Favoritfrukost

Igår när jag var hemma med Lukas så blev det frukost, och såklart man passar på att äta favoritfrukosten nr 1, äppelpajsgröt med vaniljproteinsås… Så jäkla gott, på riktigt. Och det är verkligen comfortfood med, varmt, mjuk, lite sött och väldigt, väldigt gott…

1 dl havregryn, ½ dl mathavre, en nypa salt, kanel, ett hackat äpple och 2 dl vatten. När det kokat 3 minuter rör man ner 1 rått ägg och rör runt tills det är krämigt. 

Jag äter den med vaniljprotein och mjölk, som en vanlig proteinshake fast tjockare. 

 Det är ju nästan aldrig jag äter frukost, och en torr macka eller lite youghurt är ju inget som är direkt upphetsande, men när man har gott om tid och kan sitta i lugn och ro hemma med en sån här gofrulle, då är det nog dagens bästa mål…

Man är inte mer än människa

Nuuuu har jag landat i min fåtölj och bredvid mig står ett glas rödvin och en skål sojabönor direkt från frysen (japp, gillar att äta dem iskalla som snacks). Idag har den sista stora mässan startat, och med det så har en riktigt tuff jobbhöst börjat lugna ner sig – även om det mer känns om om man fysiskt gått rätt in i en tegelvägg.

Kontentan av det hela är att jag nu känner mig som ett vispat ägg i huvudet, trött som en liten blå, och självklart har jag landat i en förkylning med. Igår blev det, som vanligt dagen innan mässan börjar, en heldag, och jag var hemma långt efter barnen somnat, så idag gick jag tidigare för att hämta två, givetvis oerhört gnälliga, barn.

De senaste dagarna har det fuskats hej vilt, både med träningen som det helt enkelt inte funnits tid till, och kosten, som det bara inte funnits lust och ork till. Men så är det ibland, och det är inte hela världen, även om magen känns som en smärre ballong efter alltför mycket kolhydrater. Den här veckan blir min paus-vecka, med förkylning och efter-mässan-tröttma så har jag inte så mycket att välja på. Ska försöka få in åtminstone lite styrketräning, eftersom jag känner att hela kroppen längtar efter det…

Det är svårt, för jag har lite för lätt i att hamna i någon slags ”äh, jag unnar mig själv” värld och börja mata på skräp, jag har inga problem i att äta som det blir i en vecka, min ågren ligger i att jag är rädd att det lavinartat ska skena iväg till gamla banor därefter, även om jag inte riktigt tror det.

Nya recept mm blir det just ingenting av just nu, jag får återkomma lite längre fram om det. På tal om recept förresten, om bara jag får tillbaka lite energi så tänkte jag försöka göra en annorlunda slags fotobok, nämligen en egen receptbok, med mina favoritrecept. Tänkte att det dels kan bli en rolig julklapp till tex mina föräldrar, men även användbart för mig själv istället för min handskrivna ”svarta bok”.

Tex min absoluta favoritpaj med filodeg som går att variera med både persikor, äpplen eller päron. 

Förresten, om jag skulle göra en sån recept-fotobok, om någon skulle vara intresserad så kan jag ju faktiskt beställa fler böcker, till självkostnadspris såklart. Bara en tanke.

Buzzador, ThermaCare

Nu var det dags att buzza igen! Den här gången har jag fått testa ett slags värmeomslag – även om det kanske låter som om det var nåt klibbigt, men det är det inte. 
ThermaCare är lite som en sån där handvärmare man kan ha i sina vantar eller vinterskor, dvs den består av ett gäng pulverkapslar som blir varma, fast dessa blir vara av syre istället för att man behöver klicka dem varma. 
Det finns två varianter, en lite mindre som man använder på nacke eller mindre ytor som tex handleder, och en större som man kan använda i tex. svanken. Jag har fått testa den mindre varianten, perfekt när man är spänd över axlar och skulderblad efter tex en dag framför datorn. Man öppnar helt enkelt förpackningen och klistrar fast ”omslaget” där man vill ha det, sen blir det sakta ca 40 grader varmt – och det håller värmen ca 8 h.  
Jag gillar det faktiskt riktigt mycket, dels tycker jag om att det inte är nåt man smörjer in sig med, som luktar eller klibbar, och sen gillar jag också att det höll varmt så länge. För även om det inte är så varmt som tex en vetekudde (vilket jag använder dagligen för att få upp värmen), så går faktiskt den här värmen ner bra i musklerna tack vare att den värmer just länge. Enda minusen är att jag personligen kunde tänkt mig den ytterligare lite varmare, och att påsen är lite prasslig, men den sitter å andra sidan kvar jättebra utan att lämna klisterrester efter sig. 
Här syns hur bleka mina fåglar blivit med, men idag har jag varit och fyllt i dem så nu är jag helt färdig med dem!
Min mamma har mängder med problem med nacke och axlar, hon har fått två för att testa nu i veckan, och jag vet flera kollegor som ska få testa med, får återkomma med deras synpunkter senare. 
Den ska finnas att köpa på apotek i 3-pack för ca 130 kr, inte jättebilligt kanske, men å andra sidan varar de ju i 8 h vardera. 
Är det någon som är sugen att testa får ni ropa, först till kvarn, för jag har bara några stycken kvar!
Maken tyckte också att den var skön, även om han också trodde att den skulle blivit ännu lite varmare. 

Jag är en gamer

Sedan jag var omkring 7-8 år så har jag spelat datorspel och konsollspel, när det har varit tillfälle, och det håller jag på med än idag. När vi var små så har jag hur mycket minnen som helst från när jag och brorsan skrattade till vi kiknade över Worms och  tävlade i Pinball, hjälptes åt med att lösa gåtor och quests i Betrayal at Krondor och spelade Super Mario om och om igen.

SOM vi har skrattat åt dessa små maskar… 

De bästa minnena är när vi har spelat och skrattat ihop, och likadant är det hemma nu. Vi spelar med barnen, Skylanders och LEGO spelen, och maken och jag spelar ihop på kvällarna när barnen lagt sig. Vi vuxna spelar gärna spel som Resident Evil, Borderlands och just nu Diablo ihop, för det är ju roligare att spela ihop än att slötitta på nåt halvtaskigt TV-program…

Perfekt att skjuta lite ”zombies” när barnen lagt sig…

Jag är helt enkelt en gamer, även om tiden inte finns på alls samma sätt som förr, och stolt över att vara en spelnörd 😉 Om ett par veckor är det Dreamhack Winter, och då kommer jag att sitta på plats åtminstone en kväll och lira!

Lite nytt till familjen

Ja vad hände den här helgen då? Såklart började den med lördagsträning och fika – man ska inte frångå roliga traditioner! Det blev HIIT eller X-fit på schemat (eller cirkelfys eller vad man nu vill kalla det) igen, och den här gången var det banne mig ännu roligare, för nu visste jag att jag kunde ösa på ännu lite mer för att precis, nätt och jämnt orka det sista varvet. Svettigt, flåsigt, tungt och bara underbart!

Sen blev det lite snickeriverkstad hemma, tyckte lite synd om hönorna när det regnar hela tiden så jag byggde ett litet vind- och regnskydd till dem, hann tyvärr inte få det på bild innan det blev mörkt dock. Tacksamt att göra saker till dem ändå, det blir väldigt nyfikna och exalterade och undersöker allt nytt med stor entusiasm 🙂

När det städas i hönshuset blir man ju också väldigt nyfiken såklart. 
Hmm, ser inte ut som det gjorde i morse. Kan man äta det här?

I går, söndag, blev det en hastigt påkommen tripp till Ullared med ett par tjejer, väldigt skönt att gå där ”själv” utan att tänka på om nån är uttråkad, springer iväg, eller tjatar om saker de vill ha. Ja nu pratar jag ju om barnen då. Mestadels 😉

Det blev lite julklappar till barnen, leksaker och kläder, så nu känns det som jag har både Olivers födelsedag och julafton hyfsat färdigt, åtminstone till barnen. Skönt! Själv hittade jag mest lite vantar och ett par t-shirts, men är nöjd med det 🙂

Borde nog flytta söderut

Ungefär 9 månader om året blir jag rätt förbannad på min kropp. Och nej, det handlar inte om utseendet på den, utan om det faktum att den är totalt oförmögen att både producera och behålla värme. Nu när det blivit lite kyligare (ja alltså, allt under 10 grader är värdelöst) så börjar de 9 månader när jag FRYSER.

Mmm, ta på mer kläder då – ja det kunde man ju tycka skulle hjälpa, men hemma kan jag ha ulltofflor, mysbrallor, linne, TJOCK tröja och ändå frysa – trots att vi har 22 grader inne. Men så fort tempen går ner ute verkar den även göra det i mig… På jobbet skulle jag helst vilja stå och jobba i jacka (kan inte scooteroverall bli trendigt?!?), men samtidigt känns det ju rätt trist. Att träna hjälper inte alltid heller, häromdagen frös jag igenom HELA styrkepasset?!? Sparring och pulshöjande träning gör mig såklart varm, även om det tar en bra stund, men den effekten avtar ju snabbt.

Det hänger heller inte ihop med underhudsfett, inte ens när jag vägde 30 kg mer som höggravid var jag varm av mig. Kanske är min längd en bidragande orsak, ihop med lågt blodtryck…?

Det blir ganska påfrestande, jag blir stel och spänner mig, och inte sjutton blir man laddad av energi när man helst vill krypa in i en bastu i ett par timmar. Skitsurt. Dessutom har de flesta ganska svårt att förstå hur jobbigt det är ”ta på dig mer kläder då”, eller ”kläder efter väder” är två uttryck jag hatar – tycker ju om att vara ute men när man fryser som en hund är det inte så kul längre.

Har testat termogena ”fettförbrännare” med, men tex koffein, chili och kanel i, men de hjälper inte heller. Min bästa kompis varje kväll är min vetekudde, vet inte hur många jag slitit ut under åren, för utan den får jag ALDRIG upp värmen i tex fötterna, och så länge jag fryser, somnar jag inte.

Finns det allvarligt talat inte NÅT man göra? Någon som har tips???

Proteinkladdkaka

Ja det är ju inte direkt så inspirationen flödar här just nu, Lukas är fortfarande hemma med en envis hosta och jag jobbar…typ hela tiden. Jäkla tur att man är i vettig form ändå, för även om huvudet är mos så känner jag mig fysiskt sett piggare än jag ”borde”, och det är ändå skönt att känna att kroppen känns stark när inte huvudet orkar.

Har jobbat hemifrån med Lukas hemma (och nä, jag har inte anmält VAB till försäkringskassan för den tiden), och häromdagen när det var helt vansinnigt stressigt så kändes det fantastiskt skönt att ta en promenad på kvällen, utan musik, utan press, och bara få reda ut huvudet lite. Det skadade ju inte heller att det var en helt fantastiskt fin höstkväll, även om några skruttiga mobilfoton inte kan göra den rättvisa..

I går ville Lukas prompt baka, och eftersom jag framförallt inte själv vill äta en massa bakat (det hade ALDRIG gått låta bli) så blev det en proteinkladdkaka, Lukas åt sina sedvanliga 3 skedar (han är inte så jätteförtjust i sötsaker ju, men det är ju roligt att baka) och jag åt resten. Till frukost. Så. Jädrans. Gott.

Receptet kom från Tasty Health, som har sinnessjukt mycket goda och nyttiga recept! Hann liksom inte fota kakan, den försvann på 3 minuter 😉 Men här är i alla fall receptet:

Proteinkladdkaka
1 dl proteinpulver choklad (kasein, inte vassle)
1 äggvita
2 tsk kakao
3 tsk kokosmjöl
½ tsk bakpulver
ca 4 msk mjölk
lite kokossocker (jag tog ca ½ tsk) eller valfritt sötningsmedel
salt

Smeten blir jättetjock, bred ut den i en liten skål eller form som är smord med kokosolja. Täck in den med plastfolie (japp, den ska med in i micron) och micra i ca 40 sekunder. Ta bort folien, rör ihop lite ”vaniljsås” av 1 dl mjölk och proteinpulver vanilj och ÄT!

Inga onyttigheter (ja ok, lite från palmsockret), massa protein och så gott att det inte känns som nåt konstigt substitut för kladdkaka. Jag gjorde inte min så söt, men det varierar du ju själv!

Sockersöt

I morse på nyhetsmorgon pratade de om hur mycket tillsatt socker svenska barn får i sig, och det är i snitt hela TRE KILO I MÅNADEN!?!?

Det är ju så sinnessjukt mycket att man nästan tappar andan….

När det gäller mina egna barn så tycker jag att jag ÄR väldigt medveten om vad jag stoppar i dem, utan att för den skull bli helt nitisk. Vi har hittat en balans som passar OSS helt enkelt.

Frukost – naturell, ekologisk a-fil, osötade havreflingor och lingongrova special med ekologiskt jordnötssmör (utan socker) eller philadelphia.

Lunch – i skolan / på dagis, bra lagad mat, tyvärr lättmjölk och lättmargarin (något barnen själva jobbar på att få bort genom sitt matråd)

Middag – här kommer det mesta dåliga samvetet, inte alltid man hinner fixa mat från grunden här, så det kan bli pannkakor med grädde, blodpudding, färdiga köttbullar o andra halvfabrikat. Alltid grönsaker till dock, oftast får vi servera dem EFTER maten för att de inte BARA ska äta dem.

Äter vi sylt till så försöker jag i alla fall ta sylt vi gjort själva, men visst, det är massor av socker i den med. 

Dryck –  alltid bara vatten, bubbelvatten eller mjölk.

Helger – här kan det bli både glass och fika, men inte i stora mängder. Ibland en festis (oftare på sommaren när de behöver dricka mer än de vill) men aldrig läsk. Oliver äter ju inte lördagsgodis alls, och om Lukas kommer på att han vill äta det så får han antingen ett kinderägg eller så får han välja 4 lösgodisbitar (4 år = 4 bitar, och han är sjukt nöjd med det). Vi vuxna har i princip ALDRIG godis hemma, förutom mörk choklad, och inte kakor och kex heller – det blir ju så mycket enklare då. Oliver är ju däremot en liten sockergris, och till skillnad från Lukas så kan han nog trycka i sig obegränsade mängder av tex kakor och kex, vilket ger desto större anledning att inte sätta det i händerna på honom.

Det vore väldigt intressant att se hur mycket socker det blir i månaden på mina barn, som de sa på nyhetsmorgon så kommer ju en STOR del av sockret från söta yoghurtar och söta flingor, och det äter vi ju ALDRIG.

Det är ganska intressant också, ÄVEN fast jag är medveten om att socker bara skapar ett helt onödigt och dåligt beroende, så tänker jag ändå lätt i banorna ”nu har de varit snälla/duktiga/sjuka, klart de ska få glass…”. MEN jag VILL verkligen inte ge dem den dumma ovanan att se socker som en belöning!

Det är svår som FAN att vara förälder, jag säger inte att någon annan ska eller bör göra som vi, men det här är vårt val och det är inte gjort för att ge någon annan dåligt samvete, utan det är gjort för att jag vill att mina barn ska leva ett liv där inte socker är ett mål eller en tröst. Hur gör ni?

Ett bra tips om man vill minska sockermängden, tillsätt lite vaniljpulver i tex pannkakorna, så får du den goda vaniljsmaken utan onödigt socker. 

Vård av barn och mamma

Idag är jag hemma med den här lilla mannen, som är hostig och superförkyld. Känner mig inte helt 100 själv heller, men det kan ju delvis bero på att natten inte bjöd på så värst mycket ostörd sömn…

Misstänkte redan i går när jag hämtade på dagis att det skulle bli vab, han satt och gosade i knäet på en fröken, och det ska MYCKET till om han ska kunna sitta still när det finns en massa roliga kompisar och saker att leka med. 

Men vilken skillnad det är nu ändå, det är inte ens hälften så mycket VAB nu när pojkarna är lite större, de första två åren på dagis är ju verkligen helt galna! Skönt att det både är mer sällan och i mindre omfattning de (oftast) blir sjuka nu.

När man är sjuk så får man dricka lite varm chokladmjölk här hemma, och då passade även jag på att göra en kopp – fast med chokladproteinpulver istället. Supergott, fast nästa gång ska jag skaka den först innan jag häller upp den i koppen, det var svårt att röra bort klumparna. Perfekt dricka när man känner sig lite småfrusen och hängig!

Får väl se om jag orkar göra några av de saker som inte har blivit av på jättelänge (torka golv och rensa i trädgården), men först ska vi titta på Peter Pan, Lukas och jag. Fattar för övrigt inte riktigt den här hösten, känns inte som jag hinner med typ NÅT, både huset och trädgården ser ut lite som hej-kom-och-hjälp, och jag orkar inte ens bry mig… Det om något signalerar väl att man är lite väl stressad kanske, för jag har tränat mindre hela denna hösten än jag gjorde förra, så det är inte dit tiden försvinner heller.

Gå direkt i fängelse

Det blir lite dåligt med tid för bland annat bloggen nu känner jag, det har varit en hel del jobb, och även kvällsaktiviteter med jobbet, så den lilla tiden som blir över försöker jag vara med barnen så mycket jag kan, och sen klämma in lite träning här och där, även om inte det heller blir så mycket som jag egentligen vill. Hoppas att det börjar lugna ner sig lite snart, men nästa vecka är det föräldramöte och en massa annat med, så det dröjer väl lite till innan jag får ihop alla tider ”som vanligt”.

Oliver har ju börjat i tvåan nu, helt galet, och han och bästisen leker som vanligt alla lediga stunder – även om även dessa minskat eftersom det är innebandy, tennis och troligtvis även klättring på kvällarna. Det är roligt att se hur leken dem emellan utvecklas, och tex har en favorit på sistone varit sällskapsspel. Häromdagen plockade jag ner mitt GAMLA, gamla monopol (det var gammalt redan när jag spelade det som liten) och så satte de sig och spelade en lång stund.

Ok, jag är tacksam så länge jag slipper, monopol kan vara ett av de tråkigaste spelen i världen…

Till helgen nu ska det bli lite familjetid däremot, på fredag åker vi till Göteborg för att träffa min bror och gå på liseberg (på lördagen). Ska bli riktigt skönt att få lite reserverad tid för bara oss!