Vackra minnen

I går var vi på Skogskyrkogården och tände ljus på min mormors och morfars grav, tillsammans med mina föräldrar. Det är verkligen så ofantligt vackert där, med alla tusentals ljus, och samtidigt tungt när man ser alla människor som går där och saknar sina nära och kära.

Jag har haft oerhört mycket tur i sammanhanget känner jag, de enda nära och kära som inte finns med oss längre är just mina morföräldrar – åtminstone när det gäller människor jag saknar. De dog ju dessutom vid rätt så hög ålder, så det kändes inte på samma sätt som jag kan föreställa mig att det känns när någon dör i ”förtid”, och även om jag saknar framförallt min lilla mormor ibland, så är det ju ändå en del av livet, så att säga.

Igår tog jag med kameran, och försökte fånga åtminstone en liten del av allt det vackra…

Mina morföräldrars minnessten. ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s