Godis

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag tror jag har skrivit om det här innan, men jag tror att vi har en lite annan inställning till det här med godis än vad många andra har. Förmodligen finns det gott om folk som tycker att vår åsikt är pretto eller onödig, men det är ju skönt att jag inte behöver bry mig om det 😉

Nu gäller ju det här främst Oliver än så länge, eftersom han är den enda som får godis här hemma. Ja förutom de 4 bitarna Lukas fick i sitt påskägg då… Egentligen bottnar vår (eller i alla fall min) syn på godis från att mamma tänkte likadant när det gäller oss, något jag är jätteglad för!

Min grundtanke är ju då att jag inte tycker att det är särskilt snällt att ge ett barn godis. Det är inte snällt att ge dem ett beroende och ett sötsug som lär vara livet ut, det är inte snällt mot tänderna och det är inte snällt mot kroppen. Men jag tror det är så många resonerar ändå, man vill vara snäll, så det är klart att barnen ska ha lördagsgodis, och ganska mycket också, men jag tycker inte att det ÄR snällt.

Klart man kan få lördagsgodis när alla andra kompisar får det med, Oliver får välja ur ”godislådan” varje lördag, och nästan utan undantag väljer han ett kinderägg. Och dessutom är han jättenöjd med det, det har inte hänt en enda gång att han bett om mer.

Vill man ge något extra nån gång ibland, så tycker jag personligen att glass är mycket bättre – helst nån lite ”bättre” utan en massa konserveringsämnen och skit, barnen (båda) äter säkert 3-4 glassar i veckan. På fredag eller lördagkvällen vill Oliver såklart ha fredagsmys, hans favorit är popcorn, och det får han gärna. Chips med, hellre det än artificiellt godis, det är inte lika beroendeframkallande, och det är inte fettet jag är orolig för (speciellt inte när det gäller mina spetiga barn).

Så, någon som vill motivera en annorlunda tanke???

Kropp och knopp

/ LindaG / Lämna en kommentar

Mitt knä har känts ganska bra en tid nu, och det är snart dags att börja träna på det igen. Det är fortfarande känsligt när det gäller att sitta på huk eller anstränga det mycket i böjt läge, men jag hoppas i alla fall att det håller, för på söndag hoppas jag att jag kan börja träna igen! Nu är målet att dels komma i fatt och ta igen det jag missat så att jag kan gradera upp till orange bälte, och dels att jag ska lyckas ta tag i löpningen igen så att jag klarar att springa 5 km, HELST på under 30 minuter men en sak i taget.

Jag hoppas lite att jag inte blivit alltför försoffad av den här påtvingade vilan, så ni får gärna heja på mig lite om jag försöker komma undan 😉

Till skillnad från många som tränar så här på vårkanten så är mitt mål absolut inte ”beach 2012” eller ens 2013 för den delen, utan mest känner jag bara att jag mår väldigt bra av det. Det är en härlig känsla att känna sig stark och att man har kontroll över sin kropp! Sen skulle jag EGENTLIGEN vilja bli av med en sisådär 5-8 kg till, men jag ORKAR verkligen inte engagera mig i det just nu… Det är ju bara att köra LCHF, det vet jag ju, men just nu känns det inte som att jag orkar försaka en och annan sötsak, eller gå ifrån att äta min älskade frukostfralla på jobbet, så det får vara som det är just nu.

Banbrytande iakttagelser

/ LindaG / Lämna en kommentar

På mitt kontor har jag en hel del bilder på mina barn. Man kunde ju tycka att man inte skulle bli smått chockad när man helt plötsligt faktiskt tittar på dem och inser att de har vuxit massvis sedan förra sommaren….

De flesta är från förra hösten/sensommaren. Klart de växer lixom!?

För övrigt så tror jag på att göra sitt kontor (eller arbetsplats) hemtrevlig och personlig, man spenderar ju ändå sjukt mycket tid här.

Märks det att jag är helt tom i huvudet idag….?

Påsktraumatiskt syndrom

/ LindaG / Lämna en kommentar

Ja alltså att man har en känsla av att man ätit för mycket (dock inte godis som tur är) och att det som vanligt varit skitväder.

Jamen alltså. Mina tulpaner, penséer och rabarbern blev hårt utsatta när det helt plötsligt kom 1 dm snö… För att inte säga hur hårt utsatt mitt humör blev!

Äsch, jag är bara på lite dåligt humör, det har faktiskt varit en väldigt trevlig påsk, ja bortsett från vädret då. Barnen spenderade skärtorsdagen hos mormor, och fredagen vet jag inte riktigt vad vi gjorde, men det var säkert ganska ointressant. På påskafton hade vi mina föräldrar på middag, min bror brukar alltid komma med, men vi träffas ju snart på semestern så han orkade inte åka. Eftersom jag rent generellt är helt mot den svenska ”allvädersbuffén” med typ sill, jansson, ägg och skinka så lagade jag lamm istället. På konsum hade de fått in lokalproducerat (lokaluppfött?) lamm, visserligen i lite små förpackningar, så jag köpte lammrevben, -rack och -kotletter. Det blev kanongott, och till fick det bli sparrisrisotto. Självklart en gul dessert till – hemlagad citronfromage – det är grymt gott!

Båda barnen fick varsitt ägg, Lukas fick väl ungefär 4 bitar i sitt, men de två  gelegodisarna tuggade han lite snabbt på och sen spottade han ut dem… Oliver spottade däremot inte ut sina, men han är liiiite mer rutinerad…

I går var vi bortbjudna till vänner på mat, och fick helgrillad fläskkarré som var SJUKT god! Väldigt god sås med….. Jättetrevligt sällskap blev det och till och med barnen underhöll sig ganska så bra, bästa kvällen i påsk helt klart!

Idag var vi på motormässan en sväng, båda barnen tyckte det var roligt och vi stannade i ungefär en timma, helt lagom. Våra kommentarer sträcker sig nog så långt som att ”titta vilken fin färg på bilen” eller ”oj vilken blank motor”, bilintresset är inte sådär jättestort här i familjen, men en stund är rätt trevligt.

Oliver gillade bilen som var helt i guld. Jag hoppas att det är en övergående synpunkt, annars vet jag inte vem han brås på 😉

I morgon är det jobbvecka igen, och eftersom det typ verkar vara omöjligt att få barnen att somna i kväll så känns det som om det ska bli ganska skönt att jobba igen.

Inte ens ett i-landsproblem

/ LindaG / Lämna en kommentar

Ok, sitter i sängen och är så irriterad/uttråkad/nere att det kryper i hela kroppen på mig. Får se om det hjälper att skriva av sig lite, eller om jag bara retar upp mig ännu mer….

Dagen efter mitt lilla knäbesked så slog det mig att jag faktiskt inte får träna på två veckor (jag vet, dels kunde man ju tycka att man borde fattat det direkt, men det gick liksom inte riktigt in, och dels är ju egentligen inte två veckor särskilt lång tid) och jag blev helt knockad (ok, ofrivilligt ordskämt. Eller typ ofrivilligt i alla fall).

Jag blev jättenere och blev dessutom blev jag lite överrumplad av det eftersom det inte direkt är något jag borde reagera så värst på, det ska ganska mycket till innan jag blir nere alls faktiskt. Jag vet inte om det till en viss del beror på tabletterna jag fick, de gör mig lite yr och jag har väldigt svårt att koncentrera mig, för att inte tala om att minnet känns som det är 3 sekunder långt. Som nu, jag har fått läsa om inlägget flera gånger för att kunna skriva någon vettig fortsättning…. Sen kände jag mig ju oxå precis jätteladdad, jag hade kommit igång och börjat jogga och träningen gick riktigt bra så jag känner inte ALLS för att inte träna på två veckor.

Lite förbannad blir jag oxå på mig själv, för jag VET att det här är ju bara ett skitproblem!!! Fasiken, det är en lätt, liten knäskada som bara håller mig från träningen ett kort tag, varför i hela friden tar det då så hårt??

Suck… Ja som sagt, det blir nog inte så mycket mer sammanhängande än så här verkar det som. Åh förresten, som grädde på moset så har det oxå lagt sig ett tjockt lager grädde (snö) på mitt mos (trädgården) som inte gör det hela bättre. Mina penséer ser minst sagt döda ut och vart tog våren vägen? I någon form av protest så har vi varit inne hela dagen, jag och Oliver har målat påskägg och maken har försökt se till att Lukas inte har kastat sönder dem.

Nåväl, Glad Påsk på er allihop, och sol i sinne och allt annat sånt bjäfs…  😉

Lite blandad kompott här. Jag kanske hade lite väl roligt, så jag fortsatte en liten stund efter att oliver slutat. Ni får väl gissa vilka som är vilka…. 😉

Två veckor kommer kännas läääänge!

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jaha ja, jag har just blivit beordrad två veckors vila – just som jag hade kommit upp i högvarv med både kickboxingen och börjat springa… =(

Gjorde illa knäet, inte på träningen som alla tror, utan när jag satt på knä på golvet och lekte med Lukas. Nånting hände när jag skulle resa mig, och sedan en vecka tillbaka har knät varit svullet, varmt och känts som att det är vätska i det för jag kan varken böja det ordentligt eller sträcka ut det helt. Det gör egentligen inte så särskilt ont i det när jag stödjer på det, men det känns väldigt obehagligt och gör ont när jag ska böja det. Så – eftersom det inte blivit bättre på en vecka – kände jag att det är väl bäst att kolla upp det ändå. Läkaren trodde att det var en bit av menisken som gått sönder och låg och irriterade, så jag fick tabletter mot inflammation och smärta och blev beordrad att inte belasta knäet på två veckor ungefär. TRÅKIGT!

Tabletterna visade sig däremot ha den lite spännande effekten att man känner sig lite lätt småfull, så lite roligt får jag väl försöka ha åt det hela så länge… 😉

Här kommer helt orelaterat en liten påskhälsning från mina små påskkärringar som skulle klä ut sig till dagis idag!

Lukas är mycket fascinerad över att storebror har fått prickar i ansiktet. 
Hihi, såååå söt =)
Storebror som älskar att klä ut sig är ju såklart oxå jättefin!

Vädret är inget skämt i alla fall

/ LindaG / 2 kommentarer

Ja det är ju i alla fall inte svårt att missa att det är april idag, med tanke på vädret. Först soligt, men iskalla vindar, sen hagel och nu har det övergått till nån mulen variant – fortfarande med iskalla vindar, brrrr… I förmiddags var vi med mina föräldrar en sväng i stadsparken, och tittade på jättesöta små lamm, gissningsvis ganska nya efter vad det såg ut som. Inte SÅ farligt kallt just då faktiskt….

Makalöst söta små lamm i stadsparken, och det såg ut som det var fler på G hos minst ett får till. 
Nu under eftermiddagen har åtminstone Maken och jag varit så sjukt trötta att vi båda skulle kunnat sova i soffan. Lukas däremot tyckte tydligen inte att han skulle sova alls idag, så det blev ju inget med den varan för oss andra heller… Precis just nu känns det TOTALT otroligt att jag kommer gå och träna vid kvart över sex, men vi får väl se om det hinner infinna sig någon form av ork. 
Det är sällsynt, men det händer faktiskt att pojkarna leker ihop korta stunder. Typ 10 sekunder om dagen. 

Haha, nu medan jag satt och bloggade och Lukas tittade på Teletubbies så var han visst lite trött ändå, för han somnade just sittandes! Så söööööt!

Kolla, PRECIS så här trött är jag med!

Fina fötter

/ LindaG / Lämna en kommentar

Idag har jag gjort nåt av det lyxigaste jag vet (om man menar realistiskt och inte sjukt dyrt), jag har varit på spa-pedikyr på nailcenter. Det är helt galet, i två timmar masserar, slipar och filas fötterna och sedan målas det nagellack (jag valde franskt), och det kostar bara ca 300 kr!

För mig som aldrig orkar/hinner med fötterna till vardags så gör det här en otrolig skillnad, speciellt efter vintern när fötterna varit nerstoppade i stövlar mest hela tiden… Känns galet lyxigt, och dessutom höll det sig i flera månader sist.

Hade det lyxigt i går med, förresten – jag och ett gäng tjejkompisar var på afterwork på studion. Kanongott och vääääldigt goda caipirinhas (hrm, om det nu stavas så). Dessutom perfekt direkt efter jobbet, vi är nog ungefär lika kvällströtta allihop!

Före – tråkiga vinterfötter
Jag vet inte om det bara är jag som är knäpp, men jag får liksom  dåligt samvete när jag köper en tjänst jag (borde) kunna göra själv…?
Efter – fina mjuka sommarfötter redo för något annat än bara stövlar!

En ny tradition

/ LindaG / 2 kommentarer

Igår fick jag äntligen tummen ur och beställde en fotobok (från fujidirekt). Har tänkt mig att jag ska göra en fotobok för varje år som går, men nu fick jag arbeta mig lite bakåt och göra en för 2006. Det känns ju liksom mest relevant att börja det året Oliver föddes, annars hade det mest blivit fotoböcker med bilder från fester, födelsedagar och semestrar. Eller ja, det kanske hade varit kul med iofs, men nånstans ska man ju börja.

Det tar lite tid – 3h närmare bestämt – och då redigerade jag inte alls fotona innan jag lade in dem. Valet var helt enkelt att antingen göra boken med bilderna som de var, eller inte orka göra den alls =/ Inte så svårt val ändå! Det är ganska kul ändå att gå igenom år för år vad man gör, det var många kommentarer i stil med ”åh men visst ja, vi åkte ju till XXX med” eller ”ja just det, det var ju då XXX hände”. Jag är ju dessutom lite senil så det känns bra att få åren sammanfattade lite =)

Just nu längtar jag vääääldigt mycket efter vår resa till Kanarieöarna, ska bli ofantligt skönt! Har nog legat och packat i tanken ungefär 3 veckor nu (jag vet, jag är rätt knäpp)… Den veckan kommer nog gå väldigt fort misstänker jag, om jag nu inte bestämmer mig för att stanna för gott =D