Planlös

/ LindaG / Lämna en kommentar

I natt när jag låg vaken efter att ha tröstat stackars lilla F för tjugotionde gången så formulerade jag ett superbra inlägg i mitt huvud. Att han var ledsen är inte så konstigt, han har dubbelsidig öroninflammation och i natt sprack trumhinna nummer två. Det gör ju att han åtminstone inte har så ont, men han hör just nu väldigt dåligt – vi ska in till Öron och kolla läget snart.

I alla fall, en öroninflammation är ju inte så mycket att berätta om. Eller ja, jag har i ärlighetens namn inte så mycket att berätta om alls känner jag, det är ju en del i bloggtorkan just nu. Tycker jag upplever detsamma i de bloggar jag följer, det är ganska mycket färre inlägg nu än det brukar vara?

Jag brukar ju normal sett skriva lite om våra sommarplaner, men den här sommaren är verkligen ett blankt papper får jag säga. Vi har inga planer alls, förutom en vag tanke att åka till Göteborg nån dag och hälsa på min bror och kanske åka mot Västervik för att hälsa på makens syskon, men utöver det så kommer hela sommaren utgå härifrån gården. Det är inget jag klagar över alls, det är fantastiskt här på sommaren, men det känns liksom lite … fel, allt inte ha några konkreta planer för sommaren. Jag satt och tänkte efter häromdagen om jag hade velat bila till Kroatien i år om det varit annorlunda, men bara tanken på att organisera en resa för hela familjen gjorde mig tämligen matt, så nej. Det lurigaste är bara att jag tycker det är svårt att få den där semesterkänslan om man ”bara” är hemma? Jag skulle jättegärna få lite tips på hur man får till det, så det inte bara känns som vardag…

I och för sig så matchar denna kvällsvyn absolut den i Kroatien.

Vi har lite projekt här såklart, framförallt frivilliga sådana som vi kan göra om vi får lust, men även ett som behöver göras – att sätta fotplåt i nederkanten på taket, skrapa och måla vindskivor och eventuellt byta hängrännor till en modell större, som klarar stora nederbördsmängder bättre. Sen står man ju liksom aldrig UTAN saker att göra här, men efter våren när det är ganska många måsten på en gång (om man vill kunna skörda grönsaker senare) så har det lugnat ner sig betydligt. I helgen fick jag lust att rensa av och göra i ordning i ett av våra nyare land, så nu är det så himla fint där – det är bara jag som bryr mig, men jag blir lite glad varje gång jag ser det i alla fall.

Det landet vi började med förra året har tagit sig jättebra och börjat se lummigt ut, till höger här. Tycker dock att mina blåbär vid växthuset växer dåligt…

Det ser också ut som vi kommer få ohemula mängder äpplen i år, förra året blev det inte ett enda ätbart äpple, men i år har jag fällor för rönnbärsmal och sen blommade det ju mer än jag någonsin sett ett äppelträd blomma. Har förstått att fler upplevde den blomningen i år, hoppas bara att träden liksom klarar av det. Hoppas åtminstone på en riklig skörd, så vi kan lämna in för mustning och spara mycket äpplen.

Galet många, men växer inte så tätt så jag tror inte jag behöver gallra så mycket?

Nehej, nu är det dags att ge sig av ser jag. Det har känts så meningslöst att skriva här det senaste, vi får se om det ger med sig framöver. Vill önska er en glad midsommar, lite på förhand, om jag inte skriver nåt mer i veckan.

Den stora tröttheten

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag vet inte riktigt vad det är med mig just nu. Jag har fastnat i ett läge där jag är så satans trött och allt känns motigt och deppigt, och antingen smittar jag av mig på ALLA jag träffar eller så är jag inte ensam om känslan.

Jag vantrivs i den här känslan, av så många olika anledningar. För det första så är det självklart allmänt trist att vara trött och inte orka med saker, men jag trivs ju också så mycket mer när jag har lust och ork att göra saker. Och med ”göra saker” så är det ju inget storslaget jag pratar om, utan kanske typ ta en fika med en kompis, gå ut i trädgården och rensa lite ogräs eller gå och träna. Det sistnämnda är ju för övrigt ett bevisat botemedel mot både trötthet och depp, men eftersom jag är så genomtrött så hjälper inte det heller riktigt. Dessutom är jag även lite FÖR trött för det mest hetsiga igen, kroppen orkar inte riktigt med ”stresspåslaget” som blir av de (för mig) tuffare konditionsbitarna.

Inte ens de fantastiska pionerna ger nån varaktig glädje just nu…

Det är också otroligt frustrerande att känna sig deppig, för det finns verkligen NOLL anledning till det? Gården är frodig och allt växer så fint just nu, det har kommit lite regn som dämpat vattenstressen, det är ett bra flyt och en högst rimlig arbetsbelastning på jobbet, för en gångs skull är det inte direkt några större konflikter med barnen och heller inte med maken (haha, vilket det heller inte brukar vara, för tydlighetens skull). Det är alltså HELT orimligt att ha det så bra och ändå känna sig deppig – även om jag tror att känslan mest kommer från tröttheten.

Så, sömnen då? Jo men den har varit sämre på sistone, först av värmen och så med en hel del nattliga besök av Filip som antingen har växtvärk eller drömt mardrömmar, så det är inte superkonstigt om jag är lite trött – men det är orimligt att det är så här mycket.

Jag vill ju ha lust, lust att göra sommarens små projekt på gården, lust att hitta på små dagsturer och lust att göra saker med barnen. Känner mig till och med inte så himla sugen på semester, inte om jag ska känna så här, för då känns det så himla bortkastat.

Jag tänkte nog att det faktiskt skulle gett med sig efter den här långhelgen, vi har verkligen inte ansträngt oss för myfiket nån av oss utan det har funnits gott om tid till tv-spel, korsord och lååååånga morgnar. Men nej, helt utan giltig anledning så dröjer den sig kvar – och jag tycker mig känna den i hela familjen med. Ja ja, jag får hoppas att trötthet och depp försvinner snart, för så här kan vi ju inte ha det.

Kram på er, och hoppas att ni inte fastnat i den stora tröttheten ni med…

Välkommen paus

/ LindaG / 1 kommentar

Sedan igår så befinner jag mig i ett tillstånd av VAB. Denna gången handlar det mer om en vanlig rejäl förkylning hos F och innebär (om inget händer) inte sjukhusbesök och oro, och jag måste säga att jag välkomnar ”ledigheten” med öppna armar. Fast det får man inte riktigt säga förstås, men jag är trött och hela kroppen skriker efter semester.

Vi skrotar runt lite, jag och F, småpillar lite i trädgården, leker lite och vilar. Helt perfekt. Gud vad jag skulle vilja ha många fler sådana här dagar, ja utan att Filip behöver bara förkyld då, men där man bara tar dagen som den kommer och gör det man har lust med.

Nu vill han köra ”beer-pong” igen, det är favoritleken just nu, såklart med vatten istället. Hoppas ni får ett bra veckoslut!

Socialt bakis och tacksamma blommor

/ LindaG / Lämna en kommentar

Ok, ett inlägg i veckan alltså, det är tydligen där jag landar just nu.

Jag är trött, maken är trött, barnen är trötta, och alla vill ha sommarlov. Tröttheten späs på av pollen för mig och de två äldsta, och för oss alla blir det också konstant liiiite för sena kvällar eftersom man liksom överraskas av hur mycket klockan är varje kväll. ”Va, är klockan redan halv nio, Filip skulle ju varit i säng för en halvtimme sedan?!”. Man kunde ju tycka att man borde lära sig, men samtidigt finns det något i det som är lite, lite härligt. Att få tulla lite på rutinerna en aning, och ta tillvara på allt ljus, sol och värme som finns. Och det har ju verkligen funnits i överflöd, och vi har njutit…

Jag och maken är också trötta efter helgen som innebar en liten fest på lördagen för makens träningsgäng, 7 personer som vandrade hit och sen blev det en ändå tämligen lugn hemmafest. Men min sociala ork alltså… Den är noll och intet och jag var knappt talbar i söndags och i går. Iofs också en rest från torsdagens konferens som alltid ger en känsla av att man är bakis ett par dagar efter.

Vi drack bål med hemgjord rabarbersaft och inte hemgjort gin, med mynta, citron och syrén. Vackert så det förslog, och inte äckligt heller.

Ute i trädgården så är det liiiite lugnare nu, förutom att det varit stort fokus på att vattna allt nysått och nysatt. När det gäller skörd så är det än så länge rädisor och pak choi, men jag börjar även kunna se jordgubbskart och potatisen växer på i full fart.

Nu har äppelträden blommat över, men alltså vilken syn det var! Har förstått på sociala medier att det var fler som hade extremt mycket äppelblom i år, hoppas att även frukten hänger på i bra omfattning.

Känner mig förresten väldigt glad och nöjd över hur köksträdgården ser ut just nu, den har jag verkligen kämpat med sedan vi flyttade in och den var helt övervuxen, men nu är hela köksträdgården i ordning och de sedan tidigare etablerade växterna som akleja, rabarber, klematis och humle för att nämna några, visar sig från sin bästa sida.

Att det är påfyllt med flis överallt med gör ju att det ser extra fint ut. Kålen har haft det lite kämpigt med sniglar som gömt sig i täckodlingen, men nu tror jag vi fått bukt med det värsta och den har börjat få lite storlek – och blir därmed inte lika känslig. Mellan kålen sitter vitlök som jag satte i höstas, med tanken att den hinner komma upp så mycket att den får ljus även när det växer kål, men det kan ha varit ett misstag. Vi får väl se…

Aklejorna som växer (nästan som ogräs) här skiftar från en djup blålila blomma, både enkel och dubbel, till en som är mer blekrosa.

Även om den nästan växer som ett ogräs så är jag glad för den, för utan den hade det inte varit mycket blommor i trädgården nu. Ja förutom min nejlikerot då, som jag satte som en liten, liten miniplanta förra året men som nu är riktigt stor, och mycket vacker :

ÄLSKAR verkligen färgerna på den här – Mai Thai tror jag det är. Har en till blomma som jag också tror är nejlikerot, men den har en klarare färg:

Den växer också galet bra och ger en så fin färgklick i vårt nya land. Gjorde faktiskt en bukett med just detta till helgens fest, och även om jag inte alls är särskilt bra på själva bindandet så tycker jag färgerna blev väldigt fina ihop:

Måste säga att jag verkligen uppskattade att det kom regn nu med, för det började synas tecken på torka i gräsmatta och äng, och det är skönt att inte behöva vattna varje kväll (förutom i växthuset). Det får bli lite extra fokus på vila denna vecka, och så hoppas jag att orken kommer tillbaka till det sista landet ska fyllas med majs, bönor och squash till helgen. Det är ju förresten en fördel med att få gäster, att man får tummen ur och gör viloytorna lite extra fina med, det har man ju liksom glädje av själv sedan med men det blir inte alltid gjort annars.

Jag är superdålig på att göra buketter till ”bara mig själv”, det känns som slöseri att ta blommorna från där de är så fina redan. Men det är verkligen trevligt med ett stort fång syrén vid soffan på altanen, det ska jag inte säga annat!
Tror även katterna njuter lite extra i soffan när det är fint runtom 😉

Tid för annat

/ LindaG / Lämna en kommentar

Alltså jag vet inte, det går trögt att skriva här inne nu. Kanske är det inte så konstigt, när all vaken tid efter jobbet spenderas ute på gården – som verkligen är helt fantastisk i vår- (sommar-???) värmen. Det enda trista med det är att det går åt minst en timme per kväll till att vattna på olika ställen, nu när det mesta är nysått eller nyplanterat så vill man ju inte gärna att ens insats går till spillo för att fröna torkar ut… Men på det hela taget så väger såklart fördelarna med vädret stort över nackdelen att det tar tid att vattna. Skillnaden som vi ser mot förra året när allt torkade ut i början av sommaren (innan det sen regnade heeeela tiden) är att det finns fukt i marken, och att nätterna är svalare så det blir lite dagg. Grönt är det i alla fall verkligen!

Man kan säga att det är lite skillnad från förra året, när allt det här var ökentorrt och sönderbränt. Sen när regnet kom så kom ju grönskan tillbaka, tyvärr även allt ogräs som gick fullständigt bananas och som lever kvar än överallt.

Det är mycket som ska göras ändå, tomater ska planteras om i sina slutkrukor för de som är kruktomater, och gurka och solrosor ska ner i jorden. Mina ”rulltårtor” av majs har börjat ta sig, så när de vuxit sig lite större ska de ut i det stora landet, ihop med bönor och zucchini. Man skulle väl kunna säga att jag rent generellt inte skulle vare sig lida av, eller ha svårt för att hitta på saker att göra, om jag var helt ledig från 1 maj till sista september…. Mitt instagram uppdaterar jag lite flitigare, främst i händelser, så där kan ni som vill se lite mer vad som händer. Det går liksom snabbare än att sätta sig här och skriva.

Stallet är så himla fint nu när det är nymålat! Älskar också den vilda ”kantrabatten” som rundar in dammen. Hoppas hinna köpa lite växter till den på söndag, så vi kan få lite näckrosor eller nåt i den.
Kanske inte den vanligaste vinkeln, det här och nere vid garaget är klart de stökigaste ytorna, men det blir så när leksaker, vattenkannor, krukor och annat är lite mitt i farten. Uppskattar ändå det stora trädet jag står under – gråalm tror jag? eller gråal? Minns inte. Ger i alla fall fin skugga till hönorna och grönskan här, som nog annars hade bränts bort.

Måste ändå försöka hinna fota lite mer känner jag, för det går SÅ fort allt nu, och jag vill liksom inte missa något! I övrigt är det full rulle på jobbet med konferens om klimatanpassning i morgon – ett ämne som känns minst sagt aktuellt med vattennivåerna i sjöarna runt om, och ändå med det torra vädret och värmen. Till helgen blir det fest på gården, första gången sedan vi flyttade in, då kommer maken och hans träningsgäng vandra hem hit från Huskvarna och sen blir det party. Det verkar som om förhoppningsvis barnen kan sova hos mormor, då kan jag också vara med och dessutom blir det ju fint väder så det finns alla förutsättningar för en trevlig kväll 😀 Kram på er!

Majsrulltårta och väderlycka

/ LindaG / Lämna en kommentar

Alltså jag njuter så otroligt av varenda sekund hemma nu, i det helt fantastiska vädret! Värmen är perfekt och solen är så efterlängtad så det nästan är så jag skakar innan jag kommer ut, det känns som vi inte sett den sedan förra året i maj… Skönt är också att nästan alla brådskande måste-jobb (som typ att förså grönsaker vi vill ha eller plantera ut saker som behöver komma ut) är i princip färdiga, vilket gör att man mer kan gå runt lite planlöst och göra det som faller en in. Tex så flyttade jag om lite saker från ”förrådet” bakom garaget, så att jag nu har en lite mer lättillgänglig odlingsbänk och mer ordning på verktygen. Mycket nöjd! Helt i ordning blir det ju liksom aldrig där bakom och behöver heller inte vara, men det är skönt att kunna ta verktyg utan att klättra över alltför mycket saker eller utan att dra med sig en drös redskap man INTE vill ha med sig.

Har till och med hunnit plantera om och ut lite blommor så det kan få bli lite fint runt uteplatserna med. Eller ja, det KOMMER bli fint, när det här galna ”pollenregnet” ger sig, för nu är allt TOTALT täckt av gult pollen, men det brukar ju med sig på ett par veckor.

Apropå fint med så har ni som följer mig på instagram redan sett lite av äppelblommningen nu, men den är verkligen andlöst vacker. Har aldrig sett så stora, gamla äppelträd så otroligt översållade med blommor! Har hängt ut fällor för rönnbärsmal med för att inte återupprepa förra årets misslyckade äppelskörd… Klippte ju dessutom träden ordentligt förra vintern, så nu ser de faktiskt fantastiska ut, med luftiga kronor och friska grenar. Mycket glad för detta!

En av mina ”sista” måste-göra-saker var att förså majs, och eftersom jag inte har den mängd små pluggbrätten jag behöver för ca 100 majsplantor så testar jag att förså i en ”rulltårta”, dvs man lägger på jord och majsfrön och rullar sedan ihop det hela. TROR det kan bli bra, har testat i två olika material och sår dessutom ett litet gäng i godisburkar med, även om de helst ska stå en och en. Men men, vad gör man?

Funkar det här så är det otroligt smidigt! Nu står rullarna i ett ”fotbad” med vatten också för att hålla fukten. Förrsten, här ser ni det nya fina gruset som vi lagt en bit framför garaget, önskar jag kunde ha det överallt för det är så fint…

Förresten, EN sak är lite måste ganska akut fortfarande, och det är att försöka få bukt med två invasiva växter jag hittat i mina land – knölklocka och jätte-balsamin. Den sistnämnda verkar dock väldigt enkel att dra upp, men knölklockan är ju värre… Jag får mest sträva efter att hålla efter den och se till att den inte blommar tror jag. Kirskål har jag ju med, men inte där den är akut störande, och säkert tusen andra ogräs med… Men men, det är inte så akut eller nåt jag kan göra så mycket åt.

Det är dock inte så svårt att motivera sig till att sätta sig och pausa lite i det fina vädret, jag har tagit frukost på morgon-altanen och senast i går tog jag ett litet glas vitt vin och läste en bok på kvälls-altanen. Ja förutom alla kaffepauser och så ute då. Galet skönt! Tycker dessutom temperaturen är HELT perfekt just nu, varmt men inte hett liksom. Skönt!

Paella på Muurikka

/ LindaG / Lämna en kommentar

Paella är en sån där perfekt sommarräddare. Den är lätt att göra till många, den är lätt att anpassa, det går att göra en lite billigare ”vardagsvariant” och det går att göra en lyxigare version. I princip alla allergier går också att justera efter (kanske inte alla samtidigt, men ni fattar). Vi har en stor muurikka, tror den är typ 110 cm i diameter, och ganska ofta maxar vi ut den. Maten har en tendens att se lite ut på stekhällen, men sen när man lägger upp den räcker den oftast till många. Idag häftade jag lite och ville ha portioner, så vi gjorde nog ungefär 8-10 portioner skulle jag säga, men jag har försöka anpassa receptet nedan till ungefär 6 portioner. Vi använder den vanliga stekhällen till Muurikkan, men det finns ju även en plattare paella-panna med lite högre kanter vet jag.

Vardags-Paella på Muurikka, ca 6 portioner

6 dl risottoris (avorioris eller liknande)
1,5 liter buljong (dvs kokande vatten och buljongtärning eller fond, jag använder en blandning av grönsaks- och kycklingbuljong)
1 gul lök eller några schalottenlökar
3-4 klyftor vitlök
matolja
2 dl vitt vin
1 paket saffran
lite chilipulver, gärna rökt
ca 600 g kyckling i bitar
4-6 kryddiga korvar
3 valfria paprikor, jag tog Karli (gröna paprikor)
lite champinjoner
ca 3 dl frysta gröna ärtor

När man gör mat på någon form av stekhäll så gäller det att verkligen ha förberett allt innan, för när hällen väl är igång och varm så kommer du inte kunna gå därifrån. Hacka lök, skär korvar och grönsaker och lägg i olika skålar, så det är lätt att bara tillsätta på hällen. Häll över saffran och chili på löken med när du ändå är inomhus, så blåser inte allt saffran bort. Aioli är bra om du gjort i förväg, eller köpt färdig, så blir det enklare 🙂

Har du en mindre stekhäll så kan det vara bra att steka kött och korv först och lägga det åt sidan i en skål ett tag när du gör riset.

Ok, om allt är förberett så värmer du på stekhällen. När den är varm häller du matolja på kanterna (det rinner in mot mitten) och fräser lök, vitlök och kryddor en liten stund. Tillsätt riset och låt det bli lite blankt med, innan du häller på det vita vinet. När man tillsätter vätska till riset så får man liksom platta till riset lite, så det kan koka i vätskan. Tillsätt sedan buljong (varm) allt eftersom det kokar in i riset, och vänd försiktigt runt det i mitten av murrikan. Samtidigt som du börjar mata riset med vätska så är det också dags att steka kött och korv på kanterna. Efter typ 10 minuter så lägger du också till paprika och svamp.

Skulle riset inte bli färdigt kan det vara bra att ha lite hett vatten att tillsätta, beroende på ute-temperatur så kan det bli så att man behöver tillsätta mer vätska. När allt precis är färdigt (dvs när riset är nätt och jämt mjukt och allt kött är genomstekt) så häller du över dina ärtor, det går bra direkt från frysen för de tinar på några sekunder. Vill du så kan du värma på ett gott bröd på kanterna på stekhällen, samtidigt som du samlar själva risotton i mitten av hällen.

Servera risotton med aioli och ett gott bröd!

Som jag sa, den här går att variera i oändlighet. Lyx? Toppa med musslor och räkor. Fiskätande vegetarian? Kör med fisk och vegetariska korvar, kanske lite grilloumi eller liknande. Ni fattar!

Början av maj

/ LindaG / Lämna en kommentar

Stallet är färdigmålat! Efter ett vansinnesryck av maken i går kväll så målade han klart den sista gaveln redan då, så i dag har vi kunnat ägna oss åt annat här på gården. Det blev så himla fint!

Kolla färgen bakom de sista stackars plommonblommorna….
Som nytt! Maken har också kompletterat med hängrännor som saknats lite här och var på stallet.
Det är fint på håll med! Men det har det ju alltid varit… Lite dassiga färger på dagens bilder, eller det var just det, de var från i går när det var ganska mulet.

Får såna overklighetskänslor nu när man går runt på gården, eller åker runt i omgivningarna nu – för nu är det GALET vackert!!! Överallt spricker löv ut på träden, för att inte tala om mängden olika träd som blommar nu… Försökte fånga det men det är svårt att helt få med på foto.

SER ni hur det ser ut runt vår gård?!?

Det finns ärligt talat nästan inget som gör mig så vansinnigt lycklig som att få vara så priviligerad att vi BOR här?! Alltså, det är inget sommarställe vi besöker, inte en önskedröm (eller jo) utan VERKLIGHET att vi får bo här?! Det bara bubblar i hela bröstet på mig av lycka när jag tänker på det!

När man kliver ut ur tvättstugan, vår ”groventré” så ser man liksom detta….

Jag är också så otroligt glad och nöjd över det vi jobbat med nu i vår, och sedan vi flyttade in, det börjar verkligen bli riktigt, riktigt bra även det vi själva gjort.

Köksträdgården, som var rent kaos när vi flyttade in, börjar komma i verkligt fin ordning och från och med i dag är det sått i alla land utom Filips.
Garaget är också fint, nymålat och med nytt grus framför framsidan, och nu har klätterväxten fått sällskap av en liten lönn med.
Fina färger på lönnlöven mot den mörkgrå fasaden!
Nya blomsterrabatter med än så länge små växter, men det tar sig! Det bakre landet är inte klart att så i riktigt än, vi får se när det blir 🙂
Inne i växthuset är nästan allt utplanterat, och lite försådder står och väntar på tillväxt och utplantering.
Nere vid stallet har vi ju mina tomatlådor, dammen vi grävde ner förra året, ett potatisland som är nytt och en potatisåker (syns inte men ligger till höger) som också är nytt. Studsmattan är ju inte den vackraste, men en omtyckt punkt av barnen såklart.

På bilden ovan ser ni grisarna skymta i bakgrunden med, de trivs bra i sin nya hage, med lerpöl och mycket grönt. Hönorna njuter med av att värmen och grönskan äntligen kommit:

Flax passar upp på sina hönor efter bästa förmåga.
Även våra nya små ”tonårskycklingar” vågar sig numer ut. De ser för roliga ut, tufsiga och dana… Vi verkar ändå ha haft tur och det ser ut som det blir fler hönor än tuppar, även om det är för tidigt för att vara helt säkra.

Strax innan solen gick ner så satt vi här ute på en altan i kvällssolen en stund, och bara lyssnade. Det är ren terapi att vara här, det är på en gång helt tyst från störande element som trafik eller andra människor, samtidigt som luften också är full med ljud – koltrastar som sjunger, duvor som hoar och insekter som surrar runt. Ja just det, i kväll hördes även det lite ovanliga ljudet av en luftballong som eldade på för att stiga lite högre, det går många turer här över, fullt förståeligt!

Jag önskar att ni alla har en plats på jorden där ni trivs lika bra som vi, och att ni som vi även får möjligheten att BO på den platsen. KRAM!

Frisktecken och sjuktecken

/ LindaG / Lämna en kommentar

I ungefär två och ett halvt år nu har jag varit medlem i Crossfit Södra Wättern. Jag började ju samtidigt som jag blev utmattad vilket kunde kännas dumt på ett sätt, men som samtidigt var mycket nödvändigt. Först var det bara en kamp att orka försöka ta sig igenom ett pass alls, och kroppen svarade noll och intet på träningen – men den kändes ändå nödvändig för ett kommande, bättre mående.

Outhärdligt sakta så blev jag lite, lite starkare, men det var svårt att inte jämföra med mitt vältränade och 10 kg lättare jag. Till slut kunde jag (oftast) långsamt släppa de tankarna och istället känna det som faktiskt sakta blir bättre. Våga ge mig själv chansen att få den här nya personen att få ta sina egna PB’n, med de förutsättningar som fanns kvar. Tacksam för allt stöd och pepp men samtidigt förståelse hos både coacher och träningskompisar, där man gläds åt det som funkar men inte dömer det man inte kan.

Det är så otroligt svårt, att inte jämföra sin prestation med ens sitt eget förra jag eller någon annans. Att våga tro att ingen annan dömer dig och att försöka inte döma sig själv. Det går ibland, ibland inte, och det är ju en vinst att bara inte haka upp sig på det utan klappa sig själv på axeln och säga att ”strunt i det nu, det går bättre nästa gång”.

Den sista tiden har det ändå gått rätt ok, jag HAR känt att jag har blivit lite, lite starkare och åtminstone fått till lite teknik. Nu är det flåset jag skulle vilja jobba på, det som inte har gått alls att arbeta med under och direkt efter utmattningen. Min kondis har ALDRIG varit min starka sida, men jag förstår behovet av en kondis som inte är urusel, både i träning och vardag. Men det här är mitt mål nu, att jag ska kunna jobba med min kondis, så att jag kan känna att den blir lite bättre. Det går samtidigt inte att pusha kroppen, för då säger den stopp, utan att bara utmana den på den nivå den befinner sig för dagen.

Just på grund av allt det jag skrivit om här ovanför så känns det deppigt idag. Mina inplanerade pass är i största möjliga mån heliga, och är den tid jag ger mig själv varje vecka. Men, i morse vaknade jag och kände mig lite lätt hängig, jag tänkte att det nog var trötthet från senaste tidens VAB och annat, men när jag tog en promenad tillbaka till kontoret efter en konferens så blev jag ganska snabbt mycket mer hängig, och här hemma har jag fryst och svettats lite om vartannat. Jag är varken förvånad (har ju ändå sovit med sjukt barn i ansiktet i typ två veckor) eller tycker EGENTLIGEN att det är en katastrof, jag tror inte jag kommer bli så mycket mer sjuk än jag är just nu. Men ändå, det var liksom inte läge att köra ett tungt pass Crossfit fick jag ändå inse, och det som gör mig deppig är främst förlusten av en väldigt rolig timme, men även en liten envis känsla av att jag ”borde orkat” som jag vet är helt avig.

Det var åtminstone en vacker promenad tillbaka till jobbet.

Jag vill inget särskilt med detta, mest svamla av mig, och sätta lite ord på hur viktig jag ändå förstår att träningen är för att ens liv ska vara bra. Som bara en sån dum sak som när jag ful-ramlade i helgen, hade jag inte tränat mig till både lite rörlighet och liiite skyddande muskelmassa så hade jag nog slagit mig rätt mycket mer. Eller som när man går här och bär säckar, kör skottkärra, gräver eller gör något annat tungt jobb, då ger det en otrolig kick att känna att man orkar! Oftast i alla fall, ibland behöver jag kalla in maken när nåt är FÖR tungt. Tur han tränar med! Kram på er, hoppas ni hittat nån rolig träningsform om det är vad ni känner att ni behöver, och att ni mår bra ändå om ni inte vill träna.

Kål och målartvätt

/ LindaG / Lämna en kommentar

Mitt huvud är en enda röra just nu, det känns på en gång som det gått 10 veckor sedan jag skrev sist här och samtidigt känns det som att jag skrev i går? Jag tror jag nämnde sist att Filip var sjuk igen, hans huvudvärk och lite feber kom tillbaka, men den här gången gav det sig lite snabbare och från och med i lördags har han varit typ ok.

Alltså, jag har haft sån himla otur idag, jag har ramlat och slagit mig, jag har klämt ett finger och slagit i tinningen så jag fick en bula, och nu när jag skulle publicera detta så försvann av någon orimlig anledning texten så nu måste jag skriva om allt igen. BAJS. Det blir en kortvariant.

Vi har njutit av frukost ute i solen, jag och sjuklingen. Typ det bästa som finns, men ingen champagne denna gången…

I lördags var huvudprio att få ut kålen i trädgårdslanden, och att direkt täcka den med kålnät. Jag och maken jobbade ihop och fick klart det på rimlig tid, och nu är allt som har varit lite brådskande sått eller planterat. Det är himla skönt, för ska man nu ha lite resultat av grönsaker, potatis och annat till hösten så kan man ju liksom inte chilla hur mycket som helst utan saker måste planteras eller sås nu. Det är mer som ska hanteras lite längre fram, som att sätta kruktomater i sina slut-krukor, och plantera gurkor, men det är inte akut just nu.

Det blev så väldigt fint i köksträdgården nu när vi har fyllt på med flis tycker jag!

Nästa helg har vi tagit långledigt i och med klämdagen, och då har vi som projekt att måla heeeela stallet. Det ser rätt fräscht ut på lite håll, panelen är hyfsat ny, men den är bara grundmålad och det är många ställen där träet är bart nu, så det finns ett stort behov av en omgång färg. I dag har vi borstat hela stallet (vilket gick ganska fort eftersom det bara var ett tunt lager färg) och målartvättat det. Det har tagit prick hela dagen, men vi hann färdigt innan det ordentliga regnet kom åtminstone.

Skrev om dammen men orkar inte formulera om det. Växter kommer nångång.

Tomatlådorna var övervuxna av ogräs och är även dem i behov av lite kärlek, men det får bli en senare fråga. Har aldrig varit med om så galet med ogräs sedan förra sommarens regn, jag ligger hopplöst efter och då har jag inga ambitioner för något utan det mest akuta.

Vackrast just nu är plommonträdet som står och blommar mot stallet, men som tidigare år så är det helt översållat av sköldlöss och myror, som jag inte har en aning om hur jag ska kunna bekämpa, så jag har mycket låga förhoppningar om plommon i år med.

Nuuuu ska jag kolla ett avsnitt av en serie, och bara dö lite i soffan. Men nöjd är jag att vi hunnit förbereda allt för nästa helgs målning ändå. Skönt!!!