Alltså, jag tycker chili är lite ”svårt” att odla. Dels behöver man starta tidigt – inga problem, men sen har jag nog till sist också fattat att den vill ha lite annan typ av gödning än tomaterna, i alla fall för att komma igång. Sen är den också svår på så sätt att jag vill ha chili som är ätbar, dvs den ska självklart vara het, men den ska liksom lite förstöra en hel rätt (och ens mun) om man har den i småbitar. Har odlat tex jalapeno, padron och lite andra sorter, som är lågt ner på Scoville-skalan, men tycker lätt att den hemodlade ändå blir galet mycket starkare än den man köper? Men med det sagt så ska jag också tillägga att jag verkligen ÄLSKAR chili och äter det mer än gärna till det mesta. Jag är i princip ensam om att äta inlagd jalapeno från ”tacohyllan”, men den blir ju fort sladdrig och läskig, och smakar inte så mycket (och är lite för mild?). När man lägger in själv kan man välja att koka den betydligt kortare, och då blir den också mycket godare! Så här gör jag:
Inlagd chili
ca 400 g chili av valfri sort 3 dl vatten 3 dl äppelcidervinäger 3 msk socker 1.25 tsk salt (utan jod) Ev 0.3 tsk atamon (konserveringsmedel – inte helt nödvändigt)
Skär chilin i lagom bitar efter egen smak. Koka upp lagen (med lock, det luktar mycket av vinägern) och lägg i chilin. Koka i ungefär 5-10 minuter beroende på hur mjuk du vill ha den/hur hård den är. Lägg över på rena burkar (detta receptet blir perfekt för två 500 g burkar) och ställ svalt. Står sig länge!
Vill börja med någon form av disclaimer – jag är mycket medveten om hur priviligerat mitt liv är gentemot större delen av världens befolkning. Det här är bara lite tankar och önskedrömmar.
I dag har det varit full rulle – jag började morgonen med ett pass strongman som sen följdes av veckohandling. I vanliga fall brukar vi vara två på att handla, men maken är influensasjuk och har feber, så idag är det upp till mig med det mesta. Passet var tungt och kroppen känns rätt slut, man kan tycka att det inte skulle behövas när vi har ett aktivt liv på gården – men så länge vi spenderar så stor del av våra vardagar på kontor så behöver både jag och maken träningen för att må bra. Såklart är det också en stor fördel när man just ska göra tunga saker på gården.
Väl hemma så hade jag en lång lista med saker som behöver göras inom en snar framtid, varav några var akuta. Byta vattenslang (svettslang) i växthuset tex, där den gamla hade gått av, och klippa ner all potatisblast då den börjat få bladmögel. Jag tycker förresten det funkar rätt bra att göra så, tar man det hyfsat tidigt så klarar sig potatisen bra i marken, det är bara lite svårare att se vart plantan suttit. Eftersom jag har tomater lite här och var gäller det att agera snabbt när möglet kommer, annars smittar det både tomatplantorna och själva tomaterna, så jag hoppas jag hann i tid. De bladen läggs sedan på vår fulkompost (som egentligen är en gödselplatta) bakom stallet, där jag lägger allt sånt som jag inte vill ha i min vanliga kompost pga invasivt eller smittat. Mycket praktiskt.
Förutom diverse smågrejor som dök upp så att säga i arbetande stund, så var sista lite akuta saken på listan att ta upp löken. Om inte tomaten och potatisen levererat nåt vidare så måste jag säga att löken överträffat alla förväntningar! Det blev både mycket och stort.
Fick sedan inse att klockan var fem och det var extremt hög tid att börja med maten – jag hade köpt regnbågslax på Citygross, det är rätt sällan vi äter firre dessvärre men nu blev jag verkligen sugen – plus att det var kampanj. I alla fall – det här är världens längsta inledning – när jag stod där i vår utekök och borstade potatis och fjällade laxen så kände jag att i ett annat liv, då hade fisken varit egenfångad med. Jag fattar att säkerligen det mesta i allas vardagsliv säkerligen var mycket, mycket sämre för säg 100-150 år sedan, men ändå. Tillfredsställelsen att odla sin egen mat och plocka in bär och frukt, att sylta, safta och lägga in för vintern, den är så grundläggande och trygg.
Det är svårt att inte slås av det tämligen onaturliga i att förväntas stå på ett kontor och prestera ”teoretiska saker” åtta timmar om dagen, i fem dagar i veckan. Att stå eller sitta tämligen still och arbeta ”åt någon annan” är ju så vårt samhälle är uppbyggt (mestadels, finns såklart med aktiva arbeten), och eftersom vi valt att köpa den här lilla gården så har vi såklart lån som ska betalas och andra löpande utgifter, och inköp av sånt som behövs för att underhålla eller bygga till gården. Jag tror jag skulle kunna stå ut med att jobba typ 100% om jag måste, under vintern, men jag önskar verkligen att jag kunde ha hela sommarhalvåret till att bara arbeta på gården. Det skulle inte vara svårt att fördriva tiden, det kan jag lova!
Så här gott såg det ut när jag skjutsade in laxen i ugnen förresten. Inget komplicerat, men gott! Skulle ni vilja ha recept på det?
Jag önskar alltså, helt bortskämt och utan att ta i beaktande alla som har svårt att få ekonomin att gå runt för dagen – att jag bara behövde jobba typ halva året. Det är såklart inget som är genomförbart med dagens förutsättningar, men jag vill få önska och drömma lite bara. Vet att jag delar känslan med många av er, och ibland är det på något sätt som att pilla lite på en halvläkt skorpa när man bara går och funderar på hur man skulle vilja leva, men samtidigt är det svårt att låta bli. Jag undrar också hur samhället i stort skulle kunna funka, om det fanns bättre möjligheter för bönder att få skäligt betalt och bättre förutsättningar för att kunna arbeta? Nu har ju inte vi en ”fullstor” gård, men tillräckligt för att försörja oss själva, rent teoretiskt, om ekonomin fanns.
Det var dagens, jättelånga, fundering. I morgon har jag växter som ska flyttas och planteras, en häck eller två som ska klippas och egentligen även de små äppelträden, även om det nog får vänta lite. Just det – ska ta hand om löken som just nu bara stå i en skottkärra i garaget med, och…. Och… Mmm. Ni hör ju. Puss på er, oavsett vad ni känner för ekorrhjulet!
Den första veckan av semestern har gått och jag tycker alltid att den här tiden är lite ångestfylld. Tiden går så fort, jag har fortfarande inte en känsla av semester riktigt och jag vill verkligen göra det mesta av det som är kvar! Inte så att vi inte gjort det bästa av veckan som varit, det har mest handlat om att bygga pergola (vilket tar en himla tid när allt ska kapas och sen målas två gånger med minst ett dygn mellan innan montering), och tagit hand om trädgården. Nu är alla barn hemma med, men de två stora har oftast egna planer så det blir mest jag, maken och lilleman som sysselsätter oss om dagarna. Lite träning har det blivit med, jag tycker det är skönt att kunna variera tider och träning efter vad som passar in i livet i övrigt, men till vardags är det väldigt specifika tider som gäller för att man ska få ihop pusslet – nu kan man däremot dra iväg och träna på lunchen och sen ändå ha en skön eftermiddag och kväll hemma.
Det ska upp ribbor som baksida till köket än, och ”takstolar” eller vad man ska kalla det. Pergolan ger den här ytan en jättefin inramning, som jag verkligen saknat! Att stå i det här uteköket och fixa med dagens skörd eller laga mat – det är nyp-mig-i-armen-härligt.
Jag var ute och fotade trädgården lite häromkvällen när det för en gångs skull var uppehåll, insåg däremot att eftersom vi inte direkt har varit iväg någonstans så har jag i princip inga bilder på familjen (och framförallt inga på mig), men gott om bilder på trädgården… Det mesta växer ändå bra, trots kalla nätter (här har vi typ inte haft över 13 grader nån natt i juli).
Nere vid stallet har de första Dahliorna börjat slå ut – fina mot den röda fasaden. I blomsterrabatten har försommarens blommor till viss del ersatts av nya. Så himla nöjd över hur detta har blivit!Den här är nog favoriten, och den är fantastiskt fin att plocka in i buketter med. En ljuvlig laxrosa buskkrasse har börjat titta upp med blommor på flera ställen – har satt dem som en liten kantrabatt till övriga blommor där jag inte har perenner nog. I köksträdgården har jag också blommor i år, den här mixen av en ovanlig ringblomma blev jag extremt nöjd över, ska absolut ta många fröer. Kolla bara vilka häftiga knoppar!Här hittar man även lite riktigt mörk klint, som kontrast till……dessa små sötnosar. För första gången sedan vi flyttade med vår taggfria björnbär som stod i kruka i förra huset, så ser vi ut att få gott om björnbär. Så skira små blommor….I växthuset har vi kunna skörda våra första gurkor. Men tomaterna har en bra bit kvar. Men visst är den vacker? Costoluto Fiorentino (av alla namn man kan glömma så kommer jag ihåg denna?)Utanför växthuset var jag för sen med att sätta ”tomatburar” som stöd, så en del har blåst och regnat sönder. Verkar ändå bli ok skörd. De har fått stå ut med mycket den här sommaren….
Nu ska vi ut och måla sista gången – i morgon blir det montering på de återstående delarna på pergolan förhoppningsvis.
När jag var yngre så hade jag en klasskompis som var… jag vet inte vad beskrivningen är, men kanske typ lite alternativ? Hennes föräldrar hade bin i villaträdgården och jag minns att vi slungade honung hemma hos dem en gång (helt ärligt ett av mina tydligaste barndomsminnen), och hennes föräldrar handlade på den ekologiska butiken ”Bikupan” på tändsticksområdet, vilket jag tyckte var jättekonstigt. Hon hade fantastisk fantasi och tillsammans skapade vi hela världar i våra huvuden, vi var häxor och läkekvinnor och gjorde örtbrygder och tusen andra saker. Vet egentligen inte exakt varför vi gled isär, men det bara blev så – har varit alldeles för dålig på att behålla kontakten med gamla vänner och har inte heller riktigt lärt mig hur man får vänskap att hålla tror jag. I vilket fall, att jag kom och tänka på henne och denna något ockulta tid i mitt liv hänger ihop med nåt så enkelt som att jag såg ett instagramklipp att man kan göra eget fläderte på torkade fläderblommor.
Det lät ju himla smidigt, så jag torkade bums ett gäng (har inte testat att göra te på dock, förstod i efterhand att just fläder kan ha lite laxerande effekt i stor mängd) och lade i en burk. När jag ändå höll på så slängde jag in några blad chokladmynta på tork med (”på tork” är bara på ett galler inne i ett mörkt rum). Sen läste jag att man salvia blir ett gott och bra örtte, så plockade omedelbart ett par knippor – salvia har vi gott om och jag använder det inte supermycket. Sen läste jag att te på björnbärsblad har motsatt effekt mot vad fläder har, så om man blandar dessa bör det funka – och helt plötsligt så hade jag björnbärsblad på tork med.
Salvia – ska förresten enligt utsago by Gynning funka bra att driva ut onda andar med oxå. Undrar om den funkar på tjuriga tonåringar?!?
Jag VILL vara en sån som torkar en massa örter för egna teer, jag hade så roligt när jag plockade och band ihop små buketter för att torka. Jag hoppas bara att jag faktiskt kommer använda det med – det blir trist om det bara ligger och samlar damm i skafferiet hela vintern. Kanske man kunde köpa neutral rooibos eller något att blanda med, om inte annat? I alla fall, för mitt tonåriga jags skull så ska jag, åtminstone på prov, torka alla örter och blommor jag kan tänkas hitta, för att göra eget te.
Har du nåt tips på ört/blad/blomma som är god att göra te av?
Vilken midsommar det blev! Största framgångsfaktorerna var helt klart vädret – och att mormor (alltså min mamma) kom på besök. Så himla trevligt! Vi passade på att få lite assistans för att ta midsommar-familjebilder:
Väldans ljust i solen tyckte vissa 🙂 Lilla F är gladeligen med på alla typer av foton förutom just familjefoton av nån anledning, så han får man alltid muta och tjata på en stund. Men till slut så!
Mormor hade med sig jordgubbspaj, väldigt mumsig. Temperaturen och vädret var verkligen sådär löjligt perfekt hela dagen ju, alla njöt!
Det är nåt inre motstånd till att sätta pergola här, men i sommar ska den upp. Väldigt trevlig plats att sitta på nu med, men det kommer bli ännu bättre sen.
Lite egna jordgubbar har vi nu, men de mesta vi åt i helgen har varit köpta. Sjutton så jäkla dyrt dock….
När kvällen kom och solen började dyka ner så blev så sånt otroligt ljus att jag var tvungen att köra en fotorunda i trädgården.
Förra årets födelsedagsland (rakt fram här) har tagit sig jättefint i år och ser nu ut som jag önskade. Geum är numer absolut en favoritperenn, för den blommar både tidigt och sent, och är dessutom vintergrön?! Det sistnämnda visste jag inte innan, men det är ju riktigt trevligt. Har två sorter, en mer orange och sen en blekt gul-rosa.
Det första landet som ”blev till” av alla gamla växter jag räddade undan kvickrots-döden har nått sin fulla potential nu, och det har kommit fler olika växter varje år nu. Riddarsporre tror jag inte jag hade förra året, men den måste legat och väntat i jorden för jag har inte sått någon själv. Inte ledsen för det!
Den lilla vita marktäckaren som är en sån klassiker och som jag inte vet vad den heter, fast jag nog borde, är också väldigt fin och tacksam mot det övriga bladverket.
Fler väldigt söta blommor som visat sig sedan vi flyttade växterna!
På vänstra sidan är ju växterna från årets födelsedag, blandat med lite sommarblommor. Inte lika frodigt ännu, men allt tar sig fint och det kommer bli toppen till nästa år.
Har köpt en mörkare variant av den som fanns här innan (minnet sviker igen), gillar den i alla fall.
I övriga trädgården blommar klematis…
…och fingerborgsblomma bland annat. Skojar (eller?!?!) alltid med maken att jag vill ha en till hans om jag tröttnar på honom, den är ju väldigt giftig.
Fin är den ju med!
Men som rubriken antyder så är det också mycket som doftar fantastiskt nu, som fläder…
…doftschersmin (som inte går att uttala förutom väldigt sakta, annars låter det ju bara som ”jasmin”)…
…och de fantastiska pionerna! Det måste vara den mest dekadenta blomman i hela trädgården, de blir så otroligt överdådiga.
Så, även om vi nu inte fick besök av bror och familj, så blev det absolut en av de bästa midsomrar vi haft. Det är ju inte till en nackdel att vi bor i ett paradis heller…
Ok, ett inlägg i veckan alltså, det är tydligen där jag landar just nu.
Jag är trött, maken är trött, barnen är trötta, och alla vill ha sommarlov. Tröttheten späs på av pollen för mig och de två äldsta, och för oss alla blir det också konstant liiiite för sena kvällar eftersom man liksom överraskas av hur mycket klockan är varje kväll. ”Va, är klockan redan halv nio, Filip skulle ju varit i säng för en halvtimme sedan?!”. Man kunde ju tycka att man borde lära sig, men samtidigt finns det något i det som är lite, lite härligt. Att få tulla lite på rutinerna en aning, och ta tillvara på allt ljus, sol och värme som finns. Och det har ju verkligen funnits i överflöd, och vi har njutit…
Jag och maken är också trötta efter helgen som innebar en liten fest på lördagen för makens träningsgäng, 7 personer som vandrade hit och sen blev det en ändå tämligen lugn hemmafest. Men min sociala ork alltså… Den är noll och intet och jag var knappt talbar i söndags och i går. Iofs också en rest från torsdagens konferens som alltid ger en känsla av att man är bakis ett par dagar efter.
Vi drack bål med hemgjord rabarbersaft och inte hemgjort gin, med mynta, citron och syrén. Vackert så det förslog, och inte äckligt heller.
Ute i trädgården så är det liiiite lugnare nu, förutom att det varit stort fokus på att vattna allt nysått och nysatt. När det gäller skörd så är det än så länge rädisor och pak choi, men jag börjar även kunna se jordgubbskart och potatisen växer på i full fart.
Nu har äppelträden blommat över, men alltså vilken syn det var! Har förstått på sociala medier att det var fler som hade extremt mycket äppelblom i år, hoppas att även frukten hänger på i bra omfattning.
Känner mig förresten väldigt glad och nöjd över hur köksträdgården ser ut just nu, den har jag verkligen kämpat med sedan vi flyttade in och den var helt övervuxen, men nu är hela köksträdgården i ordning och de sedan tidigare etablerade växterna som akleja, rabarber, klematis och humle för att nämna några, visar sig från sin bästa sida.
Att det är påfyllt med flis överallt med gör ju att det ser extra fint ut. Kålen har haft det lite kämpigt med sniglar som gömt sig i täckodlingen, men nu tror jag vi fått bukt med det värsta och den har börjat få lite storlek – och blir därmed inte lika känslig. Mellan kålen sitter vitlök som jag satte i höstas, med tanken att den hinner komma upp så mycket att den får ljus även när det växer kål, men det kan ha varit ett misstag. Vi får väl se…
Aklejorna som växer (nästan som ogräs) här skiftar från en djup blålila blomma, både enkel och dubbel, till en som är mer blekrosa.
Även om den nästan växer som ett ogräs så är jag glad för den, för utan den hade det inte varit mycket blommor i trädgården nu. Ja förutom min nejlikerot då, som jag satte som en liten, liten miniplanta förra året men som nu är riktigt stor, och mycket vacker :
ÄLSKAR verkligen färgerna på den här – Mai Thai tror jag det är. Har en till blomma som jag också tror är nejlikerot, men den har en klarare färg:
Den växer också galet bra och ger en så fin färgklick i vårt nya land. Gjorde faktiskt en bukett med just detta till helgens fest, och även om jag inte alls är särskilt bra på själva bindandet så tycker jag färgerna blev väldigt fina ihop:
Måste säga att jag verkligen uppskattade att det kom regn nu med, för det började synas tecken på torka i gräsmatta och äng, och det är skönt att inte behöva vattna varje kväll (förutom i växthuset). Det får bli lite extra fokus på vila denna vecka, och så hoppas jag att orken kommer tillbaka till det sista landet ska fyllas med majs, bönor och squash till helgen. Det är ju förresten en fördel med att få gäster, att man får tummen ur och gör viloytorna lite extra fina med, det har man ju liksom glädje av själv sedan med men det blir inte alltid gjort annars.
Jag är superdålig på att göra buketter till ”bara mig själv”, det känns som slöseri att ta blommorna från där de är så fina redan. Men det är verkligen trevligt med ett stort fång syrén vid soffan på altanen, det ska jag inte säga annat!Tror även katterna njuter lite extra i soffan när det är fint runtom 😉
Alltså jag vet inte, det går trögt att skriva här inne nu. Kanske är det inte så konstigt, när all vaken tid efter jobbet spenderas ute på gården – som verkligen är helt fantastisk i vår- (sommar-???) värmen. Det enda trista med det är att det går åt minst en timme per kväll till att vattna på olika ställen, nu när det mesta är nysått eller nyplanterat så vill man ju inte gärna att ens insats går till spillo för att fröna torkar ut… Men på det hela taget så väger såklart fördelarna med vädret stort över nackdelen att det tar tid att vattna. Skillnaden som vi ser mot förra året när allt torkade ut i början av sommaren (innan det sen regnade heeeela tiden) är att det finns fukt i marken, och att nätterna är svalare så det blir lite dagg. Grönt är det i alla fall verkligen!
Man kan säga att det är lite skillnad från förra året, när allt det här var ökentorrt och sönderbränt. Sen när regnet kom så kom ju grönskan tillbaka, tyvärr även allt ogräs som gick fullständigt bananas och som lever kvar än överallt.
Det är mycket som ska göras ändå, tomater ska planteras om i sina slutkrukor för de som är kruktomater, och gurka och solrosor ska ner i jorden. Mina ”rulltårtor” av majs har börjat ta sig, så när de vuxit sig lite större ska de ut i det stora landet, ihop med bönor och zucchini. Man skulle väl kunna säga att jag rent generellt inte skulle vare sig lida av, eller ha svårt för att hitta på saker att göra, om jag var helt ledig från 1 maj till sista september…. Mitt instagram uppdaterar jag lite flitigare, främst i händelser, så där kan ni som vill se lite mer vad som händer. Det går liksom snabbare än att sätta sig här och skriva.
Stallet är så himla fint nu när det är nymålat! Älskar också den vilda ”kantrabatten” som rundar in dammen. Hoppas hinna köpa lite växter till den på söndag, så vi kan få lite näckrosor eller nåt i den.
Kanske inte den vanligaste vinkeln, det här och nere vid garaget är klart de stökigaste ytorna, men det blir så när leksaker, vattenkannor, krukor och annat är lite mitt i farten. Uppskattar ändå det stora trädet jag står under – gråalm tror jag? eller gråal? Minns inte. Ger i alla fall fin skugga till hönorna och grönskan här, som nog annars hade bränts bort.
Måste ändå försöka hinna fota lite mer känner jag, för det går SÅ fort allt nu, och jag vill liksom inte missa något! I övrigt är det full rulle på jobbet med konferens om klimatanpassning i morgon – ett ämne som känns minst sagt aktuellt med vattennivåerna i sjöarna runt om, och ändå med det torra vädret och värmen. Till helgen blir det fest på gården, första gången sedan vi flyttade in, då kommer maken och hans träningsgäng vandra hem hit från Huskvarna och sen blir det party. Det verkar som om förhoppningsvis barnen kan sova hos mormor, då kan jag också vara med och dessutom blir det ju fint väder så det finns alla förutsättningar för en trevlig kväll 😀 Kram på er!
Alltså jag njuter så otroligt av varenda sekund hemma nu, i det helt fantastiska vädret! Värmen är perfekt och solen är så efterlängtad så det nästan är så jag skakar innan jag kommer ut, det känns som vi inte sett den sedan förra året i maj… Skönt är också att nästan alla brådskande måste-jobb (som typ att förså grönsaker vi vill ha eller plantera ut saker som behöver komma ut) är i princip färdiga, vilket gör att man mer kan gå runt lite planlöst och göra det som faller en in. Tex så flyttade jag om lite saker från ”förrådet” bakom garaget, så att jag nu har en lite mer lättillgänglig odlingsbänk och mer ordning på verktygen. Mycket nöjd! Helt i ordning blir det ju liksom aldrig där bakom och behöver heller inte vara, men det är skönt att kunna ta verktyg utan att klättra över alltför mycket saker eller utan att dra med sig en drös redskap man INTE vill ha med sig.
Har till och med hunnit plantera om och ut lite blommor så det kan få bli lite fint runt uteplatserna med. Eller ja, det KOMMER bli fint, när det här galna ”pollenregnet” ger sig, för nu är allt TOTALT täckt av gult pollen, men det brukar ju med sig på ett par veckor.
Apropå fint med så har ni som följer mig på instagram redan sett lite av äppelblommningen nu, men den är verkligen andlöst vacker. Har aldrig sett så stora, gamla äppelträd så otroligt översållade med blommor! Har hängt ut fällor för rönnbärsmal med för att inte återupprepa förra årets misslyckade äppelskörd… Klippte ju dessutom träden ordentligt förra vintern, så nu ser de faktiskt fantastiska ut, med luftiga kronor och friska grenar. Mycket glad för detta!
En av mina ”sista” måste-göra-saker var att förså majs, och eftersom jag inte har den mängd små pluggbrätten jag behöver för ca 100 majsplantor så testar jag att förså i en ”rulltårta”, dvs man lägger på jord och majsfrön och rullar sedan ihop det hela. TROR det kan bli bra, har testat i två olika material och sår dessutom ett litet gäng i godisburkar med, även om de helst ska stå en och en. Men men, vad gör man?
Funkar det här så är det otroligt smidigt! Nu står rullarna i ett ”fotbad” med vatten också för att hålla fukten. Förrsten, här ser ni det nya fina gruset som vi lagt en bit framför garaget, önskar jag kunde ha det överallt för det är så fint…
Förresten, EN sak är lite måste ganska akut fortfarande, och det är att försöka få bukt med två invasiva växter jag hittat i mina land – knölklocka och jätte-balsamin. Den sistnämnda verkar dock väldigt enkel att dra upp, men knölklockan är ju värre… Jag får mest sträva efter att hålla efter den och se till att den inte blommar tror jag. Kirskål har jag ju med, men inte där den är akut störande, och säkert tusen andra ogräs med… Men men, det är inte så akut eller nåt jag kan göra så mycket åt.
Det är dock inte så svårt att motivera sig till att sätta sig och pausa lite i det fina vädret, jag har tagit frukost på morgon-altanen och senast i går tog jag ett litet glas vitt vin och läste en bok på kvälls-altanen. Ja förutom alla kaffepauser och så ute då. Galet skönt! Tycker dessutom temperaturen är HELT perfekt just nu, varmt men inte hett liksom. Skönt!
Stallet är färdigmålat! Efter ett vansinnesryck av maken i går kväll så målade han klart den sista gaveln redan då, så i dag har vi kunnat ägna oss åt annat här på gården. Det blev så himla fint!
Kolla färgen bakom de sista stackars plommonblommorna….Som nytt! Maken har också kompletterat med hängrännor som saknats lite här och var på stallet. Det är fint på håll med! Men det har det ju alltid varit… Lite dassiga färger på dagens bilder, eller det var just det, de var från i går när det var ganska mulet.
Får såna overklighetskänslor nu när man går runt på gården, eller åker runt i omgivningarna nu – för nu är det GALET vackert!!! Överallt spricker löv ut på träden, för att inte tala om mängden olika träd som blommar nu… Försökte fånga det men det är svårt att helt få med på foto.
SER ni hur det ser ut runt vår gård?!?
Det finns ärligt talat nästan inget som gör mig så vansinnigt lycklig som att få vara så priviligerad att vi BOR här?! Alltså, det är inget sommarställe vi besöker, inte en önskedröm (eller jo) utan VERKLIGHET att vi får bo här?! Det bara bubblar i hela bröstet på mig av lycka när jag tänker på det!
När man kliver ut ur tvättstugan, vår ”groventré” så ser man liksom detta….
Jag är också så otroligt glad och nöjd över det vi jobbat med nu i vår, och sedan vi flyttade in, det börjar verkligen bli riktigt, riktigt bra även det vi själva gjort.
Köksträdgården, som var rent kaos när vi flyttade in, börjar komma i verkligt fin ordning och från och med i dag är det sått i alla land utom Filips. Garaget är också fint, nymålat och med nytt grus framför framsidan, och nu har klätterväxten fått sällskap av en liten lönn med. Fina färger på lönnlöven mot den mörkgrå fasaden!Nya blomsterrabatter med än så länge små växter, men det tar sig! Det bakre landet är inte klart att så i riktigt än, vi får se när det blir 🙂Inne i växthuset är nästan allt utplanterat, och lite försådder står och väntar på tillväxt och utplantering. Nere vid stallet har vi ju mina tomatlådor, dammen vi grävde ner förra året, ett potatisland som är nytt och en potatisåker (syns inte men ligger till höger) som också är nytt. Studsmattan är ju inte den vackraste, men en omtyckt punkt av barnen såklart.
På bilden ovan ser ni grisarna skymta i bakgrunden med, de trivs bra i sin nya hage, med lerpöl och mycket grönt. Hönorna njuter med av att värmen och grönskan äntligen kommit:
Flax passar upp på sina hönor efter bästa förmåga. Även våra nya små ”tonårskycklingar” vågar sig numer ut. De ser för roliga ut, tufsiga och dana… Vi verkar ändå ha haft tur och det ser ut som det blir fler hönor än tuppar, även om det är för tidigt för att vara helt säkra.
Strax innan solen gick ner så satt vi här ute på en altan i kvällssolen en stund, och bara lyssnade. Det är ren terapi att vara här, det är på en gång helt tyst från störande element som trafik eller andra människor, samtidigt som luften också är full med ljud – koltrastar som sjunger, duvor som hoar och insekter som surrar runt. Ja just det, i kväll hördes även det lite ovanliga ljudet av en luftballong som eldade på för att stiga lite högre, det går många turer här över, fullt förståeligt!
Jag önskar att ni alla har en plats på jorden där ni trivs lika bra som vi, och att ni som vi även får möjligheten att BO på den platsen. KRAM!
Mitt huvud är en enda röra just nu, det känns på en gång som det gått 10 veckor sedan jag skrev sist här och samtidigt känns det som att jag skrev i går? Jag tror jag nämnde sist att Filip var sjuk igen, hans huvudvärk och lite feber kom tillbaka, men den här gången gav det sig lite snabbare och från och med i lördags har han varit typ ok.
Alltså, jag har haft sån himla otur idag, jag har ramlat och slagit mig, jag har klämt ett finger och slagit i tinningen så jag fick en bula, och nu när jag skulle publicera detta så försvann av någon orimlig anledning texten så nu måste jag skriva om allt igen. BAJS. Det blir en kortvariant.
Vi har njutit av frukost ute i solen, jag och sjuklingen. Typ det bästa som finns, men ingen champagne denna gången…
I lördags var huvudprio att få ut kålen i trädgårdslanden, och att direkt täcka den med kålnät. Jag och maken jobbade ihop och fick klart det på rimlig tid, och nu är allt som har varit lite brådskande sått eller planterat. Det är himla skönt, för ska man nu ha lite resultat av grönsaker, potatis och annat till hösten så kan man ju liksom inte chilla hur mycket som helst utan saker måste planteras eller sås nu. Det är mer som ska hanteras lite längre fram, som att sätta kruktomater i sina slut-krukor, och plantera gurkor, men det är inte akut just nu.
Det blev så väldigt fint i köksträdgården nu när vi har fyllt på med flis tycker jag!
Nästa helg har vi tagit långledigt i och med klämdagen, och då har vi som projekt att måla heeeela stallet. Det ser rätt fräscht ut på lite håll, panelen är hyfsat ny, men den är bara grundmålad och det är många ställen där träet är bart nu, så det finns ett stort behov av en omgång färg. I dag har vi borstat hela stallet (vilket gick ganska fort eftersom det bara var ett tunt lager färg) och målartvättat det. Det har tagit prick hela dagen, men vi hann färdigt innan det ordentliga regnet kom åtminstone.
Skrev om dammen men orkar inte formulera om det. Växter kommer nångång.
Tomatlådorna var övervuxna av ogräs och är även dem i behov av lite kärlek, men det får bli en senare fråga. Har aldrig varit med om så galet med ogräs sedan förra sommarens regn, jag ligger hopplöst efter och då har jag inga ambitioner för något utan det mest akuta.
Vackrast just nu är plommonträdet som står och blommar mot stallet, men som tidigare år så är det helt översållat av sköldlöss och myror, som jag inte har en aning om hur jag ska kunna bekämpa, så jag har mycket låga förhoppningar om plommon i år med.
Nuuuu ska jag kolla ett avsnitt av en serie, och bara dö lite i soffan. Men nöjd är jag att vi hunnit förbereda allt för nästa helgs målning ändå. Skönt!!!