Kraschlandning

När jag ibland kikar tillbaka på mina blogginlägg så kan det verka som jag är schizofren. Ett inlägg är allt toppen, ett annat är botten – men oftast skiljer det ju ett par dagar på dem, och ärligt talat kan ju livet gå både upp och ner på ingen tid alls.

Lite så har det varit den här veckan, på jobbet har jag haft det riktigt kul med lagom mycket att göra och mycket kreativa uppdrag, så veckan har verkligen sprungit i väg. När det gäller barnen har det också varit bra, och nu kan jag inte låta bli så ni får ha lite tålamod med mig, men vi har fått en massa jättefin feedback från förskoleklassen om Oliver efter den här första tiden i skolan. De tycker att han är otroligt mysig och väldigt lyhörd (självklart är man ju helt opartisk själv och ÄNDÅ har de ju helt rätt) – och helt plötsligt tycker jag SÅ bra om lärarna. Man är ju inte så svår på det sättet som förälder – säg något bra om mina barn och du har mitt hjärta för alltid, ungefär… Säkerligen har alla föräldrar fått höra bra saker om sina barn, men det hindrar ändå inte att det känns fantastiskt bra och att vi är SÅ stolta över honom! Ja, över Lukas med såklart, men just nu har det ju varit lite mer nytt med Oliver.

Så, jag har varit riktigt uppåt i veckan, jag har känt mig pigg och stark, jag har kunnat träna som vanligt och jag har haft mina nya fina Lola-kläder på mig. Vi har planerat lite ny inredning hemma och drömt om semester nästa år. Därför kändes det lite som ett magplask från 10m tornet igår när jag kollade kontot och typ hela lönen är slut… FAN vilken dyr månad det här har blivit… Overaller och vinterkläder till barnen, terminsavgifter, klädköp och så en underbar räkning på bilen (försäkring) har gjort att det förväntade överskottet som skulle gått till inredning och lite annat skoj totalt har uteblivit. Det är inte så att vi går back eller så, absolut inte, så egentligen är det väl ett lyxproblem, men likväl gav det mig känslan av att jag kraschlandade efter en annars så positiv vecka… Som grädden på moset var jag på läkarbesök och kollade mina lungor idag igen (eftersom jag har så svårt att springa utan att tappa all luft) och han trodde nog ändå att det var astma, varpå han skrev ut en medicin som kommer kosta mig 500 kr/månad i typ resten av livet i så fall. Hurra.

Nu tänker jag sätta mig här och vara bitter över mina i-landsproblem en stund, i morgon ska jag gå och vinshoppa, men jag misstänker att det får bli lite vin i kväll med. Eller ja, det får väl mest bli vin och ingen shopping, men ändå.

Vardagskarusellen

Igår blev jag så less på den här förkylningen att jag gav mig ut på en lugn löprunda i alla fall. Det blev lite intervallträning – en stund där jag sprang snabbt för att jag inte kunde hålla mig, och en stund där jag gick och försökte återfå någon form av andning… 😉 MEN det var jätteskönt, både fysiskt och psykiskt, och idag känner jag mig lite gladare!

Har faktiskt beställt D-vitaminer med, har läst en hel del om vad kostdoktorn skriver om det, men även utan hans rekommendation så tycker jag att det känns logiskt att äta det med tanke på hur mycket piggare och gladare man är när man får sol på sig. Hoppas de dyker upp redan idag, jag får återkomma med ev. effekt (placebo eller ej, huvudsaken är att det funkar).

För övrigt så har verkligen vardagen kommit igång nu, med mängder av rutiner.. Det är dagis/förskole-hämtning och lämning, simskola, fotboll, makens träning, min träning. Planering är verkligen nödvändigt, speciellt för att det inte ska bli stressigt för barnen, jag vill att de helst bara ska känna att det flyter på så att allt är roligt, inte att det blir ett jobbigt moment för dem. Den biten där planeringen däremot oftast faller på är ju maten – visst, barnen älskar spagetti och köttfärsås, men jag kanske inte känner att de ska äta det VARJE dag. Eftersom tiden är begränsad så blir det dessutom svårt att hinna med ordentligt, det blir mycket halv- och helfabrikat, typ blodpudding, lasagne och fiskgratäng… Det finns väl kanske inga föräldrar som direkt VILL servera den maten, men jag måste komma på något smidigt system så att inte tiden med barnen blir direkt drabbad. Vår egen träning har vi ju försökt planera in så den inte ska drabba barnen alls helst, och det funkar rätt ok tycker jag. Nåväl, det ger sig kanske det med när det blir mer rutin. Vad äter ni på vardagarna som går supersnabbt att laga (alternativt som är gott att förbereda dagen innan)?

Trots allt finns det fortfarande gott om tid för lek, det är ju viktigast!

Jag har bara otur när jag pratar…

….eller nåt. I två veckor känns det lite som om jag bara lyckas reta upp eller göra folk besvikna och jag hänger inte ens med själv. Inget har varit illa ment eller ens i närheten av det, men det känns som allt jag råkat säga och göra bara har blivit fel – sjukt irriterande! Dels tar det en stund innan jag fattar att, och varför, folk är sura på mig och dels så har jag ju som sagt inte haft den avsikten…

Nåväl, om det är någon mer än de jag pratat med som känner sig berörd så får jag väl skylla på att jag varit ovanligt disträ pga förkylningar och annat – jag har absolut inte menat något illa, men förlåt om det tolkats så!

För övrigt så fick min förkylning mig att hoppa av blodomloppet igår, skulle visserligen bara gått 5 km men det var inte läge för det heller. Istället hoppade maken in och tog min plats, så fick i alla fall någon lite glädje/nytta av platsen.

Ikväll har jag i alla fall min (eller Jossans) visning av Lola, jag hoppas att min ”otur” släppt nu så jag inte gör fler tabbar… Jag är i alla fall jättetaggad, verkar finnas MYCKET fint i höst (igen), om ni inte har sett videon så måste ni kolla på den här! Om det är nån som vill komma som inte fått inbjudan pga mental skörbjugg så får ni bara säga till, eller dyka upp ändå! =)

Stora pojkar

Idag var det premiär på fritids på dalviksskolan, och så nypremiär på dagis för Lukas då. Båda delarna gick jättebra, Lukas fick vara själv en stund, och Oliver var jag med hos på fritids ett par timmar. Tror knappt han märkte att jag var där 😉

Stolt var han i alla fall, och vi firade med lite hamburgare innan vi hämtade Lukas…

Gammalt och nytt

Tja, efter förra inlägget kunde man kanske tro att jag hade hamnat på psyket vid det här laget ;-), men med lite sällskap och underhållning från vänner och kompisar till barnen (och maken såklart) så blev veckoslutet över förväntan.

I fredags var vi hos Jossan med familj på en fantastiskt trevlig grillkväll, och i går rymde helt enkelt Jossan och jag från barn, hus och makar för en spontan dag med shopping i Göteborg. Såååå skönt att få komma ifrån allt lite, och få prata färdigt en mening utan att bli avbruten! Hittade inte direkt nåt till mig själv, förutom nya gardiner till sovrummet (orange såklart, det är ju för tillfället min favoritfärg), men det var väldigt trevligt ändå!

Idag har maken och jag städat bort semestern, så att säga, eller åtminstone städat ur all sand och damm som samlats när vi inte riktigt haft lust att städa under semestern. Känns väldigt bra, har bytt gardiner och skickat ut maken på shopping av nya prydnadskuddar (kan bli intressant).

I morgon är det så dags för inskolning på fritids. Jag har förstått att det skiljer ganska mycket från skola till skola, men här är det inplanerat 3 hela dagar som inskolning – tror inte att det kommer behövas dag 3 direkt, men då får jag ju ändå lite tid att skola in Lukas med efter sommarens uppehåll. Känns konstigt att det är skolan han ska gå till och inte dagis, Oliver!

Annars känns det ganska bra att få lite rutin på livet igen, med jobb, dagis, träning och allt annat. Jag gillar generellt sett hösten (ja men allvarligt talat, det blev ju aldrig någon sommar så det känns ju redan som höst) med nystart, fina kläder och annat smått och gott.

Nähä, nu ska jag passa på att ta en kopp kaffe och förbereda mig mentalt inför vad maken kan tänkas komma hem med för inredningssaker!

*gnäll*

Blääääh vilken skitdag det har varit idag. Maken började ju jobba igår så jag har varit hemma själv med barnen. Idag verkar det vara helt galet, för de har bråkat precis HELA dagen med varandra… Dessvärre behövde jag ändå desperat åka och handla, så efter ett kort besök i Sängjättens nya fina butik (TACK för kaffet, hade nog inte överlevt utan det) så åkte vi till ICA maxi, ingen rolig upplevelse ens utan barnen. Såklart var det gnäll och bråk heeeela tiden, och ju tröttare och mer irriterat jag blir desto sämre mamma blir jag helt enkelt.

Så, jätteirriterad, trött och med dåligt samvete för att jag skällt på barnen nästa hela dagen blev det en riktig skruttig storhandling. Hemma gick i alla fall Oliver iväg till en kompis och Lukas somnade, så jag fick en paus med kaffe och lite mellanmål, det känns i alla fall liiiite bättre nu.

Kände mig dessutom lite nere efter gårdagens träning. Hade ett uppehåll på 3 veckor ungefär från kickboxingen, det var väl inte sådär jättefarligt, men det känns bara som det står still just nu. I början lär man sig så snabbt, och förbättringskurvan är brant, men nu händer det just ingenting och jag känner mig bara långsam, trög och klumpig. Väldigt deprimerande, trots att träningen i sig är jätterolig.

Ska försöka ta tag i mig och komma igång med att springa med, men inte idag i alla fall..

Så, nu har jag gnällt av mig lite om mina i-landsproblem ;-P

Orkar inte direkt blogga…

…men en liten uppdatering i alla fall. Veckan har varit toppen nu när det kom lite sol och värme! Det har blivit ett gäng besök på Attarp för Oliver (Lukas har varit så förkyld så han fick bara hänga med en gång i slutet av veckan) och han har nu lärt sig att hoppa i från 1a trampolinen och sedan simma till kanten utan hjälp 🙂 Ca 10 meter är väl vad han fixar att simma än så länge, men han har helt klart fått in tekniken i alla fall!

Annars har vi umgåtts med vänner mest hela veckan, både här hemma och på lite utflykter, väldigt trevligt. I går tog dessutom mormor barnen, så vi passade på att gå på en tidig bio och se Batman, för att sedan gå ner på piren och äta lite. Skönt och välbehövligt med lite ensamtid!

Nu ska jag sova så jag orkar med veckan – Tobbe börjar jobba i morgon och jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på för att underhålla mig själv och barnen…?!?!

Avslutar med några bilder från veckan som gått i alla fall.

Glass på Kaffe och Kackel vid landsjön

Hopp

Jaha, igår föll vi till sist och skaffade en studsmatta, precis som ALLA andra… Men men, hoppet om att barnens hoppande skulle göra att vi fick två minuters lugn och ro gjorde att vi ändå föll till sist.

För övrigt kunde jag i morse konstaterA att vi för första gången sen vi flyttade hit kunde äta frukost ute på baksidan (skugga på morgonen där)!!! Den här värmen är underbar!!!

Lördag 14/7

Vi lämnar Bremen och åker mot nästa Gasthaus i Bispingen – König Stuben. På vägen blir det ett stop i Soltaus centrum där vi fikar på ett jättemysigt café. Eftersom det regnar typ hela tiden idag så fortsätter vi förbi Bispingen och åker in till Lünenburg en stund. Tobbe shoppar lite mer, men jag hittar inget den här gången heller, irriterande! 😉

Tillbaka på König Stuben konstaterar vi snabbt att de serverar den godaste maten jag ätit i Tyskland – Tobbe äter en Angus-filé (18 Euro!) och jag äter en helt fantastisk helgrillad forell. Dessutom har de till barnens förtjusning en jättegod spagetti och köttfärsås, tror till och med de var trötta på Pommes… Till efterätt blir det glass och Apfelstrudel, och efter det så rullar vi ner i källaren för ett litet dopp i deras spa-pool. Till och med Lukas får ta ett dopp nu, han har varit pigg i ett par dagar och han älskar ju att bada, så vi chansar lite.

I restaurangen fick vi tipset att det är någon form av festival i byn, en ”HeideHof Schutzenfest” (har ingen aning om vad det är) och att alla barn går i fackeltåg från byns centrum vid 20.00. Klart vi knatar dit! Någon är snäll och lånar Oliver en lykta, och sedan går vi efter en orkester runt byn. Pga facklorna åker dessutom en brandbil bakom, tror det var minst lika spännande för barnen som resten… =) Efter rundvandringen går de flesta in i ett stort tält, men vi drar oss tillbaka för att sova lite, vi lyckades inte riktigt lista ut vad det var som gällde inne i tältet och det verkade kosta en del och det började bli sent. Älskade upplevelsen, och Oliver tyckte det var mycket spännande, så om någon vet vad sjutton det var vi firade så kan ni väl säga till?!?! =)

Innan ”starten”.
Glad med en fin lånad lykta!
Ja, vad sjutton firar vi egentligen??

Laufen zu halten? ;-)

En kompis till mig hade en väldigt bra idé, som jag tänker försöka sno rakt av 😉 Han är ute och bilar med familjen i Europa, och har satt som mål att han ska springa en runda i varje land, och registrera det i runkeeper. Kul att ha den statistiken sparad sen!

Dessutom löser den ett problem för min del, jag och maken är lite olika när det gäller vilken grad av sysselsättning vi kräver, han slappar gärna på semestern medans jag blir rastlös och ganska outhärdlig om det inte händer något. Alltså – om jag tar med träningskläder och springer en runda någon morgon när han vill slappa (med barnen) så blir jag av med lite överskottsenergi, och han får ta det lugnt! Perfekt!

Nu återstår bara att se om det är praktiskt möjligt, till en viss del är det ju väderberoende och till en del gäller det ju att jag ORKAR med, går vi i nöjesparker hela dagen finns det kanske inte så mycket spring kvar i benen direkt… Men men, försöka ska jag!