Jag gillar ju att experimentera i köket, och ibland blir det ju inte riktigt som man tänkt sig. Som när jag gjorde filbunke i 3 dagar för att upptäcka att det blev just precis det – vanlig fil alltså. Så meningslöst….
Den här gången var jag TVUNGEN att testa en grej som cirkulerat i (framförallt de amerikanska) matbloggar ett tag – nämligen maränger gjorda på vattnet från kikärtor på burk (eller tetra) och socker (eller nåt sötningsmedel). Det lät bara lite för knäppt för att låta bli att prova…
Jag hällde av en burk ekologiska kikärtor, och hällde ner spadet i min kitchen aid (det tar en liten stund att vispa), tillsammans med ett par matskedar socker. Och japp, det går att vispa, oväntat bra faktiskt!
Det stämde däremot INTE att det inte smakar kikärtsspad, jag testade att öka på sockermängden, skummet blev lite fastare, men bismaken fanns helt klart kvar där. Ok, vi spritsar maränger av smeten då, om inte annat är det ju jättekul att spritsa saker (varför gör man inte det oftare?).
Som ni ser blev det jättefina, toppiga maränger, så så långt blev det bra! Därefter gjorde jag nog ett misstag, jag hade nog för hög ugnsvärme (175 grader) pga lite begränsad tid… Det resulterade i att marängerna sjönk ihop lite på slutet, och dessutom blev blev det nog lite brända, i alla fall fick de en lätt bismak av bränt socker. Så ok, förutsättningarna var inte perfekta, men ändå.
Slutresultatet då? Barnen gillade marängerna, maken dissade dem, och även om bismaken av kikärtor minskade när man gjorde dem i ugnen så försvann det inte helt. Skitkul att ha testat dock, och att det överhuvud taget funkar är ju väldigt knepigt!
godatankar.com 