Ett litet steg för mänskligheten

Idag ska jag åka och köpa en begagnad crosstrainer. Det lär väl bli en upplevelse, har aldrig använt en innan, men jag avskyr motionscyklar, så då kändes den som ett bra alternativ. Tanken (!) var att jag ska kunna trampa på den på förmiddagarna när Oliver är på dagis och Lukas sover.

Det finns egentligen bara en sak jag oroar mig väldigt för – jag känner mig själv så pass väl att jag vet att både motivation och karaktär gärna överger mig så fort de bara får chansen! Men vad tusan, jag får väl sälja den vidare i januari då, när alla andra ska börja sina nya liv…

Så, önska mig lycka till! 😉

Bättre än ett pass på Friskis

Har nu fått den tveksamma förmånen att dela förkylningen med min man och Lukas, men men, den är inte så jättefarlig. Lite jobbigare för lillen, bökigt att suga på nappen när man är täppt i näsan och då vaknar han typ var 5:e minut och är arg/ledsen…

Imorrn ska mormor passa Lukas, och jag ska ta med Oliver till Monkey Town! Det har känts att han har blivit lite lidande på sista tiden, så det ska bli jätteskönt att vara bara med honom en dag. Har dessutom redan planerat matsäcken, så den passar in i mina dagliga kalorier 😉

Idag har jag faktiskt hunnit plocka undan lite här hemma, känns skönt att kunna ta sig fram utan att snubbla på leksaker VARJE steg, även om det borde kunna räknas som motion att hoppa fram och tillbaka på ett ben medans man säger … inte så snälla saker.

Angående det där förresten, när man ska välja vad man har gjort för motion på viktklubb så finns inga av mina alternativ med? Typ jaga 4-åring, klä på 4-åring OCH 4-månaders, hinna till dagis, vagga 4-månaders i famnen osv… Eller borde jag kanske räkna det sista som att lyfta vikter?

Snart får jag kramp i armen!

Suck, idag känns det rätt trögt att vara småbarnsförälder. Lukas är gnällig och varken sover eller äter ordentligt, och även om jag VET att det inte varar för evigt så känns det så just nu… Längtar till han kan sitta själv utan stöd och plocka med leksaker, så han inte är frustrerad hela tiden när jag inte bär runt på honom. Så så här sitter jag nu när han somnade i famnen.


Oliver har nån paus i sin 4års-trots och är världens goaste däremot, väldigt skönt!

Har tagit tag i mig idag och anmält mig till viktklubb, känner att jag behöver få lite fart på mig om jag ska bli av med gravidvikten nån gång, så om jag nu berättar det här så kanske jag kunde kämpa lite mer tänkte jag. Önska mig lycka till, det behöver jag!!!