Personligt

Knorr

/ LindaG / Lämna en kommentar

Ibland blir det lite tyst här, märker jag. Det är väl antingen såna dagar där det verkligen inte hinner hända något, eller så är det deppiga dagar. Att det man skriver här blir i stort sett positivt är ju inte så konstigt, men det är ju heller inte så konstigt att det är ungefär lika många negativa saker som jag inte skriver om – mitt eget val så klart. Bra reflektioner om sociala medier har både Blondinbella och Linda Hallberg haft på sistone – jag känner inte att jag drabbats själv av någon form av näthat men jag ser ju att det finns där ute, överallt. Lindas reflektioner handlar ju mer om den perfekta bilden som syns utåt, det gör mig lite kluven för jag VILL ju inte dela med mig av problem eftersom det känns privat, samtidigt tycker jag ju också att man visar en skev bild. Svårt det där.

Men men, vad händer här nu då… Jo, imorgon åker vi med jobbet på konferens. Till Ullared. Hm… Kanske inte mitt första val av konferensstället, men men. Hoppas nu då när vi ändå är där att man får åtminstone en liten stund på sig att gå på GeKås lite, barnen behöver nya vårjackor om inte annat.

Igår var jag hos en naprapat (på PlusRehab som ligger vid Atlantis SPA) för att knäcka till en låsning i bröstryggen. Tycker han är grymt duktigt, och han har dessutom mycket både fokus och erfarenheter med träning (lite gratis reklam, men många jag känner vill ju gärna ha tips på bra folk). Jag tycker att det är så galet fascinerande hur man kan lösa upp en spänning med bara ett litet knyck, när jag vinner drömvinsten på lotto ska jag se till att gå till någon sån person mycket oftare! Bokade in ytterligare ett pass, där vi ska kolla på min teknik i knäböj. Tyckte jag fått till tekniken rätt bra nu, men tydligen är det en del jag missar lik förbaskat – vilket gör att min höft/höger sida av ländryggen ständigt är irriterad. Ska bli riktigt, riktigt roligt och intressant!

Bara på en övrig notis så längtar jag just nu så galet mycket efter våren, att få plantera och greja ute i trädgården. Det
här är en ny planteringsbänk från IKEA, Hindö, som lanseras i maj tror jag. 

Alla tankar utanpå…

/ LindaG / Lämna en kommentar

Vi har ju alla våra små egenheter, i olika format. Det är ju liksom en ganska rolig del av det som är ens personlighet och det orsakar ju ganska ofta en del skratt, även om man inte alltid uppskattar det i stunden 🙂

Förutom att jag nu i vuxen ålder har börjat ta efter min mors ovana att prata högt för sig själv i tex affärer (fast jag pratar nog oftare högt i bilen), så har jag också den lite udda ovanan att göra grimaser. Ni vet, man går igenom något i huvudet, en diskussion man ska ha, nåt minne man kom att tänka på, eller bara en reflektion på något man ser. Det är ju sånt alla gör, MEN alla kanske inte låter minspelet till den konversationen/iakttagelsen/minnet synas väldigt väl i ansiktet…

Går jag på stan och kommer att tänka på nåt roligt som hänt så kan jag fnissa högt för mig själv, och ganska ofta på träningen (när man får lite tid på sig att tänka mellan seten) börjar jag fundera på problem på tex jobbet och står då och gör väldigt bekymrade grimaser. Exakt HUR mycket jag grimaserar har jag börjat fundera på den senaste tiden av någon anledning, jag står faktiskt nu i skrivande stund och gör miner när jag ska komma på vad jag vill uttrycka! Det hela måste ju se väldigt roligt ut utifrån, men det bjuder jag på (som om jag har nåt val, hahaha).

Det här ju helt enkelt bara en sida av mig, jag kan oftast skratta åt den, men om du någon gång ser mig stå och grimasera vid kaffemaskinen  så vet du i alla fall att det inte beror på kaffet utan snarare på någon inre monolog i mitt huvud!

Japp, det här är visserligen en bild från lördagens rock-fest, men på riktigt,
jag gör såna här miner lite då och då annars med…
Helt normal.
Jag lovar. 

Min kärlek till mat

/ LindaG / Lämna en kommentar

Igår var en tämligen lugn dag, lite trött och seg efter lördagens rock-fest sådär. Blaskigt och blött ute kändes det inte så lockande att ta sig iväg någonstans heller, speciellt inte när barnen var nöjda med att leka med kompisar hemmavid, så jag gjorde det jag älskar mest – jag lagade mat (den franska löksoppan som jag delade recept på igår). När jag stod där och njöt av något så simpelt som att hacka lök så började jag fundera lite på hur det kom sig att jag verkligen älskar det där med att laga mat…

När jag var liten så lagade både mamma och pappa mat, men pappa var nog den som visade att man kan experimentera lite mer (något som iofs inte alltid blev lyckat), att man inte behöver ta ett recept så allvarligt utan mer köra på känsla. Jag minns inte riktigt hur mycket jag faktiskt var med och hjälpte till just med maten hemma, men jag minns väldigt väl att jag gärna hjälpte mormor med maten. Hon lärde mig också de där gamla husmorsknepen – är det lite bränt i stekpannan så lägg i lite lök innan du gör sås, då smakar det inte bränt. Och om du saltat för mycket, låt en potatis koka med i såsen så suger den upp en del av saltet. Enkla saker, men sånt jag tänker på många gånger när jag ska laga mat.

Baka är ju mer en omedelbar njutning när man är barn, jag kommer ihåg att jag fick ”Kalle Ankas Kokbok” när jag var liten, och (till mammas tveksamma glädje) lagade chokladbollar och muffins själv. Tror att hennes tveksamhet kom sig av att köket troligtvis såg ut som hej-kom-och-hjälp efteråt… Men men, vi är ju i grund och botten sockergrisar i familjen, så det blev ganska mycket bakat, och man blir ju helt klart bättre på sånt man gör mycket!

Jag minns också att jag, när jag gissningsvis fyllde ungefär 10 eller 11, önskade mig en korg med exotisk frukt på min födelsedag – istället för både godis och tårta. Då var det ju något som var jättedyrt och dessutom svårt att få tag i, men jag minns hur nyfiken jag var på att få testa och smaka på alla de här nya smakerna och texturerna!

I år kom jag ju även på att det går att kombinera matlagning med vandring, bättre sent än aldrig!

Att ha ett eget kök och grill så man kan laga mat
när man är på semester är ett krav. Det finns ju
en hel värld av ”nya” ingredienser utomlands!

Så här i vuxen ålder så går jag även nu många gånger på saker jag själv är nyfiken på, tex hittade jag ett recept på en indisk dessert som kallas ”morots-halwa”, vilket var riven morot kokt i mjölk/grädde med lite socker, som jag genast var tvungen att testa bara för att det lät så intressant. Det var ganska gott, men en lite konstig efterrätt, och jag har inte delat den här för att jag skulle vilja göra om receptet lite först i så fall, för att få det som jag vill ha det.

Ganska många av mina recept kommer av att jag vill prova recept, som antingen är vedertaget klassiska (som löksoppan eller katrinplommonsufflén) men som jag inte lagat, eller för att de helt enkelt låter spännande (baked oats eller min oväntade kaka). Man måste ju prova liksom… Den senare kategorin handlar ju ofta om de ”nya trenderna”, vem visste att chiapudding inte alls var särskilt gott innan man testat till exempel…

I alla fall har min nyfikenhet för mat och nya maträtter gjort att när jag får förutsättningar (helst gott om tid och en full kyl) så är matlagning det absolut bästa jag vet. Lukas hjälper till och kommer och smakar ibland, Oliver sitter vid matbordet och leker, lite bra musik på stereon och så helst ett glas vin bredvid mig med. Det känns ju liksom helt fantastiskt att resultatet (oftast) uppskattas av hela familjen, det bidrar ju till känslan att man faktiskt gör någon nytta.

Jag hoppas och önskar att min kärlek till mat och matlagning följer med över till mina barn!

Dagens bubblare

/ LindaG / Lämna en kommentar

Apelsinchoklad är ju fruktansvärt äckligt. När man var liten var det ju det värsta man visste, om man råkade ta en ischoklad som dessutom var apelsin i!!!!

Men.

I julas fick vi nån kartong Noblesse Apelsin av en leverantör. Den har legat över hela julen och in nu i januari, eftersom det är äckligt med apelsinchoklad. MEN om man är tillräckligt sugen på en bit choklad så visar det sig att det faktiskt gick att klämma ner en liten bit ändå.

Och kanske en bit dagen efter.

Och två efter det….

Nu har jag ätit typ 8 bitar sammanlagt, och till min fasa och förvåning så inser jag att jag någonstans under Noblessens öde har ändrat smak, jag har börjat tycka om apelsinchokladen… Det här måste på något sätt innebära att jag är lastgammal, för mig veterligen är det BARA gamla människor som gillar apelsinchoklad…

Hjälp?!?

Kan jag få låna ditt mål?

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag känner mig så himla … meningslös, just nu. Meningslös på det sättet att jag inte har nåt mål, inga drömmar och inget att sträva efter, förutom ett mål jag kämpar med men aldrig riktigt verkar nå. Deprimerande, helt enkelt….

En anledning är att vi oftast vid den här tiden har bokat och bestämt semestern till sommaren, men i år verkar jag liksom inte riktigt ”få till det”. Jag har inget bestämt sug i kroppen efter nåt särskilt, och även om jag absolut vill åka till Kroatien fler gånger så är jag rädd att det är lite ”stökigt” med flyktingkriser och allt – kanske väldigt fånigt och oupplyst, men så är min känsla. Frankrike lockar inte heller som det brukar, okänt varför.

Bara ”dra runt” i Tyskland har vi ju testat innan och det känns så ofärdigt på något sätt, som om man inte haft en ”riktig semester” (det här kan vara rekordanvändning av citattecken känner jag). En sväng typ till Legoland är väl den enda saken jag kommit på att jag vill göra, för barnen skull, men i övrigt? Det är liksom bara tomt där jag brukar kunna föreställa mig vad jag vill göra på semestern…

Semestra i Sverige är inte min grej heller, det räknas inte som en ”riktig semester” heller, och blir bara dyrt. What to do…. Visst, barnen är större, så vi kan säkert vara mer spontana och åka nånstans närmare inpå, men det hjälper ju inte min känsla av tomhet för att vi inte har nåt mål på semestern.

Det finns ju ett par förutsättningar för att semestern ska bli lyckad, den största är ju att om inte barnen är glada så är jag absolut inte glad (dessvärre finns det inga garantier för motsatsen heller), och barnen är glada om det finns tillgång på badvatten i något slag (hav, sjö, pool). JAG är glad om det inte innebär en vanlig charterresa…

Jag är självklart införstådd i att man inte kan ta någon annans mål och göra till sitt eget, men jag skulle behöva lite tips och inspiration. Vad ska DU göra i sommar? Vad gjorde du den där sommaren som blev så fantastisk? Vad ska du INTE göra? Eller, för den delen, vad har du för mål med det här året, även om det inte handlar om semestern?

Ja JAG gillar ju vatten med, och SOL!

Tabula rasa

/ LindaG / Lämna en kommentar

Det har ju både sina för- och nackdelar med att ha en blogg, haha… Jag gick just tillbaka och kikade på mina föresatser inför 2015, och mina två mål för det året var att laga och ta med mer mat till jobbet (hahahaha, jag har med mat kanske en gång i veckan….) och att göra klart min kokbok. Det senare lyckades jag ju med i alla fall!

2016 hoppas jag att kunna få komma ut och vandra mycket mer, både med och utan barn. Jag hoppas kunna njuta av många sköna stunder i naturen, framför en brasa, eller bara med en god äggmacka och en kopp kaffe! Min dröm inför semestern vore att kunna vandra runt lite mer, men det är ju framförallt Lukas som är för liten än för att gå några jättelånga sträckor, så det får väl kanske vänta några år.

Vad vill jag mer… hmm, svårt att säga. Det ”vanliga” såklart, att alla får vara friska och krya, att vi har jobb, att vi vinner på lotto (då kan du stryka det med jobbet, hahaha) och att vi kommer vara lyckliga. Det finns ju annat jag hoppas på med, men allt skriver jag ju inte på bloggen.

Nu är ju inte direkt ett nytt år en ”ren tavla”, självklart följer allt som hänt tidigare med, men samtidigt tycker jag att det ÄR bra att liksom få en anledning att fundera på vad man vill ha ut av sitt liv, för är man bara beredd på att släppa saker som kanske egentligen inte är så viktiga så kan man banne mig göra nästan vad som helst!

Vad vill du ha ut av året som kommer? Vad vill du göra mer av och vad vill du göra mindre?

Avslutar med ett par vinterbilder från min promenad igår, vilken tur jag har som bor så nära vackra Järstorp!

Träningsstatistik 2015

/ LindaG / 2 kommentarer

Det här är mest för egen del, och för att det ibland är kul med siffror =) Nu är det i tre år jag gjort en sammanställning av min träningsstatistik varje år, så här kommer detta årets nuffror (jag använder Shapelink för att registrera all träning, tycker det är skönt att enkelt kunna få en översikt så att den träningen jag vill få gjord också blir gjord) :

Antal träningstillfällen
2013 – 156 pass
2014 – 274 pass
2015 – 235 pass

Tränad tid
2013 – 160 h och 19 minuter
2014 – 250 h och 10 minuter
2015 – 222 h och 9 min

Styrketräningspass
2013 – 78 pass
2014 – 130 pass
2015 – 106 pass

Total sträcka (gång, löpning, skidor)
2013 – 128 km
2014 – 319 km
2015 – 380 km

Ska man då göra nån snabb analys av det hela så är det ju att antalet pass är något färre, snittet hamnar på 4½ pass i veckan ungefär. Lite intressant är att se att sträckan blivit längre, trots att jag i princip gett upp det här med löpning, så det är nog vandringen som gett lite resultat här tror jag!

Träningsmässigt ser jag fram emot ett 2016 där jag förhoppningsvis kan åka lite mer längdskidor, och där vandringen kanske får ännu mer utrymme. Min styrketräning och HIIT är jag ganska nöjd med de totalt 4 pass i veckan jag kör – det är helt enkelt min basträning för att må bra. 

Introvert vs. extrovert

/ LindaG / Lämna en kommentar

Det här är ju inte direkt nåt nytt, men det är ett ämne jag både hört och läst en del om på sistone, från föreläsningar till vanliga blogginlägg, och allt som rör det mänskliga psyket är ju väldigt intressant!

Det är ju så himla lätt att man tänker att en extrovert person är en som älskar att synas och höras, medan en introvert är en grå liten hemma-mus, men det är ju liksom inte riktigt så. Jag hörde en väldigt bra förklaring häromdagen (kommer tyvärr inte ihåg vart) att en extrovert person FÅR energi av andra människor, och en introvert hämtar energi från sig SJÄLV. Självklart är det inte svart eller vitt, utan en komplett gråskala, men det är ändå intressant.

Ta tex Underbara Clara, som i det här inlägget beskrev en människa som just nu är väldigt introvert, mer nu än annars pga en massa stress. Det hon beskriver är ju lite av en ytterlighet kanske, men jag som också räknas som introvert förstår tanken. Att umgås med folk (nu räknar jag inte de närmaste vännerna utan kanske lite större sammanhang) är ju fantastiskt kul, MEN kräver en hel del energi från mig. En extrovert person FÅR ju energi av samma tillställning, och blir snarare tömd på energi utan det sociala livet.

Till och med när jag skriver det här så känner jag att det ju låter negativt och ”tråkigt” att vara introvert, i alla fall enligt samhällets normer. Vi hörs och syns inte lika mycket som de extroverta, men det är ju inte mer rätt att få energi av andra människor än att få det av sig själv… Egentligen är vi ju nästan lite ”självförsörjande” på det sättet!

Vill man testa vilken sort man är så finns det tex det här bra personlighetstestet gratis på nätet: 16personalities . (Ingen reklam, bara en sida jag tycker är kul!)

Ensam är stark… Jag anser mig ändå vara tämligen social och vill gärna ha sällskap, men när jag tänker igenom det lite så är jag oftast ganska trött efter också, och det är skönt att få vara själv en stund och ladda upp igen. 

Min jul om jag får välja

/ LindaG / Lämna en kommentar
Det har snurrat runt en jullista lite här och var på nätet, och jag som älskar listor kunde inte riktigt låta bli… Kopiera gärna 🙂

Pepparkakor eller lussebullar? Båda är ju riktigt gott, egentligen skulle jag vilja svara pepparkaksdeg, och när det väl är utbakat går jag nog över till att svara Lussekatter – älskar saffran!
Skumtomtar eller knäck? Bläh, helst inget av det… Skumtomtar smakar syntetiskt och knäck är alldeles för sött. 
Köttbullar eller prinskorvar? Köttbullar, med stora mängder rödbetssallad! Det går förresten åt en hel del av de sakerna nu innan jul, det äts köttbullemackor av hela familjen till morgon, middag och kväll…
Julkorv eller julskinka? En nygjord julskinka är ju galet gott…
Lax eller sill? Båda två tack? Fisk på julbordet är ju det bästa!
Sylta eller pastej? Till makens stora förskräckelse så tycker jag att tex kalvsylta är sanslöst gott, jag kan köpa ett paket och äta upp till kvällsmat ibland…
Paradis eller Alladin? Alladin – de mörka bitarna där det är någon form av sprit i fyllningen, bäst är körsbär i likör!!!
Revbensspjäll eller Jansson? Jag älskar revben, men just julbordets revbensspjäll blir sällan riktigt bra tycker jag – en välgjord Jansson med mängder av ansjovis i slår däremot aldrig fel!
Glögg eller julmust? Glögg – om det är starkvinsglögg, de andra är alldeles för sliskiga. 
Rödbetssallad eller dopp i grytan? Båda! Min lillebror är helt galen i att doppa i grytan, och äter det varje morgon hela julen, jag äter väl inte riktigt lika mycket men tycker också att det är väldigt gott!
Ris ala Malta eller gröt? Hemgjord risgrynsgröt är ju för j***a gott rent ut sagt, dessutom finns det ju inget som säger att man inte kan göra lite Ris a la Malta av det som eventuellt blir över…
Hemma eller borta? Hemma!!!
Utomlands eller Sverige? Hmm, svårt att säga, hade vi haft ekonomi till att resa bort så kanske vi hade gjort det – nu när man inte har det så försöker jag väl mest tänka att man VILL vara hemma. 
Ge eller få? Ge är ju så löjligt roligt, om man hittat bra paket vill säga… Då är det ju roligt ända från det man köpt paketet tills dess att det ska öppnas! Fast det är ju också väldigt kul att FÅ paket. 
Mysteriet på Greveholm eller Sunes jul? Mysteriet på Greveholm, fast jag gillar ju årets kalender supermycket!
Chokladkalender eller paketkalender? Paket, helt klart, speciellt som en chokladkalender oftast är riktigt vidrig choklad i… Fick dock en Valrhona kalender en gång, den var ju fantastiskt. 
Plastgran eller äkta? Äkta, alla gånger… Dock har barnen en liten plastgran borta i deras TV-rum, perfekt att inte behöva vara så himla rädd om eller vattna. 
Arne Weise eller Ernst? Arne Weise ÄR ju julafton!
När vill du att första snön ska falla? Absolut senast till Lucia, jag vill ha massor med snö till julafton!
Har du haft en grön gräsmatta på julen? Usch ja, alldeles för ofta… 
När är det dags att pynta?  Hmm, de första grejorna kommer upp till första advent, sen är allt färdigpyntat och klart till Lucia – även julgranen. 
Kan du komma på något negativt med julen? Njae, inte för egen del, förutom att det är galet svårt att hitta vettiga paket till barnen. Vi har en väldigt kravlös och trevligt liten jul hemma hos oss, med bara familjen, mina föräldrar och bror med flickvän. Jätteskönt!
Favorit julfilm: Öh… Ivanhoe? Hahaha… Nä jag vet inte, kollar inte så mycket på speciella julfilmer, det faller väl mest under barnen. 
Blir du mättad av julen när den är slut eller vill du ha mer jul? Jag vill ha MASSOR med jul INNAN julen, men redan ett par dagar efter den är över så brukar jag slänga ut allt julpynt, då vill man ju titta framåt!
När öppnar du dina julklappar? Haha, när alla öppnar sina julklappar, vid granen efter Kalle men innan middagen…
Favorit juldoft: Nygjord julskinka…. Herregud så gott det luktar!
Vad framkallar mest julstämmning? Snö! Och här är väl lite av problemet med sviktande julstämning, det verkar ju bli samma väder som på midsommar – 10 grader och regn?!?!?!
Vad är viktigast med julen? Att få träffa alla, speciellt min bror som jag inte träffar så ofta som jag vill, att laga god mat och äta med alla man älskar. 

Dagen efter kvällen före

/ LindaG / Lämna en kommentar

Haha, vilken kväll det blev igår…  Däremot blev det ingen klänning, utan kjol och top, men jag kände mig faktiskt både jättefin och väldigt bekväm 🙂 Tack för all pepp!

Hela dagen igår var lite galen, det känns som i princip alla på jobbet hade ett stort uppdämt behov av att ha riktigt roligt, så det nästan bubblade hos alla! När förfesten satte igång så var alla redan så glada och spralliga så stämningen blev på topp direkt, helt underbart!

Själva middagen blev på Vox, jag har inte varit inne där innan men blev glatt överraskad tyckte jag! Rummen var ju kanonfina, och restaurangen var ju jättemysig och perfekt att ha julfest på. Maten var oerhört god, och likaså vinet… Även om jag lite ångrar att jag inte drack lite mindre av det senare. Fy vad gräsligt det är att känna sig full, för övrigt, lite ”lullig” kan ju vara skönt, men när man börjar må dåligt… Man kunde ju tycka att man inte borde hamna där som vuxen, men när kvällen är lång, alla är glada, och vinet är gott så kan det ju bli så i alla fall. Nåväl, efter lite frukost, några koppar kaffe och en hel del vatten så mår jag väl rätt ok ändå.

Just nu är maken och tränar, och barnen är hos mormor en stund. Ikväll tänkte jag att vi skulle klä julgranen, årets modell fick bli lite nättare och mindre än vi haft tidigare, det känns ganska lagom faktiskt.

Hur som helst, det här blev mest ett babbligt inlägg, men tack för all pepp, och jag hoppas att ni alla får en helt fantastisk helg!