Sömn, skörd och sällskap

I dag har jag jobbat hemma, vilket är sällan jag gör en tisdag men jag var så vansinnigt trött igår (och även idag) på jobbet så det var nödvändigt med en dags tystnad runtomkring. Tröttheten beror på en vecka med urusel sömn, även fast jag tar HRT (hormoner) så kommer jag ibland in i kortare perioder där jag inte liksom kan komma ner i djupsömn. Det känns som man ligger och guppar på ytan med någon form av flytdräkt, när allt jag vill är att dyka ner och sova ordentligt. Det brukar hålla i sig ungefär en vecka, så jag har gott hopp om att det snart blir bättre.

Från den fina solnedgången i går. Gräset har hämtat sig vansinnigt bra, från att ha varit HELT dött och torrt. Det slutar aldrig förundra mig faktiskt.

I morgon håller jag i en konferens, och som alltid i mitt jobb så blir det lite extra mycket omvärldsbevakning för att ha lite nyhetssvep att dela med mig av. Tyvärr är det ju sällan sådär positiva nyheter eftersom jag jobbar inom klimatfrågorna, så verkligheten och framtiden ligger just nu lite som en blöt tung filt över mig (dock inte av det slag som gör att man sover bättre). Jag ska absolut inte dra allt här, men faktum är att det i de mörkaste rapporterna nu börjar se ut som mitt fiktiva scenario till den bok jag en gång började skriva, kanske kommer stämma med verkligheten, inom en inte alltför avlägsen framtid. Det känns ju sjukt, och läskigt och också helt overkligt.

Som en kompis sa, hon matchar inredningen 😉

Jag har i alla fall så gott sällskap när jag jobbar hemma, av lilla Britta, vår kattunge. Hon är ljuvligt charmig och rasande söt, och jag kan lätt bli sittande med henne i famnen som med en liten bebis som man får gulla med ohämmat. Idag har hon fått gå ut lite själv, på prov, när jag suttit och jobbat med altandörren på glänt i solen. På tal om det förresten, visserligen är vädret helt fantastiskt fint nu och har varit hela dagen, men i morse fick vi faktiskt redan den första frosten?!? Väderappen sa 6 grader, tempen jag har hängande mot husväggen sa 4, så det har nog varit precis runt nollan ute i trädgården. Ingen rejäl frost som tur var, så det mesta verkar fortfarande vara ok, men det kändes väl tidigt… Det finns egentligen massor att göra i trädgården ännu, inte minst att rensa en omgång till, men lusten och orken har inte infunnit sig och då blir bara det mest akuta gjort. Så får det vara, tänker jag. I går hade jag med två kassar med gurka till jobbet, hade tänkt göra smörgåsgurka och så men har inte orkat, och då är det bättre att det kommer andra till godo. Det är ok att ändra sig och att sänka ambitionsnivån, det är inte som att det gör någon skada att odla för mycket gurka – i värsta fall blir det ju djurmat och det är inte heller fy skam.

Från i morse, det går faktiskt ana lite lätt frost i gräset i skuggan.

Vår hasselbusken ”jättenöt från Halle” har gett sin första skörd, hela 6 hasselnötter 😉 Skördade dem nu lite på vinst och förlust, men sen fick jag tips om en artikel från en kollega och det visade sig att jag faktiskt skördat dem rätt tid. Det ska helt enkelt gå att lossa dem från sin gröna ”hatt” genom att trycka dem lite i sidled, och det gjorde det, när jag testade i köket. Barnen ropade hurra, nutella, och förstod inte alls när jag skrattade… Krävs nog lite mer än 6 nötter för det! Nu ska de i alla fall få torka ordentligt, sen får nån annan i familjen provsmaka – jag själv är allergisk mot hasselnötter, inte jätteallergisk men kan absolut inte äta dem råa.

Förresten, jag nämnde nog tidigare att vi skulle gå Ölmstad Lunken (en mil i skogen med stationer med tävlingar, likt många andra)? Vi gjorde i alla fall det, med grannarna i lördags, och trots att väderappen varnat för regn hela dagen klarade vi oss med bara lite duggregn i några omgångar. Väldigt trevligt var det, och så SKÖNT att komma ut och vandra, och en väldigt rolig bonus blev det när vi faktiskt vann tävlingarna, haha! Oväntat men superkul, väldigt bra anordnad dag med.

Kikar jag lite framåt i kalendern så ser oktober helt galen ut, för att vara vår och min kalender. Vi är sällan iväg, vare sig i jobb eller privat, men nu har det samlat sig mängder med korta resor i just oktober, och ytterligare en blev det (troligen) när vi fick erbjudande om en processledar-utbildning häromdagen i jobbet, som jag gärna vill gå. Nu ska jag till både Stockholm och Göteborg i jobbet, och därtill ska vi till Hestravikens spa jag och maken och sen även en sväng till Västervik för att hälsa på svägerskan med familj. Det är typ lika många småresor som vi annars har på ett halvår/år annars, så det blir en intensiv månad, även om alla resor ska bli roliga. Från och med 1 oktober så går jag upp och jobbar heltid igen med, det känns väl ok nu när det inte är lika kul att vara ute och greja längre, men också lite segt. Jag har verkligen uppskattat OCH fått ut mycket av min gårdsdag, och kommer sikta på samma upplägg kommande år med.

Alldeles tyst i huvudet

Vi kom ut på vår lilla vandring i söndags, och det var ju så fantastiskt härligt väder! Soligt, klar luft och perfekt temperatur till att vandra i t-shirt och brallor. Vi (vi hade med F) njöt för fulla muggar allihop! Sträckan vi gick var 4 km enkel väg, i kuperad terräng, och med en relativt tung ryggsäck så kändes det att det var längesen jag vandrade. Tränar gör jag ju, men att bara gå ut och gå finns sällan tid till så oavsett att jag är i bättre form nu än på länge så var det lite jobbigt. Skulle verkligen vilja hinna vandra mer, inte för motionens skull utan för att man mår så bra i själen! Gillar inte att vandra fort heller, vill stanna, fota och se mig omkring, utan hets.

Det ligger en liten reel med småfilmer från vandringen på mitt instagram, här kommer bara naturbilder.

Att vara ute i skogen ger min hjärna en paus, det är verkligen enda gången det inte snurrar runt en massa i skallen. Är lite fascinerad över hur stor skillnad det är, går jag runt hemma och fixar och donar så rullar hjärnan på hela tiden – visserligen i egen takt och utan stress, men ändå – men i skogen är den liksom bara lugn och tyst. Jag har så himla svårt att förstå (oftast killar) som ”inte tänker på nåt” – alltså HUR kan man inte göra det? Men i skogen gör inte jag heller det, och det är ju otroligt skönt. Avis på de som inte går runt med 100 flikar öppna i huvudet samtidigt hela tiden.

Finns heller inget som smakar så gott som mat och kaffe gör ute i skogen. Vi hade med en favoritkaka, den gamla trotjänare bondkaka, som F och jag bakade på lördagen.

I morgon är det min jobba-på-gården-dag och jag tror att jag ska försöka ta vara på lite chili (för inlagda jalapenos samt ev chilisås) och om jag orkar, lite smörgåsgurka. Vi har enorma mängder gurka nu, men jag har verkligen inte haft NÅN lust att lägga in den, så då har det fått vara helt enkelt. Försöker låta mig känna att det också är ok, det kommer alltid bli djurfoder om inte annat, och de bär jag inte orkar plocka blir ju fågelmat.

Hormonjakt och bärplock

Jag kanske vill revidera mitt förra inlägg lite, efter ett tänkvärt inlägg från någon som dök upp i mitt instagramflöde. Kan tyvärr inte återge vem eftersom jag inte minns, men hon tyckte att uttrycket ”tjejnyår” är både kommersialiserande och förminskande mot hösten (och mot tjejer), och får jag tänka på saken lite så håller jag faktiskt med. Tjejnyår känns som det används för att främja konsumtion och ”göra om mig”-grejor, och även om även hon som skrev inlägget höll med om att det absolut kan ge nystarts-känsla att gå in i hösten så är det bara en liten del av det. Hösten är även starten på något vilsamt, ett långsammare tempo som (förhoppningsvis) ger en lång och mjuk landningsbana in i vintern. Jag gillar det tänket bättre, känner jag nu – men förstår också känslan av nystart (ni vet, två tankar i huvudet samtidigt, det löser vi).

I morse fick jag pling i telefonen från min apoteksapp, att Lenzetto (östrogenspray) nu fanns på lager på några apotek i Jönköping, så det blev till att åka till apoteket och hämta ut ett 3-pack. Frågade om man fick hämta ut mer, och det fick man ju, men eftersom det är så många som har brist så ville de helst inte det. Fattar absolut det, och tog bara ett 3-pack, men nu har jag nog så jag klarar mig 3-4 månader till. Har ju ökat min östrogendos och mår återigen mycket bättre, skulle gissa att jag är i slutfasen av förklimakteriet så hoppas kunna dra ner på hormonerna framöver igen sen. Ändå vansinnig skillnad i hur man mår, bara för man sprayar en dos till?? Bästa grejen!

På tal om något helt annat så såg jag att våra hösthallon precis börjat mogna. Fortfarande en del blåbär kvar på de amerikanska blåbärsbuskarna med, och snart kommer björnbär. September är absolut månaden då vi har mest att skörda i trädgården, extra skönt eftersom det mesta är perenna växter. Gillar också att alla dessa bär mognar i omgångar, precis som tomater och gurka, det blir liiiite mer hanterbart då. Brukar frysa in i ziplock-påsar, så kan man bara fylla på när man plockat en skål, så gör jag sylt en regnig dag när det behövs och jag har tid. Blåbär har vi fått i mängder, och björnbären ser också ut att ge riklig skörd, men hallonen ger nog lite mindre än vanligt. Nästan inga äpplen dock, det är jag väldigt ledsen för, de frös bort i våras.

I alla fall, för att landa in i det jag började prata om, i helgen så ska vi storstäda, och sen ska jag byta ut sommarens kuddar, plädar och ”pynt” mot höstens lite murrigare färger, det känns mysigt. Kanske att vi till och med tänder brasan på lördag, som ser både regnig och småkall ut? Nu kör vi hörni, löven ska falla – höstmys för alla!

Kanske vi lyckas ta oss hit på söndag, det hade varit fint…

Mammainstinkten

Sent i lördags kväll ringde telefonen. ”F har det lite kämpigt just nu i värmen, batteriet tog slut inför sista natten, han vill gärna prata lite”. Så vi pratade lite, och mamma-instinkten sa att det nog var dags att komma hem från scoutlägret. Visserligen kan huvudvärk bero på värmen, men jag vet att den hos F oftast kommer precis före ordentligt med feber med. Vi hade tur, så en annan förälder som bor i Ölmstad var på plats och hämtade sitt barn som hade ont i halsen, så F fick hoppa in i deras bil. Strax efter midnatt var han hemma, varm, tröttsvullen och totalt groggy. Vi bäddade ner honom i vårt rum och slog på AC’n, och nu har han sedan dess haft ungefär 39 graders feber.

Men, han har haft det väldigt roligt, fram till den sista kvällen – och avslutningssamlingen på söndagen blev ändå inställd pga åskvarning så han missade inte mycket. Idag är han mer sig själv, förutom febern då, och det är härligt att ha honom hemma igen! Jag har vobbat (eller mest jobbat eftersom han fått ligga och titta på TV) och bara gått och nosat och gosat med honom titt som tätt. Förhoppningsvis smittar han ingen annan, och så är vi alla friska när vi åker på minisemester till helgen.

L håller på och packar till sitt läger för fullt, och O planerar för kompismiddag med sitt gäng här hemma till helgen. Så mysigt att kunna bjuda över kompisar till ett tomt hus tänker jag, och det är kul att höra honom planera mat och sånt. Han trivs så bra på sitt jobb med, och jag är så stolt över att han sköter det så himla fint och tar ansvar – plus att det är himla bra erfarenheter och lärdomar att ta med sig från ett jobb som vaktmästare/alltiallo till sitt liv sen. Inte så intressant när vi pratar om samma saker såklart, men nu får han måla, fixa tvättmaskiner, klippa häckar och sköta innergårdar – och trivs verkligen toppen med det. Så glad för honom!

Bjussar på en lite trött sommarselfie. Var och klippte mig i fredags och fick lite halvny frisyr, alltid kul 🙂

Jag längtar till vi ska käka på Holy Smoke, och ser fram emot lite gårds- och hotellfrukostar. Det är ju Tunnby gårdshotell vi ska åka till, på Kullahalvön, som drivs av gamla kompisar sedan ett halvår tillbaka. Kan tipsa om deras instagram med, superfina bilder, hotell och omgivningar – namnet är tunnby.se där. Sen blir det en natt i Varberg med, vill så gärna ta ett besök i Krickelins butik, och sen hänger vi en dag med brorsans familj i Göteborg är tanken.

I går hade vi förresten en lite oväntat produktiv dag trots värmen. Vi plockade fläderblommor och gjorde saft, ett gäng jordgubbar var mogna och plockades in för att göra rårörda jordgubbar till vinterns pannkakor, maken plockade in älgört att torka till te för vinterns sjukor och jag har gjort örtsalt, som står och torkar det sista nu. Klart man inte måste göra allt det, men det känns lite som slöseri att inte ta tillvara på allt som trädgården bjuder på!

Är så kär i min fina ros – Hot Chocolate – som nästan ser fake ut.

Jag får stödvattna där det är störst behov nu, på sallad, ärter och bönor. Potatis, lök och vitlök får klara sig ”bäst de vill”, vi kan inte vattna såna stora land, det har vi inte vatten nog till. Självklart får växthuset en dos med, nu äntligen tycker jag tomatplantorna börjar växa till sig och de första tomatämnena har börjat visa sig. Några gurkor har torkat ihop och jag borde så nya, men jag pallar inte. Sen blir jag trött på mig själv, jag VET ju att chilin ger mycket bättre skörd i krukor än i landen i växthuset, så varför sätter jag dem där? Men det är också smidigt att slippa vattna krukor, växthuset har ju automatbevattning i övrigt. Ja sen är det ju blomkrukorna runt huset, de behöver ju vattnas med förstås. Nu vill F ha lite uppmärksamhet, ta hand om er i värmen!

Vi har vansinnigt mycket fjärilar här hemma, helt fantastiskt! Till största delen är det nässel- och tistelfjärilar, några kålfjärilar och någon enstaka citronfjäril, men även små ”sotmätare” tror jag. Fick finbesök på foten av en tistelfjäril, som synes ovan!

Swooosh

Det är fredag igen och den här veckan har jag varit väldigt försiktig med små måltider och nästan inget sött (för det behövdes lite glass idag), och jag har inte haft ont i magen på hela veckan. Får säkert fortsätta med ”småätandet” ett tag till för att det helt ska ge sig, men det känns som det går åt rätt håll.

Tiden går så fort nu, som vanligt så försvinner maj i en fart som inte är rimlig – trots min extra dag på gården här hemma. Insåg för övrigt att jag inte skrivit någon direkt utvärdering av det, det är ju ändå två månader som gått när jag jobbar 80% och lägger en dag på odlingar och annat här hemma i veckan. Skillnaden är som natt och dag, jag är helt i fas i trädgården och jag hinner sitta ner och vila med en bra bok när andan faller på. Det känns verkligen som ett av de bästa besluten jag tagit, och jag förstår nästan inte hur jag INTE har gjort så här innan! Det gör absolut att glädjen med trädgård och odling har kommit tillbaka igen, och jag mår toppen av det dessutom.

Så här ser det ut precis när man kommer hem till oss nu – så grönt!

Till helgen blir det som vanligt träning, och det lilla projekt jag har som ska göras är att jag ska fästa armeringsnät inne i växthuset som sedan gurkorna ska planteras framför. Ni ska få bilder sen, men tanken är att de ska kunna klättra lite enklare upp runt väggarna, och att gurkorna (förhoppningsvis) blir lätta att nå under näten.

Nästa jobbvecka ser ut att bli ganska rimlig, och veckan därpå är vi ett ganska stort gäng som åker ner till Bryssel för att besöka EU-kontoret och en mängd olika event. Lär väl vara helt färdig efter den veckan, men kommer hem (om inget händer) på torsdag kväll och är sedan ledig på fredagen eftersom det är skolavslutning, så det blir nog bra. Största oron är om något blir inställt när det gäller resan hem, vill helst inte fastna i Belgien ju. Vi har lite olika sätt att ta oss dit, de som har möjlighet åker tåg (17h enkel resa) men vi är några som inte kan vara borta så länge så vi kommer att flyga. Det är inte optimalt, men det blir som det blir – och jag flyger ju typ var 10:e år så det får väl liksom gå.

Nu hoppas jag på en skön kväll i solen på altanen, med lite grillat och ett glas bubbel (famous last words, efter förra fredagen)… Hoppas det går bättre den här gången, haha! Ha en skön helg!

Vår fantastiska medelhavssida (sydost)!

Magsjuketider

Nä, någon toppen-långhelg har det inte varit. F var ju sjuk förra veckan, och kräktes en gång, och jag har sedan förra helgen känt lite typ som magkatarr, och i torsdags blev maken absolut magsjuk. Jag är ju immun mot ”standardmagsjukan” men tror att vi åkt på någon annan variant, den är mycket mer långdragen och beter sig inte riktigt ”som vanligt”. Har därmed konstaterat att även om jag ”bara” har magkatarrs-ont till och ifrån så är det nog pga bacill/virus med, har verkligen inte känt mig stressad (och det brukar heller inte utlösa magkatarr hos mig). Maken har mer… output, så att säga.

Så det har varit lugnt, jag var helt symptomfri i lördags så var inne och handlade veckans mat i går, men sen fick jag jätteont i magen hela kvällen så det är inte över än vad det verkar. Suck. Den vanliga magsjukan är ju hemsk, men den går åtminstone över fort.

Har haft ont i ryggen med, kanske lite ”spökont” som härrör från magen egentligen, men det har varit skönt att röra på sig lite istället för att sitta vid en dator, så när jag mått bra och inte haft ont har jag varit ute i trägården. Innan jag fick mer ont i magen hann jag gräva om två rabatter, där jag haft dålig markduk i plast med täckbark över, men som nu börjat ”lösa upp sig” och heller inte gjorde sitt jobb (att hålla borta kvickrot mm). Har sneglat på rabatterna ett bra tag men inte alls haft lust att ta tag i det, men helt plötsligt så infann sig lusten och då går det både fort och lätt! Har snålströsslat på täckbark med för att hålla kvar lite fukt, men borde säkert haft dubbla mängden. Nåja, man tar det man har, och det gäller även växterna – har tagit alla små plantor av perenner som spridit sig, så det är någon form av näva, såklart en massa akleja och så den fina marktäckaren med silvriga blad som jag inte minns namnet på. Det är ganska bra att inte hålla nitisk ordning i sina rabatter, för då får man lite extraplantor att flytta runt på när det blir en lucka!

Önskar jag tagit en ”före-” bild, men men. Snart dags att trimma gräskanterna med ser jag – bakom rabatten ser ni en maaassa brännässlor och kvickrot i häcken av aronia, så det är inte helt enkelt att hålla fritt…
Lilla Akleja, här gör inget om du sprider dig lite, älskar dessutom bladen med sin fina form!
Samma sak här, och både äppelträdet på bilden ovan och denna lilla mini-rhododendron kommer må bättre utan plast.

Kvar att göra för säsongen vi är i just nu är att förså gurka, zucchini och pumpa. Dahliorna står i garaget i fönstret och väntar, men där är ganska svalt så det är ingen jättepanik. Vet dock inte riktigt vart jag ska göra av dem…. Sen ska det sås bönor med, men det kanske får bli lite senare eftersom jorden behöver bli varmare, ELLER så orkar jag kanske förså dem också.

Förra helgen planterade jag också ut lite försådda sommarblommor – kombinerat med att jag också strösslade ut lite fröblandningar av samma sorter i rabatterna. Tänker att då kanske någon variant klarar sig, annars är ju frösådd svårt här. Sen får vi väl se, planterade inte ut de små plantorna en och en utan tog små kluster om 4-5 plantor och tryckte ner, så det kanske inte alls blir bra. Har även pillat ner några små små plantor mellan lökarna på altanen, tanken är att de ska få växa upp i samma takt som tulpanerna vissnar ner. Var orolig att allt skulle dött i natt eftersom väderappen visade 4 grader vilket ABSOLUT kan betyda frost, men det ser ut som vi nätt och jämnt klarade det – och kommande nätter ser lite varmare ut. Hoppas mycket på mina tre blomstermixar (eterneller, ”rosa toner” och snittblommor), skönt att slippa välja och kul med lite överraskningar!

Äntligen regn

Ute på gården droppar regnet på, inte som det gjorde i natt utan i lugnare takt – och det är nästan så man SER hur det växer av den välbehövliga vätan. FRODIGT skriker trädgården, som bara häromdagen var så torr så torr – nu behövs bara lite värme med så kommer det bli toppen! Har äntligen laddat över lite bilder från kameran från månaden som gått, och i inlägget hittar ni ett gäng från någon vecka tillbaka – en kväll med en fantastisk solnedgång…

Jag är hemma med F, som fick feber i söndagskväll. Eventuellt nån kombo med något magvirus av mildare slag med, både han och jag har haft ont i magen (magsyra-ont typ) och han kräktes en gång. Vi mår båda helt ok idag, hans feber är nästan helt borta och bådas magont har gått över med – men jag känner mig lite matt. Skulle/borde träna idag, men det var ett himla intensivt pass och jag tror inte riktigt jag mäktar med – dessutom var det löpintervaller utomhus, och det är SVINKALLT ute. Känner mig lite matt med.

I helgen gjorde vi i ordning ny bevattning i växthuset, nu med en droppslang från Gardena istället för en svettslang. Den senare funkar bra men är lite större risk att den går hål på och då kan vi av misstag pumpa ut mycket mer vatten än vi vill på ett ställe. Nu ligger två varv av en lång slang med små dropphål under täcket av hö – för att förhindra att något dunstar. Vi lade på hur mycket täckmaterial som helst i höstas, och för en gångs skull är faktiskt inte jorden under helt uttorkad som det brukar vara efter vintern, just i växthuset. Dock pumpar den här ut mycket mer vatten än svettslangen, så vi kommer behöva se efter hur mycket tid den ska vara på – vi behöver ju vattna växthuset men vill absolut inte belasta vår brunn mer än nödvändigt. Vi kan ju koppla på en av våra 3 IBC tankar med regnvatten med, men det är alltid lite partiklar i det och jag är rädd att det täpper igen den här (ganska mycket dyrare) slangen.

Bestämde mig också i går kväll för att det får vara nog med frostnätter nu (som om jag kan bestämma det) och tänker att nu får alla krukor med pelargoner och hortensia stå utomhus dygnet runt. Det GÅR ju flytta in tillfälligt om det verkligen blir kallt, men skönt att slippa ta in och ut VARJE dag.

Extra vackert när himlen matchar blommorna…

Är så glad för mina fina blomlådor på förra årets altanprojekt med! Ska bara lyckas plantera ner lite sommarblommor mellan lökarna snart med, kanske att det får bli till helgen…

Nu ska jag spela UNO med F och O, sen ska jag gå ut och spana i trädgården lite – ser ut att ha kommit många cm vatten faktiskt om jag kollar i dammen – har ingen riktigt regnmätare däremot.

Mellanrummen

I mellanrummen blir det sällan något bloggat, men i mellanrummen finns majoriteten av livet. Det är där det varken är katastrof eller toppen, och livet liksom mest pågår. Det blir inga bra blogginlägg av det, och det finns heller inte så mycket tankar som behöver få utlopp här – och alltså blir det lite ”ryckigt” för den som bara läser bloggen. Det finns så mycket vi kämpar med just nu, och då är det ”inte ens allvarliga saker” som sjukdom eller liknande, men precis just nu känns det lite lugnare – om det sedan är stormens öga eller bara en paus mellan stormbyarna vet jag inte. Men här kommer lite om mellanrummet:

Det har varit ett par mentalt slitiga veckor, och fysiskt med med nackspärren (som äntligen gett med sig nästan helt). Jag var och tränade i går, det var ett riktigt jobbigt pass och jag kände direkt när jag satte mig på roddmaskinen som var starten, att ”jag orkar inte det här”. Men jag kämpade på och det gick ändå ok, men efter var jag så slut att jag fick bara ligga en stund på soffan i vår entré innan jag orkade ta mig in i duschen. Jag kör i princip ALLTID på så absolut gott jag bara kan, men sen kan mitt ”max” variera extremt mycket beroende på många saker, och ibland känns det frustrerande att jag inte riktigt tror att tränarna ser att jag faktiskt gör mitt allra bästa utifrån dagen – eftersom det kanske ser lite halvdant ut. Varför nu det är viktigt att någon annan ser det vet jag inte, men det är vad det är.

Men, på en betydligt mer positivt notis så fyller jag år på fredag, och från att ha gått till att det är en riktigt jobbig dag när jag känt mig ledsen för att barnen bråkar eller annat, så ser jag numer verkligen fram emot det. Mest för att vi nu har en tradition – jag och maken – där jag får champagnefrukost och sen blir skjutsad till Backamo Handelsträdgård, och sen får någon god middag. Det är precis EXAKT det jag kan önska av en helt perfekt dag, och det enda som verkligen kan toppa det är om det dessutom blir sol – vilket det ju ser ut att bli! Sedan vi införde den här traditionen har jag kunnat sitta ute på altanen och äta/dricka min champagnefrukost med goda ostar, och det är heeeelt ljuvligt! Fick dessutom ytterligare ett gott besked, nämligen att min reserverade bok (del 4 av serien Dungeon Crawler Carl) har kommit så jag kan hämta den på bokbussen ikväll, alltså har jag även något riktigt bra att läsa! Sen får jag påta i trädgården i lugn och ro, och då är dagen perfekt. Älskar maken för den här dagen (och en massa annat med såklart, men den här är ändå fantastisk).

Inköpen från ett annat år. Jag VET att det ser mer enhetligt och fint ut om man upprepar sina växter i klungor, men jag tycker också det är så himla roligt med nya sorters växter. Vad funkar bäst hos oss, med, och vad funkar inte?

Ser SÅ mycket fram emot lite varmare väder med, så man slipper bära växter in och ut hela tiden och så man inte behöver ha typ full vinterutstyrsel när man är ute och grejar i trädgården. Det är inte bara jag som väntar på värme för övrigt, på vår ”medelhavssida” är både persika och sötmandel precis på väg att blomma, och äppelträden och körsbär ser inte ut att bli långt efter. Vi fick ju inte ett enda äpple förra året, så jag hoppas verkligen att det blir bättre i år – vi har ändå planterat 3 nya äppelträd sedan vi flyttade in, förutom de 4 som redan fanns. Eftersom jag nu har en dag i veckan som är dedikerad till gårdsarbete så känner jag mig faktiskt otroligt mycket mer i fas med trädgården än jag brukar göra. Det som är kvar att göra i närtid är att så persilja och morot, samt att sätta lök. Potatisen fick vi ner i de nya potatislanden förra helgen, och de landen ska bara täckas med gräsklipp när vi har det att tillgå sedan.

Äppelblom 2024

Sen har jag försått en massa, även en massa blomstermixar som jag köpt från Fröbanken och som egentligen ska direktsås, för det är TORRT i landen. Har ju knappt regnat på 2 månader hemma hos oss, och den vätan som fanns i marken från vintern har minskat ordentligt redan. Tänker att jag kanske kan förså och sätta ut lite små plantor, och sen direktså mellan dem (så kanske jag också ser lite lättare om det är väldigt torrt). Sen är det såklart en del perennrabatter kvar att rensa, men det känns inte så stressigt, det blir vad det blir liksom. Det jag SKA göra förresten är att gräva en liten rabatt intill altanen vid växthuset, där jag ska sätta lite halvhöga buskar för skugga och solskydd – något jag tänkte kolla efter på min födelsedag, förutom rosor som jag vill ha vid den gamla hästvagnen. Eller gräva och gräva, jag gräver egentligen bara bort ett litet dike där jag tar bort grässvålen, sen täcker jag själva ytan där jag vill ha landet med kartong och lägger på jord. Då dör gräset under lagom till kartongen har brutits ner, och det blir inte så mycket jobb.

Gröna toner

Vi red ut den allra värsta tonårsstormen i fredags, och efter det har helgen varit ok. De stora har varit hos kompisar så vi har haft en ganska lugn helg här hemma med F. Trots att det sett så soligt och fint ut så har det verkligen varit svinkallt, så det blev enbart några nödvändigheter klara i trädgården, som att sätta potatis.

Vår stora rabarber har börjat växa, så nu kan vi nog göra rabarberpaj vilken dag som helst.

Tack vare min ”jobba-på-gården” dag så känner jag mig mer i fas med trädgården än annars. Bäddarna är rensade och står i princip redo för grönsaker och blommor, det känns otroligt bra. Har också försått typ allt jag ska odla som KAN försås – och testar även lite som egentligen ska direktsås, eftersom jag vet av erfarenhet att direktsådd alldeles för lätt torkar ut här hemma.

Nöjd med mina nya växtstöd med, och glad över att det mesta i naturen börjar skimra i grönt nu. Faktiskt körde vi igång gräsklipparen idag, den får gå på högsta läget (det gör den nästan hela sommaren för övrigt) och hålla efter gräsmattan lite.

I höstas satte jag mängder med lökar i de två lådorna på nya altanen, och nu har den första blomman kommit upp – en väldigt vacker Narciss, som gör mig glad. Vet däremot inte exakt hur jag ska göra sen, jag vill ju ha sommarblommor eller Dahlior eller nåt där i, men nu hamnar ju lökarna lite i vägen? Hur gör man då?

I dag har varit en dedikerad städdag, för sånt där man aldrig hinner med annars, så jag har skurat duschen, och köksluckorna, och vi har storstädat hela huset. Sen gick vi ner till stallet och gjorde i ordning allt som stökats till under vintern, så nu är det lite mer lättmanövrerat inför sommarens små projekt. Oerhört tillfredsställande att få det gjort!

Potatisland och vägdiken

Vi hade en fantastisk söndag här på gården, med riktigt vårväder. Det är ju många saker man INTE ska göra än, men vi ”hittade” ändå en del aktiviteter att sysselsätta oss med…

Vi har, med återbrukad ensilageplast, täckt ett område på ca 100 kvm för att döda ogräs. Här ska det under en treårsperiod etableras tre nya potatisland – vi har ett stort nu men där har vi haft potatis sedan vi flyttade in och det behöver få vila. Tanken är att skära upp 2 avlånga land i plasten per år, och första året nu kommer vi lägga ut kartong och köpa lite jord att ha ovanpå. Sen är tanken att ogräset under de kommande landen ska vara kvävt tills det är dags att odla där, så då skär vi bara upp plasten där det behövs. Vi ska lägga träflis ovanpå plasten med, så den trycks ner ordentligt. Och ja – helst vill jag inte ha plast alls men ska vi lyckas med det här på något sätt som inte tar livet av oss så får vi nyttja det som finns att tillgå – när allt är etablerat ska det förhoppningsvis gå att ta bort plasten helt. Ensilageplasten är också väldigt tjock och rejäl (och mat-säker).

Efter det så klöv maken ved medan jag tog hjälp av äldsta och yngsta och gav mig på vår uppfart. Den smalnar ju av lite för varje år när gräset växer in på vägen, och den har inte heller en superbra lutning så det blir lätt vatten/frost-hål i den. Nu kapade vi av en bra bit på vardera sida och försökte även få ett pyttelitet ”dike” (eller snarare fördjupning bara) vid sidan. Vi hann göra ungefär en tredjedel av vägen fram till garaget, den som varit sämst, och i mitt huvud tänker jag att vi ska göra hela den vägen i år. Sen har vi ju typ +100 meter till stallet som skulle behöva samma behandling, men där kör vi ju inte alls lika ofta med bil… Det skulle egentligen behövas till maskiner som fixar vägen och grusar den ordentligt, men det är inget jag kan lägga en massa pengar på känner jag, så då får det bli handkraft och ”good enough”.

Nu börjar perioden som jag vet kommer gå extremt fort, speciellt när vi bara kan jobba ute på helgerna – men det är också den absolut roligaste tiden som börjar nu. Men, vi har lärt oss lite, och försöker se till att vi pausar och njuter av både väder och gård med, när vi är ute.