Älska färg

Eftersom det nu inte är något som tillnärmelsevis kan liknas vid vår utomhus så fick jag göra ett jätteryck och se till att det blev lite vår inne istället. En tripp till Höglunds och 400 kr fattigare så blev det i alla fall bra mycket trevligare här hemma! Är väl inte världens bästa på att sköta blommor alltid (hrm), men jag tycker väldigt mycket om att ha det omkring mig, så vi får väl hoppas att de håller sig ett tag i alla fall.

Hittade en fantastiskt fin hortensia (längst upp till höger) som fick flytta in i mitt köksfönster. 

Uterummet fick sig också en omgång, nu när solen skiner in är det inga problem att få upp värmen där med nåt vedträ eller två i brasan, och sitter man där ute så kan man åtminstone låtsas att det är 10-12 grader ute istället för -3…

Lagom till jag hade fått alla blommor på plats kom mormor med en stor bukett tulpaner med – älskar verkligen tulpaner!

Oliver sov hos mormor fredag – lördag, och hon hade handlat fina färgglada kläder till barnen:

Det börjar bli rätt svårt att fota den här killen, så nu får man försöka när han är upptagen på annat håll…
Oliver har börjat bli lite mer intresserad av vad han har på sig, det är väldigt kul (så länge det inte går till överdrift). Men han blir väldigt stolt när han får nya fina kläder på sig! Byxorna var riktigt fina – från Kappahl. 

I dag på förmiddagen träffade jag en gammal kompis – vi gick ett varv runt Munksjön och tog sen lunch på Bryggan. Det var sååå trevligt, vi kunde nog suttit hela helgen och tjötat kändes det som. Mycket, mycket välgörande, och tiden sprang iväg. Tack M!

Här hemma har vi lite smått börjat kolla mer på sommarens resa – närmare bestämt vilken rutt vi ska köra ner och så, men mer om det en annan dag tror jag. Trevlig helg, det som är kvar!

Äntligen helg!

Jag älskar After Work. Det är enkelt, okomplicerat, billigt och om man nu inte känner för att ta mer än ett glas vin och sen åka hem så är det helt ok det med =)

Lite sotade ögon och läppglans så är man liksom redo. Perfekt!

Idag blir det 8 glas. Eller ja, det är nog dit vi oftast går när det är AW (vilket inte händer så ofta). I morgon blir det morgonträning och fika – underbart!

Torsdag!

Ikväll är det som vanligt sparring – veckans höjdpunkt! Annars har jag kört lunch-styrketräning som vanligt, fast jag har bytt ut lite övningar mot nya – den lilla skillnaden gav lite extra kick faktiskt. Kämpar ju för att nå mitt mål med chins, men det känns rätt långt bort, så jag har börjat träna lite mer rygg (dessutom bra för min skadade axel). På tal om skador så har jag även fått instruktioner om hur jag ska tejpa min fot för att stabilisera den, det blir premiär i kväll och jag hoppas att det hjälper! Hon jag pratade med sa annars att om det verkligen inte går över så måste man typ gå in och skrapa bort ärrvävnad som bildats, det har jag inte alls lust med kände jag.

Så, bara en ynka vecka kvar till påsken dessutom, trots ett ihärdigt vinterväder. Vet inte alls vad jag/vi ska hitta på faktiskt… Om han hinner så kommer nog min bror hit och hälsar på, men det var lite osäkert för dels ska hela företaget flytta och dels så åker de på kick-off till Badgastein (inte alls avis på att de får åka slalom i 3-4 dagar… hrm…).  Men kommer inte han så händer det ju inget speciellt, så vi får väl se.

Har visst inte så mycket meningsfullt att skriva just nu, så det får mest bli lite små-dravel verkar det som…

Lyckoslantar

Vi hade en ganska intensiv diskussion runt lunchbordet på jobbet häromdagen. Ämnet var om man blir lycklig av pengar, och det visade sig att de flesta hade mycket starka åsikter i frågan, olika åsikter dessutom. Den vanligaste åsikten var nog att Nej, man blir inte lyckligare av pengar, med hänvisningen att allt det här som verkligen är viktigt – hälsa, kärlek mm – inte går att köpa för pengar.

Jag var av en annan åsikt, eller ja, jag tror inte att vare sig hälsa eller kärlek går att köpa för pengar – MEN eftersom pengar kan ta bort så många problem och ändra förutsättningarna för både hälsa och kärlek. Har du inte pengar blir det än värre om någon blir sjuk, du har kanske inte råd att ta ledigt, gå ner i tid eller ta den där avkopplande resan som kanske skulle behövas. Du har inte råd att jobba mindre så du kan spendera tid med de du älskar, och när du är med dem har du inte förutsättningarna för att kunna göra det där ni tycker är allra roligast – tex resa / åka och bada / göra utflykter.

Så jo, jag tror att mer pengar skulle göra mig lyckligare, i och med att det skulle ge mig bättre förutsättningar att leva det liv jag helst vill leva. Skulle det tex ringa från svenska spel på lördag och någon skulle berätta för mig att jag vunnit typ 220 miljoner i drömvinsten så skulle jag bli extremt lycklig, faktiskt. Och då anser jag mig ändå inte vara så ytlig (vilket det säkert finns många som inte håller med om).

Vad tycker du – blir man lyckligare av pengar?

Dessutom ser man inte resultatet förrän det är för sent

Helt orelaterat till det mesta så klippte jag våra äppelträd i helgen. Kan inte låta bli att dra vissa paralleller till barnuppfostran – hur hård ska man vara för att det ska ge bäst resultat och för att det ska bli så starkt och friskt som möjligt? Vilka grenar ska man uppmuntra och vilka ska bort? Man vill ju att det ska må bra, och framförallt inte få bestående skador, men gallrar man för lite blir det ju inget bra slutresultat heller… Dessutom finns det ju en uppsjö med böcker på ämnet, även om de har lite olika åsikter.

Vi får väl hoppas att jag åtminstone lyckas med barnen…

Helgen

Herregud, det är redan 17:e mars! Vad fort den här månaden har gått hittills, väldigt skönt med tanke på att det enda man vill ha nu är vår…

Lite kort om helgen – i går blev det lördagsträning, Saturday Fun tror jag det hette. Det var en blandning av fyra olika pass på lite drygt en timme, först en kvart spinning, sedan en kvart CxWorx (core), Bodycombat och sist en blandning av zumba och afrodans. Kul koncept med så många olika typer av träning, och det var ett jäkla tempo på det med! Sen har jag personligen väldigt svårt för spinning, jag får bara mjölksyra efter 30 sekunder och sen vill jag bara dö 😉 Eftermiddagen spenderades sedan mestadels med lite hemmafix, och påskpyntet fick se dagsljus igen.

Söndagen började med lite lyxfrulle, vi fick nämligen croissanter på jobbet i fredags så jag blev så sjukt sugen på det. Orkade inte baka själv (allvarligt talat, en söndagmorgon?), så jag köpte deg på rulle. Blev riktigt bra, ”råkade” rulla i lite ohoy chokladsås i dem med, mmmm….

Jomen jag har gjort degen själv. Jag bara tryckte in den i en burk efter. 

*dreggel*

Sen bestämde vi lite hastigt och lustigt att vi skulle åka till Skövde och bada. Det blev bara lite bökigt eftersom jag tänkt göra pulled beef, men det löste vi genom att sätta in köttet i ugnen hos mina föräldrar innan vi åkte (vill helst inte ha ugnen på en hel dag hemma om man inte är där), och så åt vi tillsammans där efter badet. Supergott =) Och en trevlig dag, även om det kanske inte var Lukas bästa dag rent allmänt.

Lukas dag

Idag var det halvdag på dagis, dvs de stängde 12.30 så det var bara till att åka och hämta ut den minsta mannen i familjen. Oliver fick faktiskt vara kvar på skolan ett tag, det är inte så ofta man får tillfälle att spendera lite kvalitetstid ostört med bara ett av barnen annars. Lukas och jag åkte en sväng till biblioteket, vi  hann läsa två böcker innan han tröttnade =)

Vi hittade en bondgård som han lekte med en stund också. Bäst var visst grisarna =)

Jag hade lovat honom en fika, men eftersom jag inte ätit lunch så ville jag ha något varmt, så det fick bli Malmborgs. Nu är ju inte Lukas det lugnaste barnet på planeten oftast, så det var med viss tvekan jag beställde en varm foccacia – det tar ju ändå några minuter innan man får den. Lukas fick välja vad han ville idag, så det blev en mazarin (vilket han aldrig ätit innan) och så ”hallonsaft” (dvs vatten från en kanna med hallon i, så det var lite rosa).

Han ser visst lite skeptisk ut här, men han var väldigt nöjd med vår fikastund. 

Döm min extremt stora förvåning när jag fick ha sällskap av världens snällaste, goaste och lugnaste pojk jag fikat med (inklusive Oliver när han var liten)!!! Han satt hur fint som helst och åt lite på sin mazarin, ”drack” sin saft (eller ja, han åt den med tesked) och bara mös. Jag trodde inte det var möjligt, men jag han både få och äta upp min macka och till och med beställa in en bulle till mig med som jag fick äta i lugn och ro i solskenet. Det var nåt av det mysigaste jag varit med om! Lukas verkade också uppskatta det, han tyckte kakan var jättegod, likaså saften, och att det var väldigt mysigt =)

Får man fika gäller det att hugga in med god aptit!

Efter att ha suttit och bara njutit så pass länge att jag nästan blev uttråkad så gick vi till leksaksaffären och köpte en liten grej som bonus innan vi hämtade Oliver.

Så, till alla de som gick förbi oss på fiket idag och såg en exemplarisk liten gosse – det kan hända er med 😉

Jag måste bara….

Fasiken vad mycket saker det är man vill/bör/borde göra och vara hela tiden. Jag har konstant dåligt samvete tror jag.

Dåligt samvete för att jag inte ägnar mer ”kvalitetstid” med barnen, för att jag inte leker med dem mer och är mer aktiv i deras utveckling. Jag borde nog vara med och pyssla, pussla, måla, leka, bygga och jaga dem mycket mer.

Dåligt samvete för att jag knappt lagar mat längre, jag borde se till att barnen får ordentlig hemlagad mat från grunden, inte halvfabrikat som köttbullar, korv och fiskpinnar så ofta. Dåligt samvete för att jag tar tid från barnen när jag lagar mat.

Dåligt samvete för att jag inte hinner sköta huset som jag vill, dammet hinner samlas i alldeles för stora högar i hörnen och det ligger leksaker överallt. Dåligt samvete för att när jag städar så hinner jag inte samtidigt leka med barnen.

Dåligt samvete för att jag inte är en bättre fru, jag borde vara mer engagerad och närvarande. Kåt, glad och tacksam kanske?

Dåligt samvete för att jag inte satsar allt på jobbet, för att jag inte jobbar över och inte gör mitt jobb ännu bättre. Dåligt samvete om jag jobbar över, för att barnen får gå längre på dagis/skola.

Dåligt samvete för vännerna jag knappt aldrig hinner träffa.

Dåligt samvete för mig själv, för att jag borde få snabbare och bättre resultat av träningen, för att jag verkar vara den enda i världen som inte kan springa, för att jag inte kan ha karaktär nog för att hålla mig ifrån onyttig mat, för att jag inte hänger med i de senaste modesvängarna, för att jag inte hänger med i alla nyheter, för att jag är fullkomligt ointresserad av politik och för att jag är så kass på att nätverka.

Borde, måste, vill, önskar, det finns hur mycket som helst jag skulle kunna lägga till på listan. Mycket hänger ju ihop med barnen, precis som man brukar säga så lever man med dåligt samvete så länge man har barn. Men, jag kan för det mesta leva med alla dessa måsten utan att låta dem ta över mitt liv, jag har nog trots allt en väldigt ödmjuk inställning ( nu för tiden ) till att det inte finns en enda möjlighet till att hinna göra alla ändå. Fast ibland blir det ändå lite mycket, man hamnar ur balans och helt plötsligt känns det som ett helt torn av ”måsten” och ”borden”  rasar ner över en.

Och jag som aldrig varit bra på att bygga torn.

Jag är säkert i en trotsålder jag med

Det känns som båda våra barn har lyckats tajma in varsin ordentlig trotsålder/utvecklingssprång – eller vad man nu vill kalla det – samtidigt. Inte jättesmidigt, dessutom får man ju inte vare sig tid, möjligheter eller tålamod till att hantera det så där bra som man skulle vilja.

Stackars Oliver har det inte lätt, han vet inte om han är stor eller liten… Han verkar känna sig lite osäker nu, och är dessvärre väldigt negativ till det mesta vi säger. Många sammanbrott med stora tårar blir det, över saker han aldrig reagerat på innan, även om vi försöker prata och förklara så mycket det går.

Lukas å andra sidan har VERKLIGEN hamnat i nån total trots, han säger bara precis tvärtemot till oss hela tiden, och allt är bara ”nej, vill inte”. Det finns liksom ingen egennytta i det heller, han säger det liksom även om han egentligen vill göra det som föreslås, men han har väl kommit på att han har en egen vilja att påverka med… Dessutom är han ju 1000 ggr mer envis och bestämd än storebror, så det här lär väl ta tid innan det ger sig. Det kvittar hur vi gör, vi kan ju inte lirka med honom hela tiden och vi kan absolut inte låta honom få som han vill jämt, men han verkar opåverkad av att tex få sitta på bänken (där han blir vansinnig om vi sätter honom) 23 ggr på en dag för att han slåss, kastar saker eller förstör något. Suck.

Någon som har några bra tips? Vet ju att detta som allt annat går över, och mellan sina utbrott är de som vanligt alldeles fantastiska, men vissa stunder känner man lite för att bara vända på klacken och lämna dem en stund…

Kanske en vecka på Maldiverna skulle hjälpa…?

Idag har jag varit galet trött, och frusen, hela dagen. Stod med jackan på när jag var på jobbet, för att hålla värmen och nu när klockan är ca halv nio så är jag så trött att jag nästan inte kan hålla ögonen uppe. Vet inte om jag håller på att bli sjuk eller om det är några missade D-vitamin tabletter som ställer till det. Blev i alla fall ingen träning idag, var ändå för trött i kroppen från i går.

Har haft en del strul med min ena axel sen i julas, verkar vara några muskelfästen som är irriterade och jag har fått tips om lite övningar jag ska göra på gymmet för att få ordning på den. Ska testa dem i morgon (hoppas jag) på lunchen.

På tal om lunch så har jag slarvat något så hejdlöst med kosten på sistone, alldeles för mycket fika, godis och andra onyttigheter, men det har liksom bara inte gått att stå emot. Hopplöst! Men, jag antar att jag bara får försöka hålla i så gott det går och hoppas att den här svackan blir just tillfällig… Fika ibland är väl inga problem, men kanske inte VARJE dag eller? Suck….