En lång lördag

Det har varit en sån lång och tämligen spretig dag i dag. Jag har varit själv med barnen eftersom maken var och hälsade på sin bror och pappa sedan i går – det är ändå markant mycket mindre jobbigt nu när barnen är större, men det är ju ändå såklart enklare att vara två. Tidig morgon blev det i alla fall, eftersom Filip hade fått en godishamburgare av mormor i går som skulle ätas som lördagsgodis – och då måste ju lördagen påbörjas så tidigt som möjligt. Han höll den stadigt i handen från att han vaknade runt 06 men jag lyckades få honom att vänta med den tills vi hade ätit frukost åtminstone (bra gjort att lyckas låta bli att smygäta måste jag säga). Till nästa helg så får vi nog göra om godisbutiken så godiset äts på fredag kväll istället, så kanske vi får sova lite längre…

Alltså kolla lyckan… När jag frågade om ”salladen” var god sa han att det hade en mycket god lever-smak?!?! Haha, knäppa unge!

Efter frukost bestående av ett storkok risgrynsgröt och lite morgonslapp så blev det en ganska lång dag ute, ändå rätt ok väder ju. Vi började med att släppa ut hönorna och att ge grisarna sin frukost/lunch, de är så runda och trinda om magarna så det går inget nöd på dem i alla fall!

Den här vinkeln kanske visar lite bättre hur små de är med, fast de är nog nästan dubbelt så stora som när vi köpte dem!

Vi räfsade lite löv och skrotade runt tills vi blev hungriga, då gick vi upp på kullen och grillade lite korv. Ändå fortfarande fascinerad över hur mycket godare en korv är när man äter den ute?!?

Efter lunch fick Filip sitt första kompis-besök, en bästis från dagis som han verkligen tycker så himla mycket om. De var jättegulliga och lekte kanonbra i flera timmar – och jag hann fixa om gröten till ris a la Malta (det är hela familjens favorit). Därpå spenderade jag ungefär TVÅ TIMMAR med att få tillbaka hönsen in i växthuset…. Haha, satans hönor till att vara svåra att samla på ett och samma stället (och rätt ställe)!

Kolla bara ♥️

Sen blev det en kort sväng in till Skogskyrkogården där min mormor och morfar ligger, för att tända ljus för dem, min vän Ida och min lilla, lilla brorsdotter Isabelle – de finns inte på just den kyrkogården men ändå.

Nu har maken kommit hem igen, men nu blir det då rakt inget mer gjort idag kan jag säga. Ovanlig händelserik dag ändå, får jag allt säga! Och oväntat trevlig ändå på det stora hela. Jag hoppas att ni också fått en bra lördag, och att morgondagen blir bra den med!

När lusten tryter

Ska man vara mer självförsörjande i sin trädgård eller sin gård, så behöver man ju även fortsätta sin odlingssäsong höst och vinter. Men jag orkar verkligen inte, efter juli så är jag typ ganska mätt på odling (tycker inte själva odlingen är så rolig heller, mest bara meckig) och nu när det nästan är oktober så finns det NOLL lust att odla något. Däremot har jag för första gången i min egen odlingshistoria tagit en hel del egna fröer, för att slippa köpa allt nästa år. Det blir ju naturligt på sådant som HAR trivts och vuxit bra här, så jag kommer behöva komplettera ändå för att få lite mer bredd. Jag pillar loss frön i rikligt mängd och lägger i kuvert, vet ju inte hur grobarheten är riktigt. Men ändå, det jag har tagit fröer på är:

  • Dill – fattar inte varför jag inte gjort det tidigare? Plus, det luktar SÅ mycket kräftor om de fröna…
  • Solrosfrön – de blommor som nu vissnar ner kommer hamna hos hönorna som mat
  • Pionvallmo – har också strött mängder över vår äng
  • Kornvallmo – samma här
  • Malva – de få stackars blommorna som blev till inne i ogräset
  • Bovete
  • De tomatsorter jag har som jag tycker blev bäst i år, bland annat Brandywine
Blodklöver

Skulle även vilja få fröer på min blodklöver, får se om jag kan spara nån planta länge nog för att ge fröer. Nästa vår har jag ju möjlighet att odla i växthus och även förodla där, kanske det kan bli lite nytt och roligt då! Önskar lite att jag kunde spara egen sättpotatis med, men har ingenstans att spara dem över vintern (de jag har kvar nu är ännu nergrävda i landet, utan blast) så jag vill inte chansa med dem utan hellre äta de som är bra nu.

Annars är det ganska skönt nu att bara klippa ner och täcka in landen inför vintern. Jag lägger ett tjockt lager av det ”hö” vi slagit från ängen, får se lite om jag kommer ångra det till våren pga det är en del fröställningar i det, men det brukar ändå funka att täcka även med sånt. Blir ett perfekt klimat därunder för tidig vårsådd och såklart blir det bra gödsling till landen. Har två stooora komposter med, med allt jag fått röja bort i år, som jag nog skulle behöva vända. Får se lite om jag orkar med det nån dag framöver… Hönsgödsel blir ju också ett tillskott såklart – bra med eget kretslopp ju!

Har nästan alltid sällskap i trädgården och tycker det är himla trevligt! (Om än inte ALLTID smidigt)

Inne i det nya växthuset är det ännu ganska vackert och fullt med blodklöver, ringblommor och en del tomater (kruka och några små på friland), så än kan inte hönorna flytta in hit. På tal om hönor förresten, en jäkla duvhök har tagit två stycken, nu har vi lagt om nättaket över gården men jag vågar inte ha dem ute fritt just nu.

Grisarna då? Jo de har det superbra och har fått en stor, utökad hage nu på omkring 50 kvm. De bökar på rätt bra, och verkar till min stora lycka tycka väldigt mycket om ängstisteln och dess rötter! Det är ju i så fall EXTREMT lyckosamt då det är ett ogräs som är nästintill omöjligt att bekämpa manuellt… Grisarna har dessutom verkligen tillfört något på gården, den känns så väldigt mycket mer levande nu! Dessutom känns det jättebra att kunna gå ner till dem med potatisskal och annat, dels för att det kommer till nytta men såklart även för att grisarna blir jätteglada! Glupska små töser…

Jag pendlar lite fram och tillbaka i hur och OM vi ska ha får eller kanske bara köra på ett par fjällnära kor istället? (Dexter-kor som jag egentligen vill ha är SVINDYRT och kostar runt 25 000 kr STYCK) Man måste ju inte mjölka dem, om de har en kalv som får dia fritt om jag förstår rätt. I så fall blir det kanske inte mer jobb än att ha får, fast man samtidigt ändå har möjligheten att mjölka någon gång i framtiden om andan och tiden (och nöden?) faller på. Försöker läsa på det jag kan, men det är inte helt enkelt eftersom det finns så himla delade meningar om det mesta. Har egentligen inte hjälpt mig fatta ett beslut alls, utan gör det nästan svårare att veta hur och OM vi vill? (Edit: blir nog för bökigt som det ser ut nu, vi behåller idén att låna får över sommaren istället)

OJ vilket långt inlägg det blev, var visst mycket i huvudet i dag!

Glada grisar har knorr på svansen!

Ibland (eller tekniskt sett rätt ofta) blir ju inte riktigt saker som man planerat. Jag hade tex inte ALLS planerat att vi skulle bli ägare av 4 minigris-kultingar, men nu sitter jag helt plötsligt här med 4 små rosa trynen som nöffar förnöjt! Så vad hände?

Jo, vi fick ett erbjudande lite sådär från sidan från en vän som inte fick sålt sina kultingar, och eftersom de är minigrisar så är det ju faktiskt lite enklare (eller mindre foderkrävande) än att ha ”storgrisar”, så vi tog ett gemensamt beslut att vi skulle testa! Förra helgen preppade vi genom att göra en liten ”starthage” till kultingarna som är ca 14 veckor gamla och behöver en liten yta att vänja sig vid först. Sen hade vi sån orimlig tur att grannarna hade ett grishus de inte hade användning för längre som vi fick av dem, och så fick vi lite överblivet hö från bonden – allt klaffade verkligen!

Så, nu på morgonen hämtade vi de fyra kultingarna – inte helt självklart HUR vi skulle transportera dem de 5 minuter i bil det handlade om, men vi konstaterade att bagageutrymmet i gamla bilen kunde funka denna korta väg, så så blev det! Kultingarna är vansinnigt söta, inte så tama än men de är smarta djur och ska vara lätt att få lite mer tama (vi vill ju att barnen och vi ska kunna klia dem lite på ryggen och mata och så). Den här sorten blir någonstans mellan 40-50 kg stora som suggor (det är bara honor) så väldigt mycket mindre än tex ett Linderösvin som går mot 150 kg, för att inte tala om Pigghamgrisar som blir ännu mycket tyngre och större.

Hos oss kommer de bo ute (förutom i sitt grishus) hela året och vi kommer flytta hagen allt eftersom för att de till största delen ska kunna leva på bete/bök. Hushållsrester och trädgårdsrester som tex gamla morötter och fallfrukt kommer bli ett kanonbra tillskott, det är bara köttrester vi inte kommer ge dem. Vet inte alls mycket om grisar än (har såklart läst på en del dock) men vi får lära oss på vägen tänker jag med, vi har ju Vanja att fråga om råd på nära håll.

Än så länge är de helt klart livrädda, men med lite mat och lugn kommer det ge sig tänker jag.

Det här kommer bli en spännande resa tror jag bestämt!