Jag är en gamer

Sedan jag var omkring 7-8 år så har jag spelat datorspel och konsollspel, när det har varit tillfälle, och det håller jag på med än idag. När vi var små så har jag hur mycket minnen som helst från när jag och brorsan skrattade till vi kiknade över Worms och  tävlade i Pinball, hjälptes åt med att lösa gåtor och quests i Betrayal at Krondor och spelade Super Mario om och om igen.

SOM vi har skrattat åt dessa små maskar… 

De bästa minnena är när vi har spelat och skrattat ihop, och likadant är det hemma nu. Vi spelar med barnen, Skylanders och LEGO spelen, och maken och jag spelar ihop på kvällarna när barnen lagt sig. Vi vuxna spelar gärna spel som Resident Evil, Borderlands och just nu Diablo ihop, för det är ju roligare att spela ihop än att slötitta på nåt halvtaskigt TV-program…

Perfekt att skjuta lite ”zombies” när barnen lagt sig…

Jag är helt enkelt en gamer, även om tiden inte finns på alls samma sätt som förr, och stolt över att vara en spelnörd 😉 Om ett par veckor är det Dreamhack Winter, och då kommer jag att sitta på plats åtminstone en kväll och lira!

Tunga burgare

När kosthållningen sviktar får man ju dra i en extra växel på styrketräningen, så jag fortsätter envetet höja vikterna varje vecka. Igår var det marklyft, fascinerande övning ändå. Jag gillar den jättemycket, för man känner sig liksom stark, men samtidigt är det så fascinerande att man blir så svårdefinierat slut i kroppen efteråt. Det är ju inte så att man känner att ”gud vad trött jag blev i benen/armarna/ryggen”, utan den tar liksom ut sin rätt på kroppen som helhet – man kan ju inte annat än älska det!

Efter jobbet igår blev det en spontan tripp till Brooklyn Burgers för att testa även detta nya hamburgerhak. Det var väl mycket mer likt Munchies, mer av just ett ”hak” och lite mer åt snabbmatshållet. Gott, men då gillar jag nog Munchies bättre, deras bröd är godare.

Ja ni ser ju lite själva, inte direkt Bada Bing klass på burgaren. 

Maken testade deras coleslaw, ingen höjdare den heller. Så, helt ok och god snabbmat, men liksom inte så mycket mer.

Ikväll blir det lite kickboxing, fast ett teknikpass istället eftersom jag missade sparringen i måndags pga allmänna logistikproblem… Ska bli gött att få slå av sig lite 😉 Ha en skön lill-lördag!

Saffransostkaka

Ytterligare ett recept som till stor del inhämtats från Tasty Health och som jag gjort om litegrann. Jag är visserligen helt med på att vitt mjöl och socker är skit för kroppen, men jag gillar heller inte sötningsmedel, så när jag sötar så väljer jag helst kokossocker eller honung, snarare än sötningsmedel.

Jag gjorde den i en mindre pajform, tycker bättre om när den är lite tjockare. Den här har ungefär samma storlek som en springform.

Ostkaka är ju löjligt gott redan från början, och med saffran i blir det här som ett mellanting av gotländsk saffranspannkaka och vanlig ostkaka, ja ni fattar ju själva att det är beroendeframkallande! Den här ostkakan är riktigt mättande, så det är perfekt som tex mellanmål dessutom.

Saffran är ju något av det godaste som finns. I ett sånt här sammanhang är det ju en extra bra krydda, eftersom den gärna gör bakverk lite torra annars, men en ostkaka KAN ju liksom inte bli torr. 

Saffransostkaka, 8 portioner
500 g keso
250 g naturell kvarg
4 ägg
5 msk mandelmjöl
2 msk kokosmjöl
0,5 msk psylliumfrön (fiberhusk)
1 påse saffran
3-4 msk sötning (honung, kokossocker, sötningsmedel, socker)
0,5 tsk vaniljpulver
några droppar bittermandelarom (går bra även utan detta)
0,5 dl rostade mandelflagor (spara lite att ha ovanpå)

Blanda alla ingredienser i en skål, och häll över i en liten, smord pajform. Grädda i 175 grader i mitten av ugnen, tills det stannat – det tar mellan 25-40 minuter. Ät med sylt, hallon, grädde eller vaniljkvarg!

Servera med sylt och grädde!

Vackra minnen

I går var vi på Skogskyrkogården och tände ljus på min mormors och morfars grav, tillsammans med mina föräldrar. Det är verkligen så ofantligt vackert där, med alla tusentals ljus, och samtidigt tungt när man ser alla människor som går där och saknar sina nära och kära.

Jag har haft oerhört mycket tur i sammanhanget känner jag, de enda nära och kära som inte finns med oss längre är just mina morföräldrar – åtminstone när det gäller människor jag saknar. De dog ju dessutom vid rätt så hög ålder, så det kändes inte på samma sätt som jag kan föreställa mig att det känns när någon dör i ”förtid”, och även om jag saknar framförallt min lilla mormor ibland, så är det ju ändå en del av livet, så att säga.

Igår tog jag med kameran, och försökte fånga åtminstone en liten del av allt det vackra…

Mina morföräldrars minnessten. ❤

Happy Halloween

Igår var det ju Halloween, och även om jag inte är vidare förtjust i ”trick or treat” så är det ju väldigt roligt med maskerad, och det älskar ju även barnen. De valde båda två att gå som skelett, så vi åkte och köpte varsin maskeraddräkt och lite teatersmink, och sen var det bara att sätta igång!

Det var betydligt lättare att sminka Lukas i år, han satt faktiskt still en lång stund. Omåttligt stolt var han sen!

Oliver och bästisen, i form av en vampyr dagen till ära. 

 När barnen var klara undrade de om det inte var vår tur, och eftersom det är så löjligt roligt att klä ut sig lite så tyckte jag väl att jag kunde göra åtminstone en liten ansträngning…

Japp, the Crow, klassiskt.

Inte världens bästa smink, så det var svårt att få det att täcka, men roligt likväl. Oliver var jätteduktig och stod emot att äta godis efter spökrundan – iofs med kompensationen att han fick även kompisens chokladboll 🙂 Lukas valde 4 bitar och var nöjd med det, skönt!

Bada Bing

I kväll testade jag och maken nya hamburgerhaket Bada Bing. Eller nej, fel, för det är inte hak, snarare en hamburgerbistro med riktigt skön inredning, och helt fantastiska hamburgare! Menyn är varken komplex eller värst mångfaldig, det är hamburgare eller babyribs som gäller, men ärligt talat är det ju liksom det man går dit för…

Jag åt en ”Direktörn” och maken en ”Sotarn”, båda två var sjukt goda. Perfekt stekt kött, med en riktigt knaprig och hårdgrillad yta, och en rosa mitt… *dreggel* Brödet var även det supergott, inte så kompakt och mäktigt som tex Munchies, utan lite lättare och fluffigare.

Tyvärr bara mobilen med mig, så det blev bara halvdana bilder. 

 Enda nackdelen är väl att de kunde varit lite större – en hamburgare kostade 95 kr, utan några som helst tillbehör. Pommes, sallad, coleslaw eller dylikt kostar 20-35 kr, vilket kändes dyrt, men hade man paketerat ihop det som en hel rätt för 129 kr så hade jag nog inte reflekterat över det alls.

Maken kombinerade med en IPA. 

Jag HADE verkligen INTE tänkt äta någon dessert, men när de enda två sakerna på den delen av menyn är Amerikanska Pannkakor eller en PecanPie så är det svårt att låta bli. Så vi testade båda två (ja, alltså, halva var, NÅN måtta får det ju vara på godsakerna) – pannkakorna var rent ut sagt asgoda, tjocka, fluffiga och lagom söta, och pecanpajen var bara ett halv snäpp efter.

Det hann bli mörkt ute innan vi åt desserten, så tyvärr blev det
ännu sämre bilder på dessa ljuvliga pannkakor. 

Nästa gång får vi testa Brooklyn Burgers i Huskvarna!

Comfort food

Jag är lite av en periodare när det gäller mat, hittar jag nåt jag gillar så äter jag det i mängder, tills jag helt enkelt tröttnar, och sen kan det gå flera månader innan jag ens kommer ihåg den rätten igen. 

Just nu är jag lite galen i min äppelpajsgröt, och har ätit den istället för middag på kvällarna. Snacka om comfort-food… Varmt, lite sött, och så blir man gött mätt! Det och en kopp te, så är jag nöjd hela kvällen sen. 
Gröt är ju fortfarande inte det mest smickrande att fota… 
Soppa är ju också comfort-food, liksom pannkakor och grytor. Älskar sån här mat, tillräckligt nyttigt för att man inte ska få ett uns dåligt samvete av det, och ändå så gott att man bara blir glad! 
Som ett litet tips – jag har börjat byta ut hälften av mina havregryn mot mathavre i de flesta av mina recept, då blir det inte så klistrigt och man får lite mer tuggmotstånd, riktigt gott! Mathavren har ju egentligen längre koktid, men jag har kokat min gröt 3-4 minuter som vanligt och tycker det blir helt perfekt. 

Laddad

Vet inte riktigt varför, men de senaste två veckorna har jag varit på ovanligt gott humör, och dessutom pigg! Känns nästan overkligt skönt efter den här hösten, och även om inte arbetsbelastningen är normal än på jobbet så är den åtminstone hanterbar.

Som bieffekt så har jag dessutom varit extra sugen på att träna, något som såklart också bidrar till att jag blir både gladare och piggare – en god spiral helt enkelt. Jag passar på att njuta till fullo av detta utan att överanalysera alltför mycket 😉

Tack vare denna boost så har jag även höjt de flesta vikterna på gymmet, och idag är kroppen sådär skönt trött. Orkar inte riktigt lyfta armarna och benen bär inte i trappan, men liksom på ett bra sätt 🙂 Ganska ofta är ju faktiskt spärren mer mental än fysisk när det gäller att höja sina vikter (haha, vilken unik och vis insikt… ) och då gäller det ju att passa på när man är extra laddad!

Lite nytt till familjen

Ja vad hände den här helgen då? Såklart började den med lördagsträning och fika – man ska inte frångå roliga traditioner! Det blev HIIT eller X-fit på schemat (eller cirkelfys eller vad man nu vill kalla det) igen, och den här gången var det banne mig ännu roligare, för nu visste jag att jag kunde ösa på ännu lite mer för att precis, nätt och jämnt orka det sista varvet. Svettigt, flåsigt, tungt och bara underbart!

Sen blev det lite snickeriverkstad hemma, tyckte lite synd om hönorna när det regnar hela tiden så jag byggde ett litet vind- och regnskydd till dem, hann tyvärr inte få det på bild innan det blev mörkt dock. Tacksamt att göra saker till dem ändå, det blir väldigt nyfikna och exalterade och undersöker allt nytt med stor entusiasm 🙂

När det städas i hönshuset blir man ju också väldigt nyfiken såklart. 
Hmm, ser inte ut som det gjorde i morse. Kan man äta det här?

I går, söndag, blev det en hastigt påkommen tripp till Ullared med ett par tjejer, väldigt skönt att gå där ”själv” utan att tänka på om nån är uttråkad, springer iväg, eller tjatar om saker de vill ha. Ja nu pratar jag ju om barnen då. Mestadels 😉

Det blev lite julklappar till barnen, leksaker och kläder, så nu känns det som jag har både Olivers födelsedag och julafton hyfsat färdigt, åtminstone till barnen. Skönt! Själv hittade jag mest lite vantar och ett par t-shirts, men är nöjd med det 🙂

Ut ur mörkret

Jag tycker att det är väldigt kul att fota mat, och matlagning. Följer själv ett flertal bloggar som inriktat sig BARA mot det här, och älskar när tex How sweet it is eller Love and Oliveoil fotar mat som gör att vem som helst börjar dreggla – oavsett vad det är för mat de fotar… 

Själv har jag ju nu faktiskt kameran för att fota, men jag saknar lite de övriga förutsättningarna. Eller ja, maten har jag ju också ;-). Sommartid är det inga problem, då kan man bara gå ut i uterummet där ljuset oftast är riktigt, riktigt bra, men vintertid och inomhus blir det inte direkt några vackra bilder.
En av de bättre inomhusbilderna, men de blir ändå mörka och gula – till en viss del går det ju fixa i photoshop i efterhand, men dels tar det lite extra tid som jag inte alltid har, och dels blir det aldrig HELT bra ändå. 

Bild i uterummet, mycket bättre ljus, dessutom tycker jag om att kunna få lite djup i bilden. 

Kass inomhusbild.

Schysst bild i uterummet. 
Ja ni fattar, det blir inte bra bilder inne i mörkret helt enkelt. 
Jag funderar lite på att bygga någon mycket enkel form av ljuslåda, eller har någon några andra bra tips??? Känner mig lite för dåligt bevandrad i det här ämnet känner jag, och det är ändå absolut något jag skulle vilja kunna göra bättre.