Nu har vi faktiskt påbörjat planering och börjat kolla på inköp inför badrumsrenoveringen (vi tog höjd för detta när vi köpte huset). För att vi ska kunna sätta in en dusch i ”vårt” badrum så måste vi göra en renovering, det är ett klumpigt hörnbadkar där nu och tätskiktet skulle inte klara en dusch istället. Annars är det inte superakut, rent utseendemässigt är det ändå så neutralt att det inte är HELT gräsligt, även om badrumsmöblerna är både spruckna och slitna. Här är en bild från mäklaren på hur det såg ut då (stylat såklart):
Detta är som sagt var stylat till visningen med, såhär ser det inte ut nu till vardags direkt…
Det saknas en del funktionella saker med, det finns bara ett enda eluttag tex, och handduktstorken sitter knepigt så den skymmer fönstret ELLER är i vägen för när man öppnar spegelskåpet. Alla krokar till handdukar sitter dessutom väldigt konstigt, så man antingen inte når (om man är tex 4 år) eller måste böja sig ner bakom vid sidan av kommoden. Kan också säga att det är OTROLIGT opraktiskt med vitt klinkers på golvet, både för mig som (åtminstone delvis fortfarande) har mörkbrunt hår och när man har en svarthårig hund…
Jag tycker det har varit jättesvårt att få en bild i mitt huvud på hur jag vill att badrummet ska se ut, jag vill inte att det ska vara för modernt, men inte heller alltför gammaldags. Jag vill ha det personligt men inte exklusivt, och jag vill framförallt ha det praktiskt! Tvättställ som står liksom ovanpå en kommod är jättesnyggt men känns inte alls praktiskt, tex. Men, nu har vi kollat runt en hel del och jag har några favoritbilder som inspiration (bilder från Vedum):
Ok, inga sådana handfat, men väldigt snyggt med beige kommod? Älskar också bröstningen, och på något sätt (fast det inte stämmer) tycker jag att de små svarta detaljerna gör att det ändå känns lite… gammaldags typ?
Återigen, bröstning verkar vara det jag faller för, här kombinerat med målat (och målat tak, så läckert!), blir väldigt sugen på att gå åt det här hållet! Även här är detaljerna svarta.
Ett mycket mer lantligt/gammaldags badrum, tycker det känns lite FÖR lantligt för att passa in med övriga huset.
Man kan väl säga att det lutar åt något i stil med det i mitten ovan, fast kanske med någon beige kommod, med stora plattor som ger praktiskt få och små skarvar. Vad tror ni om det, ni som antingen varit här eller som sett bilder på huset? Har ni några andra tips/saker att tänka på/inspiration eller idéer, så snälla sitt inte och håll inne med det 😀 Tycker helt klart att badrum är mycket svårare att ”känna” hur jag vill ha, kanske för att det är en så otroligt mycket större investering än att måla om ett rum…
Nu är vårt skafferi färdigt! Eller ja, i ärlighetens namn ska lacket på de omöblerade hyllorna nedan härda i en vecka, men det återstår i alla fall inte mer arbete. Det blev så jäkla bra, jag kommer få plats med hur mycket som helst där! Dessutom har vi ju en extra kyl och frys nere i garaget, så nu är jag redo att safta, sylta och odla HUR mycket som helst! Har fotat lite under processen, tyckte själv det var svårt att hitta bilder på hur man gör så det blir snyggt, men vi börjar med en bild på hur det ser ut just nu:
De djupare (30 cm) hyllplan är klara och används redan. Golvet är fritt (förutom lite verktyg, hahah, men de ska ju inte vara där) och går lätt att komma åt att städa. Skönt! Bra att få plats med kitchenaid och saftmaja mm. Till vänster kan hyllorna inte gå ända fram, då kommer de mitt i dörren. Här ska jag hänga krokar sen att hänga tex förkläde på. Nån frågade om jag ska köpa fina burkar att ha allt i nu då, men nä, det orkar jag verkligen inte! Vill bara få en bra överblick och ordentligt med förvaring, då blir det mindre stökigt av sig själv. Så här gjorde vi en enkel men stabil stomme – 45×45 reglar som monteras i vägg och sedan ett snett stag i hörnet som stöd. En bild från slutet av processen, innan alla hyllor är monterade.
Hyllorna är vitaliserade limfogade hyllplan, där jag lagt på blank klarlack på ovansidan för att de ska bli lätta att torka av. Är kanonnöjd med resultatet!
För övrigt är vi så himla nöjda med köket, förutom köksblandaren som liksom bara når ut 1/4 av diskhons längd. Allra bästa lyxdetaljen är såklart den öppna spisen…
Bara att dra fram en stol när man känner sig frusen. Här borta, vid tvättstugan, där är skafferiet (vid den öppna dörren).
Just nu sken en blek vintersol in, så jag tänkte att jag bjuder på några foton. Det är liksom inget som stylas för foton (ja ok, jag plockar undan lite disk och nåt skräp, men det räknas inte), utan allt vi gör här hemma är ju såklart för oss själva. Den här tapeten fanns på plats när vi flyttade in och den funkar bra tycker jag.
Älskar verkligen det runda bordet, det gör middagarna mycket trevligare. Bra med en rejäl köksö (säger man så när den sitter ihop på en sida?) med, där man kan stå och baka, eller ställa ifrån sig mat och annat. Är också nöjd med min knopplist i trä (från Mio) där varsin emaljerad kopp hänger – blir så vansinnigt mycket disk om alla tar nytt glas bara för man är lite törstig. Älskar ju de stora fönstren med!Mellan fönstren har jag satt upp två hyllor för lite pynt och kokböcker. Det lilla fönstret över diskbänken är också kanon!
Lite halvt överblommade tulpaner på bordet ger hopp om att det någon gång blir framöver blir vår! Så ser det ut i vårt skafferi och i matplats-delen av vårt kök – frågor på det?
Vi får, såklart, frågan ganska ofta om vi trivs i vårt nya hus. Och JA! Jag blir så glad varenda gång jag åker hem från jobbet eller från affären, jag är glad när jag vaknar här och jag är ännu gladare när jag knatar runt här och grejar. Jag trivs liksom bara bättre och bättre hela tiden – och då var det bra från start! Det känns så himla rätt helt enkelt.
Jag älskar att man alltid kan hitta på nåt att göra om man känner att man vill vara ute en stund – utan att känna någon press över att det är mycket som MÅSTE göras. Jag älskar att man ser ut över omgivningarna på alla håll runt huset, och jag ÄLSKAR att mitt skafferi snart är klart – lovar att göra ett helt inlägg om det sen. Barnen trivs bra, tonåring som 4-åring (den senare är förresten född till att bo såhär, han är en bondpojk i själ och hjärta tror jag) samt 11-åring, även om han ibland kan sakna någon kompis. Men – det är inte långt in till stan och vi ser till att han får leka med sina gamla kompisar när han vill det.
Tonåringen gillar främst att bredbandet är bra 😉 Men är även nöjd över att köra runt med fyrhjulingen.
Lillebrorsan får dock bara åka med oss vuxna. Han hämtades på dagis i går med fyrhjulingen – tror ni han tyckte om det eller?!?!
Vet ni vad jag älskar mer med det här stället? Att vi som idag bara kan ta en korg med grejer och knata upp till vår grillplats på kullen för att göra och äta lunch där. Önskar verkligen att ni alla får eller har ett ställe där ni trivs lika bra! I morgon kommer receptet på dagens lunch med, för den som vill ge sig ut på tur med familjen.
Tre fina gamla träbänkar har vi hittat på gården, perfekt till grillplatsen.
Naturen är ju kanske inte direkt i sin vackraste skrud just nu, och det är svårt att förhålla sig till väder när det är snö och barmark varannan vecka. Men det lägger liksom ingen sordi på stämningen ändå.
Nu ska jag dra lite fog i skafferiet, vi fick inte tag i smala hyllplan först så det har blivit lite försenat, men nu finns de här och ska bara lackas en gång till (och sedan härda i en vecka – gaaaalet länge ju) så är det helt klart. Det blir så vansinnigt bra! Nu har jag överanvänt positiva uttryck och utropstecken tror jag, men ibland är det svårt att låta bli… Kram på er ❤
Jag sitter vid köksbordet och tittar ut över de fantastiska vyerna. Det har snöat igen, och nu vid åtta-snåret på morgonen är börjar det precis ljusna och jag fastnar bara i att titta ut, med en kopp morgonkaffe och lite svaga ljud från Bolibompa i vardagsrummet känns det bara så … fridfullt. Det här har nog varit det mest fridfulla jullovet någonsin, trots att det kanske inte låter så om man ska beskriva det, för det har varit ganska många besök av släkt och vänner (iofs korta) och även lite projekt här hemma. Men besöken har varit så efterlängtade efter de här åren och våra två jullovsprojekt (kontoret och skafferiet) är små och hanterbara när man är två vuxna hemma.
Finns inga foton som gör det här riktig rättvisa känner jag.
Så jag sitter här – och njuter. Då slår det mig, jag har ju ALLTID varit en livsnjutare, det har varit en central del av min identitet från tidig barndom, och nu känner jag det igen! Det är små saker jag njuter av, som att fota ett vackert grässtrå med frost på, att få ta en morgonkaffe i lugn och ro (helst med en lite chokladbit till när inte barnen ser), att laga och äta lite extra god mat, att ta ett litet glas vin en tisdagskväll och att titta på fantastiska vyer. Det är bara det att inget av det finns ju tid och ro för med stress i kroppen, men nu, nu känns det rofyllt inuti. Eller ja, i de stunder då det är lugn runtomkring åtminstone, en fyraåring är ju inte alltid så rofyllt att ha kring sig, även om det är roligt.
Tycker det är roligast att fota makron, just för att man får leta efter det där lilla vackra i allt annat.
I all enkelhet så försöker vi ha ett mysigt lov med barnen, de har fått spela mer än den vanliga, ganska strikta tiden, vi har fikat och ätit ihop, de har badat på Rosenlund och lite sånt. I går när det kom snö igen så tog vi med grejor upp på kullen till att värma äppelmust och steka ägg över elden till äggmackor – bara småsaker men otroligt mysigt. Så som jag inledde med, det här har varit ett av de bättre julloven ändå – kanske även för att förväntningarna har varit ganska oansenliga. Det som kvarstår av lovet kommer fortsätta i samma anda, ett och annat besök, lite fix med skafferiet och så lite små saker för barnen. Precis lagom rofyllt!
Nej nyårslöften och dylikt blir det inte, men nyåret är ändå en bra tid att både sammanfatta året som gått (första och andra halvan) och att lägga upp någon form av plan eller ambition för året som kommer. Om inte annat så för att det är bra att medvetet fundera över vad man har för önskningar och förväntningar på framtiden – såklart med insikten om att det kan hända en massa saker som man inte kan påverka och som kan ändra allt.
Om det är en sak jag lärt mig under det gångna året är att det inte funkar att prioritera bort mig själv. MEN, jag märker också att om jag inte öronmärker och bokar in tid för det så kommer den tiden att försvinna i ett hav av måsten och andras behov. Det här är skitsvårt, men det är ju det mesta som är värt något så jag får väl öva! Vad behöver jag då avsätta tid för? Jo:
Jag ska fortsätta träna minst 2 gånger varje vecka. Än känns det inte som jag kommer någonstans och kroppen svarar himla dåligt, men förr eller senare ger det sig väl. Jag TAPPAR åtminstone inte mer muskler nu.
Tid för vänner och relationer, det här är något jag saknar så mycket till vardags, att sitta och småtjöta om stort och smått med kompisar. Svårt som f-n att få till, för det hänger ju inte bara på mig och alla kompisar har ju familjer med där man behöver hitta tid (och bara tajma så alla är friska är ju nästan omöjligt). Kanske man kunde lägga upp någon återkommande tid ändå, så att det finns NÅT inbokat? Kanske ett par timmar varannan månad, till en fika, en AW eller bara en promenad?
Tid för vila och återhämtning – det är ju lättare på så sätt att behöver jag vila så kan jag inte längre trycka det framför mig, men vitsen är ju att få in vila och återhämtning INNAN jag blir sådär akut trött. Också en svår balans att hitta och i väldigt stor utsträckning en övningssak, det är än så länge mycket ”trial and error”, bland annat på grund av att behovet ändras hela tiden utifrån förutsättningarna.
Tid för att fota – lättare att se allt smått omkring sig då
Tid för egna nöjen, oj vad svårt det här är! Eller rättare sagt är det så himla lätt att prioritera bort… Men tid med vänner kvalar ju in här med, sen handlar det om att ibland välja att göra det hemma som är roligt framför det som måste göras – tex är det ju roligare att måla om ett rum än att ta hand om disken, eller att odla tomater istället för att klippa gräset.
Om inte annat ska vi väl åtminstone kunna odla lite kruktomater – får se om vi hinner/orkar bygga stora lådor till bl.a. Brandywine.
Dessutom ska det alltid finnas en bok här hemma som jag vill läsa i. Inga mål med läsningen, inget mått på hur mycket jag ska läsa, men det ska ALLTID finnas något här hemma jag kan läsa när jag vill.
För övrigt så är det jag ser fram emot mest med detta året att uppleva alla årstider här på gården – att se vad som växer och vart, att odla och skörda eget och att bara se hur naturen här runt förändras.
Vad ser du fram emot mest? Och har du avgett några löften?
Javisst, Gott Nytt År och allt sånt där, men mer om det vid ett senare tillfälle – för nu ville jag bara visa hur det blev inne på kontoret! Vi hittade en trevlig liten tapet förra veckan och har målat övriga väggar i en ljust varmgrå färg (sheer grey från Jotun), det blev ett jättelyft för det här rummet! Nu blir ju färgerna lite konstiga med artificiellt ljus och så, men ni förstår säkert ändå hur mycket ljusare det är nu.
Så här ser det ut nu…
…och så här såg det ju ut innan! Rätt bra skillnad va?
Med lite vidvinkel är det lättare att se, det mörka rummet med stjärnan i är Lukas rum som är innanför kontoret.
Före….
…och efter!
I vidvinkel ser man ut till hallen med.
Det är väldigt skönt att ha ett rum som är dedikerat ”kontor”, så slipper de sakerna skräpa runt i andra rum. Dessutom himla bra placering av detta rummet, med lite uppsikt över entré och även bortåt övriga huset mot köket, man är liksom inte helt ”off” här. Är himla nöjd med hur mycket ljusare det blev, och bara att det är helt i ordning, det blev ljusare i hela hallen nu faktiskt.
Det saknas lite småfix, nån lampa, kanske en anslagstavla och så, men i övrigt är det klart. Så nöjd!
Det känns som jag bara skrivit gnälligt och deppigt här ett tag, i dag tänkte jag skriva nåt HELT annat! Det var längesedan vi hade en så här bra jul, och det hänger till stor del på tre saker:
1 – Vädret – HELT magiskt med snö, massa minusgrader och så strålande sol?! Familjen är så galet trötta på mig nu eftersom jag var tredje minut utbrister ”TITTA VAD VACKERT!”. Kan inte för mitt liv låta bli, och vill inte heller.
Solnedgången från mitt köksfönster på julaftons kväll…
2 – Vår gård/vårt nya hus. Det ÄR svårt att inte ryckas med när man kan elda i öppna spisen till julfrukosten, när man kan sitta i ett jättemysigt vardagsrum, när man kan knata upp på SIN kulle och göra en liten grillplats.. Det är nästan så jag skäms över att skriva det, för jag tycker det är så otroligt fantastiskt här! SÅ vackert runtomkring och det finns så mycket roliga saker man kan göra! Vilket leder mig till nästa punkt:
(Fast först en pausbild från vårt stall och upp mot huset nu ikväll… magiskt!
3 – fyrhjulingen! Det här ger så många blandade känslor, dels bortskämt med en fyrhjuling, blandat med lite pinsamt för vi har ändå bara 2 hektar mark men ändå får den tredje känslan överhanden för FY VAD ROLIGT DET ÄR! Svinkul att köra, och man känner sig så himla kapabel? I går skottade vi vår och grannens gård med den, nu i eftermiddags använde vi den för att dra upp några tunga betongfundament till kullen så vi kunde göra en till bänk till grillplatsen, och sen bara för att det är så roligt så körde jag och hämtade ved och så satt vi där en liten stund och njöt av solnedgången… Känner vi inte att vi har nytta av den om ett tag kan vi alltid sälja vidare, men skit i det nu, nu njuter vi bara av en grej som hamnade RAKT in på rolighets-kontot! Oliver utbrast ”nu behöver vi inte åka till Liseberg mer” när han åkt med, Lukas hade kanonkul och Filip ville inte ens kliva av… En riktig bonusgrej till oss alla!
SÅ rolig maskin!
Den som hänger med på instagram har nog redan sett att vi gjorde en kanonutflykt till Ramsjön med, vi knatade runt där en stund sen tog vi en varm glögg på toppen och njöt av den otroliga utsikten! (OBS, man får inte gå där från 1 februari till sista augusti pga fågelreservat, kan vara bra att veta).
Kika in på instagram för fler bilder om ni vill!
Fick en sån där alldeles varm känsla i hela kroppen när vi satt vid elden på kullen nu i kväll, det känns så himla bra och nästan svårt att greppa att vi bor här. Och ni vet ju, ni är välkomna hit om ni har vägarna förbi, för att titta in på en kaffe eller lite glögg, och bara njuta av omgivningarna!
I juli var det semester och fullt ös på hemmafronten med att förbereda och sedan även sälja vårt gamla hus. Det var verkligen 1000 känslor på en och samma gång, det var oro för att vi köpt gården för dyrt, det var ett glädjerus för att vi äntligen köpt en gård, ångest för att vi hade köpt en gård – skulle vi trivas? Precis i slutet av juli avslutades försäljningen och vi sålde för nästan exakt lika mycket som vi köpte för, och därmed släppte oron för framtiden. Annars var det en himla fin månad, med fantastiskt sommarväder och mycket sol vill jag minnas.
Som alltid – ett hus som är så fint till visningen som det aldrig någonsin är annars.
Augusti började tungt på jobbet, mitt jätteprojekt startade sin typ 5:e fas och allt var kaos. Så mycket som skulle bli klart på kort tid och så mycket som hela tiden ändrades på grund av att man aldrig vet hur ett gammalt hus beter sig. Jag hade weltschmerz, vandrade och insåg att om jag ska orka med mitt liv så måste jag börja träna igen, så jag körde en introkurs på Crossfiten vi tränar på med jobbet på fredagar. Men min hjärna började bli till gröt.
Hade det inte vart för våra helgvandringar så tror jag att det hade gått åt skogen mycket tidigare. Har ju haft ett sån OTROLIGT behov av just att komma ut så här och det är väl ren självbevarelsedrift egentligen tänker jag mig.
Sen hände det där som bara händer andra – jag gick in i väggen. Jag kan förstå uttrycket lite, för känslan är just att det finns ingen mer mån att pusha och dra ut sig själv, det tar bara stumt stopp. Det fanns inga mer marginaler, inget ytterligare extra växel att lägga in och helt enkelt bara inget mer av MIG kvar. Hela septembers inlägg handlar nästan uteslutande om just detta. Den enda kvarstående delen av jobbet jag fortsätter med är min utbildning, den får fortsätta på fredagar eftersom det hade varit mer stressande att känna att jag skulle komma ifatt nästa år.
Jag fullkomligt badar i ensamhet och vila, något jag inte gjort sedan… jag vet inte ens när. Och det behövs, verkligen.
Oktober kommer och är även den fokuserad på återhämtning och vila. Tittar jag på det nu så var det så mycket lättare att faktiskt få kvalitet och ordentligt tid till just detta som heltidssjukskriven, nu är det mycket svårare att få tiden att räcka till (självklart på ett sätt, men jag menar att det känns som jag inte har tid i proportion till sjukskrivningen). Men sen precis i slutet av oktober, då är det till slut dags att flytta till vår gård! Och även om dagarna där omkring var stressiga och otroligt jobbiga, så finns det ändå ett bakomliggande lugn.
Så glada och stolta!
I november jobbar jag 25% förutom då min skola. Det känns typ ok, jag får inte längre stresspåslag över att se en byggställning eller en hantverkarbil, och det är kul att träffa lite folk ändå. Nästan all tid går åt till att bara vara här i vårt nya hem, tända en brasa, gå ut och utforska omgivningarna och packa upp en och annan låda – även om det mesta var klart efter nån vecka vid inflytt.
Har tusentals foton i mobilen härifrån, allt är så vackert och jag kan inte förstå att det är vårt? På instagram är det kavalkad av bilder på gården, för den som är nyfiken på att se mer härifrån.
December kommer och har med sig fantastiskt vacker snö, återigen går jag runt här och bara får dåndimpen över hur vackert allt är. I min utmattning tappar jag bort mig lite, det känns i skrivande stund som jag inte riktigt får nån bra ordning, jag som hade en så bra plan. Får fundera på det över julhelgerna. Förutom detta så tar jag även examen som Byggproduktionsledare, ändå en prestation det med 😊
När jag sammanfattar året så här så har nog det har varit ett av de mest händelserika åren i hela mitt liv. Vi har skaffat hund, vi har köpt och sålt hus, jag har blivit utmattad och jag har tagit examen. Vilket sjukt år?!
Inför nästa år ser jag allra mest fram emot att få möta alla årstider, här på vår gård. I övrigt så tänker jag mig att jag INTE ska bränna ut mig igen och jag ska absolut inte köpa hus igen. Kram och en eloge till er som orkat läsa ända hit!
Nu är det lite tyst här igen, men det är ju för att jag inte orkar så mycket när jag kommer hem från mina få timmar på jobbet. Denna veckan har det också varit lite andra småsaker inbokade, så jag har varit rätt slut trots nästan enbart vila utöver det. Men ändå, tänkte bara hoppa in och skriva lite kort – maken pratar i telefon med sin bror och när man hör någon annan så som berättar om huset och flytten så blev det ändå lite extra tydligt…
Det får bli lite bilder från den otroligt vackra promenaden häromdagen till det här inlägget…
Jag känner mig så hemma här! Och jag känner mig så himla lyckligt lottad… Tänkte jag skulle bara dra allt som jag är SÅ glad över att vi dels haft tur med och dels en massa saker som vi jobbat för att de ska bli bra och som BLIR det med.
Först och främst – barnen trivs! Lukas kom hem med en kompis från åk6 efter 2 dagar i skolan, som han sedan dess hängt med nästan varje dag. Filip har funnit sig mycket väl tillrätta på dagis här i Ölmstad som vi ju hade sån TUR med att få plats på – han är bara av någon anledning bekymrad över att ”taket på dagis är för stort”?!? Efter lite diskuterande kom vi fram till att det är taket på kyrkan som de är i källaren på som av någon anledning bedöms vara ”för stort” enligt vår 4-åring. Äldsta går ju kvar på Junedal men det funkar bra det med, bussarna går ändå en gång i halvtimmen så det är helt ok.
Sen känns det som det mesta i huset är både välbyggt och i gott skick, extremt glädjande! Rakt och fint byggt, med mycket omsorg lagt på listning mm som jag skrivit om innan. Problemet vi hade med lite bakterier i vattnet verkar ha kommit av att det stått i princip still i somras, nu har vi spolat ur brunnen och jag har haft en vattenrenings-kille här och alla är rörande överens om att brunnen är i kanonskick och likaså filtrering mm. Likaså avlopp med trekammarbrunn och allt vad det heter, det verkar även det vara relativt nytt och i bra skick.
Det är bra med belysning här ute, samtidigt som det är en SÅN stjärnhimmel här ute där det inte är en massa ljus som stör. Vi har bergvärme i huset, och vattenburen golvvärme i det klinkergolv som är i större delen av huset, garaget är uppvärmt så det håller åtminstone ca 8-10 grader (OCH vi har röjt så vi kan köra in BÅDA bilarna i det!!!), det är automatiska garagedörrar och det är LJUVLIGT att sätta sig i bilen utan att behöva skrapa rutor.
Köket är ju helt nytt, bra planerat och bra utrustning – förutom spishällen som var kass men vi har köpt en ny så nu är det toppen med! Och sen vet ni ju… två kaminer och såklart le grand finale – den öppna spisen i köket…
När man åker till eller från gården så känns det bara så självklart att det är här vi bor. Inte ett uns ånger, bara en sån där lugn skön känsla i grunden toppad av ett fladder runt maggropen som i någon form av ängslig förtjusning undrar om det verkligen är sant att vi bor här?! Tacksamhetskänslan är enorm, till att vi vågade, till att det fanns till salu, till att allt gått bra med barnen…
Nej fasen, jag skulle ju bara skriva lite hastigt, jag måste lägga mig nu. Tänkte uppdatera lite om jobb och om utmattningen, men det får bli i morgon eller en annan dag. Ta hand om er – och känn er välkomna att svänga förbi på en kaffe om ni har vägarna förbi!
Jag älskar årstider – tydliga, ordentliga årstider. Alltså, en varm sommar, en höst med klar, hög luft och en vinter med ordentligt med snö. Alltså är jag betydligt gladare nu när det kommit snö här hemma! Sen är det ju alldeles speciellt att få uppleva allt det här för första gången här på gården nu. Passade på att ta med kameran ut i morse när jag rastade Nala, nu räcker tyvärr inte mina kamera-skills något vidare när det gäller att fota i gryningsljus med snö ser jag, men ni får ändå en känsla för hur det ser ut här.
Fasen vad jag önskar att jag kunde få till bättre bilder, för det är SÅ vackert…
Nästan en decimeter väldigt fluffig snö har det kommit.
Till vänster om huset, mot hönshuset som inte kom med på bilden, finns en alldeles lagom lite pulkabacke för en 4-åring.
Gott om belysning runt huset!
Välkommen 🙂
Lite julbelysning i allrummet i garaget också, såklart.
Väldigt glad att jag köpte ett par väldigt rejäla vinterstövlar härom året. Skönt att ha här nu!
Avslutar med en bild maken tog i går kväll, han har en betydligt mycket bättre mobilkamera än mig…
Ser nästan overkligt ut…
*För de som har en STOR gård är det nog knappt vår lilla 2 ha gård räknas som just gård, men för oss är det ju just det, en alldeles lagom liten gård!