Vardag

Serietips

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag har inte mindre än tre serier som jag antingen nyss sett eller som jag håller på att se nu, som kanske kan ha gått någon förbi (de var inte nåt som dök upp sådär övertydligt i mitt flöde så jag höll själv på att missa dem). Alla tre är relativt korta (max 10 avsnitt) och fristående, och alla har gemensamt att de är lite mörka, väldigt spännande och lite läskiga. INGA spoilers nedan!

True Detective – säsong 4

Ja, det är säsong 4 men de är ju fristående, så vill man inte se de övriga så behöver man verkligen inte. Jag minns inte själv om det var säsong 1 eller 2 som var så himla bra, när jag såg att säsong 4 kom ut så tog jag även och kollade på säsong 3 nyligen, men den var ganska seg. Säsong 4 däremot… Vilken nagelbitare! Jodie Foster är en av huvudpersonerna, i en lite annorlunda personlighet, gillar hennes karaktär skarpt! TROR det kan ha varit säsongsavslutning i går, har inte hunnit se den, men har verkligen längtat till varje måndag när de släpps. Inleds med att det går väldigt fel på en forskningsstation i Alaska. Går på HBO.

Liebes Kind (Dear Child)

En tysk miniserie som också håller en klarvaken och på spänn hela tiden. Riktigt bra skådisar och en väldigt bra story som börjar direkt med att en kvinna flyr ut någon form av källare. Många skruvar på historien och ett bra avslut. Går på Netflix.

The Outsider

Den här serien är vi mitt i, så med reservation för att den teoretiskt kan bli dålig helt plötsligt så hamnar den ändå absolut bland mina rekommendationer. Här inleds story med ett brutalt mord och verkligen ingenting är som det verkar. Den baseras på en bok av Stephen King, vilket kanske kan ge en hint om att den nog blir tämligen skruvad – och väldigt läskig. Går på HBO.

Det var mina tre tips! Ingen av dem är så läskig att man inte vågar kolla själv, men man sitter verkligen på helspänn i dem allihop. Har ni några bra tips på serier?

Bilskrälle

/ LindaG / Lämna en kommentar

Helgen blev ju inte riktigt den vila jag tänkt, med magsjuka nätter, och efter en hel vecka på 75% jobb så är jag riktigt, riktigt trött. Varje dag, antingen efter jobbet eller på lunchen, så har det ändå blivit en kort tupplur – annars hade jag inte orkat ta mig igenom dagen. Jag är också innerligt trött på att bli trött hela tiden, vid minsta ansträngning. I går var första gången i veckan som det blev träning, och den är så himla viktigt, även om jag *såklart* blir trött av den med. Jag fattar om ni är trötta på mitt tjat om att jag är trött med. Bläsch.

Vi kan ju prata om en annan sak (som visserligen gör mig väldigt trött med, men på ett helt annat sätt), nämligen vår underbara tur med den gamla bilen. Vi har två bilar, och behöver ha två bilar om inte vi ska säga upp all träning och alla aktiviteter familjen har. Vår gamla bil (en peugeot 308) är från typ 2009 och har strulat MASSOR det senaste året. För bara ett par veckor sedan fick jag åka och möte Tobbe som blivit stående i morgontrafiken med den, och bogsera in honom till verkstan med den ”nya” bilen (från 2017). Värmen i den funkar inte, rumpvärmen funkar inte heller och tja, titt som tätt så havererar den. Nu efter bogseringen så blev räkningen ”bara 2500 kr” och ett nytt batteri, men nu har den havererat igen, bara en vecka senare, med samma fel. Orkar inte med denna gamla bil mer, vi har inte heller tid och kunskaper att göra allt man skulle behöva göra med den själva för att hålla nere kostnaderna, även om maken gjort imponerande insatser i den ändå. Dock så känns det liksom inte sådär kanonroligt att köpa en ”ny” bil heller just nu, jag är deltidssjukskriven, räntorna är höga och även om vi gör allt vi kan för att hålla ner matkostnaderna så är inte direkt maten för 5 pers billig heller.

Hade ju varit bra om det åtminstone gått att cykla in till Ölmstad för barnen, men eftersom det är en ganska smal landsväg utan vägren, med 70 km och ganska mycket trafik på, så är det verkligen ingen väg jag vill ungarna cyklar på.

Men – vi kommer inte undan längre, så i morgon ska vi åka o provköra begagnad elbil. Vill gärna ha en elbil modell mindre, ska vi åka nånstans allihop så tar vi ändå den nya, stora bilen. Gör vi en kalkyl över det så bör det inte bli så mycket dyrare än vad vi betalar idag, eftersom elbilen blir billigare i drift/bränsle, och då får vi såklart också prioritera att använda just den vid alla resor som går. Vi har ju ändå tur som bor där det FINNS möjlighet att åka buss, om vi kör ner barnen till busshållplatsen i Ölmstad (eller om de kan gå dit när inte allt i landskapet är lervälling), det gör att vi åtminstone inte behöver köra dem så mycket fram och tillbaka som vi annars hade behövt. Så, det blir lördagens uppdrag, att köpa bil…. Söndagens blir att peta ner de fröer som behöver komma i jord nu, såsom physalis och kruktomater. Vad gör ni till helgen?

Lysande utsikter

/ LindaG / Lämna en kommentar

Inläggen från Fånga Februari kommer från Claras foto- och skrivutmaning.

Först och främst – jag mår bättre idag, efter en god natts sömn. Däremot är jag otroligt matt och trött (såklart), så det blir jobb hemifrån och i övrigt mycket vila. Tack för all omtanke jag fått! ❤

Men för att reflektera lite över dagens tema – lysande utsikter – så fastnade jag lite i tanken hos något jag hörde Henrik Schyffert säga i P3 häromdagen, även om det nu då var riktat mot dagens ungdomar och deras hopplösa försök att finna Lycka. Han sa att det hela enkelt handlar om att sänka sina förväntningar – att om du tänker siktar på och är nöjd med att plocka upp tacoprodukter på ICA så kommer du ju känna dig väldigt lycklig om du får avancera till charken. Jag tänker inte gå in på hela ungdoms-grejen, men jag funderade lite i sammanhanget på vad JAG skulle räkna in som lysande utsikter, eller kanske mer specifikt vad har jag för mål eller förväntningar på mig själv?

Och vet ni vad, just idag kan jag inte komma på ett enda mål eller förväntan. Jag bor där jag allra helst vill bo, jag har ett jättebra jobb med fantastiska kollegor, och jag har en fin, frisk familj och en make jag älskar. Jag är så otroligt nöjd med detta (självklart är det en känsla som kommer och går med dagsform när det gäller tex hur mycket man uppskattar sina barn 😉 , men på det stora hela liksom). Jag har iofs inte heller direkt någon ork just nu till att sätta någon direkt förväntan på mig själv, i vanliga fall har jag en hög förväntan att jag ska lära mig nya saker hela tiden, men just precis nu är min hjärna inte vidare mottaglig för ny kunskap känner jag. Jag känner däremot att jag har hyfsat lysande utsikter för att fortsätta ha det bra här på gården – speciellt som det går mot vår. Tror aldrig jag längtat så mycket som i år, faktiskt, all sjuka har verkligen tagit udden av vinter-orken och jag vill BARA kunna vara ute i ljumna vindar och lyssna på fågelkvitter nu, inget annat…. Så med mina förutsättningar och min (bris på) ork just nu så skulle jag säga att jag har de lysande förutsättningar för att känna mig lycklig som behövs, och det är inte fy skam.

Rent bokstavligt är ju den lysande utsikten från vårt ena köksfönster minst halva anledningen till att vi köpte den här gården. Blir aldrig mätt på denna!

Göromål

/ LindaG / Lämna en kommentar

Inläggen från Fånga Februari kommer från Claras foto- och skrivutmaning.

Vi har ju en väldigt liten gård, just som gård räknat. Ca 2 hektar där det mesta är betesmark, vilket är ENORMT mycket jämfört med en villaträdgård, men inte så mycket om man liksom vill livnära sig på gårdslivet. Vi har ju bara djur på hobbynivå – höns och minigrisar, och så gårdskatterna då, och ibland får jag frågan om de tar mycket tid, våra dagliga göromål med djuren.

Mamma Doris och pappa Frank får lite go-frukost

Så vad gör vi dagligen då? Jo, varje morgon vintertid så kokar jag en full kanna vatten, som jag sedan slår över en hink med blandade spannmål (kornkross, havre och så lite majskross), ihop med resterna från gårdagens middagsrester i form av tex potatisskal eller grönsaksrester. Sen får det stå där i ungefär 30-90 minuter (kortare tid om alla ska in till jobbet, längre om nån jobbar hemma och kan gå ut lite senare) och gotta ihop sig till en form av gröt. Den späs med kallvatten till den blir ljummen och lagom tjock – detta får de morgon och kväll på vintern. Sommartid får de bara spannmål en gång om dagen, då torr och utkastad på marken så de får söka födan, och sen betar och bökar de i sin stora hage.

Sen tar vi ”gröthinken” och tar med ut till grisarna, där vi häller gröten i varsin bytta till de vuxna. Det tar sammanlagt kanske ca 5 minuter – men kan såklart ta både 10 och 20 minuter om man stannar för att gosa med griskultingarna, vilket ju dock inte är strikt nödvändigt (eller vad säger jag, de är ju oemotståndliga).

Sen är det hönornas tur, de får sin tillsyn 1 gång om dagen (eller mer om vi bara känner för det, men det är inget måste). Vi byter vatten i deras vattenhållare och fyller på mat i matbehållaren om det behövs. Luckan till hönsgården öppnas och stängs automatiskt, så den gör vi inget åt. Oftast ligger det ju också ägg, så såvida ingen höna ligger och värper precis nu så tar vi in dem med. Det här tar också ungefär 5 minuter. Totalt blir det alltså en gång som tar 10 minuter och en som tar 5 minuter (beroende på om vi tar hönorna morgon eller kväll). Det är liksom inget vi inte hinner med, ens när vi har bråttom.

Men nu ska jag bjuda er på ett gott skratt, fast också ett av de bästa inköpen jag gjort till mig själv tror jag! För även om man kanske i de här allra kortaste rundorna är ute i bara 5 minuter, så hinner jag ibland bli både kall och blöt trots bra, fodrade stövlar och en tjock jacka. Men det blåser alltid här, och att dra av sig byxor för att byta till underställ och sen ta på överdrag blir så JOBBIGT för att vara ute i 5 minuter. Men nu, nu har jag köpt en vinteroverall på Jula på rea, för 600 kr så kan jag nu dra över en något stor overall på ett kick rakt över mina inne-kläder, och jag blir varken kall, blöt, eller behöver bry mig om om jag blir skitig! Det är då mentalt SÅ mycket roligare och skönare att gå ut, vilket också gör att jag gärna ÄR ute en längre stund, även i sämre väder. Det i sin tur gör att jag mår himla mycket bättre i själen också, eftersom man liksom gör det här ute, nästan vad man än pysslar med.

Så. Jäkla. Skönt! Tog också en rymlig storlek för att den inte ska sitta åt nånstans, även när man jobbar på huk eller annat. Börjar faktiskt förstå nu varför barnen aldrig haft några problem att vara ute länge! Som nu ikväll, efter jag matat grisarna och sen legat en lång stund på mage i deras grishus för att gosa med kultingarna, så var det sååå skönt och tyst ute, så jag stod bara i kvällsmörkret och lyssnade på tystheten en lång stund. DET går rakt in på plussidan på energikontot, kan jag säga!

Lååååångsamt framåt

/ LindaG / Lämna en kommentar

Det HAR vänt, tack och lov, jag har inte längre frossa och muskelvärk. Hostan och snuvan är däremot ”still going strong”, det frasar i öronen och krampar i magen av allt hostande. Något mer som är kvar är en enorm matthet, orkar INGENTING. Blir trött av att sitta upp en stund liksom. Har börjat få sån spänningshuvudvärk med pga allt soff- och sängliggande, så måste på något sätt ändå försöka röra mig lite mer idag – tänker jag ska orka gå fram och tillbaka till stallet ett par gånger under dagen (inte i ett svep). Det börjar liksom krypa lite i kroppen nu, av att bara vara stilla, I huvudet med, små tankar börjar spira, på saker jag vill göra i år, men liksom i kroppen så är orken liten.

Förlåt, jag vet att det här är skittråkigt att läsa om, men det här är liksom mitt sätt att ge mig själv en känsla av sammanhang och kommunikation. Ni läser nog inte ner hit ändå tänker jag.

Kändes så härligt när det tittade in lite vintersol i köket i går.

Trots att januari släääääpar sig fram och varje dag består av minst en månad, så verkar det ju ändå som att det förr eller senare kommer bli februari. Jag hoppas att Underbara Clara kommer köra sin fotoutmaning med ”fånga februari”, det har varit väldigt roligt tidigare år!

Om jag orkar så ska jag, lite senare idag, försöka illustrera lite en av sakerna som står på önskelistan att göra till sommaren, om ni vill kika på hur det kan se ut 🙂

Från oro till lugn

/ LindaG / Lämna en kommentar

Sedan den härliga nyheten om att svenskarna borde förbereda sig för krig (men oroa er inte för gud skull) så har det legat en klump i magen, så idag har jag gjort något konkret för att bli av med den. Jag har helt enkelt prepper-handlat mat mm, som ska förvaras i en låda i garaget så den finns där vid behov. Vi har redan sedan innan extra av det mesta i skafferiet, och på ett sätt är det ju det allra bästa för då gör man år och förnyar allt med jämna mellanrum. Dock får det ju inte plats hur mycket som helst där, och det ger tydligen heller ingen lindring av orosklumpen i magen, vilket en separat låda verkade göra på ett annat sätt.

En del av förrådet.

Det knäppa var att jag kände mig så oerhört pinsam, där jag gick på Ica Maxi. Egentligen lite oklart varför det kändes så pinsamt, men det gjorde verkligen det. Torrvaror som pasta, ris och couscous, konserver, salt, buljong och lite pulverdesserter var det som fick ta plats. I skafferiet kommer det finnas extra mjöl, torrjäst och socker, och i klädkammaren finns det extra hygienartiklar. Lite extra Ipren mm ska jag fylla på med oxå, det glömde jag idag.

2 storpack med ris, och en stor matolja med, förutom det som går in extra i skafferiet

Lika fånig som jag kände mig på Ica, lika lugn känner jag mig nu, när jag vet att jag har extra mat ett tag för familjen om det krisar. Om inte annat var det värt det för att känna att jag gör något konkret och för att få oron att försvinna.

Ris a la Malta

/ LindaG / 2 kommentarer

I vår familj är Ris a la Malta det bästa med hela julbordet – men jag vet väldigt många som inte alls håller med. Jag tror faktiskt också jag knäckt lite av gåtan till varför det är så – jag tror helt enkelt massor av folk bara ätit dåligt gjord Ris a la Malta. Tex har jag ALDRIG ätit en bra Ris a la Malta på något julbord?! Folk verkar inte riktigt förstå hur man ska göra den för att det ska bli den ljuvliga, gräddiga och milda ris-desserten det är, toppad med en fräsch saftsås med jordgubbar. Och då kan jag fatta att det är svårt, Ris a la Malta är enkel men måste ju göras RÄTT såklart!

Ledsen att jag inte har några bättre bilder, hade ingen lust eller ork till att vispa fram kameran.

Rätten börjar såklart med huvudingrediensen risgrynsgröt – jag gör den i en kastrull i ugnen för att få den perfekt (och utan nån äcklig brun skinnyta). Vet jag att jag ska göra Ris a la Malta så brukar jag skippa kanelstången i gröten och bara gå på vaniljstång, tycker den blir ännu godare då. Viktigt också att gröten inte kokar sönder utan att riskornen håller ihop, då blir det bäst.

Det är liiiite svårt att ge exakta proportioner här – jag gör ju på den gröt som inte omedelbart äts upp, och eftersom det som sagt är familjens favorit så kokar jag gröt typ till 16 personer (!!!) . Men jag ska försöka:

Ris a la Malta, typ 4 portioner

Gröt till 4 personer, ca 10-12 deciliter färdig gröt.
3 dl vispgrädde
1-3 msk florsocker, beroende på hur söt gröten är

Vispa grädden löst, och rör ner i den kalla risgrynsgröten. Rör försiktigt så inte allt blir mos, men blanda ändå väl. Smaksätt med florsocker – det får INTE bli för sött men ska ändå smaka efterrätt ju!

Nu kommer vi till saftsåsen, den tyckte jag inte om när jag var liten, men när vi lärde oss att röra ner en burk fryst, rårörd jordgubbssylt i så är den helt fantastisk! Har du nu inte rutinen att göra just sån sylt för att använda just till detta såklart, så kan du nog köpa lite frysta jordgubbar, tina och skiva ner, för att få lite mer fräschör. Eller frysta hallon kanske? Jag gör saftsåsen på egen saft (körsbär var det jag hade nu), men köpesaft av bättre kvalitet går också bra.

Saftsås, ca 4 portioner

2 dl koncentrerad saft
1,5 dl vatten
1,5 msk potatismjöl
1 burk (typ 6-8 dl) rårörda jordgubbar (se ovan)

Blanda saft, vatten och potatismjöl och koka upp under omrörning. Ta från värmen när det börjar koka, och kyl ner (i vattenbad om man har bråttom). Rör sedan ner jordgubbssylten eller hallon, eller vad du nu har till hands för bär.

Nu har du den bästa desserten, frukosten, eller mellisen för alla julens dagar! Världens bästa comfort-food när julen inte blev som du ville – men kom ihåg att Ris a la Malta är ALLRA godast när man är lite hungrig!

Serietrogen

/ LindaG / Lämna en kommentar

Sitter i soffan med min laptop och har just avslutat dagen. Är fortfarande typ lika sjuk, men idag har vi haft konferens och workshop så det fick liksom gå ändå med lite ipren och god hjälp av kollegor. Nu tänker jag däremot inte röra en muskel (haha, som om det är en realitet med tre barn) och helst av allt hade jag velat bara ligga under filten och kolla True Blood. Det är min ”singelserie”, alltså den jag kan kolla på utan att vara serie-otrogen med den serie vi just nu kollar på tillsammans, vilket är huset Usher (minns inte exakt titel, men den är skruvad, lite läskig och riktigt bra – går på netflix). True Blood följde man ju slaviskt när det gick, ganska perfekt att slökolla den nu faktiskt, för då kan jag sticka samtidigt utan att det är hela världen om jag inte ser varenda replik.

Sover apkasst med, för att jag är förkyld och hostig (tacksam för ställbar säng så man kommer upp lite), men också för att jag inte direkt rör på mig alls på dagarna just nu. Längtar efter att kunna andas genom näsan, kunna prata utan att hosta och kunna träna igen – som alltid när man är sjuk. Längtar oxå efter att ha liiiiite mer spännande inlägg att skriva med… Men nu får ni nöja er med en sjukrapport eftersom jag ändå känner att jag vill skriva lite 😉 Har ni några bra serietips förresten?

För-julklapp

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag TROR att förkylningen peakade i dag, när jag satt i möte och snörvlade och snöt mig för 173:e gången. Tur man kan jobba hemifrån ändå… Har lyckats snyta upp två hela rullar med toapapper, tror det är någon form av rekord?!? Jag förutsätter att ni är oerhört intresserade av detta…

Även om jag nu då jobbat så måste jag säga att det är SÅ mycket skönare att vara ensam hemma när man är sjuk? Det känns som det hände senast innan jag fick barn – för typ 17 år sedan alltså. Nu har jag visserligen de två minsta hemma igen efter skolan, men de kör nån lek där de springer som idioter genom huset så de får väl hållas. Maken är inte hemma ikväll, för från och med i dag och så typ 17 veckor framöver så får han sin julklapp! Det låter kanske lite knasigt, men han har fått en jägarutbildning och den körde igång nu innan jul, och för att inte behöva ge något som inte börjar förrän NÄSTA höst så får han gå den nu. Detta är den teoretiska delen, sen är det ju lite skjutövningar med senare, men det får vi ta sen. Det finns ju intensivhelger med, där du tar hela examen på 3 dagar, men det här kändes som ett bra alternativ. Vi har ju ändå en inarbetat vana att vara själva på vardagar då den andre tränar liksom.

Jag fick väl min träning för dagen när jag gick ut och matade grisarna, blev flåsig och trött av bara det just nu. Hoppas lite att ungarna snart hittar en lugnare lek, så tänker jag försöka smyga mig ner i soffan och bara kolla TV – känns som det är ungefär vad jag pallar med för stunden. Jag hoppas bara jag är frisk nog att leda workshop på torsdag!

Sen höst

/ LindaG / Lämna en kommentar

Nej men det tog en timme från att vi kom hem från kalas på Leos Lekland så blev jag superförkyld, hahaha! Iofs lika bra det, att det bryter ut ordentligt och sen går över, istället för att man går och smådrar på det. Tacksamt att det var nu i början av veckan med och inte i slutet när vi har årets sista halvdagskonferens med workshop att hålla i!

Men hörrni, det är då verkligen höst. Men också en lite knepig höst eller? Nu har jag visserligen inget vidare minne, men inte brukar det vara så här mycket gula blad ut så här långt in i november? Till och med ganska varmt, nästan 10 grader här på dagarna, vilket iofs är tacksamt när man ska ut och mata djuren och så, men det känns ändå … fel.

Här inne är det ändå rätt gott, och jag måste säga att glöggen jag satte häromdagen verkligen tillför något redan nu, oavsett om den blir god eller ej – för det luktar jättegott i hela köket. Jäser gör den definitivt, det bubblar och fräser om den som om jag nyss hällt i kolsyrad läsk. Ska bli mycket intressant. Har fått från fler håll att den är godast om man lagrar den till kommande år, vilket inte borde vara ett problem med tanke på att det är typ 8 liter stark glögg. Vad säger man förresten? Inte starkvinsglögg tänker jag – den är ju baserad på svagdricka och inte på vin?

Ute har vi börjat kratta bort de värsta kakorna av löv från gräsmattan och istället lagt under buskar och i landen. På ett sätt är det fortfarande sådär vemodigt vackert, men det är verkligen svårt att fånga med kameran tycker jag. Vet de som kan, men det kräver då absolut mer skills än jag har.

Det ser så himla skräpigt ut ute nu, i trägården och i landen.

Nähä, nu plingar mikron, det är dags att äta lunch!