Ingen av oss har sovit längre stunder än fem minuter åt gången i natt, förutom de två stora pojkarna såklart. Allt för att minstingen är super-förkyld efter inledande krupp. Det är så härligt med små barn som är förkylda, de är så frikostiga med sitt snor. Det hostas rakt i ens ansikte och de drar runt snoret med sina små händer och sen överallt, även fast man är beredd med papper hela tiden. Inte så himla konstigt att små barn smittar så lätt…

Trötta och griniga är vi därmed, han och jag. Det blir mest padda och film en sån här dag, inget annat orkas med av någon av oss.

Vill egentligen just inget med det här inlägget, vet att vi är långtifrån ensamma i VAB-träsket där ute… Kram till er!