Måndag

Jag är här – rent fysiskt i alla fall. Psykiskt är jag inte riktigt med idag, det KAN vara lite efterdyningar på den fantastiska kräftmiddagen hos grannarna i lördags… Herregud, mycket god mat och mycket (väl mycket?) god dricka samt en sen hemkomst gjorde att vi var tämligen trötta hela familjen igår, och lite idag med faktiskt.

Min lunchträning har kört igång som vanligt nu, det är jättesegt, men bara att pallra sig dit liksom. Börjar jag hitta på ursäkter så är det snart helt borta… Ikväll blir det kickboxing med.

Min första vecka med 5-2 fasta gick tämligen bra, det är på något sätt mycket enklare att bara ”hålla sig” två dagar i veckan än 7. Sen kanske det inte gav så mycket viktresultat som jag hade hoppats, men då får jag ju oxå räkna med att det kanske inte var den nyttigaste helgen i mitt liv. Vi får väl se hur det går nästa måndag på min ”invägning”.

Tre…två…ett…

….herregud dags att ta tag i sig själv!

Fyra veckors totalt träningsuppehåll och en, tja, fransk kosthållning har gjort att den där lite mer fasta kroppen har bytts ut mot en lite mer… mjuk? Och även fast det kändes vansinnigt motigt först, så har jag nu kommit igång med min träning igen. Sakta men säkert börjar det kännas bra igen, jag blir piggare och helt klart gladare (ok, bortsett från att man omöjligen kan vara glad de första dagarna på jobbet efter semestern).

Så, schemat för träningen ser ut ungefär som innan semester – styrketräning (så tung som möjligt) tre pass i veckan, kickboxing tre pass och kanske om nån vecka eller så att jag kanske skulle kunna tänka mig att komma igång och springa lite igen. Det är ALLRA trögast, så jag väntar på att träningssuget ska sätta in.

Men, den största nysatsningen för i höst är att jag (och maken) ska testa 5-2 fasta. Vi kollade på vetenskapens värld om det strax innan semestern, och båda två blev väldigt taggade på att prova. Nu kanske det visar sig att alla positiva effekter kanske inte alls infinner sig, men det är inget man dör av att prova (tror jag 😉 …

I korthet kan man säga att man äter som vanligt (fast jag kör LCHF) 5 dagar i veckan, och två dagar i veckan begränsar man sitt kaloriintag mycket kraftigt (600 kcal för killar och 500 kcal för tjejer). Det här ska bla trigga cellerna att komma igång med cellreparationer och ha en rad andra bra effekter som jag inte har i huvudet just nu. Det är superenkelt att hitta mycket information om man googlar, kika själva om ni är nyfikna!

Idag var min allra första fastedag (jag kommer köra tisdag och torsdag), och den har varit … intressant. Frukosten blev 500 g vattenmelon (borde valt yoghurt, så här i efterhand) och lunchen blev 5 dl toscansk tomatsoppa. Jag avslutade nu ikväll med ett ägg, och hamnade på 520 kcal, men det får vara ok. Eftermiddagen på jobbet var värst, då hade jag typ tvångstankar om att bara trycka i mig typ allt jag kunde komma på, men annars har det hållit sig hyfsat i schack. Själva hungern kommer bara i vågor och är inte så illa som jag trodde, speciellt kvällen har gått bättre än jag trodde.

Så, vi får väl se hur länge jag pallar, men jag tänkte i alla fall försöka hålla i det här augusti ut – ni får väl skälla på mig om jag verkar halka av banan 😉

Bäst att njuta så länge det varar!

Det är lite motsägelsefullt på ett sätt, ju mer vältränad jag blir desto mer ointressant är det att tex träna och äta rätt just för utseendets skull. Oftast är det ju kanske åtminstone till en viss del för utseendet man börjar, men nu känner jag mer att jag vill utmana mig själv – jag vill kunna springa snabbare/längre, jag vill bli starkare, jag vill bli bättre på kickboxing.

Ja, det är ju inte HELA sanningen, jag kör ju tex mitt ”project ass”, men det är liksom inte viktigt på samma sätt, jag står inte framför spegeln och suckar eller känner mig obekväm. Jag tror det här kan vara första gången i mitt vuxna liv som jag känner mig ganska tillfreds med hur jag ser ut, jag vet att vissa saker går inte att ändra på och det har jag accepterat, och att andra saker, som rumpan, går att ändra på själv.

Jag märker att jag blir lite entusiastisk i att få andra att träna med, men det grundar sig verkligen inte i någon illvilja eller tyckande att nån ser ut som de behöver träna, jag vill bara att folk jag tycker om ska må lika bra som jag gör nu. Det är lite som när man äter LCHF, men vill liksom gärna dela med sig av fördelarna med det till andra, just för att man mår så bra av det själv, förstår ni hur jag menar?

Och bara för att fira att jag känner mig bekväm i min kropp nu, så ska jag och mamma gå och göra våra fötter sommarfina idag – verkligen välbehövligt efter en lång vinter med fötterna i kängor och stövlar! Jag är tyvärr urkass på att ta mig tid med sånt, jag prioriterar helt enkelt inte det, men just när man ska börja använda öppna skor så blir det ju lite intressant igen 😉

Den enda före-bild jag tänker visa på mina fötter 😉 Snart ska de bli
fria efter en lång vinter!

Träning, kost och att leva

Idag är första gången sedan i lördags som jag kan frambringa någon form av ljud när jag pratar – äntligen! Men jag ska fortsätta vila rösten och prata så lite som möjligt, så det försvinner helt.

I vanliga fall när jag bara är lite förkyld så styrketränar jag ändå, men det här sitter ju ner i luftrören så det känns inte som någon bra idé. Det är ganska lätt att känna efter med, gör något mycket lätt ansträngande (typ spring uppför en trappa) – om hjärtat bankar hårt efter det så ska man nog inte anstränga sig mer (det här är min egen metod, inget vetenskapligt utan bara lite tanke bakom).

Nåväl, även om det är frustrerande att inte få träna och kroppen är rastlös så har jag liksom ändå landat i att det är inte så farligt. Jag har hittat min nya livsstil, med styrketräning och kickboxing, och om den nu får vänta en vecka så är ju inte det hela världen. Det är lite av en uppenbarelse, jag har varit så rädd att ”komma av mig” innan att varje avbrott har känts som ett misslyckande. Och vid det här laget VET jag att jag inte börjar leta ursäkter för att ”slippa” träning i onödan – så som jag gjorde förr.

Jag har liksom landat i en bra livsstil nu, både med kosten (lite utrymme för förbättring här iofs) och med träningen. Min kosthållning är helt klart påverkad av allt det jag lärde mig av att äta LCHF, framförallt snabba, förädlade kolhydrater har liksom försvunnit från menyn. Men jag är inte en LCHF’are ändå, till frukost på jobbet blir det oftast en fralla – med riktigt smör och  mycket pålägg. Lunchen blir LCHF – jag hämtar ganska ofta mat på Scandic eller Racketcentrum, och då går det lätt att välja bort kolhydrater. Det som är svårast/tråkigast är målet på kvällen – barnens middag. Här är det jättesvårt att få bort barnens favoriter (som går att laga på ingen tid alls) pannkakor (visserligen med dinkelmjöl, extra ägg och ekomjölk), blodpudding (ok, jag gillar det oxå) och korv i alla former. VAD i hela friden ska man servera istället??? De älskar lax, och grönsaker, men det blir ju liksom ganska dyrt med om man ska byta ut ”billigmaten” mot bra råvaror varje dag… SVÅRT!!!

Sen ger jag mig dessutom lite friheter på helgen, jag får ta en croissant om jag vill, eller fika en gång. Eftersom jag tränar så pass mycket så känner jag att kroppen snabbt förbrukar de kolhydraterna, och det gör att det är lätt att INTE äta onyttigt resten av veckan. Jag är ju inte ute efter viktnedgång heller, utan vill ha något jag kan leva med som känns bra (nådde min målvikt för en månad sedan och har stannat där).

Mina fasta träningsrutiner ser ut ungefär så här: styrketräning 3-5 gånger i veckan (på lunchen och på lördagsmorgonen), och sedan 2-3 kickboxingpass (kvällstid). På det här sättet påverkar jag inte familjetiden särskilt mycket, det är ju bara kickboxingen som stjäl i väg mig på kvällstid – måndag, torsdag och söndag.

Note to self: Glöm ALDRIG bort hur bra du mår efter ett träningspass!!!

Och fan vad bra man mår! Kroppen får bra mat, själen får lite fika, och jag känner mig stark och i bra form. Det här skulle man ju fattat för länge sen, när det var trögt att släpa sig ur soffan, man fikade 2 ggr/dag och inte orkade göra någonting… Nu orkar jag hur mycket som helst i jämförelse!

Oj, vad mycket text det blev. Det kan dessutom säkert låta pretto med, men strunt i att läsa då 😉 Om jag i framtiden faller i från min nuvarande livsstil så vill jag gärna påminna mig själv om att det är ganska enkelt att må så fantastiskt mycket bättre!

Målbild

Insåg en sak i går kväll när jag slösurfade lite inspiration på några träningsbloggar, det finns väldigt många olika målbilder för hur man vill se ut när man tränar mycket. Nu tränar jag mest för att jag mår bra av det, men självklart vill man även se bra ut. För mig så ser en snygg, vältränad kropp ut ungefär så här:

Eller så här:

Bilderna lånade från Malin Jensens träningsblogg – hon brukar ha fina motivationsbilder. 

Alltså kvinnliga former och en fast kropp, fast inte direkt ”musklig”. Motsatsen för MIG då är den här bilden:

Från Annas sida. Förlåt Anna. 

Alltså när det blir senigt, hårt och okvinnligt. Men det knepiga är ju att de flesta (speciellt tjejer) verkar tro att man blir så här när man tränar tungt på gym, men det är ju faktiskt samma typ av träning som ligger bakom de översta bilderna med. Till en viss del handlar det ju om att balansera fettprocenten, är man för mager så blir det senigt och hårt, en viss del är gener, men tränar man inte så där riktigt extremt som Anna gör så blir det inte den typen av kropp man får.

Sen lägger jag inte värdering i hur folk ser ut, men jag har ju såklart en bild av vad jag SJÄLV tycker är en vacker, vältränad kropp! Hur ser din perfekta bild ut?

Ego

Det dyker upp lite frågor då och då nu för tiden, om hur mycket jag har gått ner. Det ser nog mer ut än vad det är (ca 5-6 kg från förra sommaren ungefär), för i omkrets har jag minskat ganska mycket mer. Tittar jag på gamla kläder har jag gått ner 2-3 storlekar, och kan nu ha medium eller 38 på de flesta toppar, och 38-40 på byxor (29-30 i vidd om det är jeans, här är helt klart lättast att se en stor skillnad!). Jag är ganska nöjd med hur jag ser ut nu (förutom möjligen rumpan då 😉 , kläder sitter ungefär som jag vill att de ska göra, och det är mycket det jag går på. Helt bekväm naken eller i bikini kommer jag nog aldrig bli, men det beror nog mest på hjärnspöken.

Däremot är jag absolut inte ”färdig” med mig. Jag vill bli starkare, snabbare, bättre på kickboxing, springa, klättra… ja ni ser ju, jag vill använda min kropp så mycket som möjligt. För det är ju det som är den stora skillnaden, att det inte är en motig ”vägg” när man ska göra något jobbigt, det är kul att utmana kroppen och få använda den, precis så som det var tänkt från början…

Min största utmaning är och förblir löpningen dess värre… Hade först tänkt försöka jogga/lunka/krypa hem från jobbet idag i det fina vädret, men eftersom jag har mässa i dagarna så måste jag jobba sent i morgon och var därmed tvungen att hämta barnen idag (och då har jag ju bilen, det finns ju gränser). Men jag hoppas att det blir fler möjligheter, även om jag egentligen absolut inte vill jogga utmed vätterstranden (jag är mil ifrån min målbild på en hurtig tjej som glatt skuttar fram med svängande hästsvans och ett leende på sitt avslappnade ansikte – och då pratar jag inte om längden på mitt hår…).

Kanske att det nån gång blir en helkroppsbild med före- och efter, men man ser även en del på ansiktet och runt nyckelbenen att det är skillnad. Det här fotot är någon vecka gammalt, när vi var hos min bror. 
Det här är från förra sommaren, när jag tyckte att jag redan var i rätt god form, speciellt jämför med tidigare år. Men ändå är det härifrån jag mäter att jag gått ner nu, så det är STOR skillnad mot nu ändå. 
Här är ett från 2010, innan någon träning överhuvudtaget. ‘nuff said. 

Har såklart en halv miljon bilder på barnen och en hel drös på maken, men inte så många på mig… Vet att jag inte är ensam om det här ”problemet” 😉

Det knepiga när jag kollar på bilder tillbaka är att jag inte riktigt såg hur jag såg ut, i mitt huvud tror jag att jag tyckte att jag ser ut som jag gör nu. Om jag nu ser ut som jag tror att jag ser ut nu 😉 (hängde någon med där?)

Nu är jag rätt slut, har inte varit någon träning idag men väl en genomkörare med lite trädgårdsarbete och en aktiv dag på jobbet, och dessutom är jag riktigt trött i kroppen sen i går (och förrgår, och förrförrgår, och … ), så nu tänker jag kolla Game of Thrones innan jag totalt däckar ihop här!

Kanske ingen rekommenderad bantningsmetod…

…men efter en veckas minimalt intag av föda har jag gått ner ca 2,5 kg och ligger nu otroligt nu under mina sketna 70 kg 😉 Vet att det lär vara högst tillfälligt och antagligen har jag gått upp dem redan till nästa vecka, men vad sjutton, jag kan väl vara lite glad över det nu en stund i alla fall, hahaha…

I morse var det en mycket försiktig comeback till träningen, lite styrketräning på gymmet i luuuugn takt. Det var mest bara väldigt, väldigt skönt att dels komma ut ur huset lite och sen att få röra på sig lite – all form av konditionsträning får nog däremot vänta ett par dagar tippar jag på. Enligt de övriga där såg jag tämligen blek och skakis ut efter dock… Efter blev det i alla fall fika på centralkonditioriet med resten av det tränande gänget (idag var vi 5 tränande, en medföljande och 3 barn, så det blev ett gäng) – mysigt att få lite social samvaro med =)

Eftermiddagen spenderade familjen (förutom Oliver som av nån anledning ville följa med mormor till Ullared?!?) på lite möbelvaruhus för att reka lite inför tillbyggnaden. Vi väntar fortfarande på bygglovet, men jag har haft lite mailkontakt med dem och det verkar inte bli några konstigheter så vi håller tummarna!

I morgon bitti ska jag upp till jobbet och jobba fram till lunch (minst) eftersom jag har en mässa som börjar då, så det får bli en ganska tidig läggning av mig själv idag tror jag. Ha en bra helg!

Mot strömmen

De flesta människor jag känner har en viss tendens att kanske plocka på sig ett kilo eller så runt jul, men av någon anledning är det (nästan) alltid den enda tiden på året när jag har en möjlighet att kanske gå ner ett kilo istället. Teoretiskt så gillar jag julmaten, dvs jag gillar de olika beståndsdelarna, men dels blir jag väldigt, väldigt fort trött på den och dels blir det liksom för mycket när allt är på en gång. Julgodis och sånt gillar jag inte heller, det enda jag kan äta lite av är en rocky road på mörk choklad och jordnötter, allt blir för sött och sliskigt.

Jag är rätt glad över det här, även om nu folk har en tendens att bli lätt irriterade när man berättar det, men då ska man ju oxå komma ihåg att övriga 11 månader om året är det det omvända förhållandet som gäller…

När det gäller träning så har den fått lite fart igen efter alla sjukor, kickboxingen blir fortfarande ”bara” två gånger i veckan pga att maken ska hinna träna med, men jag har hängt med en kompis och tränat på gym lite med, och åtminstone så här i början känns det som det ger ganska snabb effekt. Har jag bara bra sällskap och coaching verkar det faktiskt som om det till och med kan vara ganska roligt att gymma =)

Höstens livsstil?

Spatserade med Oliver till fritids i morse i härlig, krispig höstluft. Det hade känts fantastiskt, om det inte var för att det bara är 9 augusti och det borde vara sommarvärme nu… Nåväl.

Det här kommer mest handla om träning och sånt, så är ni varnade ni som inte tycker det är så intressant 😉

Alltså, jag kommer utgå ifrån att det är lite höst nu, eftersom det känns som det, och med höst kommer ju som alltid nystart med träning, kost och helst även lite nytt i garderoben (äääääälskar höstkläder och ser sjukt mycket fram emot släppet av House of Lolas höstkollektion. Så, vad ska jag då lägga upp för taktik?

Maken och jag diskuterade lite kost hemma, det är ju liksom lättast om man är med på det båda två, dels får man stöd och dels äter man ju samma saker hemma. Jobbigt om han sitter och mölar (jönköpingska för vräker i sig) chips eller nåt, om inte jag oxå ”får” äta det, speciellt med min bristande karaktär. LCHF mår man ju fantastiskt bra av, även om jag inte går ner ett gram av det, men jag är ärlighetens namn rätt trött på det (där ligger ju den uteblivna viktnedgången som ett stort moment). Kaloribanta har jag alltid avskytt, och bara för att jag nu inte vill äta ren LCHF så har jag ju inte glömt allt jag lärt mig, så det blir det absolut inte. Vi landade till slut på något åt GI håller, eller egentligen ”sunt förnuft med allt man lärt sig från LCHF”, vilket ger en lite mer godtycklig kost – undvik kolhydrater om det går, annars äta med lågt GI. Största skillnaderna blir nog att vi äter lite fröknäcke, lite müsli, lite mindre fett (fast fortfarande fullfettsprodukter) och så frukt. Alltså, en kost jag kan leva med utan att känna att jag missar något, dessutom kommer vi säkert äta nåt gott på helgen, men eftersom vi tränar en hel del så kommer jag nog göra det med gott samvete. Kanske borde kalla det ”Linda-dieten” och bli rik på det? 😉

Mål? Skulle väldigt gärna komma under 70 kg, men jag är inte superfokuserad på det så länge som jag känner att kläder och sånt sitter ungefär som jag vill. Vet dessutom hur svårt jag har för att ändra min vikt, jag går inte upp så lätt (skönt) och jag går definitivt inte ner lätt (inte så skönt), så min kropp verkar gilla läget även om inte jag gör det alltid.

Träning då, tja här är det mer som vanligt. Fullt ös med kickboxingen (än så länge är det bara sommarträning, men snart drar den vanliga igång med) så gott det går med tider och allt annat som ska hinnas med, och så stödja upp lite med löpning (jogging, digerdöden, pest och kolera, kalla det vad ni vill). Älskar känslan av att ha en stark kropp, så det känns inte som någon större uppoffring att lägga ner tid på träningen-

Mål? Tja, jag skulle verkligen vilja springa 5 km på under 30 minuter, nu ligger jag strax under 32 minuter men min jävla lungkapacitet gör att jag inte kan öka för tillfället.

Känns egentligen som en ganska flummig nystart på hösten, men egentligen kanske jag snarare modifierar förra årets leverne för att må ännu bättre.

Så, nu har jag fått ner det lite på pränt, det är sjukt skönt att formulera sig lite runt sånt här för min egen skull, tror inte det är så intressant att läsa om men det ger MIG en hel del. Vad har ni för planer/mål till hösten?

Kropp och knopp

Mitt knä har känts ganska bra en tid nu, och det är snart dags att börja träna på det igen. Det är fortfarande känsligt när det gäller att sitta på huk eller anstränga det mycket i böjt läge, men jag hoppas i alla fall att det håller, för på söndag hoppas jag att jag kan börja träna igen! Nu är målet att dels komma i fatt och ta igen det jag missat så att jag kan gradera upp till orange bälte, och dels att jag ska lyckas ta tag i löpningen igen så att jag klarar att springa 5 km, HELST på under 30 minuter men en sak i taget.

Jag hoppas lite att jag inte blivit alltför försoffad av den här påtvingade vilan, så ni får gärna heja på mig lite om jag försöker komma undan 😉

Till skillnad från många som tränar så här på vårkanten så är mitt mål absolut inte ”beach 2012” eller ens 2013 för den delen, utan mest känner jag bara att jag mår väldigt bra av det. Det är en härlig känsla att känna sig stark och att man har kontroll över sin kropp! Sen skulle jag EGENTLIGEN vilja bli av med en sisådär 5-8 kg till, men jag ORKAR verkligen inte engagera mig i det just nu… Det är ju bara att köra LCHF, det vet jag ju, men just nu känns det inte som att jag orkar försaka en och annan sötsak, eller gå ifrån att äta min älskade frukostfralla på jobbet, så det får vara som det är just nu.