Man tager vad man haver

Det blev en rätt bra helg ändå det här. Vi har mestadels varit ute, flyttat runt grisarna i de olika hagarna, och grejat med behövligheter. Nu har Doris och de fyra kultingar hon visade sig ha fått, flyttat ut till lekstugan istället för att bo i stallet. Det var åtminstone Doris mycket glad över, att kunna gå fritt ute som vanligt – samtidigt som jag för mitt eget lugns skull var glad att vi kunde ha henne i stallet när hon fick kultingar mitt i en snöstorm. Frank är nu såld och kommer inom kort att få flytta hem till nya damer, och allt eftersom kultingarna växer kommer vi sälja dem med – planen är att ha kvar Knyttet (från förra kullen) och Doris, det blir helt enkelt för dyrt att skaffa foder åt så många grisar som vi har just nu, och det även om vi säljer kultingar och får en liten inkomst så täcker det mest nätt och jämnt kostnaden.

Det blir mycket på gården här som blir ”trial and error”, vi testar, skalar upp eller skalar ner, eller avvecklar, för att hitta en balans som funkar.

I övrigt satte vi upp det ”garagetält” som blåste iväg i stormen igen, vi använder det som typ utomhusförråd just nu, när vi köpte det så agerade det vindskydd för låne-får. Nu är det reparerat där det hade böjt sig och gått sönder, och står ännu mer fast förankrat igen.

Jag fick lite feeling och bestämde mig för att jag skulle göra nåt jag längtat efter länge, jag plockade upp de trampstenar som utgör altanen framför huset (där vi ska lägga trall) och gjorde lite stigar i trädgården, mellan köksträdgård, växthus/pergola och blomrabatter. Vill verkligen ha lite stigar, men det är inte görbart att hålla grusade gångar ogräsfria, och allt annat blir dyrt, så det kändes perfa med stenar som gräsklipparen helt sonika kommer kunna gå över. Just nu ligger de bara ovanpå gräset, tänker att de kommer sjunka ner lite av sig själva när gräset dör, annars får jag ”hjälpa till”. Men vi har trampstenar på fler ställen, och de har också en galen förmåga att helt täckas över av gräs, så lite ovanpå får de gärna vara.

Visst blev det lite fint ändå! Hade velat göra ännu fler gångar, men nu är det mest småbitar kvar. Tror jag kommer lägga dem som lite dekoration i rabatten utmed huset jag tänker skapa till våren. Det var tämligen tungt att lägga ut stenarna, de är större än de kanske ser ut, men det kändes så otroligt tillfredsställande att jag orkade alla utom den allra största själv. Det var också extremt skönt att få vara ute så mycket i helgen, jag vill ha något att göra för att vara ute en längre stund, och känna hur bra man mår av det. Tittar man på bilden ovan så ser det ju inte direkt ut som vi är i mitten av januari dock….

Mitt värsta jag

Alltså det här är väl ingens bästa tid – såvida man inte bor norröver och får en riktigt, vacker och snötäckt vinter kanske – och det är då absolut inte MIN bästa tid. Det skulle lika gärna kunna vara slutet av mars när man tittar ut nu, och efter en tacksamt vilsam julledighet så riktigt kryper det i mig av begränsningar i utomhusprojekt just nu. Jag vill ha ett projekt – nu meddetsamma – och jag vill ha tid att genomföra det. Jag vill ha bra nog väder att vara ute och greja och jag vill ha tid att vara ute under de timmarna det är ljust. Men det ÄR ju inte så värst mycket saker att göra ute så här års, och på ett sätt är det ju skönt eftersom det blir en välbehövligt paus i trädgårdsarbetet, men det är också tråkigt när man gärna skulle vilja kunna vara ute och fixa en stund, för att få röra på sig lite och få dagsljus.

Jag skulle utan problem kunna hitta på minst 10 trädgårdsprojekt att planera för sommaren, men jag vet att jag varken kommer orka eller hinna mer än kanske det som redan är planerat. Sen är det ju roligt att gå och fundera på saker man vill göra ändå till en viss gräns, för känns det sedan alltför avlägset till det går att genomföra så tappar man ju sugen.

Jag vill ha mer blommor i år, men allra helst perenner för det är skönt med sånt man inte behöver förså.

Funderar på inomhusprojekt, men det som står på önskelistan är att fixa till tvättstugan och det är en lite för stor investering för att jag ska känna att det är motiverat, när det finns en hel del som kommer behöva läggas pengar på ute till våren och sommaren.

Vet att jag inte är ensam om att tänka på sommaren, hela mitt flöde svämmar över av sommarbilder och längt.

Förlåt, det här är bara ett i-landsproblem, men jag blir less på mig själv när jag känner hur rastlös jag blir. Rastlös i kombination med vintertrött och vintermörker är ju värst, för då VILL man göra saker men det typ går inte eller så orkar man ändå inte riktigt. Bläsch. Vill ha nåt roligt att planera!

Idéer inför sommaren

Jag har åkt på en förkylning, och även om den inte är så värst rejäl så kändes den inte kompatibel med dagens crossfit-pass som var inriktat i princip enbart på puls. Så, jag har suttit och funderat lite över sommarens odlingar, för även om det känns avlägset så är det nu mitt i vintern det känns allra roligast att planera och fundera. Än finns ingen torka, inga skadedjur, ogräs och tidsbrist (i teorin alltså), så allt känns möjligt!

Eftersom vi troligtvis kommer få ett allt varmare och torrare klimat just här, så vill jag gärna klimatanpassa vårt hus med svart fasad genom att placera växter och träd som kan ge lite skugga där det gassar på som mest. Inför en beställning ihop med en kompis så började jag fundera på om jag inte skulle kunna få vår syd-östliga sida att nästan gå mot zon 3, om jag ser till att få upp några träd och lite vindskydd, så nu har jag gjort en beställning av Äppelkvitten, Sötmandel och Persika – alla är träd som klarar zon 3. Hade hoppats på ett Kaki-träd med, men de tog slut innan jag hann få tag i dem.

Det syns ju inte här, men vi har ju byggt en liten altan i sydöstra kanten av huset där vi satte in en altandörr förra året med. Här är bara två träd inritade, men det blir nog 3 nu då. Det är mest blåsten som kan ställa till det här – och så blir det väldigt torrt, men kan jag få upp träd som både hjälper till vid vind och som också kan ge lite skugga åt mark och hus så tänker jag att det kan funka. Ungefär så här tänker jag:

Vi kommer nog bygga en mini-mini pergola över altanen, utan ”tak”, och fästa ett armeringsjärn där jag tänker att jag kommer sätta en vindruvsplanta och kanske något mer. Sen blir det de tre träden en liten bit från huset, vilket förhoppningsvis gör att jag kan göra en enkel rabatt in mot huset (jag vet att man inte ska plantera för nära husgrunden, vi kommer lägga en rad marksten längst in och jag kommer bara ha småväxter här) där basen nog kommer utgöras av Kantnepeta – den vet jag trivs hos oss. När vi vinner på lotto (hahahaha) ska vi bygga en gärdsgård mot åkermarken utanför, istället för elstängsel.

Förhoppningsvis innebär det här att vi får upp zonen ett hack, vi har annars zon 4 här, främst pga mycket vind. Blir det som jag vill så kommer det inom ett par år också ge lite skugga åt vår svarta fasad om somrarna.

Nästa plan för just klimatanpassning kommer ske i samband med att vi ska bygga ett trädäck där vi nu har nån form av natursten, på framsidan:

Så här ser det ut nu på sommaren. Vindruvan ger ju skydd åt fasaden (som ska målas i vår för övrigt) men stenen är hopplös att ställa möbler på, och det växer hela tiden ogräs i springorna. Jag tänker vi gör så här istället:

Ett trädäck istället för stenen, med ”hål” för vindruvan som såklart ska vara klart. Några stolpar här med, vita för att passa med de befintliga stolparna, för att ha möjlighet att sätta någon enklare form av klätterväxt om vi vill. Vid stolparna, och eventuellt någon mer stans, fäller vi in odlingslådor där vi kan ha lite torktåliga växter, har inte landat här i vad jag vill ha riktigt. Krukor är ändå väldigt svårt att ha här, då det blir gassande varm och de snabbt torkar ut. Tror inte jag vill ha ”takreglar” på pergolan här heller, eftersom vi behöver maxa ljusinsläppet sommartid, men har heller inte helt bestämt mig.

Den sidan ni skymtar till höger i bild, som är rakt i söder, där kan vi inte plantera så mycket. Dels finns där ett befintligt land och ett stort gammalt äppelträd, men där det rent teoretiskt skulle gå att plantera, där ligger vår avloppsbädd (eller vad heter det?) någonstans, så det kommer förr eller senare behöva grävas om.

Vad tycker ni? Idéer på växter kanske? Eller nåt jag missat att tänka på?

Mina bästa grejor på gården

Nä, det här är inte ett inlägg som kommer premiera konsumtion, men däremot tänkte jag lyfta de saker vi har här på gården som jag verkligen är glad att vi köpt eller införskaffat. En del saker hade jag nog kunnat räkna ut i förväg att de skulle vara toppen, men andra har tillkommit efter behov och är mycket uppskattade. Så, här kommer, utan inbördes ordning – de bästa sakerna vi har här på gården!

  • Min tämligen fula men alldeles underbara overall, köpt på rea på Jula. Den är en storlek större än min vanliga storlek, så jag kan ha tjocktröja under utan att nåt sitter åt. Eftersom man, när man har djur, behöver ta sig ut en sväng i ur och skur så är det ljuvligt att ha något som A – håller en varm och B – inte gör något om den blir skitig. Utan den här overallen hade det varit oändligt mycket otrevligare att vara ute så här års! (Den är också hela anledningen till listan, eftersom jag gick och tänkte på vad jag glad jag är för den)
Varm, oöm, går snabbt att dra på sig över myskläder – och alldeles gräsligt ful men underbar.
  • Mina muckboots – det är väl ända ”märkesprylen” men jag behövde ett par riktigt bra och samtidigt varma gummistövlar, och valet föll på Muckboots. De är löjligt sköna och riktigt varma, väldigt mjuk sula dock vilket ibland kan vara lite nackdel, men även fördel. Bra stövlar i alla fall, återigen såna som man inte behöver vara rädd för att skita ner.
  • Murarhinkar. Konstigt kan tyckas, men det är billiga och ändå väldigt rejäla hinkar som kan bära vatten, trädgårdsavfall, äpplen, djurmat eller annat. Har säkert 10 st här hemma, men ändå räcker de liksom aldrig till…
  • En bra röjsåg (och trimmer), med en bra sele. Det går inte att hålla efter hagar med elstängsel utan trimmer och röjsåg, tänker att de flesta säkert är lika bra – men kan oerhört varmt rekommendera selen från Sthil. Kan helt ärligt gå med röjsåg i många, många timmar utan att det blir tungt eller jobbigt, och den sitter heller inte åt över brösten utan vilar mer på höft och rygg liksom. Sjukt skön!
Har nog lyft av själva röjsågen här, så en står ovanför axlarna, men det gör den såklart inte när man har den på!
  • Motorsåg, med fördel batteridriven. En batteridriven såg känns nästan bedrägligt mycket som en leksak, och är inte alls lika läskig att använda som en bensindriven. Vår är inte superstor, men till vår lilla gård räcker den gott och väl, och är smidig att hantera.
Nej man ska inte ta ner alla döda träd, men det ser ju så skräpigt ut….
  • Fyrhjulingen, som är vårt enda motorfordon (förutom våra vanliga bilar) på gården. Den har plog och dragkrok och är smidig att tex skotta med eller dra släpet med när vi kör här på gården. Sen har den ju INTE alla fördelar som tex en liten traktor hade haft, men det går liksom inte köpa till en 2 ha gård…

Alla de här prylarna gör livet väldigt mycket enklare, skönare och roligare på den här lilla gården. Det finns säkert fler dessutom, som jag bara inte kommer på just nu. Sen har jag även en önskelista på saker som skulle underlätta livet i övrigt här, men det får nästan bli ett eget inlägg tror jag.

Grisigt sällskap

Det här har varit ett av de mest vilsamma julloven sedan vi fick barn, och det känns väldigt skönt. Jag har tränat, läst, spelat tv-spel och grejat på gården, och jag känner mig hyfsat utvilad. Därmed inte sagt att jag inte hellre hade fortsatt vara ledig, men men, jag har i alla fall ett kul och bra jobb att gå till.

Så synd att snön låg så kort tid, älskar snö, speciellt över blask och lervälling… för er som följde på Instagram igår kan jag meddela att vi inte fått kultingar ännu, det tar nog ett par dagar men det kan hon behöva för att boa in sig i stallet lite. Majken är där nere nu och bygger snickarbänk, och tyckte lite synd om henne som var själv så nu går hon runt en stund lös där nere med honom, hon är som en hund lite:

Pratade med en kompis om det där med nystart runt nyår – det är inte alls nu jag vil göra någon nystart, den lusten infinner sig snarare på hösten. Däremot kan jag gärna reflektera på det som varit och hur jag vill ha det framåt, men några nystarts-fasoner har jag inte ork med så här års… Hurdan är du?

Skadedjursbekämpning

Vi har ett jättefint uppspaljerat plommonträd på södergaveln på stallet. Det har blommat superfint varje vår, men tyvärr har det inte burit mer än någon enstaka frukt – när vi har kollat närmare så visar det sig nämligen att trädet är komplett översållat med sköldlöss. Just sköldlöss är ju nästan omöjliga att bekämpa med, man får borsta bort själva ”skölden” med en hård borste och sen gärna följa upp med att pensla med t-röd, i minst två omgångar för att få död på ägg och smådjur. Det är ju liksom inte så smidigt att borsta och pensla varenda liten kvist, så i höstas bestämde vi oss för att göra nåt drastiskt – klippa ner det hårt och sen borsta (och senare behandla med t-röd) det som är kvar.

Eftersom vi ändå inte får någon frukt så bedömde vi att vi inte har så mycket att förlora på att testa att klippa ner den.

Det är dessutom en hängränna som slutar mitt över trädet – bra tänkte vi först eftersom det får extra vatten, men det känns inte optimalt på vintern.

Så här ser varenda lite kvist ut, det syns knappt här men det är även MILJONTALS små ägg eller lusbarn eller nåt.

Jag gick hårt åt trädet alla små kvistar, och när vi var nere på en hanterbar mängd grenar så borstade jag dem runtomkring, noga, med en hård borste. T-röd vågade jag mig inte på i kylan, det får bli framåt vårkanten. Förhoppningsvis överlever trädet ändå!

Det var ju så himla skönt att vara ute, så jag passade på att klippa när vindruvan med, den ska ändå klippas på vintern just. Den såg ut så här först (och som bonus ser ni mig i min oerhört sexiga men vansinnigt sköna overall i fönstret):

För att sen landa i en betydligt prydligare variant här nedan:

Här ska vi bygga en liten altan i sommar, så de allra nedersta kvistarna fick kapas – men nu är det klart och ger förhoppningsvis lika mycket vindruvor som vanligt i sommar 🙂

Härligt och kul att vara ute i det fina vädret, i det underbara ljuset som kom tack vare snön. Vi var ute och nere i stallet och grejade hela dagen, och efter typ hela senhösten inomhus så kom jag ihåg hur otroligt bra man mår av att vara ute så mycket! Och som bonus så sover man ju dessutom så otroligt gott när man varit ute så mycket.

Vad gör ni de sista dagarna på lovet?

Året som gick

Jag gör fotoböcker, ett för varje år, men jag släpar lite efter så den jag gjorde i år är för 2022. Men det ÄR väldigt bra, roligt och nyttigt att reflektera över det år som gått, och här har jag ju en ypperlig möjlighet att göra så. Vad hände i år då?

Januari ägnades åt att drömma om sommarens projekt och planer, och så fick vi vår allra första egna kull med minigrisar.
Februari – jag vet inte riktigt, det ägnades nog mest åt att längta efter lite grönska som vanligt.
Mars – våra egenkläckta Silverudds och Hedemora tittade fram, för att förnya vår hönsflock.
April kom, och vi snyggade till utanför garaget med en liten flisbelagd uteplats.
Maj inleddes som alltid, med min födelsedag, och årets födelsedagsplantor planterades ut.
Hela stallet fick ny färg i maj, och blev så fint.
Ny flis i köksträdgården, tillsammans med den skira grönskan i maj. Och så rabarbern då, som är allt annat än skir.
Juni, och en riktigt trevligt midsommar.
Juli bjöd på skön värme, och utan den torka som varit de senaste åren så blev trädgården makalöst grön.
Vi höll också på att bygga pergolan vid växthuset i juli, och nu när jag letar så inser jag att jag nog bara delat de bilderna på instagram? Här är i alla fall en från när det var klart!
I augusti blev det lite utökning av altanen och en halvspontan damm.
Augusti bjöd också på en fantastiskt grönska
September är skördetid, och trädgården levererade mycket – förutom potatis.
Hösten bjöd sedan äntligen på lite vandring med, både på hemmaplan och i Trollhättan.
Oktober visade sig från sin allra vackraste sida
November kom, och levererade en typ vuxen person? Vår alldeles första, som nu är myndig.
Sen kom december, och vi fick feeling och gav köket lite ny färg.

Det blir då verkligen inte en heltäckande bild av året som visas här, inte ens i närheten, men det här är lite av det jag skrivit om i bloggen under året. Ska försöka sätta mig och formulera ihop lite planer och tankar inför det kommande året med, framöver.

Vintervackert

Morgonen började inte exakt som planerat, när jag märkte att strömmen gått i stallet. Det var kontakten till griskultingarnas värmelampa som fått fukt i sig, så det blev till att ägna en kort stund åt att värma upp den och återställa allt. Led inte av det däremot, för ÅH så vackert det är här nu med lite snö! Den blöta, blöta snön som kom igår (och kröp in i kontakten) lade sig här ute som ett tungt men tunt täcke, och med -9 grader så blir det så här vackert i soluppgången…

Garaget är endast uppvärmt så att det håller sig över nollan, så här ser det väldigt fort isigt ut.

Ja, jag vet att jag skulle tagit in redskapen sedan länge, men men. Men kolla frosten på träets ådring, det är sååå vackert! Innanför glaset står våra krukväxter som ska övervintra – oliv, citron, pelargoner mm. Det är bara oliv och citron som får lite extra ljus dock.

Stallet blir också sådär frostigt utanpå, här är det (minst) lika kallt innanför som utanför.

Det fick bli en värmelampa över hönsens vatten med, så det inte fryser till is hela tiden. Annars håller hönshuset sig betydligt behagligare nu sedan vi renoverade det invändigt och det inte drar överallt (för att inte tala om hur mycket mindre ohyra det blir nu).

Som sagt, inte så mycket snö, men ändå – för min del får det mer än gärna vara snö hela vintern, det blir jag mycket gladare av! Men så kommer det ju inte bli. Jag njuter av det som är nu åtminstone!

På våra nya altandörrar sitter det frost på utsidan, något som gissningsvis indikerar att de är betydligt mer isolerade än våra gamla fönster. Vackert i vilket fall!

Köket – före och efter

Jag sitter på kontoret och för över lite bilder från kameran. Huset är helt tyst och stilla – förutom diverse bil-ljud från vardagsrummet där Filip sitter och kör rally på vårt playstation en stund. Numer har vi precis som lördagsgodis, endast lördagsspel, vilket känns helt lagom (för Filip då, de andra är ju tonåringar och har andra regler). Maken är på julfest, L är på födelsedagsfest och O är på scout-julbord, så vi är själva hemma jag och Filip. Var precis ute i köket och hällde upp ett glas torr cider till mig själv, mycket gott, och jag njuter lite av lugnet – eftersom det inte infinner sig så ofta.

Ute i köket så njöt jag också av just själva köket – för i fredags blev vi klara med det sista så nu är hall och kök målade och till en viss del tapetserat också. Känner mig otroligt nöjd, blev en betydligt mycket mer ombonad känsla med lite mörkare väggar, speciellt nu när adventspyntet åkt upp. Ni har säkert redan sett lite på instagram, men här kommer lite bilder ändå (blandat från mobil och kamera):

Vi börjar med lite detaljer – egentligen är i princip inget nytt i köket förutom färgen, den här affischen som jag blev kär i, lampetterna jag fått av mamma och så en korg som hänger i köket. Men ändå känns verkligen hela hallen och köket nytt – tänk vad lite färg kan göra!
Färgen är Jotun Kvällshimmel, målad med Lady väggfärg (använder inget annat längre, den är så himla bra), samma färg i hall och kök – och däremellan har vi tapetserat med Emma Classic Blue, från Sandbergs tapeter.
Fruktkorgen inhandlades på Blomsterglädje i Motala när vi varit i Norrköping jag och mamma. Gillar att kunna torka enkelt under.
De här hyllorna satt på samma plats innan, men har fått lite vinterpynt inför advent. Behöver ha en kalender hängande centralt, och såklart kokböckerna som används mest frekvent. Älskar kokböcker, men använder nästan uteslutande dessa när jag lagar mat, om jag inte hittat nåt recept på nätet.
Det enda julpyntet som fått komma upp än är den här gamla ljusstaken, mormors gamla och säkert omkring 100 år. Jag tycker så mycket om den så jag vill hinna njuta lite av den fram tills jul. Har, som ni ser, även äntligen plockat in lite enbärsris.
Lite ris fick hamna i en krans på dörren med.

Men, har ni inte sett på instagram eller tycker bilderna där är för små, så kommer här lite riktiga före- och efterbilder på köket:

Här hade vi slipat och spacklat skarvar, så det såg inte riktigt ut så här innan. Tapeten i sig var väl helt ok, men jag var otroligt sugen på att få upp något mörkare, som blir mer ombonat.
Tadaa! Fatta vilken skillnad lite färg kan göra ändå?
Jag har generellt lite svårt för vita väggar, till och med om det är en vitbottnad tapet som denna.
Känns mycket mer hemtrevligt nu, och ser liksom lite lyxigare ut?
Har alltid muggar hängande här, för att man ska slippa få så mycket disk när man bara vill dricka lite vatten, väldigt praktiskt. Klockan hamnade lite långt upp, får se om jag orkar justera det…
Här satt massa tavlor direkt på väggen innan, men de kom liksom inte fram ordentligt från tapeten.
En av anledningarna till att jag ville göra om köket var (knäppt nog) att jag hittade affischen till vänster. Tyckte så mycket om de dämpade färgerna… Försökte sätta ihop en hel tavelvägg med de gamla tavlorna, affischen och ljushållarna, men det gick inte – så lösningen blev en tavellist för de vita tavlorna och sen får det andra hänga direkt mot väggen.
Här ser ni tapeten Emma i hallen med, älskar den och har fastnat för den varenda gång jag kollat på tapeter.
Här var alla väggar vita innan vi målade. Det är väldigt få väggytor i hallen, vilket gör att det funkar ypperligt med en mörkare färg trots att inte hallen är så ljus. Otroligt mycket mer praktiskt med en mörk färg också. Nån gång ska vi byta ytterdörren, som glipar mot omvärlden trots att vi tätat med lister… Men det får bli nån annan gång, det är ju svindyrt med ytterdörrar!
Det här är nog den mest rättvisande bilden på färgen.
Tycker om att kök och hall hänger ihop mycket bättre nu, innan var det en ganska hård tapet med svart botten där Emma sitter nu, och den gick inte färgmatcha mot något som var behagligt.

Jag har verkligen noll intresse av att inreda efter trender eller andras åsikter, jag känner i kroppen vad jag själv vill ha och vad jag tycker om – även när det ibland blir en blandning av prylar eller kanske sånt man vill göra om efter ett tag. Färg tycker jag är ett så bra sätt att variera sig på, det är inte något enormt klimatavtryck och det ger heller inget jätteavtryck i plånboken – det tar bara lite tid.

Vart tog november vägen?

Har haft en väldigt trevlig helg med mamma, i Norrköping, där vi ätit gott, sett Begynnelsen och sovit på hotell och njutit av påföljande hotellfrukost. På något sätt känns det däremot som min egen lilla pärla till helg att spara, så jag tänker inte direkt skriva mer om den – men vi hade det i alla fall väldigt bra, för er som undrat.

På vägen hem så tog vi svängen över Blomsterglädje i Motala (eller ja, det är ju en liten omväg men ändå). Det påminner en del om Backamo, men är ännu större – och vi gick runt där inne i drygt en timme och botaniserade. Inte lika mycket växter nu, men OTROLIGT mycket fina saker till inredning. Vi har inte så värst mycket pynt allmänt hemma, och inte heller julpynt, men när jag hittar sånt som jag verkligen spontant känner att jag älskar direkt så kan det bli ett köp. Inga dyra grejor, och hittade så himla fint vinterpynt, en stor träkotte och en gran. Gillar sånt som kan stå lite längre en ren julpynt.

Vet att jag inte är ensam om att tycka att november bara sprang iväg – kanske för att den varit väldigt mild, men hjälp vad fort det gick. Det är inget jag egentligen är ledsen för, mer än att jag inte känner alls att jag är förberedd inför att det är första advent redan till helgen? Stod i går och funderade på om jag skulle ta in adventsstakarna, men kände också att vi inte målat köket än och jag vill gärna ha det klart innan jag gör i ordning för julen där, så istället började vi spackla lite. Lite idiotiskt på ett sätt, det går ju räkna i minuter hur mycket tid vi har för att måla och fixa på vardagskvällar, men samtidigt är det ju lite torktider på spackel och färg och sånt som gör att jag ändå vill komma igång. För att citera Carina Berg – ”Ja ja, nu blev det så”.

Tomt och spacklat. Det är inte så himla mycket att måla, så det som tar tid är underarbete och tejp.

I övrigt är det bara utebelysningen som kommit upp här, den gjorde sig väldigt fin till den lilla snön som kom förra veckan – och som nu absolut är helt borta och istället är ersatt av lera. Whoop whoop. Skulle vilja göra en krans till dörren men har inte kunnat förmå mig att knata bort till gran eller en och knipsa lite ris (på vår egen mark alltså), i mörkret efter jobbet. Det är ju annars det absolut enklaste och bland det finaste man kan ha inne för att få lite julkänsla, så jag kanske borde ta tag i mig ändå. Älskar enris, men SATAN vad stickigt det är! Går ju igenom även tjocka handskar tycker jag.

Från förra året. Ansträngningen ligger ju ENBART i att ta sig ut med en sekatör. Måste nog ta tag i det ändå. När det inte regnar.

Nåväl, dags att ta hand om barn, djur och matlagning, i den ordningen. Kram på er!