Ibland hatar jag kvällar. När jag är trött känns allt vara hopplöst och jobbigt, och jag får svårt att hitta de ljuspunkter som är så tydliga när jag är pigg och har energi. Bara bläh helt enkelt.
Uncategorized
Round and round we go…
Igår natt började Lukas hosta, och hosta MYCKET! Självklart visade tempen på 39, så bara en vecka sen han själv var sjuk sist, och en hel dag sen oliver var sjuk, var det dags igen… Han är inte lika medtagen som Oliver var, och äter hyfsat, men i natt hostade han nästan oavbrutet. Inte så mycket att göra, det är bara att stanna hemma..
Han är väldigt sällskapssjuk när han mår dåligt, men nu när han somnade hann jag i alla fall smita ut och skotta lite. Reflekterade förresten oxå på att det är sån skillnad – när jag skottade förra året blev jag andfådd och tyckte det var jättejobbigt, nu kändes det lätt, och det kändes bra!
Man har inte roligare än man gör sig…
Men… Jag hade ju skrivit ett långt inlägg om att träningen idag blev lite ineffektiv eftersom jag inte kunde sluta fnissa – bakis och trött som jag är, men så försvann det bara 😡 Nåväl, ni kan väl bara låtsas att det var ett långt, roligt och välskrivet inlägg? 😉
Tack!!!
Det verkar ju inte ha undgått någon som känner mig att det har varit något av en jobbig vecka förra veckan. Jobbsituationen är ju bara tillfälligt löst, men trots det känns det ändå så väldigt mycket bättre – men det är inte jobbets förtjänst, det är er!
Jag känner mig tämligen förvånad och ödmjuk inför allt det stöd jag har fått. Det låter ju ungefär som om jag inte tror bättre om er än så, men det är inte alls så jag menar, hur sjutton ska jag förklara det här nu då…? Jag förväntade mig nog bara inte mer intresse än ett lite mer hastigt känt medlidande eller så, fasen, hur jag än säger det här låter det ändå som låga tankar om er, men jag menar det inte så. Det beror troligtvis på att jag kanske oftast inte visar att jag mår dåligt av någon anledning, och då är det såklart svårt att visa stöd. I alla fall, jag har fått HUR mycket stöd och uppmuntran som helst, från jobbarkompisar, gamla vänner och till och med från träningskompisar, och jag önskar verkligen att jag kunde tacka alla på ett vettigt sätt! Tack, ni anar inte hur mycket det har betytt!
På jobbet igen
…men ingen ny information =(
Lukas är i alla fall bättre och är på dagis. Alltid något (och inte fy skam det heller).
Kommer somna om en kvart. Max.
Jaha, febern går sakta, sakta uppåt på Lukas, som ändå fortfarande är rätt ok dagtid. Gissar att den här natten blir en upprepning på den som var igår…
Jag följde med oliver till simskolan idag, och passade på att simma lite själv, tränade ju simning när jag var liten, men det var måååånga år sen sist. Hann i alla fall med 1000m på ca 22-23 minuter, kändes väl ok som ett första försök.
Har inte fått höra nåt om jobbet idag, i fall någon undrar.
Åt fel håll
Lukas har varit förkyld och lite hostig ett bra tag nu, men i lördags kändes han varm dessutom och det visade sig att han hade lite feber – 38, så inte så mycket, men sedan dess har den hållit i sig och han blir lite mer förkyld/hostig varje dag.
Förutom att det har resulterat i VAB såklart, så har det dessutom gjort sömnen obefintlig allt mer den senaste veckan, och i natt var nog rekord. Jag TROR att jag (och han såklart) kan ha fått sova en timme mellan ca 04-05, resten har som bäst varit fragmentariskt. Stackars liten, dessutom är han lite uttråkad eftersom han inte är jättehängig.
Det här ligger som en bra bas idag känner jag, när jag förmodligen kommer få veta lite mer på jobbet. Känner mig inte alls mentalt ostabil och körd i botten på alla sätt. Så – bring it on….
Fredag!
Jag återkommer med lite betyg när jag orkar, hoppas att kvällen blir lång och trevlig, och då tänker jag minsann inte blogga =)
Nyfiken i en strut*
Det är rätt otroligt, men om några dagar så har jag haft 20.000 besök på min blogg – visst det är det totala antalet, inte unika träffar, men ändå, för mig känns det jättemycket! Vanligtvis är det mellan 30-50 besök om dagen, några besökare vet jag ju vilka det är, men är det nån som läser min blogg som inte känner mig i verkligheten? Jag blev vansinnigt nyfiken på vilka ni är, vad ni gör, och varför ni fastnade för min blogg? Någon? =)
*för övrigt – VAD är det för konstigt uttryck??? Vadå nyfiken i en strut? Vems strut? Och vad finns det att vara nyfiken på i den struten? Fler bloggläsare?? Rätt rad på lotto? Frågan till 42?
Helvetes jävla skitdag
Ville bara säga det.
(Nä, inget allvarligt har hänt)

