Bättre än att börja gråta på bussen

Aaaaaaaahhhhh! Det är så härligt att jag nästan vill skutta fram när man kan gå till bussen 7:20 och det ändå är så varmt att man inte behöver jacka! Sen skuttade (och småjoggade lite snett) jag sista biten till bussen, och det var inte så skönt i benet, de kunde väl skrivit på lappen jag fick med mig från sjukan att man inte bör springa efter bussen? Annars är det nästan inte ens några blåmärken kvar, bara min fina stödstrumpa jag ska ha i typ 3 veckor till…

Ifall ni undrar HUR det kan vara så fint väder idag så är det ju såklart för att jag jobbar ;-P. Men det är lugnt, jag är inte bitter… Det är ju faktiskt roligare att jobba med när det är sol, det mesta blir ju roligare i fint väder.

På morgnarna när jag åker till jobbet (oftast buss) så lyssnar jag i princip alltid på Morgonpasset i P3. Alltså de är inte riktigt kloka, och det är en sån bra start på dagen att känna att det åtminstone finns NÅN där ute som är konstigare än man själv =) Fast det blir lite konstigt när man inte kan hålla sig utan helt plötsligt börjar garva högt på bussen…. Men å andra sidan kanske det får någon annan att känns sig normal – gött, då har jag ju gjort en god gärning idag!

Ikväll blir det bio – Pirates of the Caribbean. Jag älskar de filmerna, ren och skär underhållning =)

Kram till alla mina vänner som jag träffar alldeles för sällan!

PS, om det här inlägget blev lite lagom splittrat och spralligt så är det för att jag blir sån när solen skiner – sprallig och glad =)

Voulez vous?

Det går ju inte att skriva något idag utan att nämna vädret. Att gå upp i morse och lämna Oliver på dagis, han iklädd shorts och t-shirt och jag en klänning, i en underbar fuktig medelhavsvärme kändes helt fantastiskt! Jag struntar i att man blir genomsvett bara man andas för häftigt, jag skulle lätt välja det här klimatet året runt om jag kunde! Så skönt, att öppna dörren och bara kunna gå rakt ut, utan ytterkläder eller ens skor, det känns som om man kliver ut ur ett hus neråt franska rivieran (=hemma för mig på något sätt). Till och med ljud och lukter kändes annorlunda idag – underbart!

Men, i morgon börjar allvaret igen, nu är det dags att börja jobba heltid. Hur bra jag än trivs på jobbet så känns det ändå inte helt bra att veta att jag kommer missa så mycket av barnens utveckling, speciellt Lukas där det händer så mycket just nu. Det är rent egoistiskt, barnen kommer ha det MINST lika bra hemma med maken, som kommer vara föräldraledig tom december.

Nu ska jag sätta mig och ta ett glas kallt vitt vin och titta på House. Njut av värmen, vänner!

En solig iaktagelse

Visste ni att om man solar en lagom degig mage så kan den bli lite ojämnt brun. Det gör att om man sen kisar lite mot sin spegelbild i ett mörkt badrum så ser det nästan ut som man har magrutor istället för degbollar på magen. Jag skrattade en lång stund, men inte framför spegeln för då rör sig magen på ett sätt som inte för tankarna till muskler direkt.

Eller så har jag bara tappat tråden

Det verkar som min blogg lite smått börjar ta sommarlov. I alla fall blir det inte ett inlägg per dag längre, jag hinner liksom inte riktigt med, eller så har det helt enkelt inte hänt något.

Idag har jag i alla fall njutit av det MAKALÖSA vädret som infann sig idag! Jag och barnen var ute en sväng hos Jossan och satt i solen, det kändes som värsta sommardagen! I morgon är sista dagen på min sjukskrivning, så då ska jag passa på att sitta i solen och umgås med barnen så mycket jag bara kan.

Apropå att umgås med barnen, det känns riktigt tungt att börja jobba heltid nu på onsdag… Jag vill ju helst spendera hela sommaren med hela familjen! På så sätt har de här två veckorna som sjukskriven varit jättesköna, eftersom Tobbe har varit hemma med. Däremot skulle jag ju gärna slippa mitt blåsvarta ben förstås…

Det händer ju så mycket just nu, Lukas växer så det knakar och han är så frustrerad över allt han inte kan göra att jag tror att han exploderar snart. Oliver har varit i någon slags svacka ett litet tag, lite trött och blir lätt arg/ledsen. Hoppas verkligen att det är något tillfälligt, tycker så synd om honom =(

Nähä, nu ska jag kolla färdigt på Project Runway, sen ska jag nog ta och knoppa in tidigt tror jag, känns som det kunde behövas.

Olika som få

Innan vi fick barn nr 2 så undrade vi ju såklart vad det skulle bli för en krabat. Det var svårt att tänka sig en bebis som inte var som Oliver hade varit helt enkelt. Men nu, när Lukas är 11 månader, så kan vi bara konstatera att de är så OTROLIGT olika!

Lukas sover bra nattetid – Oliver sov inte hela natten förrän han var nästan 3 år
Oliver äter inget – Lukas äter allt och mycket
Oliver har inte så mycket humör utan är oftast nöjd och glad – Lukas blir galen när han inte får precis som han vill

Det var bara några exempel, men det mest talande är nog det med maten. Och det är det som är roligast med. Ta till exempel nu ikväll, vi hade gjort oxfilé med ugnsbakade grönsaker, hur gott som helst! Oliver åt väl kanske 2 tuggor oxfilé (genomstekt), en halv körsbärstomat och 2 skedar grönsaker. Sedan vägrade han att äta mer, oavsett att han inte fick nån efterätt om han inte åt maten, och det var dessutom 5 timmar sedan han åt något innan dess. Lukas, å andra sidan, fick en stor portion gröt, en halv smörgås och lite ugnsbakade grönsaker, men var ÄNDÅ helt vansinnig över att han inte fick äta vår mat! Jag tror inte Oliver överhuvud taget noterade vad vi åt förrän han var 3, och det är inte förrän nyligen han kan reagera och be att få smaka om vi tex fikar eller äter choklad utan honom.

Just matbiten har varit så jobbigt med Oliver, så det känns jätteskönt med Lukas. Men däremot tror jag att Lukas kommer ställa till med lite mer besvär med sitt oerhört bestämda humör…


Man kunde ju nästan tro att de hade olika pappor, om det inte var för två saker – dels är båda sjukt lika sin pappa och dels har vi en kvinnlig brevbärare 😉

Men vi älskar dem ju båda såklart! =)

Färgglatt!

Idag har jag varit på stan och fikat med min lilla mamma =) Det var jättemysigt, och skönt att umgås bara vi två ibland, det blir ju annars alltid så att barnen kommer i första hand, och då hinner vi knappt prata med varandra (Oliver AVGUDAR mormor och lägger helt beslag på henne så fort hon kommer innanför dörren). Det är väl en av anledningarna till att jag skulle kunna tänka mig fler barn (nu pratar vi tidigast om 3-4 år), jag skulle också vilja ha en dotter så att man kan få den kontakten själv när barnen blir vuxna, men men.. Blir det en till någon gång så blir det väl en pojk till! 😉

Benet börjar sakta men säkert arta sig, idag tog jag bort förbanden (men ska ha stödstrumpa och ev. bandage i en månad till). Såren är sydda och tejpade, så det fick ju sitta kvar, och benet går nu i många fina nyanser – blått, gult, svart, lila och vinrött. Oerhört vackert… Jag ska ju gå på det, så det gör jag, det bökigaste är när man sitter ner, för då behöver jag helst ha upp benet ganska högt. Men snart ska det nog vara bra med det med =)

Jag vet inte om vi eventuellt kan ha en intressant natt framför oss, Lukas somnade i bilen vid halv sex och vi bar in honom i sängen. Hade väl tänkt att han skulle sova en halvtimme eller så, men han sov, och sover fortfarande, som en liten gris. Kände inte att vi ville väcka honom, då blir han bara supergrinig och ledsen, utan han får väl helt enkelt sova som det blir nu då… Nu har ju polarn lärt sig att gå, så nu får han snart lära sig med om han inte ska bli frånsprungen!

Jag minst det som det var igår (eller var det 17 år sedan?)

Ok, nu kommer jag snart låta cynisk, dömande och dessutom gammal (vilket jag ju absolut inte är), kort sagt så kommer det bli ett blogginlägg av hög klass!

Bal.

There, I said it.

Kommer ni ihåg? Ni vet på gymnasiet där, när det enda vettiga man gjorde hela sista året var att planera inför balen. Och då var jag INTE en av de modeintresserade, skönhetsinriktade tjejerna, tro mig. Jag kommer ihåg vad jag hade på mig – en illasydd klänning i thaisiden, sydd av nån tant som nån på mammas jobb kände. Hon var asdålig på att sy, men det var i alla fall billigt. Jaja, i alla fall så är man ju tämligen egocentrerad där i tonåren, och jag har inget riktigt minne av hur alla ANDRA såg ut. Men idag var det ett bildkollage i Jnytt (du hittar alla bilder här), jag vill inte lägga upp någon av bilderna eftersom det skulle kännas hemskt att peka ut någon PERSONLIGEN. Däremot är det ju väldigt kul att fnissa åt folk i allmänhet, speciellt nu när man är oändligt mycket mer världsvan och vis än tonåringarna det gäller nu…

Efter att ha fnissat en stund kom jag fram till att vi har tre ganska tydliga kategorier:

Det Coola Paret
Ni vet, innetjejerna och killarna. Här är det helt klart mycket pengar som ligger bakom, och de flesta går lätt att peka ut på den rejäla sol-(eller fusk-)brännan, den avsevärda mängden smink, de dyra skorna och inte minst den väldressade Killen (obs, denna accessoar är minst lika viktig som en snygg handväska).

Anarkisterna
Ja, eller det kanske inte är rätt ord, men här hittar man de som egentligen tycker att balen är ett påhitt för att förringa studietiden till ett ytligt jippo, och som ABSOLUT inte skulle gått egentligen, men som kommer för att göra ett Statement. Nämligen att ”nu är jag här, men jag visar med min klädsel att jag tycker att sådana här ytliga tillställningar är fjantigt och förmodligen också kvinnoförnedrande”. Här hittar vi väldigt speciella klänningar OCH kostymer, för här har även killarna en Åsikt. Det går förvånansvärt ofta mot det tantiga hållet här, när det gäller klädseln, och färg är mer regel än undantag.

De Grå
Ni vet, medelmåttorna, de ”vanliga” människorna. Tillhörde själv den här kategorin när jag gick på bal (och gör det förresten nog än när jag tänker efter). Det är här man faktiskt hittar de vackraste klänningarna, de som är eleganta (även om det kan vara ett missvisande ord när det gäller tonåringar) och ganska enkla. Killarna är fina i sina ganska vanliga kostymer, där gissningsvis ett stort antal kommer från Dressman, inget ont om det.

En annan sak som går igenom de flesta kategorierna är att Killar Är Inte Snygga i Tonåren. Alltså det kvittar hur vältränade och stylade de är men de är ju bara så oproportionerliga och liksom inte färdigvuxna. Men de är söta i alla fall, och de vill så gärna. Och dessutom är gissningsvis tjejerna precis så egocentrerade att de inte märker det i alla fall….

Vilket kategori tillhörde du på balen, och vad hade du på dig?

Men ingen Ola-Conny idag

Alltså jag vet inte om det bara är jag som är helt knäpp, eller är kanske alla likadana?

Idag höll jag på att förgås av rastlöshet och klaustrofobi (kanske inte i ordets rätta bemärkelse, men ni förstår vad jag menar). Fick bara världens lust att dra all världens väg, eller åtminstone till nåt varmt ställe med god mat 😉 Fast sen vill jag ju inte lämna maken och barnen bakom (ok, det finns dagar när jag vill lämna dem bakom oxå, men det här var inte en sådan dag), så då blev ju alternativen begränsade till sånt som inte a – låg för långt bort, b – var tillräcklig okomplicerat så det inte blev världens projekt att ta med barnen.

Så jag satte mig och började surfa resor. Resor IDAG. Och hade det inte varit för att tydligen de flesta resebolag vill att man bokar åtminstone några dagar i förväg, och i minst 2 nätter för att få några vettiga priser, så hade vi suttit i tex Köpenhamn nu. Skit samma om vi inte har några pengar, vi sticker ändå, liksom?!? Och jag hade njutit av varenda sekund dessutom, kanske till och med lite extra mycket eftersom det är lite ”förbjudet” att bara dra sådär…

Men men, resebolagen och allt runtomkring samarbetade inte med mig, så vi bestämde oss väldigt hastigt och lustigt att vi drar väl till Ullared då, med barn och bandage och allt. Och vet ni vad, det gick bra! Vi hade det jättetrevligt, barnen hade det bra, och med MÅNGA sittpauser med benet i högläge (hade lindat om det riktigt ordentligt med) så haltade vi runt där nästan hela dagen. Det var nästan inget folk, så vi hade det lugnt och skönt, t.om i matsalen satt vi nästan själva (tur det, jag satte mig i ett hörn och halvlåg med benet på en bordskant) och vi hittade lite smått vi behövde.

Så kontentan av det hela är väl att om man verkligen känner för att sticka iväg så ska man göra det! (även om det nu bara blev en tripp till Ullared) Livet är ju för kort för att man ska missa ett tillfälle att ha lite roligt och känna sig fri!

PS, självklart hittade jag INGENTING till mig själv, det är ju helt omöjligt! Däremot lassade vi på med lite leksaker och skor till Lukas kommande 1-års dag, och Oliver fick en ny sparkcykel i en enkel modell. Maken hittade däremot som vanligt en massa snygga kläder (det är GRYMT stor skillnad på hur fina kläder man hittar på tjej/kille avdelningarna!)… Fusk!

PPS, kan ju tillägga att imorgon kommer jag nog inte att lyfta på arslet alls, för trots många pauser och benet på instrumentbrädan hela vägen hem (nej, jag körde inte), så gör det rätt ont i benet nu…

Kort och koncist.

Åh, idag har det varit som en sommardag! Vi åkte till Attarpsbadet, maken och Oliver badade massor, och jag låg i solstolen och slappade – gött! Efter hämtade vi Lukas hos mormor och åkte ut och våldgästade Jossan med lite grillat =) Väldigt, väldigt trevligt!!!

En ointressant statusrapport – det kliar på mitt ben! Visst, det läker ju då så det är bra, men det är lite jobbigt när man inte kan klia för bandagen… Annars tar det sig, fast jag börjar ändå känna mig glad över min 2 veckors sjukskriven, man är inte så katig som man tror ibland.

Nähä, nu ska jag ta en kopp te och en bit mörk choklad och stirra tomt på TV’n. Gonatt!

Jag kom i alla fall tillbaka

Ok, efter att ha suttit fast i huset i 3 dagar höll jag på att klättra på väggarna, och eftersom en minipromenad runt kvarteret fick benet att kännas som det skulle explodera så fanns det inte så mycket att välja på – jag tog bilen och stack ut.

Hade egentligen lust att bara köra typ till landvetter och ta ett flyg vartsomhelst, men men, man är ju en ansvarstagande förälder (suck) så det blev mest att jag körde runt lite planlöst i stan. Det funkade rätt ok, fast det var ingen ställning jag kunde sitta i så jättelänge. I alla fall kom jag på att jag verkligen kände för att sätta mig på en uteservering nånstans och ta en öl typ, men eftersom jag a – körde, b – inte kan sitta utan att ha upp benet, c – inte kan stå någon längre stund och d – inte direkt kände mig snygg i myskläder och bandage så fick jag ge upp den tanken. Men men, väl hemma igen så kände jag för att göra nåt annat jag inte gjort på evigheter, jag satte mig och tecknade lite. När jag bläddrade igenom mina gamla skissblock så såg jag att det var nästan 10 år sedan jag tog mig tid att sätta mig ner och bara skissa lite! Helt galet…

I alla fall, det var väldigt kul att göra något jag inte gjort på så länge! Vet inte riktigt vad jag ska hitta på i morgon däremot, får väl se om det poppar upp några idéer, annars får jag väl ta en sväng i bilen igen!