Vardag

Jag behöver ledigt efter den här helgen tror jag.

/ LindaG / Lämna en kommentar
Ja vad ska man säga. Den tämligen gräsliga gårdagen toppades med en sömnlös natt och tidig morgon med dåligt samvete (ja för att jag var en sån usel förälder och skällde på mina barn i går såklart. Logiskt.). Min morsdagspresent idag från mamma var att jag skulle få lite husmorssemester, så jag åkte och lämnade barnen hos henne ganska tidigt på morgonen. 
Passade på att åka över axamo på hemvägen, för att testa att springa intervall på plan mark efter mitt lite misslyckade försök förra veckan på hemmaplan. Jätteskönt väder, soligt men lagom varmt att springa i. Det gick rätt ok, behöver helt klart springa mycket mer för att få upp lite flås, det har ju bara hunnit bli 3 ggr i vår än så länge… 
Haha, vilka konstiga proportioner man får när
man fotar sig på lite för nära håll i en spegel…
Otroligt väder!  Det var lite… vimsigt att springa i Axamo, tyckte jag sprang i cirklar hit och dit, och till slut visste jag knappt vilket håll jag skulle åt. Hittade tillbaka i alla fall 😉
Sen var det bara till att skynda sig hem och dra över målarkläderna för att hinna få på ett andra lager färg så att det skulle hinna torka innan eftermiddagsregnet skulle dra in. *pust*
Efter en lång varm dusch (jävlar vad kallt det blåste när jag målade! Full storm, skitsvårt att måla i för det blåste hela tiden iväg små färgslattar) så blev det till slut lite roligt på morsdag med – jag åkte upp till a6 och shoppade lite. Det blev hela 3 BH’ar och ett linne vid första stoppet, av någon anledning så är mina gamla för stora… =/ 
Hittade dessutom sommarens sandaler på Nilson, men i fel storlek, så de beställde jag från Brandos nu när jag kom hem (hade lite tur med för det var 15% rabatt på dem där). 
Jättesnygga på, och lagom låg/hög klack!

Sommartoppar och klänningar var det däremot lite värre med, men man kan väl inte få allt antar jag. 

Fnissade lite åt kläderna inne på butiken bredvid Vila, vad den nu heter. Jag har ett vagt minne av att jag någon gång i min ungdom bar nåt liknande – fast utan pärlor… Herregud…. Madde, jag har fel va? Så dålig smak kan jag inte haft???
Hade bara ätit en cocossmoothie från Naked Juicebar (coco sunshine – testa den!!!), och lite fika, så jag började bli grymt hungrig framåt halv fem, men svängde in förbi intersport på vägen till Citygross för att köpa lite grönsaker att ha till oxfilébiten jag fått av föräldrarna. Tur det, för där inne hittade jag de tajtsen jag suktat efter i flera månader på rea!!! Blev oerhört glad för det =)

Sådana här, fast full längd på. Från Nike, kostade 600 kr från början
(alldeles för mycket), men 400 kr kunde jag gå med på.
Till sist hem och fixa lite mat, lyxigt att få bestämma helt själv vad man ska äta, men det kändes ändå lite torftigt att äta själv på mors dag… Aldrig är man nöjd eller?
Majskolvar är så sjukt gott… Ända tills man ätit klart i alla fall och har all majs i tänderna. 

Åt upp det sista av rabarberpajen till efterrätt med, och kände mig lagom pigg när barnen kom vid 18-tiden. Nu har de kommit i säng, och såklart har jag dåligt samvete för att vi inte hade en så bra helg som jag hade hoppats. Den mänskliga logiken….

(haha, det märks visst ganska väl att jag inte fått prata av mig den här helgen, tur man kan blogga för att få ur sig saker, stort som smått)

Nu tar jag in på hotell!!!!

/ LindaG / 2 kommentarer

Ah, morgon och inga direkta planer för vad som skulle hända idag, mer än att Oliver skulle på kalas vid 12. Så, frågade ungarna om de ville hänga med till gymmet och vara i barnrummet och det ville de gärna (bakdag idag där dessutom så det lockade en hel del). Bara att göra sig klara då eller? Satte mig på golvet med båda två och försökte mycket pedagogiskt förklara att det skulle bli en mycket roligare dag om alla hjälpte till idag, för Lukas del innebar det mest att han inte skulle springa iväg någonstans och för Olivers del att han skulle försöka ha en trevlig attityd till skillnad från det tonårshumöret han är på rätt ofta nu. Japp, båda ungarna lovade att hjälpa till….. eller hur….

Ca en halvtimme senare än planerat och med mycket besvär anlände vi till träningen. Fine – jag lämnade in ungarna och tränade. Skönt, kände mig ganska irriterad, dels pga morgonen och dels pga att det varit så trögt på sistone, så jag körde på extra hårt. Var så där trött efter att jag knappt kunde sminka mig eftersom armarna skakade så – då ringer vår snickare och upplyser mig vänligt om att plåtslagaren kommer i början av veckan och sätter upp plåtar och stuprännor, så det kan ju vara lättare att komma åt att måla vindskivorna nu innan? Mycket bra tänkt, jag tackar, lägger på och hämtar ungarna. Stressar för att lämna Oliver på kalaset (vi var ju sena redan från start), sen åker jag och Lukas och köper färg. Hurra – han är på sitt allra busigaste humör och springer såklart iväg och trycker och pillar på ALLT han inte får. Jag försöker fokusera för att köpa rätt färg, svär lite för mig själv för det blir inte så billigt, köpte färg för ca 5000 kr och då har jag ändå bra rabatt.

Bygget fortsätter i alla fall i rask takt. Men det är väl bara för att inte jag är direkt inbland i det. 

Ok, vidare till XXL där jag ska byta storlek på ett par skor jag köpte till Lukas i veckan. In, springer efter honom bland 2000 pers, lyckas fånga honom och tvångsmäta foten. Japp, måste byta storlek, hans fot har växt 3 cm sen jag mätte sist och alla skor han har i nuläget är troligtvis alldeles för små. Ok, ut igen, skynda upp till IKEA för att springa in och köpa några korvar till mig och Lukas. Han äter i baksätet och lyckas så klart smeta ut ketchup i halva bilen.

Hämta Oliver, hem och förbereda för att måla. Barnen studsar studsmatta, och hinner slå sig mot varandra 3 gånger innan jag ens hinner byta till målarkläder. Får spader och förbjuder dem att hoppa ihop, pratar på nytt med dem, inte lika pedagogiskt den här gången, och ber om lite hjälp så jag kan måla vindskivorna (dvs att de inte ska bråka med varandra). Mmm, jag hinner väl inte ens börja innan jag får dela på dem igen.

Lite lagom jobbigt att måla när armarna är som gelé, dessutom får jag springa upp och ner för stegen ett gäng extra gånger pga att Lukas kastar sand på Oliver, Oliver tar Lukas grejor, Lukas cyklar iväg, Oliver skjuter bort sina bandybollar och 5000 andra skäl. Är MILT sagt irriterad nu.

Ok, har till slut målat färdigt, när Lukas vänligt påpekar ”mamma färg i håret”. Ok, in och kolla. Japp, jag har vid nåt tillfälle när jag målat insidan strukit emot en bräda med håret och har nu färg i HELA bakhåret. Mycket färg. Hurra.

Fixar mat – lax o matvete. Lukas äter bara laxen, jag orkar inte bry mig så jag ger honom chips till. Oliver tar 1h 10 minuter på sig att äta upp en miniportion och när han är färdig så är jag så irriterad att jag bara har lust att slå sönder något. Kanon.

Inser att jag MÅSTE dammsuga och torka golvet, dels är det gräs och sand i hela huset, sen lyckades jag i morgonens stress dessutom tappa både först flingor och sedan även marmelad över halva golvet, så nu fastnar strumporna så fort man går där. FAN.

Ok, färdigstädat. Haha, ja eller hur, för under tiden jag städat så har båda ungarna dragit fram ALLA sina leksaker och spritt ut på golvet och lyckas dessutom få varandra att gråta och skrika hela tiden.

Så nu sitter jag här, och har ignorerat dem helt en halvtimme, för allas bästa. Om 5 minuter tänker jag lägga dem, sen kommer jag ta ett gigantiskt glas vin och dö på soffan.

Länge leve svensson-livet….

Trögt

/ LindaG / Lämna en kommentar

Nu är det helt klart en sån där svacka som man kan hamna i ibland. Allting går lite trögt och känns lite motigt – träningen är seg och känns inte som den ger några resultat och det känns som jag står still i utvecklingen på kickboxingen. Hemma går allt på autopilot och förutom husbygget som går i en rasande takt så liksom händer det ingenting. Jag försöker se till att göra något jag vill varje dag, och se till att barnen gör detsamma, i Olivers fall är det ju oftast att leka med kompisar och i Lukas fall handlar det oftast om opretentiösa saker som att hjälpa mig att rensa. Men ändå. *gnäll*

En sån här period är det sååå lockande att skita i att gå till träningen, men i det läget vill jag verkligen inte hamna – så istället försöker jag hitta på lite alternativa former till rörelse. Det kan vara att åka och bada med ungarna (win-win), cykla en sväng, jogga (*pust*) eller vara ute och greja i trädgården. Jag mår ialla fall klart bättre om jag får röra på mig på NÅGOT sätt…

Idag åker maken till Budapest med jobbet, och är inte tillbaka förrän på måndag kväll. På söndag ville mamma ha barnen, så då får jag lite oplanerat en hel dag alldeles bara för mig själv. Först kändes det bara jättekonstigt, sen kom jag på att jag kanske skulle passa på att gå i affärer i lugn och ro, oftast blir det bara någon snabb rusch in på lunchen eller efter jobbet, och med barnen går det nästan inte gå…

För övrigt tar jag väldigt tacksamt emot tips på något roligt sätt att röra sig på söndag, helst något lite annorlunda (och inte för sen på kvällen för jag hämtar ju barnen på eftermiddagen). Någon???

Lukas

/ LindaG / Lämna en kommentar

Med anledning av det stora som hände i dag – Lukas sa ”jag älskar dig” för första gången till mig alldeles själv, dvs jag hade inte sagt det till honom först, så tänkte jag skriva lite om honom nu.

Han är nu 2 år och 10 månader, och verkar äntligen ha lämnat *ta i trä* den senaste trotsfasen bakom sig till stor del. Han pratar mycket och länge, och i långa meningar, även om uttalet är lite luddigt ibland. Han älskar att leka med sin storebror, som tyvärr inte alltid är så förtjust i att ha med lillebror när han leker med kompisar (som han nästan alltid gör). Dessutom leker han just nu väldigt bra själv, långa stunder kan han hålla på att rada upp bilar, stå i lekstugan, vara i lek-köket eller hoppa studsmatta själv, nöjd och glad och ständigt pratandes 🙂 För övrigt så är det roligaste han vet att spela på min telefon, så därför tror jag att en i-pod touch blir en utmärkt födelsedagspresent…

Han älskar att cykla på sin cykel med stödhjul, och att sparkcykla på sin 3-hjuliga sparkcykel. Däremot är han ganska opålitlig här, vi har flera gånger fått hämta honom när han lämnar kvarteret för att cykla till lekparken eller affären, så nu för tiden har vi cykel och sparkcykel inlåsta.

På dagis är han också väldigt nöjd och glad nu, han vill fortfarande göra saker på sitt eget sätt, men han blir inte tjurig och skriker för att få som han vill nu (utan han gör det bara med ett leende, vet inte om det är bättre eller sämre egentligen??? 😉  ). Det är lätt att lämna honom och han skuttar glatt in, och han blir glad när man hämtar honom.

Han vägrar att gå utan blöja och har absolut ingen lust att sitta på pottan – vi trodde det skulle vara på G för ett par veckor sedan när han kissade på pottan flera gånger under en helg, men sen hade han visst ingen lust alls att fortsätta med det… =/ Nattetid sover han oftast riktigt bra, ibland med nån period runt 11-snåret där han kan vara ledsen, men det brukar gå över ganska fort.

Bäst av allt (enligt mig) är att han är otroligt kelig, jag får mängder med pussar och kramar, och hjärtat smälter ju som mjukglass i solsken när han tittar på en med en sån där dyrkande blick som man bara kan få av små barn (och kanske hundar ibland 😉 ). Och – som han sa i morse – så älskar han mig! =D

Man kan sova som en liten bebis även om man nästan är 3 år!

Bäst att njuta så länge det varar!

/ LindaG / 2 kommentarer

Det är lite motsägelsefullt på ett sätt, ju mer vältränad jag blir desto mer ointressant är det att tex träna och äta rätt just för utseendets skull. Oftast är det ju kanske åtminstone till en viss del för utseendet man börjar, men nu känner jag mer att jag vill utmana mig själv – jag vill kunna springa snabbare/längre, jag vill bli starkare, jag vill bli bättre på kickboxing.

Ja, det är ju inte HELA sanningen, jag kör ju tex mitt ”project ass”, men det är liksom inte viktigt på samma sätt, jag står inte framför spegeln och suckar eller känner mig obekväm. Jag tror det här kan vara första gången i mitt vuxna liv som jag känner mig ganska tillfreds med hur jag ser ut, jag vet att vissa saker går inte att ändra på och det har jag accepterat, och att andra saker, som rumpan, går att ändra på själv.

Jag märker att jag blir lite entusiastisk i att få andra att träna med, men det grundar sig verkligen inte i någon illvilja eller tyckande att nån ser ut som de behöver träna, jag vill bara att folk jag tycker om ska må lika bra som jag gör nu. Det är lite som när man äter LCHF, men vill liksom gärna dela med sig av fördelarna med det till andra, just för att man mår så bra av det själv, förstår ni hur jag menar?

Och bara för att fira att jag känner mig bekväm i min kropp nu, så ska jag och mamma gå och göra våra fötter sommarfina idag – verkligen välbehövligt efter en lång vinter med fötterna i kängor och stövlar! Jag är tyvärr urkass på att ta mig tid med sånt, jag prioriterar helt enkelt inte det, men just när man ska börja använda öppna skor så blir det ju lite intressant igen 😉

Den enda före-bild jag tänker visa på mina fötter 😉 Snart ska de bli
fria efter en lång vinter!

Sommarläsning

/ LindaG / 2 kommentarer

Haha, jag var nog lite trött när jag skrev rubriken igår….

Nu är jag rätt trött med, så jag tänker snart gå och lägga mig och läsa lite tror jag, speciellt som maken kollar hockey (klagar absolut inte på det för det är extremt sällsynt). Min läsplatta fungerar helt suveränt, har hunnit med 4½ bok sedan jag fick den för två veckor sedan – det har blivit en del Jack Reacher, och just nu skrattar jag gott åt Stephanie Plum i bok nr 16 av Janet Evanovich. Det är en av mina favoritserier, inget avancerat eller djupt på något sätt, men lättläst, spännande och väldigt, väldigt roligt! Perfekt när man bara vill ha lite verklighetsflykt en stund.

Har även fått tag i en fantasyserie som jag läst till hälften (det har varit väldigt svårt att få tag i de böckerna här i sverige) av Robert Jordan, den blir bra att läsa på semestern för den går nog loss på en sisådär 4000 sidor eller så. Sommar är ju även synonymt med deckare, men just nu har jag inga uppslag på bra sådana – är det nån av er som har det?

På tal om sommar så kändes det ju ÄNTLIGEN som om det skulle kunna bli sommar, från 10 grader i går till 20 grader idag! Superskönt, jag passade på att gå hem från jobbet – eller rättare sagt upp till stadsparken där jag anslöt mig till familjen som var där och lekte. Jätteskön promenad, men jag förvånades lite över att det var nästan tomt på hela vätterstranden, trots sol? Konstigt…

NU ska jag sova, gonatt!

Receptfritt recept för bättre humör

/ LindaG / Lämna en kommentar

Visserligen har jag faktiskt fått tillbaka lite ”röst” allteftersom dagen har gått idag, men det är ändå 4 dagar sedan jag kunde kommunicera på något vettigt sätt – dessutom har jag träningsabstinens – så idag på eftermiddagen kände jag mig trött, rastlös och tämligen tjurig. Receptet på att bota det? En promenad runt munksjön med påföljande fika med den här underbara människan :

Dessutom den enda människan jag umgås med i vuxen tid som känt mig sen jag var liten. Det ger upphov till vissa intressanta, pinsamma och underhållande konversationer 😉

Gud så välgörande det är med en stunds tjejsnack ibland…!

Tidigare idag försökte jag ta vitsippebilder igen, men med tanke på att jag bara får ca 20 sekunder på mig innan uppmärksamheten sviktar så blir det inga sådär klockrena resultat…
Gaaaah vad svårt det är att få båda två att bli bra på samma bild….

Nu ska jag faktiskt gå och lägga mig, har inte fått sova en hel natt på över en vecka (och man är ju inte riktigt van vid det nu längre), Lukas har växtvärk och Oliver har mardrömmar just nu, verkar det som. God natt!

Sound of silence

/ LindaG / Lämna en kommentar

Nu har jag fått ge upp att prata helt, har insett att det bara blivit värre hela tiden, trots att jag försökt prata ”vanligt” (dvs inte viska). Och jäklar vad jobbigt det är att prata så här, hela magen är trött tror jag! Men det blir ju inte bättre, så nu har jag övergått till kroppsspråk, lappar och meddelanden på telefonen.

Vad frustrerande det är! Att inte kunna vara med och uttrycka sig gör att jag blir pratsjuk och smått irriterad… Dessutom har jag kommit fram till att man blir ”osynlig” när man inte pratar, det är som om folk – helt utan att mena något ont” – liksom inte ser en efter en liten stund. Väldigt mystisk känsla…

Så – om det här tänker fortsätta så lär jag lägga in MÅNGA blogginlägg den närmsta tiden…

Stackars Lukas, förresten, han förstår ju inte varför jag inte pratar. Han vet att jag har ”ont i halsen” och blåser snällt utanpå min hals för att göra det bättre, mycket sött, men han förstår inte att det innebär att jag inte kan prata såklart. Det var klart en nackdel när jag var ensam förälder en liten stund innan maken kom hem – försök förklara för en 3-åring att han måste klä av sig ytterkläderna, tvätta händerna och komma och sätta sig och äta. Det GÅR, men jag känner helt klart att vi behöver öva in det här med charader lite bättre 😉 Nu när maken är hemma så har jag däremot kommit på en fördel, det där oändliga tjötandet och frågande ”mamma, vad/hur/varför…?” har ju nu förpassats till maken. Hehe….

Har nog fått höra ALLA tillgängliga skämt oxå… ”har du skrikit på maken?”, ”vad tyst och lugnt det är”, ”tala är silver, tiga är guld” och alla andra man kan komma på…

Men vad sjutton gör jag för att få tillbaka rösten? Jag har ju inte ont i halsen, och jag är bara lite förkyld, men rösten är i princip helt borta. Typ honungsvatten och sånt hjälper ju inte, det är ju inte så att jag kan inhalera det direkt… Har fått tips om att dricka echinaguard i ganska stora mängder, så det ska jag göra, men det känns ändå som om det liksom inte når stämbanden… Jag tar gärna emot tips på hur man får tillbaka sina smaksinnen med, för smaken försvann ungefär samtidigt som rösten – och alla som känner mig vet att det är LÅNGT mycket värre!!! 😉

Trädgårdshelg

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag känner mig ganska vuxen när jag påtar i trädgården. Och oväntat lycklig – jag har absolut minnen av att det var pest och pina att hjälpa mamma att rensa när jag bodde hemma, men här i min egen trädgård tycker jag att det är ganska skönt. Men så gör jag det ju bara när det är fint väder och om jag känner för det…

Idag var jag och köpte lite nya växter, jag var ju inte direkt ensam i Backamos Handelsträdgård…

Nu, tillslut, har mina tulpaner börjat titta upp i rabatten. Det kommer lite som en överraskning, jag kom inte ihåg att jag hade planterat några i den här rabatten… ^^
Jag hoppas att min extremt omsorgsfulla (och chansartade) beskärning av äppelträden kommer innebära att det blir mängder med äpplen i år. 

 Barnen har haft en bra helg med, i går hade Oliver sitt party. Det blev totalt 7 barn, vi fick lite trevligt sällskap av familjen F med barn med – efter träningen, stojigt men roligt, och viktigast av allt så var ju Oliver jättenöjd.

Idag har det varit blandade aktiviteter, och en stund hos mormor mitt på dagen.

Lådbilen fick lite ”revival” här i helgen, förra året var det ju bara kul i en vecka, så vi får väl se om det håller i sig den här gången. 
Lukas är glad om han bara får vara precis där storebror är, och helst göra exakt samma saker. När han inte rymmer vill säga… suck. 
Maken var väldans duktig och tvättade huset – eller södersidan i alla fall. Vi tänkte börja med att måla den i år, så behöver man inte måla HELA huset på en sommar. 
Sen hade jag lite random en sån söt bild på makens systerson William med, de var ju och hälsade på förra helgen. 
Väldigt lik sin söta mamma!

 Själv har jag varit ganska förkyld, väldigt allergisk och extremt hes den här helgen, jag har nästan ingen röst alls och näsan rinner som en kran. Hade först en tanke om att det BARA var allergi det handlade om, men det får jag nog ge mig på… Därmed har jag varit så där trött och retlig som man kan vara när man blir riktigt allergisk, och dessutom blir det INTE bättre av att man inte kan kommunicera vettigt med vare sig barn eller man…!

Måndag – den nya fredagen?

/ LindaG / Lämna en kommentar

Idag har det varit en nästan helt perfekt dag – inte minst för att det var så varmt att det var skönt att gå i bara t-shirt ute (ja, och byxor då såklart). Morgonen började bra, maken fick ta en snabb vända hemåt för att möta upp med grävaren som började med vår grund idag (snabba puckar!), och sedan hade vi bestämt lunch-date med träning.

Tanken är väl att maken ska börja gymma lite med, stillasittande jobb är ju inte så skonsamt mot kroppen, och jag håller på och visar honom lite av det lilla jag lärt mig på de här 5 månaderna jag har hållit på. De första två passen avverkade vi i lördags, och idag var det pass 3 – rygg, så vi träffades nere i stan lite innan lunch och gick igenom det passet med. Jätteskönt med lunchträning, och dessutom följde vi upp genom att äta lunch på uteserveringen på NEO, där vi satt i bara t-shirt och åt. Helt fantastiskt!

Lite speciella förberedelser inför GameFair (jaktmässan) – att ställa i ordning en savann där vi kan ställa en massa uppstoppade djur. Man kan ju inte säga att det är ett enformigt arbete i alla fall!

Därpå var det fullt ös på jobbet resten av dagen, sen hem och hämta barnen. Det kändes lite synd att bara åka hem i det fina vädret, så förutom mina egna barn fick en av Olivers kompisar hänga med oxå, och så åkte vi till stadsparken där det blev varsin glass i solen och lek i lekparken. Skönt! Sen hemåt igen, snabbt som ögat, för att byta om till kickboxingen – nu när inte maken kör MMA mer så har jag ibland möjlighet att få sparras på måndagar, väldigt roligt! Sparringen gick i 180 och var som vanligt vansinnigt jobbig (min kondition är inte tillbaka än efter min lilla sjuk-svacka) och som vanligt också vansinnigt rolig. Nu har jag däckat ut i soffan här hemma, trött, glad och fulltankad med sol och värme – jag hoppas bara att ni haft en lika bra dag som jag har haft!

En liten klätterapa.
Eller ja, två förresten =)