Familj

Inte nudda vatten

/ LindaG / 1 kommentar

Nu har det varit VAB till och ifrån i ett par dagar, först med Lukas och nu sist med Oliver. Det verkar vara nån rejäl förkylning, med halsont och lite hosta, men ingen direkt feber, lite av symptomen kan jag räkna ut eftersom jag också har dem….

Därtill är det maxtryck på jobbet, vilket ger en del kvällsjobb. Ihop med det faktum att man blir tämligen stillstående/-sittande såna där dagar så känner jag extra tydligt att min kropp absolut mår bäst av att röra sig (nu när den är van), så i går eftermiddag fick det bli åtminstone en promenad för att få lite blodcirkulation i axlar, ben och rygg – väldigt skönt!

Något klafsigt ute nu däremot… Fast också lite kul att skutta mellan pölarna 🙂

Men det är ju så himlans fint nu samtidigt, luften är klar, men inte kall, och igår sken eftermiddagssolen på mig mellan träden.

Ja ok, jag vet att det är lite tunt med substans här inne nu, jag skyller på att det mesta av min kreativitet går åt på arbetstid… Men snart kommer det lite nya recept med, så håll ut!

Vackra Vättern

/ LindaG / Lämna en kommentar

Har precis landat i soffan efter en oerhört skönt stund vid Vättern med familjen. Eller stund och stund, vi har varit ute i nästan fem timmar 🙂 Efter en stressig och irriterande vecka var det skönt att få rensa huvudet och få lite frisk luft, vilket kändes som även barnen behövde. Orkar inte skriva så mycket, men bjuder på lite mobilbilder från dagen.

 Idag gjorde vi det enkelt, vi grillade korv med pinnbröd (vilket bestod av pizzadeg vi köpte på vägen) och så blev det grillad banan med choklad till efterrätt. Gött!

Heta räkquesadillas och friluftsliv

/ LindaG / 2 kommentarer
(Receptet på räkquesadillasen finns en bit ner på sidan)

Idag tittade hon fram igen, den lilla friluftsmänniskan inom mig. Hon kan inte ha haft det lätt om hon existerat tidigare, gravt förtryckt av mina övriga personligheter 😉

Idag blev det en utflykt till Skurugata, utanför Eksjö, med hela familjen (vissa mer bakis än andra). Konstigt nog så funkar det ju så oväntat bra att ha med barnen vid såna här tillfällen, till och med idag när de båda var både trötta och gnälliga, och det är väl en stor anledning till att jag verkligen börjar gilla det här. Själva skurugata är en, tja, spricka eller ravin kan man väl säga, där fick man verkligen mestadels klättra för att ta sig fram, så även om det var futtiga 3 km runt slingan så tog det oss nog lite mer än en timme att ta oss fram till grillplatsen, och då var vi faktiskt tämligen andfådda och svettiga av klättringen.
Barnen skuttade fram som små bergsgetter (medans jag hela tiden såg framför mig att de skulle snubbla, ramla och slå sönder skallen på nån av alla stenarna), och tyckte det här var den roligaste promenaden vi gått på, och förutom att den kanske var lite väl kort för att jag ska vara helt nöjd så håller jag absolut med om att det är kul att klättra fram snarare än att bara gå. 
Här kommer en liten bildkavalkad… Svårt att fånga hur brant det var dock. 
X marks the spot….

Den här gången hade vi med ved (tur det för vedförrådet där var slut) och grillade heta räk-quesadillas. Grymt bra ju, då kan man ju kombinera mitt intresse för matlagning och -foto med det här friluftsjoxet!

Det var ju grymt mycket smidigare att göra upp eld med riktigt torr ved… 
Heta räk-quesadillas

6-8 tortillabröd (beroende på storlek)
2 påsar riven mozzarella
1 stor burk färdigskalade räkor (billigaste funkar bra här!)
1 dl limesaft
1 solovitlök, riven/pressad
1 cm ingefära, riven
1 hackad chili (om barnen ska äta så lägg bara på detta på de vuxnas)
8 hackade minitomater
3-4 salladslökar i strimlor
1-6 timmar innan du ska äta:
Blanda limesaft, vitlök, ingefära, chili och en nypa salt. Häll av lagen från räkorna och lägg dem i limesaften tillsammans med tomaterna och salladslöken. 
De marinerade räkorna tog jag med i en burk, och la inte på förrän precis när vi skulle grilla. 
När du ska äta:
Strö över lite ost på en halva (om du använder stora) tortilla, lägg över en näve räkblandning (utan så mycket spad) och lägg på ytterligare lite ost. Vik ihop och grilla på en sida i taget tills brödet är gyllene och osten smält ihop till en ljuvlig, bubblande gegga… 


I morgon blir det Ullared för hela slanten, men jag längtar redan till nästa helg då jag hoppas att jag och maken åtminstone kan vandra andra delen av John Bauerleden!

Höstshopping till helgen

/ LindaG / Lämna en kommentar

Herregud vad barnen växer! Båda barnen har fått gå upp (minst) en storlek under sommaren, vilket resulterat i att Oliver i princip inte har några kläder som passar, men Lukas har fått påfyllning i sin garderob av Olivers gamla kläder… Det tråkiga nu när man vill fylla på i framförallt Olivers garderob är att nu när han ”gått upp en avdelning” till de större killarnas kläder, så är alla kläder svarta, mörkgrå eller mörkblå… Som om inte hösten och vintern är mörka och deprimerande ändå???

Till helgen tänkte vi faktiskt åka till Ullared en runda för att just fylla på barnens garderober, vinterkläder och regnkläder brukar finnas rätt bra urval av där, och till bra priser med. Maken brukar hitta lite kläder på herravdelningen till sig själv, men jag hittar rätt sällan nåt till mig själv, förutom lite träningskläder. I alla fall en lite rolig ”utflykt” tycker jag 🙂

Igår var jag ute med en kompis efter jobbet, vi satte oss på det nya Coffeehouse by George, i solen på uteserveringen, med varsitt glas vin, och bara tjötade i nästan tre timmar. Sjukt roligt och väldigt välbehövligt kände jag, den energin hängde faktiskt med ända in i den här dagen!

Måste bara kommentera maten med, riktigt gott, och ett stor plus för snygg presentation! 

Förresten, ni har väl inte missat Jönköpings Matguide, där det kommer en massa recensioner på matställen runt om i Jönköping?

Fredag i skogen

/ LindaG / Lämna en kommentar

I går efter jobb och skola tog jag med hela familjen på promenad runt Dumme Mosse, med påföljande grillning. Min förhoppning var en så där idyllisk familjekväll, samlade runt en lägerkväll en tidig höstkväll. Min förväntning var dock lite mer verklighetsanknuten och jag var beredd på trötta och bråkiga barn, vilket snabbt skulle leda till en irriterad och opedagogisk mamma… Tror ni jag blev förvånad när vi faktiskt fick den där idylliska familjekvällen trots allt?!?!

Barnen knatade på, elden tog sig, maken och jag pratade och det var nästan lite … magiskt.

Framme vid grillplatsen gjorde vi upp eld, och jag gjorde i ordning korv med pinnbröd (med tanke på förberedelsetiden så tog jag det snabbaste alternativet och köpte helt enkelt pizzadeg på lokala pizzerian). Barnen byggde en liten koja och lekte med allt de kunde hitta, helt underbart!

Hade inte kunnat hoppas på en bättre fredagskväll faktiskt..

Det finns ju inga kantbitar!

/ LindaG / Lämna en kommentar

Nu är ju vardagen i full fart, och det är dags att lägga det jäkla vardagspusslet igen, det där som består av bitar från fyra olika pussel, i olika storlek, som ska pusslas i fem dimensioner…

Av någon anledning så har våra båda barn aktiviteter som till största del ska utövas så långt från hemmet som möjligt, verkar det som. Det är simskola på Rosenlund (tvärs igenom hela stan i rusningstid), friidrott på Råslätt (samma tid som simskolan, söder om stan) på tisdagar, dessutom typ samma tid, det är klättring på Racketcentrum på söndagar (japp, genom hela stan igen) och det är fotboll på Mariebo – den enda sporten inom cykelavstånd. Därtill vill ju gärna jag hinna med åtminstone ett enda kvällspass med typ yoga för att inte stelna till helt, och så har vi ju lördagsrutinen med träning och fika med.

Sen ska det ju såklart göras läxor, lagas mat, städas hemma och en massa annat med såklart.

Det är många omgångar simskola man suttit med på genom åren,
nu är det ju Lukas tur, klart han ska lära sig med!

Det här är ju inte på något sätt värre än för andra, men det blir ibland lite bökigt i och med att vi bara har en bil. Jag tänker lite att de svåraste åren är nu och kanske runt fem till åtta år framåt, innan de blir så stora att de kan ta sig till och från träningar (åtminstone ibland) själva. Och jag vill ju verkligen att mina barn ska tycka att det är roligt med aktiviteter, att det ska vara självklart att röra sig, stor som liten, för att inte få det inbyggda motståndet i sig som jag själv haft (och ibland fortfarande har).

Så, vi pusslar (som alla andra), och försöker ändå ha trevligt så gott det går. Jag tänker lite att jag ju måste dra ner på kraven någonstans för att inte bli helt uppstressad, så det blir nog hemmet som tar värsta smällen nu. Å andra sidan är vi inte hemma och skitar ner lika mycket… Den största utmaningen blir att få till vardagen runt maten, att få tid att laga mat och handla, så att vi får i barnen (och oss själva) bra mat så alla orkar med!

Friluftsliv

/ LindaG / Lämna en kommentar

Vilken fantastiskt skön helg det har varit! Grymt väder och en massa trevligheter på det, dessutom oerhört nöjd över hur jag utnyttjar den =)

I lördags åkte vi ut till Örserum och hyrde en kanot på Smålandsgården. 

Se där, lite lagom svettig och skitig, precis som det ska vara 😉

Måste vänja mina barn vid naturen lite mer känner jag, så de inte tycker det är läskigt med myror, barr och annat småskoj man kan stöta på….

Vi metade, dock utan minsta napp, kan bero på att det var mitt i strålande middagssol bland annat… Det simmade däremot runt en hel del stim stora aborrar, de verkade bara inte så sugna på att nappa. 

Alla utom jag badade (jag är ju inte dum, det var ju inte minst 27 grader, som jag vill ha det… 😉

Kvällen avslutades med en grillbuffé på Smålandsgården, en ljummen sensommarkväll med fantastiskt ljus! 

Dagen var på det stora hela lyckad, förutom att tålamodet hos barnen tröt extremt fort i och med att inte fisken var på hugget… Tack vare det fantastiska läget så kunde i alla fall jag och maken sitta och ta en kall öl i lugn och ro medans barnen lekte vi strandkanten, vilket gav lite guldkant på dagen för oss alla tror jag!

Lortgris

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag verkligen ÄLSKAR värmen vi har och har haft nån vecka nu, även om den inte kom förrän efter man börjat jobba. Det är nåt med värmen, och den här sommaren i allmänhet, som liksom får mig att vilja skita ner mig litegrann. Jag störs inte av att vara lite svettig och skitig, sandig eller jordig, på samma sätt som jag brukar. Dessutom blir det lite extra skönt när man ser ställer sig i duschen och spolar av sig dagens upplevelser 🙂

Idag var vi ute på Vidablick med jobbet och hade lite konferens och på eftermiddagen lekte vi klassiska teambuilding-lekar, egentligen inget fantastiskt kul som så, men vi vårt lag kom ändå i rätt bra stämning så vi skrattade en hel del. Och svettades, ska tilläggas, det är ganska varmt att vara mitt på en fotbollsplan, mitt på dagen, i gassande sol, och försöka ta sig någonstans i ett enormt gummiband.

Eftersom det nu verkar bli sista helgen med riktigt kanonväder så ville vi (=jag, och de andra får stå ut med mig) hitta på nåt kul ute, så vi ska åka ut till Smålandsgården i Örserum, hyra kanot att paddla runt i, meta lite, ev. bada (nja, alla UTOM jag i det fallet) och ha det gött i solen. Det är åtminstone min vision, det slutar säkert med att ungarna slår ihjäl varandra och jag och maken med, men vad sjutton, det blir ju vad det blir…

Kan det vara så enkelt att skitigt = roligt?!?!

Vem är den här människan?

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag är lite förvånad över mitt nyfunna sug att vandra. Jag är i grund och botten både lat och bekväm (för att inte tala om extremt frusen), så naturen är liksom egentligen inget som lockat – förrän nu.

Skorna funkar kanon, för övrigt, det känns bra att gå in dem lite kortare
sträckor nu, men jag tror inte det blir några problem en lång runda heller. 

Jag har en teori, att det kravlösa, enkla är det som behövs mest, när jobbet kräver mycket energi. Fast det räcker inte riktigt, och lite förvånat inser jag att jag inte har några större problem med att knata runt lite halvsvettig och småskitig en hel dag i skogen?

Det ska bli väldigt intressant att se om jag kommer gilla det även när inte vädret visar på 22 grader och sol (faktiskt i varmaste laget när man vandrar eftersom man gärna vill ha långbyxor och långärmat) utan kanske snarare på 5 grader och duggregn… Tänk om jag är på väg att förvandlas (åtminstone på fritiden), till en sån där hemsk människa som säger ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder….” I så fall är jag nog långt bortom räddning och den människan jag var förut kommer för alltid att vara borta, på gott och ont!

Här kommer några bilder sedan i helgen när vi vandrade runt lite på Visingsö, med make och äldsta pojken och hans kompis. Tyvärr bara mobilbilder, orkade inte släpa runt på kameran…

Sommartid är verkligen Gränna oerhört trevligt!
På vägen runt plockade vi mängder med hallon och ett gäng svarta körsbär, och tittade på både bokskogar och en stor silvergran. 

Visingsö är ju liksom helt platt, så det var en enkel led för barnen. Totalt med promenaden från bilen som vi ställde inne i Gränna, så blev det ungefär en mil, men det gick jättebra faktiskt!

Hahahaha, vi bara KUNDE inte låta bli att busa lite också… 

I egna skor

/ LindaG / Lämna en kommentar

Vi testade ju att vandra för ett par veckor sedan, och kom på att det på det stora hela var en väldigt trevlig sak att göra. Dessutom har jag ju tagit med barnen (på cykel) ett par längre rundor i skogen, vilket både de och jag har tyckt varit väldigt roligt, så jag känner nog att det här skulle kunna ge mig lite ny energi i vardagen när mycket känns lite … tråkigt.

Däremot så har jag ju inte haft så mycket till skor – när vi gick John Bauerleden gick jag helt enkelt i mina löpskor, vilket funkade helt ok, men vristerna var jättetrötta efter en dag och min ena stortånagel har än idag ett rejält blåmärke på sig, men jag ville ju liksom testa först om jag över huvud taget gillade att vandra. Sedan dess har jag letat lite efter ett par vandringskängor – men eftersom jag inte vet hur mycket jag kommer använda dem så vill jag inte lägga så mycket pengar på dem (vilket visade sig vara ganska svårt, herregud vad mycket friluftsgrejer kostar?!?!). Kom fram till att XXL har mest prisvärda skor vad jag kunde hitta, och igår hittade jag de här, som med en annan sula i satt helt perfekt!

Relativt nätta och inte så stela, höga i vristerna och lite bredare framtill – passade mig perfekt!

Självklart kunde jag inte hålla mig, så det blev en promenad runt 6 km spåret runt Hallby, ett tämligen kuperat litet skogsspår som faktiskt kan få likna John Bauerleden i miniformat. Skorna funkade kanon, det var rätt stor skillnad att gå i ett par ”riktiga” ändå. 
För övrigt så hittade jag lite bilder från vår vandring i kameran, så här kommer en drös 🙂
Jag o brossan, precis i början av leden, pigga och glada 😉

Klart man måste ha lite fikapaus med. 

Jag och maken, när vi väntar på skjuts från att ha gått hela dagen, kan säga att det var lagom motigt att ens ställa sig upp och gå fram till bilen, men vi var glada i alla fall!