Ett inlägg i Underbara Claras utmaning fånga februari.

Vi har just nu en period av ganska lyxigt fredagsmys – lyxigt på så sätt att det till största delen innebär att myset just nu mest innebär en lugn kväll för mig och maken framför På Spåret. Först börjar normalt fredagskvällsstök med middag och liksom lite vardagkväll med alla barnen, vi äter alltid ihop varje kväll om inte någon är borta. Inget speciellt så, bara vanlig mat enligt vad orken räcker till för. Sen sätter sig de stora och spelar från kl sju ungefär, och då har vi en timme med Filip och lite undanplockning innan han ska sova vid åtta. SEN börjar det lyxiga – att få sätta sig själva i soffan en stund, kanske med ett glas prosecco och en bit ost eller bara lite rödvin och ostbågar, och så kollar vi på På Spåret. Ingen app, bara vi som pratar och gissar och känner oss precis lika korkade båda, och tillsammans räknar vi fiktiva poäng. Älskar det, det är så avslappnat och skönt, och så himla mysigt med nåt att ”göra” tillsammans. Orkar vi så blir det nån serie efter, men ärligt talat – det är fredag och en jobbvecka gör rätt ofta att åtminstone jag vill lägga mig redan vid halv tio ungefär.

Det är på ett sätt ganska sköna åldrar på barnen nu, vi slipper en del styrande och ställande med vardagsgrejor och alla kan liksom göra sina egna grejor fast vi ändå är tillsammans. Skönt att inte ha småbarn som inte vill lämna ens famn, men samtidigt så himla gosigt med en som är nästan 6 år som gärna vill krypa upp i knäet och gosa ibland – för att sen fortsätta med egna äventyr. O och jag har börjat med hans övningskörning och det är väldigt roligt tycker vi båda. Klart det är utmaningar i alla åldrar med, och det är ibland pissjobbigt att vara förälder, men det FINNS ju också lugna stunder nu. Det är ju också lite coolt att se dem växa och ta egna ansvar och initiativ, det kändes ju som det ALDRIG skulle hända när de var små. Men visst, plocka upp smutstvätt och annat kul ingår visst inte i de initiativen 😉