16:8

Ni minns kanske mitt katastrofala försök med 5:2 dieten, men skam den som ger sig 😉 Sedan lite drygt en månad tillbaka har jag kört 16:8, vilket alltså också är en sorts periodisk fasta, med skillnaden att här är tanken att man har 16h fasta på ett dygn, och 8h ät-fönster. I praktiken innebär det att jag skippar frukost men äter som vanligt annars, en väldigt enkel och okomplicerad ”lösning” på att jag gärna vill äta ganska mycket mat när jag väl äter – tar jag då bort frukosten så finns det ju liksom större utrymme för det.

Det finns en massa olika teorier och påståenden om det här sättet att ”fasta” (jag vet inte riktigt om jag tycker att den termen är helt korrekt), men en av de största fördelarna har att göra med hur man fördelar om sitt kroppsfett. Jag kan faktiskt konstatera efter den här månaden att kroppen känns lite ”tajtare”, även om min vikt ligger helt still, och eftersom det inte är någon direkt uppoffring så kör jag helt enkelt på. Sen är jag inte rabiat, minst en dag på helgen äter jag frukost, för får man äta en ordentlig frukost i lugn och ro så är det inte mycket som slår det. Frallan på jobbet är däremot inte lika svår att stå över, och sitter jag dessutom vid frukostbordet och dricker te med de andra så verkar kroppen tro att den oxå ätit frukost, eller i alla fall reagerar den som om jag gjort det.

Att bli av med fett (eller tja, att få en fastare kropp) är ju långt ifrån själva anledningen till att jag tränar (det hänger ju mestadels på kosten), men det är ju en del av motivationen ändå, det går ju inte att komma ifrån. Det är ju lustigt ändå, hur fett beter sig på (tjej-)kroppen, när det minskar så gör det liksom det ovanifrån och ner, först ansiktet, sen bysten (vilken byst, suck), övre delen av magen och sen.. Nja, jag vet inte hur det blir sen, jag kommer aldrig riktigt dit, jag gillar nog mat lite för mycket 😉 Man kunde väl få välja lite hur det skulle fördela sig annars? Byst och rumpa får ju gärna vara lite rundare, men lår och kärlekshandtag behöver ju INTE vara det.

Ta nu inte det här som att jag tror att jag är tjock på något sätt, det är bara kul när man ser skillnad på kroppen helt enkelt, åtminstone när det går åt ”rätt” håll. Jag skulle tippa på att jag ligger på en tämligen normal fettprocent på en sisådär 25% nånting, vilket iofs är mycket trevligare än mina tidigare 33% (suck).

Wasgij

Förutom höstpromenaden så blev det lite social samvaro med grannarna i helgen med, mycket trevligt. Det blev lite ”mexikanskt” tema, med Pulled Pork Pita, gräddstuvad majs, inlagd rödlök, guacamole och ugnsrostade tomater. Lite mer svenskt blev det med efterätten – äppelpaj – även om vi nu var så mätta att vi knappt orkade äta nåt…

Söndagskvällen spenderades så här:

Ett tusenbitars Wasgij-pussel 🙂 Det var flera år sedan sist, och nu var jag jättesugen. Barnen fick oxå vara med, såklart, efter egen förmåga och vilja. 

Höstfärger

I lördags var ju sådant fantastiskt höstväder att det fick bli en långpromenad, alldeles själv…

Jag gick samma runda som jag brukar springa, runt Järstorps kyrka. Det är svårt att fånga hela spektrat på
bild, men den vägen är helt fantastiskt vacker, speciellt så här års!

Järstorps kyrka. 

Att jag gick själv berodde mest på att jag inte var med och tränade eftersom jag var förkyld – jag stannade hemma istället och grundmålade hallen. Sen fick jag lite tid över, så då passade jag på… Väldigt skönt, att gå helt i sin egen takt, lyssna på bra musik och bara låta huvudet gå dit det vill. 

Ett tecken, kanske?

Tja, jag behöver ju inte fundera på om jag är förkyld eller inte idag, om man säger så… *snörvel* Båda barnen är ju förkylda, så det var ju ingen överraskning heller. När vi hämtade Lukas igår så var han jättehes, han har nog aldrig varit det innan för han tyckte det var väldigt intressant – hela resten av kvällen satt han och pratade högt för att höra hur han lät 🙂 Idag får han stanna hemma eftersom han har utvecklat en rätt ful, rosslig hosta…

Över till nåt helt annat – jag ska visst inte shoppa nåt nu för tiden. De köp jag gjort den senaste månaden har typ blivit helt fel allihop! Först mina fina skor jag köpte i Göteborg, dels fick jag prova 3 par i butiken innan jag hittade ett par som inte var trasiga (och då var det ändå Rieker, har aldrig varit med om att de varit dåliga förut) och när jag kom hem såg jag ändå att de jag valde var trasiga i sömmen så jag fick byta dem här hemma. Sen köpte jag en sport-BH, visst, första köpet var helt enkelt mitt fel, jag köpte för liten (fick inte av den) och jag orkade inte prova i butiken, men igår var jag och bytte storlek (utan att prova igen, att jag inte lär mig) och då var det FEL på den när jag kom hem, så nu måste jag in och byta igen… SUCK! Jag borde kanske inte shoppa nåt helt enkelt…

Nu ska jag köra så mycket jag bara orkar på jobbet här idag, så att jag hinner få undan åtminstone några saker om jag nu verkar bli mer sjuk tills i morgon (känns inte otroligt, flåsade som en flodhäst när jag gick 20 meter in till jobbet typ).

Irriterande nästan-sjuk

Vaknade i morse med en brännande känsla i bihålorna och en rejäl huvudvärk – verkar som jag har en förkylning på G… Inte alls vad jag kände för, jag som köpte både greppremmar och ett nytt träningslinne på H&M igår! Fick ju testa greppremmar när jag tränade med kollegan sist, och det var rätt stor skillnad, speciellt när man som jag är (löjligt) svag i just händerna – helt plötsligt kunde jag ju fokusera på något mer än att bara hålla fast vikterna!

Hoppas lite på att den här förkylningen inte riktigt heller bryter igenom, även om det nästan känns lockande att få ligga sjuk hemma på soffan en dag eller två nu… (Men nej, jag har varken tid eller råd att vara sjuk just nu känner jag). Har jag tur är jag ”up and running” igen lagom tills torsdags-sparringen!

Äppelpaj

I helgen skulle jag göra en äppelpaj jag fått recept på av en kompis. Nu visade det sig att jag varken hittade några pecan-nötter eller hade alla övriga ingredienser, så därför fick det bli en egen mix av flera olika recept. Resultatet blev riktigt bra, och även om jag inte har några exakta mått så tänkte jag försöka återge det till er:

Lindas äppelpaj
100 g smör
5-7 dl havregryn
ca 1 dl dinkelmjöl
2 msk mörk sirap
2 msk socker

Smält smöret, blanda i sirap och socker. Tillsätt sedan så pass mycket havregryn att det mesta av smöret sugs upp – tillsätt därpå lite mjöl för att binda ihop det hela. Dela smeten i 2 – häll en halva i en pajform (ca 25 cm in diameter, alltså inte så jättestor) och platta ut till en liten botten med baksidan av skeden. Blanda sedan följande:

3 dl creme fraiche
2 msk socker
2 äggulor
ca 1 msk riven ingefära

till en slät smet och häll på botten. Skiva 4 äpplen, stek i lite smör, kanel, kardemumma och socker. Lägg ovanpå ”såsen”. Överst ska man smula resterande del av degen (den ni hade i botten – du har väl inte ätit upp resten???). Sätt in i ugnen 200 grader i ca 30 minuter. Låt den stå ca 10-15 minuter innan ni äter!

Man skulle ju haft en bild på pajen, men det
hanns lixom inte med….

Mer ork än mig, i förhållande till storlek*!

Förra helgen gick vi ju ett varv runt Munksjön med barnen – Oliver på kick och Lukas på cykel. Självklart stannade vi i det lilla ”utegymmet”, eftersom mina små apor hade lite extra energi till övers….

Oliver är riktigt snabb på armgång, både framlänges och baklänges! Kan
ju lätt säga att han slår mig där…
Klart Lukas med ska pröva! Han hänger ju helt själv, men ska man
ta sig framåt så måste man ha lite hjälp!

Inte ett ljud om att det var jobbigt, trots 5 km – det finns mycket energi i de barnen!!!

*Nu är det ju kanske lite skillnad, när man är barn. Jag har ett intensivt kroppsminne av hur det kändes när man klättrade och gick armgång när man var liten, och jag kan ju säga att det är inte direkt i närheten av den tunga, jobbiga känslan man har nu….

Skithelg

Tja, den här helgens humör har matchat lördagsvädret – igenmulet och smådugg, rått och kyligt. Vad ska man säga, det är inte en sån där helg man längtar till efter en lång, jobbig vecka. Men men, ibland är det så, och då är det inte så mycket att göra åt saken.

Jag ska inte säga att allt varit skit, vi har tex fikat med grannarna (mycket trevligt) och planterat ett gäng höstblommor – lite jobbigt men väldigt skönt att få det gjort. Eftersom jag nu hade kameran redo med, så fick det bli lite höst-bilder 🙂

Gjorde en räd på torget i lördags,. det går ju åt några växter när man har tre
stora krukor, så då känns 20 kr/växt lagom. 
Lite färgsprakande ljung fick flytta in i uterummet. Det har inte frusit
där ute än, men de örterna som bott där över sommaren var liksom dags
att pensionera. 
Det fick bli fint inne med, kände inte för att ha en massa olika krukor,
så det fick bli en liten plantering på ett fat istället. Känns
väldigt mycket lyxigare!
Visst ja, i fredags ringde de från Mio och sa att våra fåtöljer kommit med, de vi ska ha i uterummet. Vi ska bara köpa till nåt lite avlastningsbord (där man kan ha ostbrickan) så är det helt perfekt. Låååångt ifrån ungarnas rum dessutom…

En fördel med att vara lite förbannad är ju däremot att man får lite extra vilja och envishet. Bestämde mig för att jag skulle springa en runda idag, och trots att det var en månad sedan sist så gick det riktigt bra – klarade mig på under 30 minuter (5 km), visserligen med blodsmak och en känsla av att jag ville kräkas, men den värsta irritationen stannade kvar i den sista backen. Nu känner jag mig rätt behagligt trött i hela kroppen och nöjd med mig själv, helt klart en förbättring…

Work, Bitch

Igår började ju Elmia Garden, och efter att ha löst lite smågrejor under förmiddagen så var det strax efter lunch dags att avsluta jobbet med den mässan och börja med nästa. För att liksom få en ordentlig paus och ”nollställa” sig lite så blev det en sen lunchträning på gymmet, och i går hade jag förmånen att få med mig en ”egen PT” dit. Det var min kollega som var snäll nog att hänga med och träna, och med extra pepp, greppremmar och lite hjälp så körde vi en timma överkropp (eller jag i alla fall), vilket slutade med att jag var så totalt utmattad i musklerna att jag hade allvarliga problem med att få av och på kläderna vid duschen. Jätteskönt, och fantastiskt kul!

Den dagen jag blir mångmiljonär, den dagen ska jag ALLTID ha en PT med mig som står och skriker på mig så jag verkligen får ut max av träningen. Dessutom vill jag helst ha en personlig kock med som står med ett färdiglagad mål nyttig mat efter… 😉

I vilket fall så var det så roligt, och även om jag blev helt slut efter så blev det ändå ett tillfälle att rensa huvudet inför nästa mässa – helt perfekt! Misstänker att jag under dagen kommer få en grym träningsvärk dessutom, den lär väl kulminera lagom till i kväll när det är sparring – men den vill jag inte missa så då får det gå ändå!

(ps, Britneys nya låt är ju nästan perfekt att ha på gymmet)

Så mycket vilja, så lite tid

Jag skulle vilja börja komma igång och springa igen. Just nu (och ungefär fram en vecka till) kommer jag jobba alldeles för mycket för att det ska vara aktuellt, sedan blir det en liiiiite mer hanterbar belastning tills det till slut efter lite toppar och dalar förhoppningsvis stabiliserar sig nån gång i mitten på november.

Men visst, från nästa vecka skulle jag vilja klämma in ett löppass eller två i veckan. Sen är ju bara problemet det, att när ska man hinna det??? Att springa i kolmörker ute i kylan är inget jag direkt har lust med, och springa på löpband är ”jag-vill-ta-livet-av-mig-trist”. En frisk höstdag i solen skulle ju vara perfekt, så möjligen nån gång på helgen då, men annars… Om jag hade orkat kliva upp tidigare så skulle man ju rivit av 5 km på morgonen direkt, men att kravla sig ur en varm säng för att springa i nollgradigt, man kan väl säga att jag är minst sagt tveksam till det….

Känner på sparringen att konditionen har blivit lidande den här hösten, och det vill jag ju verkligen inte.

Nä, när min hjärna börjar fungera åtminstone på halvfart igen får jag väl försöka fundera ut hur jag ska lösa problemet, men just nu klarar jag knappt av beslut i form av vilka strumpor jag ska ha på mig på morgonen.