Det pågår ju en storm på internet och i världen, en storm angående aborträtt och kvinnans rätt till sin egen kropp. Att inskränka aborträttigheter ger mig en stor svart klump i magen att tänka på, att män ska bestämma över konsekvenserna av en oönskad, påtvingad eller riskfylld graviditet, förlossning och ett liv med barn.
Jag orkar inte riktigt formulera ihop ett vettigt inlägg om detta just nu, men jag vill VARMT rekommendera Hej Hej Vardag‘s syn i frågan, jag ställer mig bakom den till punkt och pricka! Här är några av hennes inlägg:
Även om jag inte känner att jag kan skriva ett genomtänkt inlägg om detta så innebär det INTE att jag inte tycker något, och att jag vill ge en stor kram till alla som engagerar sig i frågan!
PS, som en av de många som haft svårt att bli gravid och heller aldrig behövt göra en abort så vill jag påpeka att jag ändå förstår att det här är en livsviktig fråga som bör hållas isär med en kamp att bli gravid.
Kommer kanta det här inlägget med lite bilder från Mallorca-resan, för kontrastens skull 😉
Älskar utsikten från flygplan, framförallt när man kan se Alperna!
Kanske är det bara för jag fick en helgs lugn, men just nu går vardagen efter jobbet i ett helt galet tempo. Jag hämtar ju i princip alltid eftersom jag har tidigare arbetsdagar och kommer väl hem runt halv fem varje dag. Ungefär samtidigt kommer Lukas hem från skolan och Oliver är hemma sedan tidigare. Nu ska det:
Fixa mat, helt värdelöst nu eftersom det inte GÅR att handla med Filip utan ett oändligt mått tid och tålamod. Vi är för dåliga på att planera här, det blir ofta nödlösningar med tex pannkakor.
Vara ute en stund med Filip och helst de stora barnen. Samtidigt försöka hålla liv i trädgården och hinna ta hand om det plantor som ska sättas eller är satta.
Se till att båda barn gör sina läxor samtidigt som man fixar ovanstående mat och har koll på Filip.
Lösa 123 av barnens diskussioner, agera domare (och bödel), hantera 57 tjat om speltid och bryta i sär valfritt antal barn i brottning. Upprepa mellan övriga punkter.
Se till att båda barn kommer iväg på eventuella aktiviteter.
Fixa det mest akuta hemma, typ lite punkt-städning, disk och tvätt.
Hämta barn på aktiviteter.
Tjöta på ungar som behöver duscha.
Inse att klockan redan är åtta och det är dags att lägga Lukas och Filip. Inse att man knappt hunnit med Lukas och ha dåligt samvete över det. Filip tar nu ca en timme att lägga, han är inne i en väldigt bökig period (dock är det nu man hinner blogga från mobilen). När man kommer ut från Filip är det dags att få i säng Oliver, han får man tjata mest på.
Inse att man själv oxå behöver duscha…
Däcka i soffan mellan 21 och 21:30, samtidigt som man sorterar tvätt.
Ganska ofta på vardagar är en av oss själv om alla punkter med, för den andra partnern måste få möjlighet att träna. Jag är sjukt tacksam för att leva i en jämställd relation, för hur i helvete skulle man klara detta själv??
En passus från en jobbig eftermiddag – vad tråkigt det är när man känner sig fin i ett plagg men sedan ser på foton att man inte alls ser sådär bra ut i dem som man tror sig göra .
Med en glad men ibland väl självständig och försigkommen tvååring så är det här på bristningsgränsen (och ibland över) vad vi mäktar med. Men jag är också medveten om att vi har höga ambitioner: alla ska få träna, helst hemlagad mat som inte är halvfabrikat, vi vill ge stöd i läxorna, vi väljer strid framför att bara ge efter när det kommer till spel- och skärmtid, vi vill ha en trädgård med grönsaker, vi vill ha ett hus som är typ halvrent åtminstone och vi vill hinna ge ska uppmärksamhet till var och ett av barnen. Ja och kanske sin partner med när allt annat är klart…
Här har vi mitt fantastiska och välmatchande resesällskap, Åsa! Samma intressen (sol, vin och shopping 😉 ) och samma dygnsrytm (vi gick och lade oss 21:30 varje kväll, gäsp…). Tack för sällskapet!
Jag VET att de snart blir bättre, när inte Filip tar upp fullt så mycket tid, men jag hade nog inte kunnat förutspå innan hur mycket mindre tid man har över med tre barn….
Det är känns som sagt som man hela tiden är på gränsen för sin kapacitet, och det är svårt att veta vad man kan dra ner på, för det dåliga samvetet finns ju redan där!
Ja vad ska man säga, det finns ju dessutom en massa MER saker man skulle vilja lägga ner tid på. Dessutom tycker jag faktiskt att jag har blivit mycket bättre på att kompromissa med saker som mat och städning och en massa annat.
Vilken härlig vecka det här har varit! Jag är så himla glad för framförallt två saker den här veckan – min fantastiska make och mina fantastiska vänner!
Så bortskämd och omhändertagen jag blivit, dels med den fantastiska weekenden i Palma som blir av nästa helg, men även med frukostar, överraskningar, champagne, mängder av blommor och en massa omtanke! Vill bara ge ett extra stort TACK till maken för att du är så fantastisk, och till alla vänner som gratulerat och firat mig, det har gjort mig så otroligt glad!!!
Som i dag tex, det var friidrottstävling på Råslätt och jag var inställd på en lång dag i kylan där, men i stället började morgonen med att K och T kom och hämtade mig för promenad och sedan frukost på Bryggan. Ok, det var liiiite kallt att gå runt Munksjön i vindarna, men så himla roligt och skönt att få bara tjöta lite ostört ett par timmar! Maken fixade allt med barnen under tiden så efteråt kom jag bara och anslöt på friidrottstävlingen ❤
Den gick för övrigt väldigt bra för Lukas som tog guld i kast med liten boll 🙂Klart man ska kasta boll som brorsan!
Bästa K med familj har varit här på brunch och tårta, i övrigt kommer vi nog inte hitta på så väldans mycket saker i dag mer än att vi kommer äta och dricka lite gott. Fick en jätterolig bok (för mig som älskar att fylla i listor) av K!
Av maken fick jag en helg i Palma! Det blir fredag – måndag nästa vecka och jag åker med Å, ska bli så galet roligt! Så otroligt lyxigt med en tjejweekend på Mallis!
Wohoo, weekend och russelpengar, bästa presenten!Grattad av sötaste lilla fisen med, som sa Hurra!
Är rätt seg här måste jag säga, dels pga POLLEN och dels efter helgen… Tur det finns folk som hjälper en få lite inspiration då, här är en lista igen, den här gången från Elsa Billgren. Lite annorlunda format på den här!
Min smak på killar Haha, med tanke på att jag varit ihop med min man i totalt TJUGO (!!!!) år i höst så är det ju på ett sätt väldigt lätt att svara på frågan – för det är ju liksom Han. MEN, kollar jag rent utseendemässigt på tex skådisar mm så faller jag nästa alltid för mörkhåriga, brunögda killar? Dessutom är det oftast själva karaktären de spelar jag gillar, ta tex en blodig och svettig Tom Hardy i Mad Max, mums, men när han är nyklippt och nyrakad? Inte lika het.
Det ska vara lite rufft och skitigt – MEN det måste finnas självdistans och glimten i ögat annars blir det helt platt för min del. Folk som inte tar sig själva på så stor allvar blir oftast grymt snygga oavsett hur de ser ut?
Min smak på mat För ett par år sedan var jag absolut en köttetarian och älskade just kött. Under min sista graviditet så fick jag en avsmak för kött och den har sedan dess inte bara hållt i sig utan även förstärkts? Jag är inte vegetarian, ibland blir jag sugen på nåt köttigt (älskar tex grillade spareribs) och vi gör gärna rätter med fläsk eller bacon, men just den där stora köttbiten är jag numer gärna utan. Mycket grönsaker med, MEN de måste SMAKA mycket. En sallad på isberg och tomat gör mig mer deprimerad än sugen, så det ska vara en bra smaksättning/salt/dressing på grönsakerna.
Min smak på drinkar För det första – jag dricker ju alldeles för lite drinkar insåg jag när jag fick den här frågan. Inte för att kunna svara på den, men för att jag blir så himla sugen! Speciellt nu när värmen kommer. Mina favoriter är mojito, caipirinha, en GOD gin&tonic eller väldigt gärna en fräsch syrlig cocktail toppat med äggviteskum (det är min senaste grej, är helt galet sugen på det). Gäller det öl vill jag ha antingen en veteöl eller radler (blandad öl och citronläsk typ) och när det gäller vin dricker jag det mesta om det inte är för torrt och surt.
Min smak på kläder Åh gud… jag lär ju inte gå till historien som någon inspiration när det kommer till kläder direkt. Samtidigt är jag rätt petig med kläder – i den bemärkelsen att jag vill att de ska sitta bra och vara sköna, vilket inte är superlätt när man är lite längre än medelsvenskan. Det finns ju tex vansinnigt många snygga såna där heldressar (overaller heter det ju inte men jag tappade ordet), men det är helt omöjligt när man är lång, midjan hamnar fel och allt stramar på ett högst osmickrande sett. Just nu känns det rätt skönt med jobbarkläder, HELT galet, men mina jobbarbrallor sitter faktiskt rätt bra vilket gör ALLT för känslan. Har oftast vanliga tröjor till, men där får ju oftast hur varma de är styra… Vintertid bor jag ju annars i jeans? Skulle på ett sätt himla gärna lägga både mer tid o pengar på garderob, men känner inte alls att jag kan rättfärdiga det med barn och allt.
Min smak i inredning För att ändå ha jobbat med inredning så är jag orimligt ointresserat över den senaste designen eller vilka formgivare som är trendiga. För mig är det viktigast att det känns hemtrevligt, som ”mig” och att jag blir glad av inredning! Tröttnar jag gör jag hellre om snarare än att sikta på ”den perfekta, trendiga inredningen”. Däremot är inredning oerhört viktig för mitt välbefinnande, precis som min passform är på kläder, jag måste känna att jag trivs!
Min smak på filmer Hahaha, har en kompis som tycker jag har VÄRDELÖS filmsmak… Men jag gillar sånt som INTE relaterar till min vardag, vill tex absolut inte se svenska filmer eller dokusåpor. Jag vill ha thrillers, sci-fi, postapokalyps (absoluta favoriten för övrigt), deckare eller något som tar mig någon annanstans en stund. Serier är ju dessutom bättre format än filmer, speciellt när man är sjukt kvällstrött. Jag ÄLSKAR Game of Thrones, bästa serien någonsin, annars är några höjdare tex Handmaids Tale och Sherlock. Kan absolut också roa mig med superhjältefilmerna, men då måste de ha lite humor med, skrattade tex orimligt mycket åt Thors karaktär i nån av de senaste filmerna (och genast blev han rätt sexig med, inte för att han var ful från början).
En av de absolut bästa karaktärerna i GoT – Arya Stark!
Med det vill jag bara önska er en riktigt bra Valborgsmässoafton!
Wow, kikade in på min statistik här på min lilla blogg och jäklar! Jag har genom åren skrivit inte mindre än 2000 inlägg, haft nästan 82 000 visningar och 51 000 besökare!? Det är ju helt otroligt häftigt, särskilt som jag hade typ 3-5 besökare per inlägg de första åren!
Mina mest besökta sidor är helt klart mina recept och därefter kommer lite mer personliga inlägg där jag funderat lite högt.
Nu skriver jag ju bloggen allra främst för min egen skull, men det gör mig ändå väldigt glad att så många vill dela bitar av mitt liv med mig. Att tänka att mina recept gjort nån glad och kanske att nån tanke eller jobbig situation jag haft har hjälpt någon annan gör mig glad ända ut i tårna ❤ Stort tack till er som kikar in hos mig här, jag hoppas ni vill följa mig även framåt!
Alltså herregud vad den här veckan gått fort?! På jobbet har det nu varit fullt ös, vilket varit så mycket roligare och trevligare än när man bara väntar på att betongen ska torka! Dessutom har jag varit på utbildning (det var en förra veckan med) så nu har jag liftkort och kan allt (;-) ) om Säkra Lyft. Intressant och galet mycket saker man ska ha koll på!
På hemmaplan springer vardagarna iväg, man hämtar Filip, ordnar med mat, hjälper med läxor, skjutsar till aktiviteter och sen ska alla lägga sig typ… Vi har ju inte jobbat heltid båda två sedan innan barnen föddes så det är ju lite omställning, och tre barn tar en massa tid! Men det är BRA vardagar, vi hinner det vi måste och det är inte superstressigt, det går bara väldigt fort.
Men – veckan är inte slut än! I dag ska jag banne mig på AW vilket känns så himla kul! Det blir en sväng till Småländska kolonin för lite vin, en massa tjöt och nåt litet att äta. Ska bli grymt trevligt!
Dessvärre har jag inte fått min jord än, så mitt trädgårdsarbete står lite still just nu, men det ska å andra sidan vara rätt kallt i helgen så det kanske är lika bra…
För två år sedan kändes det som en olidlig och orimligt lång tid att vänta, men på måndag är det ändå till slut faktiskt dags!? Självklart är det Game of Thrones jag pratar om…
Jag har någon slags småskalig ångest över det, för lika mycket som jag vill se det, lika ovillig är jag att det ska ta slut… Dessutom FATTAR jag inte hur de ska hinna binda ihop alltihop på bara 6 avsnitt?!?
Hade det bara varit Tobbe och jag så hade vi nog dragit ihop en hel GoT kväll med lite käk, dricka och bara vänner som vill se serien (i tysthet, vissa saker stör man inte i, hahaha), men nu blir det väl snarare bara att få i säng barnen och kanske äta nån liten godbit till ett glas vin i all enkelhet. Inte fy skam heller, men serien är liksom nästan värd mer.
Är du ett GoT-fan? Vad har du för förväntningar/förhoppningar inför finalen?
Gud vad jag längtar ändå!!! Fast med lite ångest med för jag vill inte att Arya dör och om det är nåt den här serien gör så är det att döda av folk 🙈
En tanke har sakta vuxit fram i mitt huvud, en tes som jag har svårt att avgöra om den skulle kunna stämma eller ej, men det är i alla fall en teori värd att fundera på.
Jag har ju skrivit att jag för typ första gången i mitt liv inte vet riktigt vad jag vill göra i sommar, att jag inte känt att jag orkat ta tag i och planera semestern. Jag har tänk att det enbart berott på att jag är trött pga nytt jobb och pga all sjuka vi haft i vinter, men kanske finns det även ett annat element med i bilden? Kan det vara så att jag för första gången typ någonsin känner mig nöjd, på det stora hela? Alltså, klart det finns saker som inte är bra, som att jag känner mig ensam och tid för tex träning är obefintlig, men jag har inte längre ett jobb som gör mig deprimerad (även om naturligtvis inte ALLT är bra på nya jobbet). Men kanske är en del av att jag inte känner mitt vanliga driv på fritiden lite vilande för att jag känner att jag får utmaningar och nya kunskaper på jobbet, så det känns inte längre viktigt att fylla fritiden med…? Eller är det kanske bara så att jag accepterat att jag gör det bästa jag kan av mitt liv just nu, att jag kanske lärt mig att vara lite snällare mot mig själv och låter saker ha sin tid?
För ett par år sedan hade jag DÖTT av att inte ha semestern planerad eller av att inte göra nåt särskilt en helg, men nu känns det helt ok.
En helg med en sväng ut i skogen med familjen känns helt ljuvlig, eller som i helgen när vi bara var ute och grejade i trädgården i godan ro, utan stress.
Jag måste nog fundera vidare på det här, men kanske ändå att det är en del av sanningen. Lite knäppt dessutom att känslan av att vara tillfreds tydligen är så sällsynt att det tagit mig typ flera månader att identifiera!?
Nåväl, det här var veckans fundering. Vad är din tanke om att vara nöjd???
Det finns ju alltid spam-konton som följer öppna profiler som tex Instagram, men även ens profil på Bloglovin. Ni vet, där sexygirl_753 följer bara för att sälja in sig själv?
Nu har det hänt en lite rolig grej, eller vad man nu ska säga, och det är att en av dessa konton faktiskt verkar läsa mina inlägg sedan ett par veckor tillbaka. Ser framför mig någon tjej som av okänd anledning sitter på sitt rum och försöker sälja in (och sälja?) sig själv, och samtidigt sitter och läser om en ganska trist trebarnsmamma i en medelstor svensk stad som har vardagsångest och funderar på viken typ av potatis hon ska sätta.
På nåt sätt tycker jag att det är rätt roligt att fnula över vad i all världen denna okända människa tänker när hon läser min blogg?
Tycker hon mina bekymmer är fjuttiga, skrattar hon åt mitt liv eller avundas hon det? Varför tycker hon det är kul (?) att läsa om mig? Frågorna är många och svaren är noll och intet…
