog göra en kontrollvägning i morgon – så det går åt rätt håll liksom.

Förstår att det är urtrist att läsa om kosthållning och ”dieter” när inte du som läser går på en, så jag ska försöka låta bli att göra så VARJE inlägg handlar om det 😉

Gårdagens sena middag – finns absolut inget att klaga på
när man äter så här gott!

Lukas är i alla fall tillbaka på dagis idag, dock verkar det där med huvudvärk, halsont och feber vara något som går nu, och halva bekantskapskretsen har det. Hoppas lite att jag själv ska slippa, men när man haft en sjukling i famnen och ansiktet i 3 dagar så är det nog att hoppas på mycket…

Gick för övrigt en långpromenad i går för att hämta Oliver på skolan. Jag plockade fram barnvagnen så Lukas inte skulle behöva gå hela vägen (han är lite för stor, men är man sjuk så är man), men jag måste säga att jädrar – jag hade glömt hur mycket jobbigare det är att gå med barnvagn. Sen med en 16 kg pojk i med, jag var genomsvett efter 10 minuter… Haha, det är ju oxå en sak man kan förtränga från småbarnstiden….

…och bara 66 dagar kvar…

/ LindaG / Lämna en kommentar

Haha, 4 dagar in och det är JOBBIGT att tänka på kost… Vilket skämt. Jag behöver inte bekymra mig om att jag kommer vara hungrig, för det blir rätt mycket mat man ska äta – om minst 140 g ska bestå av protein med (alltså inte 140 g kött, utan 140 g protein), däremot så blir man ju omedelbart EXTREMT sugen på sånt som man INTE bör äta eller dricka – ett glas vin tex, eller en semla (!).

Nåväl, hoppas jag kommer in i rutinerna snart bara, lite ovant att komma ihåg att man måste laga mat så man har matlåda med sig varje dag, jag brukar äta ute lite då och då annars.

Träningen flyter på bra, det har varit fullt ös den här veckan, och idag blir det en välförtjänt vilodag känner jag. På kvällens meny med barnen står Pulled Chicken Tacos, man behöver ju liksom inte ha tråkigt fredagsmys när det ändå finns så mycket gott att äta – men nån efterrätt blir det nog inte idag däremot. I morgon är det ju lördag, då kommer det bli en liten semla och ett glas vin på kvällen, fördelen med att äta mer på helgen är ju att man faktiskt KAN klamra sig fast vid tanken att ”på lördag, då ska jag äta en semla minsann”.

Veckans mat har hittills bestått av bland annat köttfärssås med mathavre, fläskfilégryta med rotsaker och så min älskade äppelpajsgröt, inget att klaga på!

Vårens kost- och träningsschema

/ LindaG / 2 kommentarer

Ok, nu är det dags, jag har ”bulkat” nog (vilket ni nog sett på recepten den senaste tiden) och börjar känna att jag inte trivs med mig själv riktigt längre. Den här gången har jag lagt upp en något mer genomtänkt kostplan, där jag i teorin går ner ca 0,5 kg per vecka, något jag iofs inte brukar lyckas sådär jättebra med (har tämligen svårt för att gå ner, om det nu är för att jag omedvetet fuskar någonstans med energiintaget eller vad det nu är). Då bör jag – med lite marginal – landa på min tänkta målvikt (66 kg) till i början av maj, och det känns väl ganska lagom.

Kosten

Mitt upplägg är baserat på mitt basala energibehov, enklast är att använda uträknaren på styrkelabbet. Med träning 4-6 ggr/vecka landar jag på 2250 kcal / dag, och för att gå ner ca 0,5 kg /vecka behöver man ligga under det med 500 kcal / dag.

Vardagar: 1600 kcal/dag
Lördag – söndag: 2000 kcal/dag

Jag har inga jätteproblem med att hålla koll på kosten på vardagarna, det är på helgerna när man är hemma som jag alldeles för lätt äter väldigt stora portioner bara för att det är gott.

En av de stora utmaningarna när man vill bli av med vikt, är ju att det är FETT och inget annat man vill bli av med, så av mitt energiintag så vill jag satsa på att minst 140 g av det består av protein – det i kombination med styrketräningen kommer hålla uppe proteinsyntesen och se till att det främst är fettet som förbränns. Jag kommer återkomma lite mer till maten i ett senare inlägg.

Träningen

Träningen kommer te sig ungefär som nu:

Styrketräning 3 ggr/vecka
Övrig träning 2-3 ggr / vecka

Den övriga träningen kan vara HIIT, kickboxing, bodybalance, promenad (har så himla svårt för uttrycket powerwalk) osv.

Eftersom styrketräningen äger rum på lunchen borde det inte vara några jätteproblem att lösa den övriga träningen, om inte annat efter barnen lagt sig.

SÅ, nu börjar det nästintill omöjliga projektet att hålla i det här i ca 10 veckor… Jag kommer behöva all hjälp jag kan få, så all pepp och ett och annat bannande ord tas tacksam emot! Det här är ett STORT och svårt projekt för mig, även om det kanske inte verkar så när man vet hur mycket jag tränar, men när det kommer till kosten så får jag verkligen kämpa som fan för att lyckas. På riktigt.

Träningsstatus i februari

/ LindaG / Lämna en kommentar

Om jag skulle vilja lura mig själv (vilket jag uppenbarligen försöker göra mest hela tiden) så skulle jag kunna kalla min nuvarande kosthållning för en lättare variant av ”bulkning”. En något mer sanningsenlig variant är att jag har absolut noll och intet motivation till att hålla igen på maten just nu… Det är ju helt ok, ett tag, men förr eller senare får man ju ta tag i det, för att inte helt tappa formen på kroppen.

Däremot har det ju faktiskt en positiv effekt på min styrketräning, med lite extra energi i kroppen så märker jag ganska stor skillnad på hur pass mycket jag kan öka på vikterna varje vecka. För ett par veckor sedan fick jag även en välbehövlig ”puff” av Glenn på mina marklyft, jag tyckte det var tungt som det var (och det var det ju), men han fick mig att ändå öka med 10 kg rätt upp och ner – och det funkade! Ibland blir man liksom lite blind på det där, då är det jättebra att någon annan kan se om man behöver öka på lite. Nu, nån vecka senare, så har jag faktiskt ökat med ytterligare 5 kg…

Jag har dessutom gett mig den på att jag SKA köra knäböj, trots att jag avskyr dem, och även här har jag envist lagt på vikt trots att det inte känns som jag kommer orka, och banne mig om det inte funkar bra ändå!

Styrkelabbet hade en artikel på hur styrkeförhållandet kan se ut fördelat mellan knäböj, marklyft och bänkpress (fast nu kör jag ju hantelpress istället), och då skulle det förhållandet vara bänkpress – 1, knäböj – 1,6 och marklyft – 2 för tjejer. Om jag då tittar på mina träningsvikter (jag kör 3×5 just nu) så ser det ut så här:

Hantelpress 35 kg (skulle nog klara 40 med stång tror jag) (1)
Knäböj 60 kg (1,7)
Marklyft 75 kg (2,15)

Räknar jag det med 40 kg bänkpress blir förhållandet
Bänkpress 40 kg (1)
Knäböj (1,5)
Marklyft (1,9)

Inte så intressanta siffror i andra syften än att det kan vara bra att kolla att man blir ungefär jämnstark i hela kroppen, och det ser ju i alla fall ut som det är hyfsat när man tittar på styrkeförhållandena.

Nu får jag helt enkelt fortsätta min styrkeökning åtminstone tills jag förmår se över maten litegrann (det handlar ju alltså inte om att jag ska banta, men jag kan ju inte äta hur mycket som helst och ändå behålla formen nån längre tid), så att jag har lite mer muskelmassa att jobba med!

Min övriga träning blir ganska spontan just nu, jag har inte varit så sugen på kickboxingen, så det har blivit en del bodybalance och HIIT istället. Börjar bli sugen på att komma ut och träna lite med, men springa är helt borta vintertid för mig, och skidor… Så länge inte det långa 5 km spåret är öppet på hallby så har jag svårt att motivera mig, för att åka elljusspåret runt, runt, runt med 500 andra är inte så lockande.

Jag följer bla den här bloggen, som lägger ut lite kost- och träningsinspiration varje måndag, bra inspiration som åtminstone gör MIG lite taggad.

Bilden lånad från ett ”inspirational monday” inlägg. 

Det här med motivation

/ LindaG / Lämna en kommentar

Ja, jag vet att jag lovat er päron i kolasås, och det kommer ett recept på det – under morgondagen… Istället tänkte jag skriva om något helt annat idag, nämligen det här med motivation!

För MIG är motivation som något som sätter igång någonting. Att sedan fortsätta med detta någonting handlar om karaktär och vana. Min motivation till att ta tag i den fysiska delen av mitt liv (eller mer specifikt min kropp) var tvådelad – dels hittade jag tillbaka till kickboxingen vilket gav mig en önskan om att kunna bli starkare och prestera bättre i den, och dels så fick jag ett brutalt uppvaknande när en (visserligen måttligt pålitlig, men ändå) våg gav ett fettutslag på 33%. Så FAN heller att jag vill bestå till 33% fett tänkte jag, och blev asförbannad på mig själv, en väldigt bra motivation om jag får säga det själv.

Senare kommer det här med karaktär och vana in – det är klart jag också lockas av tanken att ligga kvar i soffan när det blåser småspik ute istället för att masa mig iväg till gymmet, och det är klart att det vore kul och sitta och tjöta under en timmes lunch istället för att ensam gå ner och köra ett varv styrketräning. Jag är ju inte dum heller. Däremot är det numer oerhört sällan jag låter just DEN känslan styra.

Jag har några knep, eller tankesätt, som jag använder mig av. Nu VET jag ju att alla måste hitta en egen punkt ”nu får det vara nog” och egna sätt att hålla ångan uppe, men kanske kan mina trix hjälpa någon på vägen.

På lunchen på jobbet är det enklast, det har blivit så pass mycket rutin att komma iväg att jag numer faktiskt uppskattar en stunds träning mer än en stunds (oftast meningslöst) tjötande i fikarummet. Dessutom ”lurar” jag mig själv lite, eftersom jag går och tränar 11:30 så tänker jag att det innebär att min lunch börjar 11:30 och att det därmed är dags att äta, alldeles alldeles strax. Sen att jag inte äter förrän runt 12:30 när jag är tillbaka har i praktiken inte så stor betydelse, jag tycker det är mycket jobbigare att stå still på kontoret och vänta på att klockan ska bli 12…

Kvällstid har jag lite andra knep, förutom det gamla hederliga ”man ångrar ALDRIG ett tränat pass, så brukar jag oftast använda mig av frågan : hade jag gjort något meningsfullt med den här tiden annars?. Här gäller det ju att svara ärligt, för även om mitt dåliga mammasamvete säger att ”jaaaa, jag hade suttit med barnen en timme och haft kvalitetstid” så är det troligare att barnen är jättetrötta och vill slappa i soffan framför bolibompa, och därmed skiter högaktningsfullt i om det är jag eller maken som är hemma. På sin höjd hade jag kanske kört en maskin tvätt, men DET kan jag göra nån annan gång oxå… Så kanske är en del i det hela någon form av … tja… medelålderskris? Jag vill helt enkelt känna att jag gör något meningsfullt, åtminstone någon gång varje dag. I och för sig inte en dålig tanke, kan jag tycka!

Faktiskt använder jag samma fråga för att INTE få dåligt samvete (så mycket) de gånger jag hoppar över träningen eller styr om den till någon annan tid – för HADE det varit så att jag inte umgåtts med barnen så mycket en vecka, och jag känner att det är något både de och jag vill prioritera, så har jag inga problem alls med att stuva om den där träningstiden till en annan dag, eller hoppa över den helt, för då har jag helt enkelt gjort något som var viktigare.

Det där var några av mina tankar på det vi kallar motivation – har du kanske några tips du med? Eller nån fråga?