Jag tycker charmigt är ett ganska svårt ord, har jag insett när jag funderat på dagens ord i Fånga Februari. Charmigt är ju ett litet torp på landet, rött med vita knutar – i alla fall är det det första som kommer till mig. Vår gård är ju för mig det allra finaste stället i världen, men jag vet ändå inte om jag skulle titulera den charmig? Det känns som den skulle vara äldre då, för att klassa in som det. Lite oklart varför. Men tar man byggnaderna här på gården så tycker jag just att de äldsta byggnaderna är mest charmiga – och det är ju då dels hönshuset och dels stallet.
Mina två favoritbyggnader i en bild – ett motiv ni sett tusen gånger här, men som jag aldrig tröttnar på
På instagram valde jag att lägga upp en liten filmsnutt på lilla F som är otroligt charmig som bondpojk, han är nog rakt av just den charmigaste personen jag vet. Han har det där otvungna, självklara sättet och självförtroendet, han är snäll och så himla företagsam – det är otroligt charmigt att se. Jag bävar lite för att han börjar bli lite större nu – snart fyller han sju – och jag vet ju att den där underbara barnsliga charmen har en tendens att försvinna och bli till något annat med tiden. Det är något jag kommer sakna så otroligt, vi är lite i slutet på den allra bästa tiden nu (enligt mig när barnen är mellan 4 och 7) och jag försöker verkligen ta tillvara på varenda sekund. Med skolan och bara att de växer upp så blir de såklart lite annorlunda sen, helt naturligt, ofrånkomligt och nödvändigt, men jag kommer som sagt sakna den här tiden.
Idag tjuvstartade möjligen Vabruari här. Redan i går blev 13-åringen sjuk med hög feber, och idag ringde skolan från förskoleklass om 6-åringen. Nu är han hemma, men jag måste säga att blir det inte mer än så här så får han nog gå tillbaka väldigt snart igen, för det är mest lite förkylning just nu.
Jag VET att jag fotar stallet hela tiden, men det ligger liksom så otroligt vackert där borta vid våra beteshagar, som ett falurött litet smycke!
För min egen del är frustrationen väldigt stor – i söndags åkte vi till Gustavsvik för att bada med barnen. Vi hittade inte på så mycket på jullovet, bla för att jag ju var sjuk (utmattad, hjärntrött eller vad ska man säga?), så vi ville ändå ge dem något roligt här under vintern. Jag hade inte åkt om vi hade haft flera små barn, men nu klarar sig ju tonåringarna själva och vi var två vuxna på en ganska klok (om än ej simkunnig) 6-åring. Men fan, det tog helt slut på mig och jag känner fortfarande mig totalt slut. Jag orkar verkligen typ ingenting – jag gör nån liten grej (för att inte bli galen) och sen blir jag liksom tvungen att lägga mig en stund, totalt färdig. Det ger en enorm frustration, att vilja men inte orka…
Det hjälper, att gå runt här på gården, men det blir ju inte så långa stunder när det är -13° ändå.
På något sätt är ju ändå kärnan av mig att jag älskar att fundera, planera och GENOMFÖRA saker, det är ju det jag blir allra lyckligast av. Då känns det pissigt att inte orka göra nåt. Men men, för att jag inte ska bli helt deppig så får det bli lite planering av mindre, avgränsade saker, som idag när jag planerat försådden för januari-mars. (Kan för övrigt tipsa om att blomsterlandet har halva priset på fröer nu, ej spons). Vi delar på det mesta här på gården, jag och maken, men just odlingen har jag absolut dragit det största lasset med, och det funkar ju inte. Jag har ju dessutom mitt trasiga minne att ta hänsyn till, men idag tror jag att jag har gjort upp en bra plan.
Man kan ju knappt föreställa sig att det här är en grönskande och prunkande köksträdgård just nu direkt.
För att göra det riktigt smidigt och minimera risken för att jag missar något så har jag gjort kuvert med fröpåsar för februari och mars. Januari nu är det bara chili som ska försås, så det fick komma i jord direkt.
3 av varje fick det bli. Alltid svårt att hitta en lagom balans i antal av allt.
Jag skrev upp längst ner i familjekalendern vad som ska sås varje månad, sen skrev jag samma på ett kuvert och där i lade jag fröpåsarna. Så här:
Jag använder inte riktigt alla fröer, främst tomater som jag väljer mina favoriter ibland. I år ska jag testa kapkrusbär i vårt växthus, testade en gång i förra huset men fick bara spinn eller mjöldagg på dem så det blev inget bra, men då hade jag ju inget växthus heller. Jag hade inte tänkt köpa så mycket mer fröer än några tomat- och chilifröer just nu, men nu när det var halva priset tänkte jag om, det gör ändå stor skillnad, så nu är det mesta beställt.
Jag har lärt mig att mina tomater blir mycket bättre om jag väntar med dem lite, så det blir sådd i februari för kruktomater och i mars för fullstora som ska ut på friland (och till växthus).
Idag har jag legat på soffan och vilat, helt slut, tre gånger, och det här är min sista insats för idag (plantera chili : 1, göra ugnspannkaka : 2, planera och blogga : 3) . Kram på er, och hörni, låt bli att gå in i väggen ❤
Jaha ja, här sitter jag i en fåtölj på Leos lekland, och stickar på min tröja. Filip är bjuden på kalas av en av hans bästa kompisar, en tjej som går i ettan (han går förskoleklass) och han är enda killen och dessutom mindre än de övriga, så jag sitter här utanför som hans mentala stöd. Han är så kapabel till mycket, men precis som nästan hela övriga familjen så är han inte den som springer fram till en massa nya barn och leker, utan han väljer några få att leka med eller leker själv. Då blir det ibland också lite läskigt att gå på kalas, alltså sitter jag här utanför.
Tycker ändå det var en briljant idé att ta med min stickning, för annars finns det ju inte så mycket tid att sitta en lång stund med den, och det blir ju rätt tråkigt att bara sitta här och glo med. Det går sakta framåt, men är himla kul ändå tycker jag!
Eftersom Filip var sjuk torsdag-fredag fick vi skjuta på julklapps-handlingen, men igår kom vi iväg en sväng. Lyckades köpa lite paket och även få en drös önskemål, så nu har jag ganska bra koll på vad jag ska kolla efter. Hoppas på lite Lego-rea på black friday tex.
Igår satte jag oxå en omgång ”dunderglögg” enligt Underbara Claras recept. Har inte gjort egen glögg innan, den här är baserad på svagdricka (smakade och det var då verkligen inte gott), en massa socker, russin och kryddor, men även jäst och rå potatis. Den ska tydligen bli ganska alkohol-stark, ska bli intressant att se. Det luktar faktiskt riktigt gott om den nu, i hela köket, väldigt hemtrevligt!
Alltså det här är väl inget kanonhöstlov eller? Vädret är piss, och här hemma så har i alla fall mellankillen varit riktigt genomförkyld sedan i söndags. I dag är väl förhoppningen att han ska vara frisk nog för att åka och träffa lite gamla klasskompisar i stan, men vi får se när han vaknar. Han hade i alla fall en bra helg hos bästisen, med biobesök och burgare, så alltid något. Största killen har varit på lite aktiviteter med, bad med scoutgänget och i går var även han på bio, och nu är han hos mormor en sväng. Det är alltså bara F som går på fritids i veckan nu när vi arbetar, men jag försöker hämta lite tidigare och låter honom sova lite längre, för att lätta på samvetet (även om han har det jättekul där). Jag har planerat att vara ledig på fredag, men i går kändes det som den där förkylningen smög sig på honom med, så vi får väl se vart det bär av nu när han vaknat här sen. Jag är också förkyld och missade träningen i tisdags (eller valde bort, det var bara flås och det kändes inte superbra ihop med förkylning), det är verkligen ingen stor förkylning men den sitter där den gör liksom.
Från helgen, då det var maskerad-kalas
Planerna för fredagen, om det nu inte blir VAB istället, är att ta med alla 3 barnen in till stan och gå och kolla ut julklappar. Försöker sprida ut inköpen lite, blir så mycket på en gång annars. Det blir mer villhöver än bara vill ha, men det är bättre de får vara med och välja för annars köper jag sånt som inte används. Insåg också att ”bonnapojken F” knappt gått på asecs (köpcentrum), åtminstone inte någon längre stund, så det kanske kan vara dags, hahaha! Nehej, nu ska jag sätta mig och jobba – hemifrån idag, och mycket att göra. Kram på er!
Edit: nä men han vaknade ju med en dunder förkylning, så det blir vab istället…. Ska se om jag kan jobba lite först bara.
Tjoff – så var det helt plötsligt söndags kväll… Eller tjoff och tjoff, vi har fått rätt mycket gjort ute på gården så helgen har varit ganska aktiv, men jag hade ändå väldigt gärna sett att det var en till dag kvar på helgen.
Ni som följer på instagram har nog sett den här bilden nedan, på de olika pumporna jag odlat i år. Förutom de små prydnadspumporna (som Filip odlade) så trodde jag att jag bara odlat två sorters matpumpor, men så dök den till vänster upp i landen med. Den var ju knallgrön med gulgröna fläckar över hela, till plötsligt häromdagen när den bytte färg på typ ett dygn till orange. Måste varit en pumpa jag haft fröer från sedan tidigare, men minns verkligen inte. Fina är de i alla fall, de olika sorterna!
I veckan hittade jag även den här bilden från arkivet, det är från hösten när vi flyttade hit, för två år sedan, men liiiite tidigare på hösten. På den här bilden ser man den stora gräsytan som vi gjort så mycket med – jag ville verkligen få en bild med lika fint väder att jämföra med, men nu i dag så gav jag upp!
Kolla bara på bilden här nedan! Nu blir det lite smått och grått (pga minst en månad senare än övre bilden), men allt detta har vi gjort på 2 år! Växthus med altan och utekök, blåbärsland, blomsterrabatt, två äppelträd och två rönnar – och den fina hästvagnen! Det är lätt att bli fartblind här ute på saker man gör, för det är ju så himla trevligt att gå runt och fixa, så ibland glömmer jag att vi bara bott här i två år… Kul med lite jämförande foton ändå!
Nåt det är gott om här nu är såklart löv. Vi krattar ihop och lägger under buskar och träd, och i trädgårdslanden.
Just rönn har ju varit ett önsketräd från min sida, jag tycker de är så makalöst vackra på hösten. Vi har två olika sorter – som jag självklart inte minns namnet på – och planerar att fortsätta plantera ett varje höst. Jag skulle verkligen vilja ha den sorten (någon klotrönn?) som står till vänster om Severins möbler, där förskolan brann ner, de är så GALET vackra, men vet inte vad den sorten heter. Nån som vet som åker förbi?
Tycker däremot det är väldigt kul att de träd vi köpt nu har udda färger på bären, en har gula……och en har nästan rödsvarta. Och kolla bladen!
Trots frostnätter och skitväder i allmänhet så frodas faktiskt en del blommor fortfarande, bland annat min nejlikrot – tror aldrig jag varit så nöjd över en nyplanterad perenn som denna.
Det gäller ju att ta hand om djuren i kylan med såklart, grisarna har fått extra hö i sitt isolerade grishus ute i hagen, och hönsen har fått flytta in i växthuset. De två ankorna som vi hittade efter rymningen visade sig vara de två hanarna, så nu tog vi beslutet att inte ha kvar bara dem… Det funkar inte riktigt att behöva hitta och fösa in dem varje kväll innan mörkret, vi kommer ju inte ens vara hemma innan det blir mörkt, och de gillar inte alls att vara instängda. Trist beslut men det fick bli så.
Katterna klarar sig bra ute och har fått supertjock go päls, de sover i det isolerade katthuset jag byggde och har även en värmelampa nere i stallet de gärna ligger under – kolla här bara, vad mysigt!
I veckan kommer nog sommarfåren att åka tillbaka hem med. Äldsta tonåringen har fått byta till vinterdäck på gamla bilen, och så har vi satt lite mer vitlök och tagit upp potatis med. Och lagat finmiddag – idag blev det faktiskt oxrullader, pga det var extrapris på lövbiff och jag blev sååå sugen. Lyxiga matlådor till veckan med!
I veckan har ju de stora barnen lov, minste går på fritids, och jag har tagit ledigt på fredag. Hoppas få med mig dem för lite julklappsinhandling, försöker sprida ut det lite så inte allt ska köpas sista månaden. Nu ska jag dega med min stickning en stund i soffan, innan det blir lite efterrätt…. Det kändes som det behövdes denna helgen.
Vi har ju nu då tre katter på gården, Sotis som är ca 2,5 år och mamma till Juni och Mittens (eller vante som hon också kallas). De här tre töserna är ju rena utekatter, och bor i vårt stall, i soffan på altanen, på vedhögen bakom garaget och lite vart de känner för – men jag vet ju att till vintern behöver de ha flera ställen som är lite varma och skyddade. Alltså har jag under ett tag, när jag haft en stund över, byggt ett litet, men mycket välisolerat, katthus till dem. Det här ska stå vid altanen, så det fick gärna vara lite fint med, åtminstone så det smälter in något sånär. Och idag blev det klart! Den är helt och hållet byggd av små överblivna saker som funnits här på gården, så den har kostat noll kronor – perfekt! Inuti ligger ett gammalt fårskinn jag hade i barnvagnen för evigheter sedan, och väggarna är isolerade precis som tak och golv.
Blev riktigt bra faktiskt! Intill står den vita korgen där Filip lagt alla sina prydnadspumpor, och så korgen vi plockar ägg i. Det har vi för övrigt knappt så vi klarar oss just nu, för ett tag sedan lade sig TRE hönor att ruva på typ sammanlagt 40 ägg, men två klev av i förtid och för den tredje vet vi inte om det kan vara någon annan höna som dödat kycklingarna eller om det var fel på dem. Så nu står vi i vilket fall utan både kycklingar och nån större tillgång på ägg, hönorna har också börjat rugga nu så då blir det skralt ett tag.
Men tillbaka till katterna – i förgrunden ser ni Mittens med sina extra ”tummar” och bakom henne syns juni. De är superduktiga musfångare alla tre och jag tror att Sotis bara idag har tagit 3 möss, bra att ha när man har hönor på gården! De är så himla små och söta, till och med mamman Sotis är pytteliten och väger 2,7 kg, ungarna skulle jag gissa på väger runt 1-1,5 kg vardera bara än, de kommer nog inte bli så stora heller (inavelskatter som de är). Nu är Sotis kastrerad och kommer inte behöva slita på den lilla kroppen med fler ungar, och även ungarna ska kastreras när de är runt 6 månader.
I morgon ska Filip för övrigt till skolan igen, och jag kommer jobba – men hemifrån eftersom jag fortfarande går runt och drar på den här halvmesyren till förkylning. Önskar er en riktigt bra fredag!
I går, en stund efter lunch, så ringde de från Filips fritids. Kan inte säga att jag var förvånad, han var tämligen snuvig på morgonen men ville själv gärna gå ändå, och kändes pigg förutom den rinnande näsan. Så, idag har jag vabbat med honom – hade nog ändå varit tvungen att vara hemma för jag har ont i halsen och känner mig hängig jag med. Men tycker det är med denna förkylning som typ alla jag haft senaste året, den bryter liksom inte ut ordentligt, utan ligger där och småfisar och stör i flera veckor istället. Svårt att veta om man ska träna eller ej, i går kväll chansade jag och tränade och det funkade helt ok, kanske mest tack vare att det inte var supermycket flås. Fick dessutom en extra bonus som tack – himlen över Vättern på hemvägen var heeelt magisk. Marschmallowmjuk i alldeles ljuvliga toner!
Varken jag eller Filip har varit superhängiga idag, även om orken inte finns där helt och hållet heller, så vi bestämde oss för att göra det han tycker är allra roligast och som man ändå kan göra när man är lite sjuk – vi åkte till sorteraren och slängde skräp. Haha, han älskar det, och jag tyckte det var himla skönt att bli av med en massa gamla kartonger och annat skräp! Annars har vi inte gjort många knop i övrigt idag – skönt det med.
Häromdagen var jag däremot ute i trädgården och röjde lite i det HAV av pumpaväxter som råder över komposterna. Klippte ner de långa slingor som inte hade nån pumpa på sig, och hittade helt överraskande ett gäng riktigt stora pumpor som jag inte alls sett innan! Kolla bara:
Det här är pumpor som är matpumpor och de ska alltså ätas – men jag har aldrig odlat pumpa och känner mig lite villrådig över hur sjutton man vet när de är mogna? Plus att den mörka längst fram på bilden ska bli orange-svart om jag minns rätt… Ändrar de färg även när man tar in dem? (Vågade inte ha kvar dem ute pga det var många som möglat sönder). Och jag trooooor att de som är ljusa skulle bli typ vanlig butternut-pumpa? Har också flera stora, gröna pumpor som inte ser ut sån nån av de ovan, och jag tror inte jag har odlat några sådana alls?!?!? Fast å andra sidan måste de ju kommit någonstans ifrån, och de är som sagt absolut stora nog att vara matpumpor (och ser inte heller ut som klassiska halloween-pumpor). Mycket mystiskt…
Nehej, nu ska jag sätta mig och läsa en stund, just nu turas jag och maken om att köra Baldurs Gate 3 (tv-spel) typ varannan helg – hade hoppats kunna köra co-op i soffan men det funkade inget vidare. Imponerande mångfacetterat och öppet, klassiskt rollspel! Har dock stött på några buggar som ställt till det lite för mig, kanske blir det någon gång så att jag spelar om det ”som jag vill”. Perfekt underhållning att ha en stund på dagen med när man vill sjuk-vila lite 😀
I dag har vi gjort något jag varit sugen på SÅ länge nu, men som inte prioriterats på ett tag, jag tog nämligen med HELA familjen på vandring (inte illa pinkat när man har barn som är 6, 13 och nästan 17 år, bara det). Inte så långt från oss så korsar John Bauerleden vägen till Bunn – och därifrån och mot Jönköping hade jag googlat fram att det fanns ett vindskydd ”på lagom avstånd”. Tänkte typ 2-3 km enkel väg, men det var ganska exakt 4,5 km dit, vilket också innebar att 6-åringen gick nästan 1 mil sammanlagt! Det var dock faktiskt inte så värst mycket gnäll från någon, tror att barnen faktiskt förstod min önskan att vi skulle vandra ihop och ansträngde sig lite extra – så oerhört uppskattat och det gjorde mig himla glad. Hade iofs fjäskat för dem med valet av mat och fika med, mer om det strax.
John Bauerleden är ju rent generellt otroligt vacker, vi har gått en bit av den innan, men inte så här långt norrut. Skogen är verkligen en ”John Bauer-skog” och det är inte svårt att se vart han fått sin inspiration ifrån. Lite komiskt var dock att det pågick någon orienteringstävling i krokarna i dag, så det sprang orienterare precis överallt kors och tvärs, blev riktigt underhållande faktiskt.
Nästan överallt var marken täckt av mossa – ett mjukt, grönt täcke som nästan gnistrade där solen letade sig ner mellan träden.
Lyckas ALDRIG fånga det fantastiska djupet som är i riktigt vacker skog, men vi njöt av det likväl. En liten bäck, spännande att korsa när man är 6 år.
Små ben behöver inte ha bråttom, att få vila uppe i ett älgtorn en stund kan vara välbehövligt, även för stora ben.
Egen ryggsäck med kikare, fågelskådarbok och skogsbok för barn var toppen i pausen. Överallt fanns mjuka ”kuddar” av mossbeklädda stenar och stubbar. Vindskyddet var rejält med en bra grillplats – och bakom fanns utedass och soptunnor. De minsta benen lade sig ner att vila i säkert 2 minuter innan de sprang runt vindskyddet igen. Men de lite större tyckte det var desto skönare att sitta och vila en stund. Så glad över att ha fått med även han som snart blir 17! Inte för han brukar vara så svårövertalad, men ändå. För hans del blir det scouthajk med vandring nästa helg, så det här var lagom uppvärmning. Jag nämnde ju att jag fjäskade lite med maten, så det var ”pizza-pockets” (recept finns här)……och S’mores till kaffet! Har faktiskt inte gjort riktiga innan, gjorde med Bragokex idag och det var en höjdare ändå måste jag säga! Sen skadar det ju heller inte att marschmallowsen är lätta att grilla för var och en själva, och de är goda att äta utan kex med!Jag var faktiskt med, jag också 😉
Det tog ungefär 1 h 45 minuter att gå de 4,5 km enkel väg, i Filips tempo och med lite pauser för vila och skogskissning. Så skönt att inte ha bråttom någonstans, utan bara kunna vara ute och gå i det tempo man känner för. Stigen varierade förresten från liten skogsstig (ibland med nedfallna träd mitt över) och lite bredare traktorstig, ganska kuperat men ändå ok för små ben (inte för barnvagn dock!).
Det blev lite olika tempo ibland, men vi väntade in de som skulle knyta skor eller fixa vandringspinnar, så det blev bra ändå.
Kort sagt (eller det blev visst ett långt inlägg) så var det en kanondag! Enda minuset var en fästing på Filip samt ett mindre antal älgflugor som dock inte satte sig på någon. Vi är ju visserligen ute på gården i princip varenda helg, men det blir mer att var och en går och grejar med sitt, det var väldigt trevligt att få tid att prata med alla och göra något tillsammans idag – det gör vi om snart igen!
I dag är jag hemma och vabbar inte mindre än TRE sjuka barn. Eller ja, de två stora vabbar jag ju inte, tekniskt sett, men allihop är i alla fall sjuka, och jag känner mig lite hängig med. O blev sjuk förra veckan men det hänger liksom i, L blev sjuk i söndags och Filip kom i natt och sa att han hade halsont han med. Han är i övrigt pigg, men det har börjat likadant med de andra med, så det är väl samma virus gissningsvis (nog inte halsfluss, men något halsjox är det i alla fall).
Just nu är det väldigt svårt att hinna med allt som behöver göras på gården, allt regn har gjort att gräs och ogräs växer på ett nästan helt galet sätt. Har aldrig sett så mycket ogräs som i år! Vi har ju en automover, men den går ju bara i själva trädgården, så förutom vanlig kantklippning har vi även alla vildvuxna ytor vi behöver hålla efter. Och när jag säger hålla efter så är det dels just det, vi pratar inte perfektion men det är bra om inte hela gården växer igen. Sen har vi ju två stora ytor där vi behöver slå gräset för att kunna ta hö, det är vår äng och så området kring brunnen.
Försökte fota med vidvinkel för att visa, men det syns ändå inte riktigt. Bakom päronträdet har vi ett potatisland (nu nerklippt pga potatisbladmögel) och allt övrigt ända bort till lekstugan borta till höger i bild behöver slås.
Ok, så vi har en lie och en röjsåg. Lien är ju bra, men det blir alldeles för jobbigt och tar för mycket tid när vi jobbar heltid för att den ska gå att använda helt. Röjsågen tar också tid, men funkar ok, även om det är rätt jobbigt att gå med den ett par timmar med.
Vi har dock en bra sele till den som gör att det inte blir alls lika tungt.
Att vi slår gräset på ängen beror på att den ska bli just en riktig äng – dvs man ska avmagra den genom att ta bort det hö som blir, så det inte blir näring tillbaka till jorden. Att vi slår gräset vid stallet är dels för att det är alldeles för ojämn för att klippa med gräsklippare – och en gräsklippare skulle heller inte gynna den biologiska mångfalden – men det är också för att kanske kunna ta in lite mer hö att ha till djuren i vinter, det blir ju annars en kostnad. På ytan vid stallet gick gräset upp till låret och var så sinnessjukt tjockt och frodigt att knappt ens röjsågen orkade med – helt galet!!!
Vi märker allt mer att vi saknar en del redskap man behöver på en gård. Vi har fyrhjulingen, som tex har en plog till vintern, men vi behöver en slåtterbalk till den för att inte jobba ihjäl oss. Det är som en stor, lös ”gräsklippare” som inte finfördelar utan bara skär av gräset – så man kan ta in hö om man vill. Den går att köra även där det är grovt, ojämnt eller högt gräs, och skulle även vara bra att putsa hagarna med på det som inte djuren äter. Men en sån kostar MINST 20 000 kr – och det finns i princip inga på begagnatmarknaden heller, inte till fyrhjulingar i alla fall. 20 000 kr extra just nu är inte direkt något jag kastar ur mig, inte när vi går jämt upp med utgifterna varje månad nu med räntan. Och sparpengarna vill jag ju heller inte direkt göra åt just nu, eftersom läget är som det är.
Nu är ju jobbet gjort (med stor möda) för i sommar, men till nästa år så behöver vi på något sätt ändå se över hur vi ska jobba, för det här tar för mycket tid och blir alltför jobbigt. Vi saknar också nån grej för att köra över grusgångarna med, de växer igen nu. Tror också att de skulle behöva ett nytt, tjockt lager grus egentligen, men det är något jag absolut inte tänker lägga pengar på just nu – det får vara som det är helt enkelt.
Som en passus måste jag säga att det lite torrare och varmare vädret känns oerhört välkommet! Vi kommer inte hinna måla det vi tänkt ändå, men nu kan vi åtminstone ta in lite hö om det får torka i veckan.
Förutom att slå gräs så ägnade jag en stor del av helgen till välbehövlig rensning, har aldrig sett ogräset växa så frodigt som i år! DET är i alla fall nåt vi är självförsörjande på…
Nä, nu ska vi ordna lite fika här hemma, sen ska jag jag försöka hinna fixa lite ute medan barnen får lite luft med en kort stund. Kram på er, och hoppas ni håller er friska!
Vi klarade nääästan två veckor på fritids innan det var dags för terminens första VAB. Stackars Filip kom hem från fritids i torsdags och var visserligen pigg, men klagade på huvudvärk. Gissade att det var något på gång och japp – han vaknade mitt i natten med hög feber. Den höll i sig under hela fredagen och låg på dryga 39 grader, så han var riktigt skruttig, det lilla hjärtat. Under dagen började komma lite klagan över att han fick ont i kissblåsan när han kissat, men vi tänkte det bara var allmänt jobbigt med febern. Till sist somnade han ändå, så himla söta barn är när de sover… ❤
Direkt ur mobilen, och han ser ut som en bekymrad liten ängel, i världens knäppaste sovposition ❤
I dag var febern nästan borta och han har mått mycket bättre, förutom att han har fått mer och mer ont i kissblåsan. Han är helt med på vad den sitter och vad den gör, för faktaböcker är det roligaste som finns att kolla i, och frågor om allt strömmar i ett oändligt flöde. Mycket charmigt! I alla fall, efter en diskussion med 1177 så åkte vi in till närakuten, och blev sedan slussade vidare till barnakuten där vi fick bekräftat urinvägsinfektion (eller exakt vart infektionen sitter har vi väl inte svar på än, det är ju njurbäckeninflammation man oroar sig för att det ska bli, om man inte behandlar). Två ynka timmar senare vände vi hemåt med antibiotika, två ömma fingertoppar efter blodprov men två, små leksaker rikare. Skönt att vi åkte in ändå! Tycker oftast ”mamma-känslan” stämmer om något är fel, men ibland känner man sig ändå som en fånig, nojig förälder – tills det är bekräftat att något är galet.
Han mår i alla fall bra, i alla fall när han fått Ipren (och nu antibiotika) och ville absolut att vi skulle gå och titta lite på blomsterrabatten utanför sjukhuset innan vi gick hem:
Alltså den här lilla, söta bondpojken, som var så nyfiken på de vackra blommorna att han ville gå ett varv och kika.
Nu sover han gott, och om en liten stund tänker jag göra detsamma. Kram på er!
PS, i mobilen fick jag upp bilder från idag för ett år sedan – och japp, då var han också sjuk och jag vabbade. Typiskt efter terminsstart…
godatankar.com 