Jag har just gått ner med en skottkärra fylld med den nerklippta julgranen till grovkomposten vid stallet. Jag stannar till bredvid lekstugan/svinstian där grisarna mumsar på sin kvällsmat – spannmål i varmvatten. Deras smackande är det enda som hörs, i övrigt är det helt knäpptyst, och de två decimeter snö som kommit gör att det nästan känns som världen är insvept i bomull. Det är kallt ute, -7 grader och verkar bli kallare i natt, katterna springer in och ut för att värma sig (och för att komma undan dammsugaren som är väldigt läskig).

I förmiddags tog jag en skidtur i Hallbys naturspår, det blev ungefär 8 km i tätt snöfall innan ett skoskav fick mig att ge upp. Jag åker långsamt, men jag är heller inte där för att träna eller motionera utan för att njuta av stunden. Sen får man ju träningsvärk överallt efter, men det är liksom inte själva syftet. Jag åker i en ulltröja till skillnad från alla som stressar på i sina skid-trikåer, tänker att det visar precis vilken ambition jag har med min åkning. Älskar dock att verkligen alla typer av människor återfinns i skidspåren, familjen med barn, ungdomar som träningsåker, vuxna som verkar göra detsamma, och så ett gäng äldre damer och herrar (som ABSOLUT åker mycket fortare än mig, och som säkerligen åkt hela livet). Det är nybörjare och proffs omvartannat, men alla är glada och vänliga.

Precis när jag kom hem så sprack det upp och solen tittade fram lite mellan molnen och gav ett gyllene skimmer åt snöklädda vidder. Otroligt efterlängtat! I morgon ska jag få med en kompis som vill följa med och åka Rallarleden, älskar den för det är fin miljö och alldeles platt och lättåkt.

En skön grej när man varit ute några timmar är ju också att det är otroligt skönt att komma hem och mysa och ta det lugnt med. I dag har jag plockat ner alla juliga saker förutom ljusstakar och stjärnor, men har lämnat granar och annat som inte är lika jul-kodat. Och så har jag tagit ut julgranen då. Däremellan har jag roat mig med ett tv-spel Filip fick i julklapp (AstroBot) och med att tälja. Jag har precis börjat med min uggla – har kommit längre än på bilden men orkar inte fota nåt nytt just nu.

Svinkul att tälja! Men AJ vad vassa knivarna är… Har trots lite förebyggande skydd på tummen skurit mig rätt ordentligt ett par gånger, till min stora förtret. Tänkte liksom att jag har så pass bra koll att det inte ska behövas, men det är väldigt lätt att slinta lite – speciellt när man ska försöka tälja på uggle-formen. Har skedämne i tre träslag till – Mullbär, Körsbär och Valnöt förutom den jag gjort som är i Lind, men det är så sjukt hårda så jag vet inte hur jag ska lösa att tälja dem – i alla fall inte i själva sked-delen.

Nu ska jag nog tälja vidare lite innan det är dags för läggning av F, maken är tränare i kväll så han är inte hemma förrän efter läggdags. Hoppas ni får en skön sista ledig dag – som jag gissar att det är för många i morgon!