Anropar John Blund!

Idag har det varit en … intressant dag. Morgonen började bra med lite frukost i ett soligt uterum, något av det bästa jag vet! Lite senare skulle jag ut och springa, och bestämde mig för att Oliver skulle få följa med på sin cykel eftersom han tjatat om det ett tag. Det gick faktiskt oerhört bra, det var inte förrän i sista, långa backen jag fick vänta in honom lite, men 5 km cyklar han ju utan minsta problem! Starka ben på den pojken =)

Däremot var han nog ganska trött idag, efter en tämligen händelserik vecka hos mormor, så framåt kvällen när han lekt färdig med sin kompis (i typ 5 timmar, så det var rätt mycket aktivitet där med) fick han världens psykbryt. Efter både lite time-out så han fick lugna ner sig och diverse förklaringar och jag vet inte allt, så kom vi fram till att han skulle duscha och gå och lägga sig. Klockan 18 redan…. (han lägger sig vid 20 annars) Han slocknade rätt så fort, så det behövdes nog.

Nu sitter jag å andra sidan bredvid lillebror som inte alls verkar vilja knoppa in, trots en ganska aktiv dag för honom också. Och för att inte JAG ska somna när jag sitter här så har jag alltså laptopen – ett perfekt tillfälle att blogga lite!

Tårtan är klar inför 2-årskalaset i morgon, och alla paketen är inslagna. Maken håller på och blåser ballonger för glatta livet och när jag väl får gå härifrån så ska jag också ”pynta” lite.

Med hemgjord botten, vaniljkräm, jordgubbsmos och grädde så är den visserligen långt ifrån LCHF, men helt klart bättre än en köpt!

Åh, en sak till på tal om löpningen, jag tror jag har kommit till någon sketen ”platå”, för just nu känns det inte alls som jag blir bättre eller att det går lättare. Det enda som får mig att fortsätta är nog att man just känner sig så nöjd efteråt…. Hoppas jag inte tappar karaktären nu!!!

Om han bara ville somna någon gång då, jag har ju en skål med jordgubbar och grädde som väntar…

Gott & Blandat

Igår var det sommarträning på kickboxingen, som tur är fortsätter träningen hela sommaren, fast bara två dagar i veckan. Tur eftersom jag behöver träna regelbundet för att inte tappa konceptet helt…

Nåväl, sommarträning innebär en blandning av teknikträning och sparring = det bästa av två världar! Igår körde vi en massa high-kicks (alltså höga sparkar), vilket brukar ta ganska hårt på, ptja, hela kroppen egentligen, och kombinationen med sparring gjorde att jag verkligen var helt slut i går när jag kom hem. Döskönt, men lite halvobekvämt när man ska sova och kroppen protesterar å det grövsta varje gång man försöker ändra ställning… 😉 Underbart i-landsproblem dock!

Idag går maken sin sista dag innan semestern, sen har han ledigt en vecka innan jag börjar min, och han börjar jobba en vecka tidigare än mig. På så sätt får barnen totalt 6 veckors sommarlov (inklusive denna veckan hos mormor) och vi får åtminstone 3 veckor ihop. Känns rätt ok ändå… På mitt jobb går de flesta på semester idag med, vi är bara 3 kvar nästa vecka, så vi firade med lite jordgubbar och grädde – det är sååååå GOTT!

Tanken är att vi ska få simningen att ”släppa” för Oliver nu i sommar, men än så länge får han nog ha puffar på. Speciellt när man inte är bredvid själv hela tiden!

Igår blev det lite utomhusbad för Oliver, i grannens pool. Känns extremt lyxigt, men jag tror jag är lite för lat och bekväm (och fattig) för att ha en egen. Dessutom skulle jag nog få ett nervöst utbrott så länge Lukas är liten (eller tja, upp till han är 30 år eller så), eftersom han inte har någon självbevarelsedrift alls…

I helgen blir det 2-årskalas med familjen och mormor och morfar. Morbror kommer ner från Göteborg nästa vecka, så då kanske det blir lite firande igen, men det är ju aldrig fel! Annars är det nog ganska lugnt faktiskt, förhoppningsvis hinner vi komma ifatt oss på lite sysslor med, så man inte har det hängande över sig hela semestern sen.

Små, små framsteg

Igår sprang jag äntligen, första gången på 10 dagar efter min förkylning. Det var lite segt, men som vanligt så känner man sig ju så sjukt nöjd efteråt! Jag håller fast vid mitt uttalande att jag verkligen inte är gjord för att springa, för det går INTE snabbt och jag känner mig fortfarande vääääldigt mycket klumpigare än de löpare jag möter. Men men, i myrsteg blir det bättre, och jag hoppas jag kommer under 30 minuter på mina stackars 5 km innan sommaren är slut…

Sprang min vanliga runda ”bakvänt” igår, nackdelen var att den asbranta backen är precis lika asbrant fast åt fel håll, men det blir lite mindre segt mot slutet när jag slipper en lång backe. 

På tal om små framsteg, känner att jag vill dokumentera lite vad Lukas kan nu när han är två år (han fyller ju på måndag!). Kanske inte så intressant för er, men för mig som är helt senil kan det behövas…

Han kan:
Hoppa jämfota
Springa fort som ATTAN
”Springa” fram på trehjulingen i typ 50 km/h, men han använder inte tramporna
Han har ganska många egna ord för saker, men det är inte så tydliga ord (om man inte lärt sig hans språk)
Sätta ihop små 2-ordsmeningar (hände för bara en vecka sedan), typ ”annan bil” eller ”mera kaka” (!)
Klättra i och ur sin spjälsäng själv, han var otroligt stolt igår när han för första gången klev upp själv på morgonen!

Han gillar:
Att bygga med klossar
Att köra med bilar (timvis, helst på den hemmasnickrade lilla rampen)
Att jaga/bli jagad av storebror
Att sitta i sandlådan (även här långa stunder, ovärderligt om man behöver rensa eller nåt annat ute)
Att äta – egentligen all mat, men helst välkryddad mat, kött, fisk, grönsaker och sås. Han är däremot ingen fan av kolhydrater, pasta, potatis och bröd går inte ner alls lika lätt som ett stekt ägg och lite korv!

Suddig bild i farten, som vanligt, men han var så söt i blomkrans min lilla 2-åring!

Idag är en annan dag

Nehej, det blev ingen löpning igår, det var helt enkelt inte väder för det. Stoooora svarta moln i horisonten, och när vi klev ur bilen började det droppa. SÅ sugen är jag inte på att springa (och ev. bli sjuk igen) att jag går ut när det redan regnar!

Inte en lovande himmel om man hoppats på att få springa utan att bli blöt. 

Det får bli en runda idag istället, om jag klarar regnet då!

Som en apelsin

Wihiii, jag har numer ett orange bälte i kickboxing! Känns riktigt gött, men det bästa var att bara komma iväg och träna efter en veckas påtvingad vila. Det var lite trögt med både konditionen och styrkan pga förkylningen, men det kändes bättre än väntat. Än så länge, vill säga, vi får väl se hur det känns i morgon 😉 Och eftersom vi avslutade med 50 burpees (googla det) så lär jag väl helt klart känna av träningen i morgon!

Jag hoppas, hoppas, hoppas att jag kan springa ett varv i morgon, förkylningen måste kännas ok, jag får inte ha föööör mycket träningsvärk och så får det inte regna… Kanske omöjligt?!? Det här SKA i alla fall bli sommaren jag lyckas springa 5 km på under 30 minuter!!!

Gradering ikväll

Insåg att jag redan har ett orange bälte på mig idag, hoppas på ett till lite senare nu då! 

Ok, nu har jag inte tränat på över en vecka pga den här förkylningen, men det får funka ändå på graderingen ikväll. Igår klättrade jag på väggarna hemma, dessutom verkar jag helt tappa karaktären när jag inte tränar? Man kunde ju tro att man skulle resonera som så, att om jag nu inte kan träna så kan jag ju åtminstone äta rätt, men jag verkar göra precis tvärtom. Dessutom finns det INGEN annan stund jag är så totalt osugen på något onyttigt som precis före eller efter träning – alltså är det allt eller inget för min del…. Håll tummarna för att kroppen orkar, vill inte ha mitt gula bälte längre!

Från toppen til botten

I går firade vi en kanontrevlig midsommarafton tillsammans med Jossan och hennes familj. Tom vädret var ju faktiskt med oss, och det var ju både varmt och hyfsat soligt fram till sju någon gång, och då satt vi ändå i uterummet och åt så då störde inte regnet. Jätteskönt att hinna träffas och prata, och barnen lekte med bra, förutom stackars I som var lite förkyld och hängig.

Fotade en hel del med kameran, men det har jag inte orkat föra över än (vad bökigt det känns när man är van vid telefonen), men ett foto från en midsommarfin Lukas fick jag i alla fall. Kransen lånade han av A.

Först blev det lite lätt-lunch med sill, potatis, grillad majs och fyllda avokadohalvor, sedan gick de vuxna ner till stadsparken och jag tog barnen med mig i bilen (var HELT säker på att det skulle börja ösregna när vi var där nämligen, men jag fick ju som sagt var fel, inte mig emot!). Själva midsommardansen där tyckte jag var lite sisådär, och Oliver var inte alls på humör utan gick till lekparken istället, men men. 

Melonsallad: Helt enkelt vattenmelon, fetaost och ev. parmaskinka (gott utan det med).

Sen bar det hemåt för lite grillning, det blev chili- och limemarinerad lax som hamnade på grillen ihop med lite grönsaksspett. Tyvärr visade det sig vara lite svårt att vända på laxen eftersom skinnet fastnat på grillen, så det blev inga foton på det, men gott var det. Till blev det melonsallad och en het salsa, inte alls dumt faktiskt! Och förutom då färskpotatisen vid lunch och melonen så var det ju LCHF. Efterrätten blev rabarbersorbet och jordgubbar (barnen fick helt enkelt jordgubbar och glass), sjukt gott, men inte LCHF eftersom det var socker i sorbeten (vad katten, det är ju bara midsommar en gång om året). Skulle fotat det med, men det var inte så lätt att göra sådär fina kulor av sorbeten som det såg ut  😉

Het salsa:
Gör en dressing på mycket chili, lite ingefära, mycket vitlök och rivet limeskal. Pressa limen och tillsätt lite olivolija. (hit är det exakt samma som jag använde för att marinera laxen, för övrigt).
Kärna ur och tärna tomater, skiva vårlök och finstrimla lite koriander. Häll över dressingen och krydda med salt och peppar.

Ok, alltså toppendag i går. Idag däremot har nog ungefär ALLT varit katastrof.. Ungarna har varit lite trötta och griniga och har ställt till med precis ALLA dumheter man kan hitta på tror jag. Tobbe och jag var oxå lite trötta, men kanske framförallt påverkade av det här skitvädret, kvavt och fuktigt och liksom lite åska i luften, INTE bra för vare sig mitt eller hans humör. Känner mig dessutom sjukt frustrerad av att inte ha fått träna på en vecka, förkylningen går iofs helt klart åt rätt håll men jag tror inte jag vågar mig på nåt innan graderingen på måndag i alla fall. Så – idag är jag trött, tjurigt, lättirriterad och har träningsabstinens – inte alls trevligt för vare sig mig eller nån i min närhet….

Nu tänker jag sätta mig framför TV’n och tjura en stund, om bara Lukas ville somna någon gång….

Glad midsommar!

Idag är det sista dagen för barnen på dagis, ja för Oliver är det ju faktiskt sista dagen på dagis överhuvudtaget eftersom han börjar förskoleklass till hösten. Galet!

Maken jobbar en vecka till, och jag två till, men nästa vecka kommer de få vara hos mormor på ”dagistid”, så deras sommarlov börjar ju redan nu! Självklart måste man vara lite extra fin när man går på sommarlov…

Liten ser stor ut, i skjorta och byxor. Inte still i 2 sekunder däremot!

Av båda barnen så är det Lukas som är mest lik maken, men Oliver är inte heller  helt olik sin far!

I morgon är det midsommar, och vi får Jossan med familj på besök, ska bli så kul! Alldeles för sällan vi hinner träffas nu för tiden, vi som sågs nästan varje dag när vi var hemma med Lukas och I… Vad det blir för mat vill jag inte blogga om nu, eftersom det kommer bli en överraskning (och jag vet ju att du läser bloggen, Jossan 😉 , men jag ska försöka få upp lite bilder och recept i helgen.

Min förkylning och hosta är riktigt envis, men om jag har tur har jag ändå lyckats slippa den värsta delen med feber. Vill VERKLIGEN inte missa graderingen på kickboxingen på måndag, eftersom jag inte kunde vara med sist det var. Egentligen har ju inte bältet så stor betydelse, men på något sätt vill man ändå helst bli av med sitt gula bälte… Resten är väl sak samma sen.

Tog det här fotot när barnen letade efter leksaker under soffan, enda gången jag lyckades fånga dem på samma bild utan att det blev suddig eller nån såg arg ut 😉

Jag och LCHF

Jag har ju ätit LCHF mer eller mindre sedan ett år tillbaka, och nu kör jag ju mer ”strikt” igen. Eller ja, strikt enligt hur JAG vill ha det i alla fall. Däremot gör det i princip ingen skillnad på min vikt, men i kombination med träningen så känns det i alla fall som kroppen har ”tajtat till sig” lite. Har gått ner 2-3 storlekar sedan förra hösten, och det är ju egentligen bra mycket viktigare än vad vågen visar. 

Det funkar i alla fall otroligt bra att träna med LCHF, istället för att man måste känna att man måste ladda med kolhydrater innan för att orka så kan jag i princip träna på helt tom mage nu, kroppen tar ändå det bränslet den behöver utan att jag känner att orken tar slut.
”Min” LCHF är lite modifierad mot ordinarie, dels för att jag ska kunna känna att jag vill leva med det och dels för att i alla fall min kropp i kombination med träningen verkar trivas med den här kompromissen: det jag äter som man inte äter om man kör strikt LCHF är att jag dels äter lite rotfrukter och dels att jag äter vanlig frukt (den jag tål vill säga, vilket oftast innebär melon eller kanske mango). Det kompenserar jag genom att inte ÖSA på så mycket fett heller. Jag använder fullfettsprodukter och så, men jag tillsätter inte extra fett utöver det. Frukt är det jag har svårt att riktigt förstå att man ska kunna leva utan, för efter ett par dagar utan så bara SKRIKER kroppen efter frukt (äter inga mängder, men lite varje dag).
Det här är en perfekt, lyxig frukost om jag äter hemma – smoothie och så en tomatsallad med mozzarella… Mmmm.. 
När jag jobbar har jag det oerhört smidigt, till frukost blir det en smoothie hemma, sen äter vi frukost här på jobbet vid halv tio. Då tar jag en macka fast utan brödet, dvs jag äter lite pålägg (skinka, korv, brie, ost) och dricker kaffe eller te. Vid lunch har jag turen att ha Scandic rätt över, så nästan alla dagar hämtar jag en rejäl lunch där. De har en ganska stor salladsbuffe, alltid två varma rätter (där jag plockar bort potatis/pasta/ris), och ett efterättsbord (fast numer tar jag bara frukt här, annat var det förr…). Jag är oftast riktigt hungrig vid lunchen, så det brukar bli en stooor tallrik med mat, men å andra sidan gör det att jag oftast bara behöver fylla på med något litet när jag kommer hem på kvällen. Helt perfekt!
Det kommer faktiskt bli svårare att äta LCHF nu på semestern när jag är hemma hela tiden, man blir lite lat och dessutom kommer jag aldrig på vad jag ska laga för mat nu för tiden och då blir det lätt ”det vanliga”. Dessutom är jag dålig på att planera maten, så oftast är jag lite för hungrig när jag börjar… Det svåraste rent generellt med LCHF’en är frukostarna tycker jag, jag är inte så jätteförtjust i ägg nämligen, så där är det lite halvsvårt att få till något mättande.
Nu tänker jag hälla i mig lite mer echinatex, för min förkylning har bara blivit värre och idag känns det som jag har en hink över huvudet. Håll tummarna för att det blir bättre så att jag kan gradera mig (på kickboxingen) på måndag!!!

Spring för livet!

I går snubblade jag över en ny form av lopp när jag surfade runt, det heter Spring För Livet och är inte (som det kanske låter) för någon behjärtansvärd sak eller så, utan det är ett Zombie-lopp! Lite kort så kan man säga att man som löpare ska springa 5 km, från vätterstranden, upp runt Elmia-bankarna och runt HV’s hinderbana, för att sedan gå i mål tillbaka på stranden igen. Med dig har du två röda flaggor (”liv”) där du måste ha minst en kvar när du går i mål. Det som gör det lite knepigare, förutom diverse hinder, är att du även kommer bli jagad av Zombies!

Bilden lånad från deras hemsida : springforlivet.nu

Det här bara skrek åt min nördiga och barnsliga sida – fy vad roligt! ÄLSKAR hinderbanor, och även om jag tror att det kan bli sjukt jobbigt så tror jag oxå att det blir väldigt, väldigt kul! Dessutom är det ju perfekt att ha något att sikta på under sommarens träning… 


Tror jag får med mig maken utan några problem, men är det nån mer som vill vara med? Jag springer ju rätt sakta, struntar egentligen i vad (och om) jag får en sluttid, utan tycker mest det skulle vara en rolig och annorlunda utmaning… Nån mer som vill och vågar fjanta sig lite?!?!