Jag har varit i Stockholm med jobb, så jag har inte riktigt hunnit med att hantera bilderna från min och F’s utflykt i helgen, men här kommer de nu!
Det var faktiskt en helt otrolig dag. Vi var båda vid gott mod, det var lagom långt att gå (en timme enkel väg, ca 3 km, men då stannade vi och undersökte saker lite varstans) och framförallt var det helt magiskt väder! Här kommer en riktig fotokavalkad….
Vi hade ju helt perfekt väder, kyligt men nästan vindstilla, och soligt. Men dagen innan hade det kommit en del hagel……vilket bland annat gav fantastiska rökeffekter där solen träffade marken. Vi hade ju inte bråttom, så det fanns gott om tid att undersöka vad skogen hade att bjuda på. Både fina flugsvampar….…och små porslintomtar (??) undersöktes. Sträckan att vandra blev ca 6 km tur och retur, vilket kändes som en lagom ambitionsnivå för dagen. Det är John Bauerleden vi följer här, en liten bit av den. Gilebosjön står det på en skylt vid grillplatsen, men kollar jag i kartfunktionen i mobilen säger den Pukasjön. Oavsett namn så är det en av de finaste grillplatserna vi varit på, med en egen liten brygga ut över sjön. Eftersom jag var ensam vuxen kunde jag inte bära med egen ved – och den som fanns på platsen var väldigt blöt – så jag hade med ett smidigt litet spritkök. Till lunch blev det kolbulle, lika gott som alltid. Smidigt!F fokuserade framförallt på de grillade marschmallows som utlovats till efterrätt, och täljde grillpinnar. Ska dock inte säga nåt, eftersom jag själv var tämligen fokuserad på att äntligen få mitt kokkaffe. Njöt också av solen, dokumenterat av F. Mätta och nöjda efter mat och fika. Eller ja, inte helt nöjda……för det önskades också att vi skulle försöka göra upp eld, trots blöt ved, att leka med och elda saker på. Och japp, klart han får testa att elda då (under uppsyn såklart), men efter ett tag konstaterades att förutom små stickor, löv och granbarr så fick vi inte så mycket av rejälare ved att brinna. Kunde suttit här i många timmar till……och han med, tror jag. Vi vände inte hemåt förrän efter nästan tre timmar, när allt hade testats att elda på, som man fick elda. Mycket nöjd pojk som hittade en skägglav som såg precis ut som ett riktigt skägg. Vi var överens om att kanske skogstomtarna fick sina skägg så här.
Allt som allt så njöt vi båda av en väldigt fri, lugn och härlig dag – i en fantastiskt vacker natur. F gillade också att vi gick precis bredvid de stora vindkraftverken i Skärstad, som var spännande att se på nära håll. Vill ni se ännu fler bilder, och lite filmer, så finns det mer på instagram.
Det blev en dag i söndags med perfekt väder för vandring tillsammans med Filip. Hög, klar luft och strålande sol, ca 15 grader och vindstilla. Vi packade en ryggsäck med mat, och en med ved (tur det för det var slut på grillplatsen) och sen knatade vi – från norra änden av Ramsjön, söderut till Pukasjön, utmed John Bauerleden.
Fotograf: Filip
Och så själva fotografen då!
Jag hade beräknat att det skulle vara omkring 5 km enkel väg, det visade sig bli 6 km, i tämligen kuperad men väldigt omväxlande och vacker terräng.
På vägen plockade vi ett par deciliter blåbär, till desserten. Fotograf: Filip
Filip fick direkt för sig att han ville ha min kamera, så med den på magen skuttade han fram, runt, tillbaka och överallt och fotade. Tror lätt att han nog gjorde 50% längre sträcka än oss, och jag är grymt imponerad över att han orkade. Vi vuxna var rätt trötta när vi kom tillbaka liksom. I alla fall, några foton i dagens inlägg är tagna av honom!
Lite suddigt, men kul att för en gångs skull ha foto av oss båda.
Mycket stolt över sin prestation på vandringen!
Jag trodde VERKLIGEN inte att det skulle vara tomt när vi kom till vindskyddet vid Ramsjön, det var ju perfekt väder, men vi var helt själva där. Verkligen magisk plats att pausa och grilla på! En egen brygga fanns det med, och ryktet säger att EN i vandringssällskapet badade i en tämligen kall sjö…
Första gången vi varit på en grillplats med tillhörande brygga – det var ett vinnande koncept
Fotograf: Filip
Självklart blev det massa gott att äta med, Quesadillas med räkor, lime och chili till oss vuxna, Filip fick istället skinka i, och sen blåbärskrabbelurer med pekannötter och lönnsirap till efterrätt. Sjukt gott!
Varmt, salt och ost-geggigt. Mycket tillfredsställande.
Klart man kan ha med ett paket gifflar, men det här är ju en annan njutning i. Hade verkligen längtat efter att både göra kokkaffe och grilla mat.
Man kan ju inte säga annat än att det är tvära kast i vädret – från typ 28 grader och medelhavsvärme till att det var FROST när jag klev ut i morse? Termometern visade på 3 grader vid 06:30, men det måste dippat ännu mer. Tur vi hade stängt till växthuset ändå – och många blommor ser ok ut, det verkar inte ha varit så ”hård” frost (eller vad man ska säga).
Jag kände ändå efter förra helgen att jag är redo för hösten nu – främst är jag redo för den vila den för med sig. Det som inte hunnits med ute nu får liksom vänta – eller ja, självklart är det saker kvar att göra, som att ta in resten av det som är ätbart, slå ängen (alldeles för sent jag vet) och hösta in landen, men det känns som att det är sånt som jag har hela hösten på mig att göra. Det känns väldigt vilsamt att gå in i hösten nu, och jag är SÅ sugen på att göra lite trevliga saker som inte är gårdsarbete känner jag, som att träffa vänner, kanske gå på nån AW och mest av allt har jag ett nästan fysiskt behov av att få ge mig ut i skogen och vandra – så det ska vi göra!
Planen, om inget händer, är att vi ska gå en bit på Bauerleden i helgen med de som vill hänga med i familjen. Det KAN innebära att även O följer med, men mest troligt är det att det bara blir jag, maken och Filip – jag är väldigt osugen på att behöva övertala nån motvillig tonåring känner jag, då kan de lika väl stanna hemma. Den här dagen är liksom till för att vi som vill vandra ska ha det riktigt trevligt! Jag ska packa RIKTIGT god matsäck med, så det blir 100% njutvandring. Tror jag ska göra Heta räkquesadillas som lunch och Blåbärskrabbelurer med lönnsirap som dessert.
Planen är att gå från 8 och sen till 6 eller 5 beroende på vad Filip orkar – och sen tillbaka då efter en ordentlig paus.
Jag får en SÅN lyckokänsla i kroppen av att bara ha det här inplanerat! Det är som hela kroppen tar ett välbehövligt andetag i frisk höstluft, och axlarna sjunker ner en decimeter. Det dagen hänger på är ju dock att Filip är på rätt humör för att vandra såklart, men han brukar inte vara svår att ha att göra med – gäller bara att ta med lite gott att äta på och egen kikare, kniv och en skogsbok som man kan bocka av saker i. Såklart måste man hitta en perfekt vandringspinne med!
(Inser ju själv hur lätt det här kan gå åt skogen (no pun intended) och bli en dag som INTE blir bra, och hur jobbigt JAG kommer tycka att det är om det inte blir bra. Men men, ibland måste man leva farligt….)
Paella är en sån där perfekt sommarräddare. Den är lätt att göra till många, den är lätt att anpassa, det går att göra en lite billigare ”vardagsvariant” och det går att göra en lyxigare version. I princip alla allergier går också att justera efter (kanske inte alla samtidigt, men ni fattar). Vi har en stor muurikka, tror den är typ 110 cm i diameter, och ganska ofta maxar vi ut den. Maten har en tendens att se lite ut på stekhällen, men sen när man lägger upp den räcker den oftast till många. Idag häftade jag lite och ville ha portioner, så vi gjorde nog ungefär 8-10 portioner skulle jag säga, men jag har försöka anpassa receptet nedan till ungefär 6 portioner. Vi använder den vanliga stekhällen till Muurikkan, men det finns ju även en plattare paella-panna med lite högre kanter vet jag.
Vardags-Paella på Muurikka, ca 6 portioner
6 dl risottoris (avorioris eller liknande) 1,5 liter buljong (dvs kokande vatten och buljongtärning eller fond, jag använder en blandning av grönsaks- och kycklingbuljong) 1 gul lök eller några schalottenlökar 3-4 klyftor vitlök matolja 2 dl vitt vin 1 paket saffran lite chilipulver, gärna rökt ca 600 g kyckling i bitar 4-6 kryddiga korvar 3 valfria paprikor, jag tog Karli (gröna paprikor) lite champinjoner ca 3 dl frysta gröna ärtor
När man gör mat på någon form av stekhäll så gäller det att verkligen ha förberett allt innan, för när hällen väl är igång och varm så kommer du inte kunna gå därifrån. Hacka lök, skär korvar och grönsaker och lägg i olika skålar, så det är lätt att bara tillsätta på hällen. Häll över saffran och chili på löken med när du ändå är inomhus, så blåser inte allt saffran bort. Aioli är bra om du gjort i förväg, eller köpt färdig, så blir det enklare 🙂
Har du en mindre stekhäll så kan det vara bra att steka kött och korv först och lägga det åt sidan i en skål ett tag när du gör riset.
Ok, om allt är förberett så värmer du på stekhällen. När den är varm häller du matolja på kanterna (det rinner in mot mitten) och fräser lök, vitlök och kryddor en liten stund. Tillsätt riset och låt det bli lite blankt med, innan du häller på det vita vinet. När man tillsätter vätska till riset så får man liksom platta till riset lite, så det kan koka i vätskan. Tillsätt sedan buljong (varm) allt eftersom det kokar in i riset, och vänd försiktigt runt det i mitten av murrikan. Samtidigt som du börjar mata riset med vätska så är det också dags att steka kött och korv på kanterna. Efter typ 10 minuter så lägger du också till paprika och svamp.
Skulle riset inte bli färdigt kan det vara bra att ha lite hett vatten att tillsätta, beroende på ute-temperatur så kan det bli så att man behöver tillsätta mer vätska. När allt precis är färdigt (dvs när riset är nätt och jämt mjukt och allt kött är genomstekt) så häller du över dina ärtor, det går bra direkt från frysen för de tinar på några sekunder. Vill du så kan du värma på ett gott bröd på kanterna på stekhällen, samtidigt som du samlar själva risotton i mitten av hällen.
Servera risotton med aioli och ett gott bröd!
Som jag sa, den här går att variera i oändlighet. Lyx? Toppa med musslor och räkor. Fiskätande vegetarian? Kör med fisk och vegetariska korvar, kanske lite grilloumi eller liknande. Ni fattar!
Det här är så simpelt så det är knappt ens ett recept – men det kan ändå vara bra att skriva ner vad man kan ta med sig och äta ute ibland, så man inte glömmer något hemma. Dessa recept är utan angivelse för hur många de är till – du får själv välja hur många ni vill ha var helt enkelt!
Pizzapockets
Tortillapockets (finns vid övriga taco-prylar) Riven ost (gärna mozzarella) Strimlad skinka Tomatsås
Lägg lite tomatsås i skalet på varje ”pocket”, fyll med riven ost och skinka. Grilla i stekpanna (eller direkt på galler om du kan ha det en bit upp så de inte bränns) utan fett, tills osten smält – vänd en gång under tiden.
Vi hade med hemgjord guacamole och doppade i med – det var extra gott!
Utrustning du behöver till Pizzapockets, utöver något att elda: Stekpanna Stekspade Tallrikar Sked till tomatsåsen
S’mores
Bragokex (funkar säkerligen med massa olika kex, men tyckte själv att Brago blev väldigt bra!) Marschmallows
Trä marsmallows på en pinne och rosta försiktigt tills de är lätt gyllene. Kläm en grillad marschmallow mellan två kex och ät!
I dag har vi gjort något jag varit sugen på SÅ länge nu, men som inte prioriterats på ett tag, jag tog nämligen med HELA familjen på vandring (inte illa pinkat när man har barn som är 6, 13 och nästan 17 år, bara det). Inte så långt från oss så korsar John Bauerleden vägen till Bunn – och därifrån och mot Jönköping hade jag googlat fram att det fanns ett vindskydd ”på lagom avstånd”. Tänkte typ 2-3 km enkel väg, men det var ganska exakt 4,5 km dit, vilket också innebar att 6-åringen gick nästan 1 mil sammanlagt! Det var dock faktiskt inte så värst mycket gnäll från någon, tror att barnen faktiskt förstod min önskan att vi skulle vandra ihop och ansträngde sig lite extra – så oerhört uppskattat och det gjorde mig himla glad. Hade iofs fjäskat för dem med valet av mat och fika med, mer om det strax.
John Bauerleden är ju rent generellt otroligt vacker, vi har gått en bit av den innan, men inte så här långt norrut. Skogen är verkligen en ”John Bauer-skog” och det är inte svårt att se vart han fått sin inspiration ifrån. Lite komiskt var dock att det pågick någon orienteringstävling i krokarna i dag, så det sprang orienterare precis överallt kors och tvärs, blev riktigt underhållande faktiskt.
Nästan överallt var marken täckt av mossa – ett mjukt, grönt täcke som nästan gnistrade där solen letade sig ner mellan träden.
Lyckas ALDRIG fånga det fantastiska djupet som är i riktigt vacker skog, men vi njöt av det likväl. En liten bäck, spännande att korsa när man är 6 år.
Små ben behöver inte ha bråttom, att få vila uppe i ett älgtorn en stund kan vara välbehövligt, även för stora ben.
Egen ryggsäck med kikare, fågelskådarbok och skogsbok för barn var toppen i pausen. Överallt fanns mjuka ”kuddar” av mossbeklädda stenar och stubbar. Vindskyddet var rejält med en bra grillplats – och bakom fanns utedass och soptunnor. De minsta benen lade sig ner att vila i säkert 2 minuter innan de sprang runt vindskyddet igen. Men de lite större tyckte det var desto skönare att sitta och vila en stund. Så glad över att ha fått med även han som snart blir 17! Inte för han brukar vara så svårövertalad, men ändå. För hans del blir det scouthajk med vandring nästa helg, så det här var lagom uppvärmning. Jag nämnde ju att jag fjäskade lite med maten, så det var ”pizza-pockets” (recept finns här)……och S’mores till kaffet! Har faktiskt inte gjort riktiga innan, gjorde med Bragokex idag och det var en höjdare ändå måste jag säga! Sen skadar det ju heller inte att marschmallowsen är lätta att grilla för var och en själva, och de är goda att äta utan kex med!Jag var faktiskt med, jag också 😉
Det tog ungefär 1 h 45 minuter att gå de 4,5 km enkel väg, i Filips tempo och med lite pauser för vila och skogskissning. Så skönt att inte ha bråttom någonstans, utan bara kunna vara ute och gå i det tempo man känner för. Stigen varierade förresten från liten skogsstig (ibland med nedfallna träd mitt över) och lite bredare traktorstig, ganska kuperat men ändå ok för små ben (inte för barnvagn dock!).
Det blev lite olika tempo ibland, men vi väntade in de som skulle knyta skor eller fixa vandringspinnar, så det blev bra ändå.
Kort sagt (eller det blev visst ett långt inlägg) så var det en kanondag! Enda minuset var en fästing på Filip samt ett mindre antal älgflugor som dock inte satte sig på någon. Vi är ju visserligen ute på gården i princip varenda helg, men det blir mer att var och en går och grejar med sitt, det var väldigt trevligt att få tid att prata med alla och göra något tillsammans idag – det gör vi om snart igen!
Idag tänker jag bjuda på en riktig bildbomb, för det har ju varit fantastiskt väder OCH jag har haft kamera + mobil på mig nästan hela dagen. Absolut varning för att det här kommer vara grov reklam för att bo på landet! (Dock ej sponsrat – haha, jag kanske skulle betala mig själv för att göra reklam för att bo så här??)
Det var ju hur soligt och härligt som helst idag, men också ganska kallt. Dessvärre för oss – för vi hade en massa små projekt och sysslor vi tänkt få uträttade under dagen, men allt som har med stängsling, stolpar och gräva fick liksom vänta, det är ju tjäle överallt. Så, vi fick tänka om lite, för ute vill man ju gärna vara i solen. Vi hade en liten gäst idag också, Filips bästa kompis, så vi började med att grilla lite krabbelurer ute.
Jag fick hjälp av Lukas att fota lite med, kan ju vara kul att själv få vara med på bilderna ibland också. Nygrillade krabbelurer lockar till och med ut tonåringen…
Vi satte oss i lä vid picknick-kullen och stallet, på stålbänkarna jag fyndade alldeles gratis hos en man som rensade ur trädgårdsförrådet. SÅ bra när man har stora ytor och gärna vill ha en sittplats till hands utan att behöver gå ända till huset… De är lite rostiga, orkar jag så ska jag slipa och måla till dem framåt sommaren – men de funkar ändå så länge.
Sen ville man ju ändå liksom GÖRA nåt – det är alldeles för kallt för att bara sitta still ute, även mot en södervägg. Jag kom på att det fanns ett par gamla döda träd på en av kullarna, så jag letade fram motorsågen och gjorde mig extra fashionabel med looken ”hjälm ovanpå mössa”.
Tur att man redan är gift!
Fler blev inspirerade och Lukas fick en yxa och har härmed huggit ner sitt första egna träd! Inte illa, för det var riktigt hårt trä!
Välförtjänt stolt!
Sen blev det dags att åka och hämta ett lass hö från en dam i området som skulle tömma sitt höloft – gammalt hö, men det funkar ypperligt som bäddmaterial till grisarna och till hönsens reden. Det var dock lite dammigt, så när vi skulle tömma hela släpet så drog jag på mig nästa mundering:
Det var nog bra, för när vi lastade släpet så nös jag som en tok, hahaha… Men alltså, det ÄR så tacksamt när man kan få sånt här och dessutom gratis – de blir av med det de inte vill ha och vi får möjlighet att få sånt vi behöver. Glad blir man då! Filip och hans kompis åkte ”modernt hölass”, alltså i bilsläpet med hö när vi rullade fram det på gården, och hade väldigt roligt med att hoppa runt i det. Kommer absolut hitta hö ända in i kalsongerna där tror jag… Grisarna fick hela huset fyllt med hö och det kan behövas nu när det blir ganska kalla nätter framöver.
Alltså det har varit en fantastiskt dag, jag är sådär skönt trött i kroppen och känner mig lite väderbiten. Än är det för klen sol för att det ska ge några fräknar, men om nån månad eller så kanske det kan komma några. Nu ska jag nog orka med två ganska mastiga dagar i inledningen av nästa vecka tror jag!
Det här kvalar nästan inte in som ett recept, för det är bara 4 ingredienser – som dessutom egentligen redan är färdiga i sig själva – men det är så himla bra mat att göra utomhus så jag vill ändå tipsa om det! Nu är vi ju ganska många (5 med barnen) så vi gör de här på en mindre muurrikka, men är man tex bara 2-3 personer funkar det ypperligt på en mindre jägarpanna (eller att göra i omgångar). Det här är gångbart även som mat inomhus såklart, men som vi ju alla vet så är ju allt godare att äta utomhus!
Det finns lite olika sorters gnocchi, jag gillar bäst den som till största delen består av potatis, de billigare sorterna är mest mjöl i .
Gnocchi och sidfläsk, ca 5 portioner
2 påsar gnocchi ca 400 g stek- eller sidfläsk 2 dl frysta ärtor lite olja att steka i salt
Skär fläsket i bitar (kanske redan hemma) och börja fräsa till det i olja – det behöver inte vara färdigbrynt för det kommer det bli ändå sen, men så att alla bitar är genomvarma och inte råa längre. Tillsätt gnocchi och låt det fräsa och brynas tills de är helt genomvarma och mjuka och har fått en krispigt guldfärgad yta. Salta lite och tillsätt ärtorna (direkt från frysen går bra), blanda runt tills ärtorna tinat. Servera med lingonsylt eller rårörda lingon.
Enklare än att grilla korv till och med!
Vill du hellre äta vegetariskt så strunta i fläsket och tillsätt istället lite friterad lök vid servering! Smidig mat att ta med, alla gillar den och det bli väldigt lite skräp att ta hand om i efterhand – bara några plastpåsar (som vi ju givetvis tar med tillbaka, eller hur?).
I helgen var vi ju på utflykt, och eftersom våra blåbärsbuskar just nu är fulla av stooora amerikanska blåbär så plockade jag en skål och gjorde en variant på krabbelurer. Det går ju såklart även ösa i nyplockade blåbär direkt på plats, då kan du plocka dem i skogen! Blåbär och pannkakor har ju sin smakkompis lönnsirap (en favorit, men det vet ni ju), så istället för att vända krabbelurerna i kanelsocker ringlade vi på lite sirap. Alltså det kan vara något av det godaste vi ätit, men det säger jag ju i och för sig ofta om sånt vi äter utomhus…
Serveras såklart med kokkaffe….
Det här receptet är lagom till fika för ungefär 4 personer, eller som lite lättare lunch/mellis för 2-3 personer. Bara att dubbla vid behov alltså!
Blåbärskrabbelurer, lagom till fika för 4 personer
3 dl mjöl (jag använder alltid dinkel) 1,5 dl fullkornsmjöl 2 ägg 1 dl socker 1,5 dl mjölk 2 tsk bakpulver 2 tsk vaniljsocker 0,5 tsk salt Blåbär efter tycke och smak, jag hade i ganska mycket, kanske runt 3 dl. Smör eller olja till stekning Lönnsirap till servering (det går ju bra med vanlig sirap med, eller att vända dem i socker)
Blanda alla torra ingredienser, rör sedan ner mjölk och ägg till en slät smet. Rör ner blåbären om du har med dem hemifrån, annars gör du detta på plats vid elden. Häll upp smeten på någon form av flaska eller termos, jag brukar använda en tom ketchupflaska eller juiceflaska. Har man blåbär i måste man ju dock skruva bort hela korken när det ska ut, annars är det perfekt att trycka ut smeten.
Passa kanterna!
Värm en stekpanna över eld, häll i olja eller smör och dutta i små ”plättar” av smeten. Vänd när de är gyllenbruna, och när de är klara lägger du upp dem och ringlar över lite sirap och lägger till färska bär. Supergott!
Den som kikat på mitt insta vet redan att vi hade en himla trevligt dag i skogen redan i går, fast på ”hemmaplan”, men idag blev det en tripp till Västanåleden. De stora grabbarna har ju varit på scoutläger hela veckan, så det fick stanna hemma om de ville (det ville de), så det var jag, maken, Filip och så Nala såklart. Hon är ju en sån himla tonåring nu, i går var hon jättefin att gå med och hur mysig som helst, idag var hon dragig, skällig och rätt jobbig. Nåväl.
Alltså han är så söt, den här lille. Mvh ”inte alls partisk”Det är ungefär lika mycket passande av de där två.
Det är sådär lagom långt att gå, 2,2 km enkel väg, och vi hade tur och kom fram till ett ledigt vindskydd. Planen för idag var ett nytt recept (kommer upp i morgon) på blåbärskrabbelurer med lönnsirap… ALLTSÅ! Ni ska få en tjuvkik från bilderna jag tog:
Ni fattar va?
Så fruktansvärt gott det blev, och så självklart lite kok-kaffe till med…
Favvo-muggen!
Det var perfekt väder att gå i, strax under 20 grader och lite halvmolnigt, men jäklar vad det blåste ute vid Vättern – trots att vi bara gick några meter in så var det en STOR skillnad på vindstyrkan…
Stora vågor!
Så mysigt att sitta i vindskyddet och dricka kaffe och äta krabbelurer, samtidigt som det var halv storm ute på Vättern precis bredvid.
Vi kröp upp i hörnet, jag och ……den här, såklart.
Så, en otroligt friluftsig helg får man ändå säga! Nu MÅSTE jag gå och lägga mig!
godatankar.com 