Dagen efter kvällen före

Haha, vilken kväll det blev igår…  Däremot blev det ingen klänning, utan kjol och top, men jag kände mig faktiskt både jättefin och väldigt bekväm 🙂 Tack för all pepp!

Hela dagen igår var lite galen, det känns som i princip alla på jobbet hade ett stort uppdämt behov av att ha riktigt roligt, så det nästan bubblade hos alla! När förfesten satte igång så var alla redan så glada och spralliga så stämningen blev på topp direkt, helt underbart!

Själva middagen blev på Vox, jag har inte varit inne där innan men blev glatt överraskad tyckte jag! Rummen var ju kanonfina, och restaurangen var ju jättemysig och perfekt att ha julfest på. Maten var oerhört god, och likaså vinet… Även om jag lite ångrar att jag inte drack lite mindre av det senare. Fy vad gräsligt det är att känna sig full, för övrigt, lite ”lullig” kan ju vara skönt, men när man börjar må dåligt… Man kunde ju tycka att man inte borde hamna där som vuxen, men när kvällen är lång, alla är glada, och vinet är gott så kan det ju bli så i alla fall. Nåväl, efter lite frukost, några koppar kaffe och en hel del vatten så mår jag väl rätt ok ändå.

Just nu är maken och tränar, och barnen är hos mormor en stund. Ikväll tänkte jag att vi skulle klä julgranen, årets modell fick bli lite nättare och mindre än vi haft tidigare, det känns ganska lagom faktiskt.

Hur som helst, det här blev mest ett babbligt inlägg, men tack för all pepp, och jag hoppas att ni alla får en helt fantastisk helg!

Nämen en sopsäck då?

Det här blir ett sånt där lite personligt inlägg, som kanske kan verka konstigt att jag skriver på en blogg så här, men dels hjälper det mig att sätta ord på mina egna tankar och dels så tänker jag att det säkert finns fler som känner igen sig. (Det här är ytterst ytligt, bara så ni vet)

Just precis nu sitter jag framför Nobelfesten och har just packat ihop ett gäng olika kläder till morgondagens julfest. Det är det jag vill reflektera över lite, inte Nobelfesten, och egentligen inte själva kläderna heller, men det de framkallade i mitt huvud.

Förra årets klänning var tämligen figurnära,
men å andra sidan vet jag oxå hur extremt mycket
tid och kraft jag lade på att hålla en strikt kost
och träna, vilket jag helt enkelt inte orkat/velat
göra i år. 

Som jag sagt tidigare så har jag ju landat i någon form av hyfsat okomplicerat och avslappnat sätt runt träning och kost, vilket till vardags känns ganska skönt, men det okomplicerade förhållningssättet gör ju även att jag gått upp en hel del i vikt (eftersom jag måste kämpa till 120% för att gå ner i vikt). Till vardags, när man kan gå i jeans och en tröja, kan jag liksom leva med det, men nu, när jag egentligen gärna VILL ha på mig en av klänningarna i garderoben så blir det ett problem. Jag är inte tjock, jag vet det, men för att jag ska kunna känna mig bekväm och snygg i en tajt klänning så måste jag tydligen ligga där i vikten där jag låg som lägst – nu är jag lite fluffig runt magen (helt normalt för i princip hela mänskligheten) och jag kan inte hjälpa utan att se det som att jag misslyckats. ”Jag har ju gjort det en gång, vad dålig jag är som inte klarat av att hålla mig där eller göra ännu bättre… ”

Rent intelligensmässigt förstår jag ju att det är en konstig och smått sjuk tanke, men det hjälper inte, jag känner mig ändå misslyckad och skäms lite för att jag inte kunnat göra det bättre. Jag vet ju dessutom att det är en sjukt tråkig sak att höra från någon, det blir bara som om det vore ett komplimangsfiske, och känns bara ledsamt (jag blir ju själv jätteledsen när mamma säger så, jag tycker ju att hon är så fin), så jag försöker att inte säga nåt. Dessutom FÖRSÖKER jag verkligen att inte tänka det heller, att tänka positivt och snällt mot mig själv, men har man då dessutom en riktigt dålig och deppig vecka så sitter de negativa tankarna där lik förbannat. ”Du duger inte”, ”du borde kunna göra bättre”. En annan knepig bieffekt av det hela är att jag är rädd att någon ska tro att jag dömer DEM som jag dömer mig själv efter utseendet, men så är det ju verkligen inte fallet…

Förlååååååt att jag återkommer till det här jävla skitämnet lte då och då, men jag försöker verkligen bearbeta bort dem. I förebyggande syfte vill jag säga skål på er, och jag hoppas att ni får en fantastisk fredag och helg!

Nåväl, nu har jag fått tanka av mig lite, jag kommer plocka med mig både klänning och lite andra alternativ till morgondagen, så får vi väl se om jag kan gå upp humöret tillräckligt för att välja klänningen. Om inte annat så får jag väl ta ett par extra glas vin så kanske det ger sig =P.

Svårmöblerad yta

Det här har varit en himlans trevlig helg (känner att jag ganska ofta säger det, men det måste ju vara ett bra tecken), med träning, fika och sen skön slappekväll hemma hos kompisar – jag menar en kväll hemma hos nån där du kan ha mysbrallor måste vara en perfekt kväll eller???

I går jobbade vi lite på vår nya arbetshörna, det är dags att flytta undan leksaksköket som barnen haft i vardagsrummet de senaste 9 åren, och ersätta det med en arbetshörna med laptop och plats att göra läxor. Nu är det ju en av de absolut svåraste sakerna att göra riktigt bra, just en arbetsplats, men jag tror vi har kommit på en bra lösning faktisk, eller, jag hoppas det åtminstone.

Det finns ju fördelar med att kunna rita upp saker i 3D ibland ändå 🙂

Den randiga väggen är den befintliga, och min tanke är att rama in arbetsplatsen med björkplywood (antagligen) för att få den att bli lite mer markerad. Hyllan på väggen är till för att jag och maken ska kunna stå och jobba om man tex jobbar hemifrån, så man slipper ont i axlar och nacke (den går att fälla ner när den inte används). Hittills är det bara skrivbordet och pallen som är inköpt…

Har inte riktigt bestämt mig för om jag vill måla plywooden eller ej, eller kanske vitlasera?

Kanske bara måla en del vit?

Svårt att få bilden att se ut som vitlasyr, men här är ett försök.

Arbetsplatser är jättesvåra, för man har så mycket funktion som måste finnas med, och det blir lätt rörigt med en massa pärmar och sånt. Tar tacksamt emot tips och synpunkter!

Julklappsjakten

De som känner mig vet att jag ofta är ute i tämligen god tid med julklappar. Årets första inköptes någon gång i början av hösten, när vi var på Ge-Kås och köpte leksaker, men sedan dess försöker jag fylla på lite allteftersom.

Barnen är numer galet svåra att köpa paket till, eftersom jag gärna vill ge något vettigt, och inte bara färgglada plastleksaker som går sönder inom kort… De har ju liksom alla leksaker som finns, känns det i alla fall som (speciellt när man städar). Helst vill jag ju dessutom att leksakerna ska främja fantasin… Egen telefon eller platta kommer inte bli aktuellt för någon av dem (Oliver har dock redan en vanlig telefon), men nåt tv-spel kommer väl få bli julmorgonens underhållning.

Precis som de senaste 3 åren så kommer de även få en upplevelse – vi åker till badhuset i Skövde, sover på hotell och går och bowlar. Det brukar vara väldigt uppskattat, även om det inte blir ett fysiskt paket. Det är ju förresten inget de kommer lida brist på, mormor och morfar brukar komma med kassavis med julklappar….

Svårast i år var maken, vi bestämde oss för att börja byta paket med varandra igen förra året, det blir så tråkigt att inte få några paket annars… Till honom hittade jag faktiskt den perfekta julklappen förra veckan (nix, kommer inte skriva vad det var, han läser ju det här), så nu känner jag mig i princip färdig! Mycket skönt, den stressen är ju liksom inte rolig annars.

Men som sagt, det som återstår lite smått till är barnen (de är 5 och 9 nu, ifall nån glömt ;-), så har ni några tips här så tas det tacksamt emot!

Den här bilden är två år gammal, om jag inte minns fel, och jag måste säga att lite snö gör ju underverk med julkänslan…

Planering av julmaten

Idag har jag varit hemma och vabbat med båda barnen, som vaknade med magont, och eftersom det går magsjuka på dagis så tog vi det säkra före det osäkra. Det visade sig vara falskt alarm dock (troligtvis lite mycket julmat igår på julbordet), men nu fick jag ju ändå hela dagen på mig att fundera över julen!

Vi brukar alltid vara hemma hos oss och fira jul, så även i år, men i år äter vi även mat hos oss och inte ”bara” fika och ostbricka. Lite extra kul, speciellt som vi är en person fler i år med =)

Eftersom jag ALLTID har mat i huvudet, på ett eller annat sätt, har jag självklart även börjat planera vad jag ska servera på det här ”julbordet”. Eller ja, inte riktigt julbord, mer som ett festbord med jul-tema, för hur gott det än är med Jansons, köttbullar och skinka, så blir det liksom alltid för mycket av fet, stabbig och salt mat, vilket resulterar i att alla bara sitter i soffan och har paltkoma.

Alltså, mina funderingar går i följande banor:

Egengravad lax.
Rostad brysselkålssallad med pinjenötter
Crostini med prosciutto, fikon och nån ost
2 – 3 egengjorda sillar (tips?)
Picklad rödlök
Små köttbullesmörgåsar
Ceviche av nåt slag
Foccacia och hemgjord färskost
Ostar

Så, ganska mycket fisk (nytillskottet äter inte kött, men det är också gott att äta nåt annat än bara det), och så lite mer ”cocktail-format” på maten.

Det här är bara en första lista, dels måste jag kolla så jag hinner göra sakerna och inte allt ska göras precis innan servering, och sen kommer jag säkert hitta mycket mer inspiration framöver med… Men, jag tar GÄRNA emot alla förslag, helst på sånt som inte är helt traditionellt!

Dessutom måste man ju hitta på en trevlig välkomstdrink på jultema med, för att inte tala om dessert och kanske nåt litet att dricka efter maten med…

Kanske en gotländsk saffranspannkaka till efterrätt?

Dags att beställa kokbok!

Nu har jag bara lite småjusteringar kvar att göra i kokboken, sen är den klar! Eller klar och klar, har insett under resans gång att det är ju en hel VETENSKAP att göra en schysst kokbok, och jag har inte vare sig kunskaper eller resurser för att göra den helt proffsigt, layoutmässigt.

Här har ni ett par sidor, för att ni ska kunna se lite hur den kommer se ut:

Framsidan

Innehållsförteckning

Ett mittuppslag

Boken är i formatet liggande A4, och blir spiralbunden så man lätt kan ”fälla ihop den” när man lagar mat.

Jag hoppas bli klar med det sista innan helgen, så om någon nu skulle vilja beställa en kopia så behöver jag veta det innan dess. Boken kostar 249 kr att beställa, för mig också, så det är liksom självkostnadspris på den 🙂

Pepparkaksbak

 Idag har vi haft lite .. ja, jag tänkte säga julmys, men det är ju inte riktigt sant. Men vi har i alla fall bakat pepparkakor och pyntat lite här hemma, pojkarna har varit jätteduktiga och bakat en jättesats alldeles själva, men hur man än vänder sig så tror jag att jag var den som var tröttast när allt var klart 😉 Det ÄR mysigt, men också jobbigt, och det finns tillräckligt med ”alltingärsåperfekt”-inlägg ändå nu inför jul, utan att jag behöver spä på det.

Här hemma bakar vi elgitarrer, barnvagnar, händer, pingviner, sjöhästar och giraffer till jul. 
Mitt tips är att lyfta in ett litet bord i köket, blir lite enklare för dem (även om det inte blir det för min rygg). 

Båda barnen har varsitt förkläde som de fick förra
julen, inköpta på Åhlens om jag inte minns fel. 

Det är ändå väldigt kul att se dem jobba bra ihop! (dvs utan att slåss)

 I morgon blir det lite första-advents-mys med grannarna, det blir nygjord julskinka och tomtegröt – gott i all enkelhet!

Mormors pepparkakor

Min mormor, som inte lever längre, gjorde alltid de absolut bästa pepparkakorna. Tunna, spröda och packade med smak är de lätt de bästa pepparkakor man kan äta, och jag är sååååå glad att jag har fått hennes gamla recept! Av alla recept jag samlat så är ändå detta ett av dem som ligger mig allra varmast om hjärtat (och i magen). Den här degen, och såklart även pepparkakorna, blir ganska mild, och får inte den där skarpa eller lite ”starka” bismaken en del köpepepparkakor får. Helt enkelt sjukt god!

Det enda man måste tänka på här är att degen ska ligga 2-5 dagar i kylen, så gör degen en vardagskväll om du vill baka med barnen till helgen!

Mormors pepparkakor

1 dl smält smör
2½ dl sirap, lite uppvärmd så den flyter lätt
1½ msk ingefära
½ msk malda nejlikor
½ tsk cederolja (finns vid karamellfärgerna i större affärer)

Rör ihop ovanstående (gärna i matberedare) i 5 minuter på låg hastighet för att få ut alla smaker.

5 dl farinsocker
1 msk bikarbonat

Blanda ner socker och bikarbonat, och kör sedan smeten ytterligare 2-3 minuter.

2½ dl grädde
½ – 1 kg vetemjöl (eller dinkelmjöl)

Vispa grädden tills den bildar mjuka toppar. Rör ner först grädde och sedan mjöl lite i taget tills du får en bra konsistens (som en bra kakdeg, den ska inte vara alltför kletigt men ändå mjuk). Låt den vila inplastad i kylen i 2-5 dygn innan du bakar ut pepparkakorna – helst på smörad plåt – i mitten av ugnen på 200 grader.

Nämen alltså, det GÅR bara inte att äta av den här degen. Ni vet kakdegsbitarna som finns i Ben & Jerrys Cookiedough? Det här är bättre….

36 år senare….

Insåg att det var väldigt längesen jag skrev nåt om min träning, den har ju ändrats lite det senaste halvåret eller så, mest för att jag kände att jag inte längre hade riktigt orken eller drivkraften att hålla kost och träning på riktigt samma nivå som innan.

Nu har jag landat i någon form av riktigt bra basrutin däremot, på ett sätt som gör att träningen GER energi utan att i princip kräva någon mental ansträngning alls – för att vara utan träning är inte längre ett alternativ, inte när man vet hur mycket piggare man blir och hur mycket bättre man mår.

Nu ser rutinen ut som följande, det är tung styrketräning på lunchen två – tre gånger i veckan (ok nästan alltid två gånger) och så är det min lördags-HIIT som även blivit ett pass på tisdagkvällar. Alltså, fyra pass i veckan, tämligen högintensiva men inte så tidskrävande, och med tanke på att det bara är ett av dem som sker kvällstid så känns det inte som det direkt tar av min tid. Sen försöker vi ju komma ut så mycket som möjligt på helgerna, men då är det liksom inte för att träna man går ut, det är för att det är så skönt och det ger så mycket annat!

Kosten då… Jag gjorde ju ändå en hyfsat rejäl resa där med, men för att gå ner, eller ens hålla den vikten jag kanske egentligen skulle vilja hålla, så krävs det 110% ansträngning precis hela tiden. Det går liksom inte… Så, med ett antal kg plus på vågen så har jag liksom fått inse att det får vara bra nog med att hålla en vettig kost, men inte en perfekt sådan. Försöker bara lära min hjärna att den också får nöja sig.

Ta mig tusan, det här ger ju ett alldeles vanligt liv, att det skulle ta 36 år att komma fram till … 😉

Underhållning på många plan

Det här har varit en himlans skön helg ändå, måste jag säga. Lördagsträning med fika, i vanlig ordning, följdes av gäster på kvällen – jättetrevligt! Menyn för kvällen blev fransk med den här glassen – med ett tillägg av saffran i – till efterrätt. Inte så dumt 🙂

Söndagen spenderades i ett tämligen skönt tempo, jag och maken turades om att spela Fallout (kommer till det) och däremellan sköta allt som ska skötas, möbler som ska skruvas ihop (sovrummet) och mat som ska lagas. En klart bra söndag helt enkelt.

MÅSTE bara få tjöta lite om Fallout, som alltså är ett spel vi spelar på Playstation4, även om jag vet att de flesta av er inte spelar eller vet vad det är, men det är lite för bra för att inte nämnas…

Lite kort kan man väl säga att det är ett spel som utspelar sig i en postapokalyptisk värld i framtiden, där större delen av världen och mänskligheten dött i ett kärnvapenkrig. Själv har man varit nedfryst och vaknar nu upp i den här ”eftervärlden”, som är helt underbart retro/futuristiskt postapokalyptisk. Man måste liksom bara älska miljöerna….

Spelet är dessutom så där galet komplett, man kan göra i princip allt – bygga hus, lösa uppdrag, skjuta diverse odjur, bygga på sin karaktär, prata med folk… Ja liksom allt man kan tänkas vilja göra i ett spel (möjligen undantaget att man inte kan spela samtidigt, vilket gör det lite bekymmersamt hemma när vi är två som vill spela på kvällarna).

Det här spelet har varit väldigt, väldigt efterlängtat av både mig och maken dessutom, så man liksom njuter av att få sätta sig i den här andra världen en stund. Svårt att beskriva, men en väldigt skön känsla.

Nu blir ju den där stunden när barnen lagt sig lite extra rolig, helt enkelt!