Filip 2 år!

I dag fyller han år, fast vi fuskade och firade honom faktiskt i går när hans morbror och moster var på besök 🙂

Vilken stor kille han börjar bli nu, vår lille minsting! Från bebis till liten pojk, det här året har det hänt massor… Han var ju rätt så sen på att börja gå, men nu springer han som en tok överallt (överallt förutom dit vi vill att han ska gå, ska tilläggas). Han älskar Babblarna, att dansa och att leka i sitt leksakskök, att läsa böcker och att stå med mig i köket och smaka på saker och leka med vattnet.

Han fick ett trätågs-set från Biltema, passar till Brio och man fick med typ hur
mycket som helst för bara 299 kr om jag inte minns fel. Tips!

Hans standardläge är absolut GLAD, men han är också envis och har mer integritet än hela övriga familjen tillsammans tror jag. Han har de vackraste ögonfransarna och den sötaste lilla munnen, speciellt när han gör djur-ljud (mu, bä, vov, mjau, tuuut, ook, rrraaoorr).

Findukat med min mormors gamla porslin

Han äter också mer än Oliver och Lukas gjorde tillsammans i hans ålder och är väldigt glad i både mat och bakverk (semlor är favoriten). Däremot är han precis som sina bröder lång och smal och få är de byxor som inte hänger halvvägs ner på den lille rumpen ❤

Han är helt inställd på att det är han som bestämmer och att få honom att tex gå åt det håll vi vill är nästan omöjligt, oavsett lockande och distraktioner. Tur han inte är så långsint när man får bära iväg med honom… Han pillrar på precis ALLT och är oerhört målmedveten såväl som självständig. Vill vi veta vad han gör så får vi väl se till att hänga med, verkar han tycka.

Han pratar inte så mycket än, men förstår mängder märker man. Däremot har det precis nu den senaste veckan börjat komma alltmer ord, så det känns som det kommer lossna som en vårflod! Det är dock inte tyst ändå, för precis som övriga manliga medlemmar av familjen så älskar han att göra ljud… (inte alltid uppskattat av mamman i huset…)

Stort grattis till vår stora, lilla Filip!

Här kommer några bilder från året som gått:

Påsk förra året
Ute i skogen med familjen.
I Österrike på väg till Kroatien
Bad i Kroatien
Inlagd i Tyskland med Salmonella och Norovirus.
På Rosariet
På äventyr på Dumme Mosse
Och på Västanlåleden
Glad!

Oförmögen att fatta beslut

Oj, det blev visst en tyst vecka här! Har varit lite upp&ner i veckan och det kombinerat med att bara få ihop vardagspusslet när alla är friska och jobbar/går i skolan/dagis en hel vecka har gjort att jag mer eller mindre däckat efter Filip kommit i säng.

I vilket fall, fick ett ryck i morse och torkade rent hela köket sådär ordentligt, makalöst hur många små klibbiga handavtryck det kan bli i knähöjd… O.o Rensade ur lite porslin jag aldrig använde med, så jäkla skönt det är när man får tummen ur! Nu är hela huset rent och förhållandevis lugnt, maken och de stora grabbarna är och ser Draktränaren 3 och jag är kvar med Filip och ska fixa lite middag – det blir hemgjorda hamburgare på önskemål från Lukas.

I går kväll fick jag hälften av en planerad tjejkväll, K blev sjuk så jag och T flyttade lite snabbt om planerna och tog en bit mat och lite vin på Stuk. Alltså jag har ett sånt grymt uppdämt behov av att bara skitsnacka lite känner jag?!? Det har varit så lite av den varan sen i julas, med en massa sjuka och det ena med det tredje, skulle kunna prata oavbrutet i en vecka känns det som!

En av sakerna vi pratade om lite i går var semester – eller rättare sagt så pratade jag om min totala oförmåga att planera semestern i år?! Det tog lite musten ur oss med avslutet på sjukhus förra semestern så jag kan inte förmå mig att sätta mig ner och spika något… Det vi har planerat (om inte ändrats, har inte diskuterat det här på ett tag) är att åka ner och hälsa på L i Tyskland en sväng, men nu när vi är fem i familjen är det ju rätt bra om man bokar gasthaus och sånt på vägen så att det finns rum, min semester kommer troligen bli mitt i industrisemestern med så det kan bli svårt att få tag i rum annars. Men jag vet inte exakt när vi kan/vill åka, hur länge vi stannar och om vi vill åka direkt hem eller åka runt lite när vi ändå är en bit ner?! Kan ingen bara lösa det åt mig….. I vanliga fall känner jag exakt vad jag vill göra och har bokat sedan länge vid den här tiden på året.

Från Kroatien 2016.

Det är ju fantastiskt att vara på semester, men ibland med Filip känns det som vi har tagit oss vatten över huvudet, det går åt massor med energi till att se till att alla har det bra, får det de vill och behöver och då blir det nästan lite mycket när han som är så liten givetvis tar en massa mer tid och passning. Samtidigt känns det nästan som vi är lite rädda att dra med honom runt på en massa efter det som hände i somras, kanske helt i onödan. Måste nog fundera lite över det här.

Ge mig lite inspiration, vad ska du/ni göra på semestern?!

Vi har inte gett upp…

Ni trodde vi hade lagt det på hyllan va? Våra lantdrömmar? Faktum är att vi inte har det, fast vi har justerat dem så de passar vårt liv nu, vilket i princip innebär att vi skulle bara vilja bygga ett hus lite mer på landet – fast utan djur och sånt (förutom höns) i nuläget. Vi är helt enkelt väldigt sugna på att bygga nytt, lite mer enskilt men inte så långt avsides från där vi bor – och vi har hittat en perfekt plats… Det är ca 4 km från vår nuvarande bostad, vilket innebär att barnen fortfarande skulle gå i samma dagis/fritids/skola och det känns som en enorm vinst.

Alla bilder i detta inlägg är från när vi byggde huset vi bor i nu, 2006. Mer finns på villagladh!

Sen är ju vårt första och kanske största problem att få köpa loss mark (nu någon form av gammal betesmark) av bonden som äger den. Är han helt ovillig så står vi återigen helt och hållet på noll, för läget är ju det enda som inte går att ändra i efterhand.

Ändå har jag inte kunnat hålla mig, jag har kollat planlösningar, drömt, klurat och funderat på hur jag skulle vilja bygga vårt nya hus. Vi är så himla nöjda med det vi har, så egentligen är det bara tre saker vi vill ändra i ett eventuellt nytt hus:

  • Ett dubbelgarage
  • Fönster ut i köket (ok, det här är bara min punkt, men jag drömmer om att kunna stå och kolla ut över trädgården samtidigt som man står och lagar mat, inte oviktigt!
  • En ganska mycket större tvättstuga och eventuellt en egen groventré utöver det.

Har dock insett efter att ha ritat ca 8 planlösningar att det är himla svårt att få ihop allt utan att huset blir GIGANTISKT. Nåväl.

Vår tanke är att i veckan försöka ringa och prata med den som äger marken, jag har sjukt ont i magen av bara tanken, för det skulle vara så himla tråkigt om de bara sa nej rakt upp och ner! Har faktiskt ändå förhoppningar om att det kan gå vägen pga det ser ut som en gammal oanvänd beteshage modell mindre som troligen inte används i dagsläget… Men ändå. Usch vad jobbigt! Snälla, håll tummarna för oss…

Sen är ligger det ju typ 2 år fram i tiden innan vi kommer stå klara med ”allt”, även om vi skulle få ett ja, så det lär jag hinna skriva om måååånga gånger… Ett krav är för övrigt att se till att någon tar så mycket totalentreprenad som möjligt, även om man kan hålla i saker själv så vet jag hur galet mycket tid sånt tar och jag vill gärna att vi fortfarande är en hyfsat lycklig familj den dag vi flyttar in! (Ni ser, nu sprang jag i väg i tankarna igen.)

Jag vill inte skriva ut exakt vart det är vi vill bosätta oss än så länge, men skulle det vara så att ni som läser känner eller känner någon som känner någon som har gård omkring 4 km härifrån så får ni gärna höra av er – en god referens är ju ett stort plus!

Den här gången tänker vi i alla fall INTE tajma byggnation med en ny bebis!!!

Åh förresten, jag bara måste skriva – intill ”hustomten” var det en liten kulle där det skulle vara HELT fantastiskt att bygga ett litet vindskydd och en grillplats med utsikt över solnedgången över intilliggande åkermark….

Tvära kast

Ja hjälp, vad säger man, livet är väldigt omväxlande just nu. I går var jag på spira på konferens med jobbet och tittade ut över vårsolen på en spegelblank munksjö. I dag på förmiddagen halkade jag runt i snöovädret på jobbet och försökte lösa problem lite utanför min komfort-zon och nu sitter jag hemma i soffan och vabbar med en febrig Filip. Puh.

Han har för övrigt klätt på sig och vill gå ut 🙄

I morgon blir det VAB med, Tobbe har varit hemma i en och en halv dag här innan. När jag hämtade Filip på dagis i tisdags så hade det bara varit 4 barn av 15 där, alla andra var sjuka med feber och hosta, så det kom väl inte som en överraskning direkt.

Nu ska jag försöka underhålla honom en stund till…

En god OCH dålig idé

Det har ju varit så fantastiskt fint väder i veckan, verkligen med vårkänslor i den relativa värmen! Därför var det kanske inte oväntat att när vi nu fick en ”vanlig” ledig helg ihop allesammans så kände jag att det vore himla trevligt att komma ut och vandra och grilla lite allihop.

Den goda idén

Ja men det var ju så otroligt skönt att komma ut allihop! Vi åkte ut till Ryforsleden i Mullsjö som har en sån fin grillplats och vacker, omväxlande skog. Det var supermysigt och väldigt gott att grilla även om vi bara körde korv med bröd den här gången, och så skönt att få ordentligt med frisk luft. Alla* mådde riktigt bra när vi åkte hemåt sen.

Den dåliga idén

Jag fick för mig att vad sjutton, vi går runt hela leden allihop, den är ju inte så lång (jag hade för mig den var 5 km men den är ju nästan 7 km) och vi behöver röra på oss lite. Problemet var dock att det var ju ett tag sedan vi var ute med Filip så han var inte lika nöjd att sitta i bär-ryggsäcken som vanligt – minst sagt. Dessutom är han ju sån att han ska absolut inte gå åt samma håll som oss, någonsin?! Inte så jäkla smidigt… För att göra det hela enklare så var det fläckvis väldigt isigt vilket ofelbart gjorde att när vi fick honom att gå åt rätt håll själv så halkade han och slog sig…. Det innebar att vi fick locka, hota, bära och muta honom fram meter för meter, tills vi till slut fick nog och satte honom i ryggsäcken ändå, där han efter en stund ändå blev nöjd. Kan säga att det gick åt enorma mängder energi för oss vuxna.

Vi bar…
Vi lockade…
han ville sitta…
…men inte i ryggsäcken (här gallskrikande i mitt öra).

Vi tyckte även att Lukas var lite ovanligt trött* och gnällde att han inte orkade, något som liksom inte går att göra något åt mitt i skogen?! Det vore typ lika långt att gå tillbaka som framåt och han är för stor för att man ska kunna bära honom ju.

Den där fläckvisa isen ställde ju till det en del med, det var rätt jobbigt att gå och framförallt ville inte jag halka som hade Filip på ryggen, så det blev en del klättrande, kanande och omvägar för att ta oss fram.

Kontentan…

…av det hela är att det var jätteskönt att komma ut allihop men vi borde gått den korta vägen till grillplatsen bara och sen tillbaka.

Ungefär alla kände så här när vi kom hem.

*När vi kom hem så kände han sig hängig så när han kollade tempen hade 
han 38,2 – gissa om jag kände mig som årets morsa…

Vabruari och Branäs

Känns som rubriken som liksom MÅSTE komma nu va? I nästan fyra veckor har vi klarat oss, trots inskolning på dagis för Filip, men nu är han förkyld och i natt hade han lite feber. Det är absolut ingen fara med honom, han har knappt feber ens nu, men åtminstone i dag behöver han få vara hemma och vila. Därmed tänkte jag passa på att skriva lite om hur vår skidresa till Branäs var, ni fick ju en kort uppdatering men jag har inte avslutat det hela.

Vi åkte ju torsdag till söndag i vecka 5, och jag är glad att vi åkte då och inte i högsäsong! Tyckte det var ganska lagom med folk i backen och bara ett par minuters väntan i liftarna, så för mig och barnen (som ju är nybörjare typ på slalom) så var det perfekt. Backarna var fina, bäst var dem på söndagen när det äntligen var nypistat – blev lite förvånad över att det inte gjordes inför varje dag? Vädret var väl lite omväxlande, det småsnöade en del så vi fick snabbt investera i skidglasögon till Lukas som inte kunde ha de jag hade med i vuxenstorlek.

Hade först tänkt ta med kameran upp i backen, men insåg att jag inte vågade det, för hade jag ramlat någon gång så hade det ju varit då….

Barnens favorit blev snabbt Nintendo-backen, en lite smalare backe med små nintendogubbar och smågupp i. Som vuxen blev den nästan lite svåråkt, dels med alla småbarn men även för den blev uppåkt och isig ganska fort, så jag åkte backen som gick bredvid nästan hela tiden. Det var gott om liftar, men vi åkte faktiskt inte en enda gång en ankarlift? Såg bara en tror jag. Knappliftar, sittliftar och gondol fanns det däremot. Sittliften är ju skön för man får vila, meeeen jag får också lite magknip av att den känns rätt läskig… O.o

Utsikten från rummet, man kunde utan problem se över till backen och det tog väl 3 minuter att köra dit med bil, över Klarälven (eller över en bro då, såklart).

Det som verkligen gjorde resan till en höjdare, speciellt för min del, var Strandås Gästgiveri… Alltså det var ett ganska litet rött hus som inte såg så mycket ut för världen utifrån, men så himla trevligt det var! Det var två äldre män (tror de var ett par) som drev det, och det kändes verkligen som att bo hemma hos någon – fast utan känslan att man tränger sig på om ni förstår hur jag menar. Man tog av sig skorna i hallen, fick låna tofflor och så fick vi ett stort rum. Så fruktansvärt skönt det var att inte behöva ordna med något själv – på morgonen satte man sig till en färdig frukost med nybakat (hembakat) bröd och efter skidåkningen kunde man även äta där vid sjutiden, något vi gjorde varje dag för JÄKLAR vad gott det var! De flesta dagar har de husmanskost, första dagen fick vi välja själva vad vi ville ha för vi var själva, till ett väldigt rimligt pris (149 kr för vuxen och jag tror det var 79 kr för barn – stora portioner). Så otroligt vällagat och galet gott, en av de bästa restauranger jag ätit på! Att vi borde här gjorde att det blev en semester på lika villkor, dvs jag behövde inte ställa mig och fixa en massa med mat osv utan kunde bara njuta med…

Ett par kvällar gick jag ner en halvtimme före barnen, som låg och spelade på rummet. Jag satte mig framför brasan och tog ett glas vin, exakt hur skönt och lyxigt kändes det tror ni?!?

I backen hade vi med varm choklad, vatten, lite godis och så någon slags bar, typ Flap Jacks. Hade även med bröd och mjukost på tub, men det var knappt nån orkade äta det med, under tiden vi åkte kände vi inte att vi blev så himla hungriga utan det kom till kvällen sen. Helt perfekt!

Barnen var jättenöjda och våra 4 dagar levererade allt jag hade hoppats på, förutom möjligen lite sol. Hoppas att vi kan göra om det framöver, det var visserligen dyrt för en weekend men gav ändå väldigt mycket.

Nu ska jag fortsätta ta hand om den lilla snuvan här, som står och rycker mig i brallorna nu. Ha en bra dag!

Inskolning på både jobb och dagis

Haha, det här kan bli ett långt inlägg känner jag, så ni vet!

I dag är jag hemma, föräldraledig, för inskolningen av Filip. Jag lämnade honom vid 9:00, han går in ganska glatt men blir såklart ledsen och arg när jag går – så sjukt jobbig känsla. Stannade kvar på andra sidan dörren i kanske 3-4 minuter, tills jag hörde att han inte skrek mer, annars känns det ju som man har det ljudet i öronen hela dagen… Han verkar ändå trivas bra, han äter bra och leker, det är bara sova som går lite sisådär. Å andra sidan har han haft svårt att sova hemma med den senaste veckan, vet inte om det är lämningarna på dagis som gör att han blir orolig (ok, hjärtat dör lite när man tänker på det), men han är annars sitt vanliga glada jag.

Vem vill lämna den här lille, liksom… ❤

Den här veckan blir ju väldigt lite jobb, bara måndag och onsdag i och med inskolningen i dag och vår skidresa från torsdag, men sen ska förhoppningsvis arbetsveckorna rulla på i lite mer normal takt och det blir lite lättare att komma in i allt.

Min känsla när jag gick från jobbet i fredags var att jag faktiskt valt rätt, att det här jobbet kommer passa mig och att det känns roligt! Det är mer än jag vågat hoppas på, klev in i det lite i blindo ju. Nu inser jag att det fortfarande är ”smekmånadsfasen” där allt känns bra på jobbet och man inte ännu upptäckt sånt som är jobbigt, men det känns ändå bra.

Ett av mina största orosmoment var ju att jag skulle frysa ihjäl, och det har väl ändå testats ganska hårt sedan jag började känner jag – men faktiskt så har det inte varit några problem! Jag har fått bra kläder och kör dessutom med merinoullsunderställ under, tjocka varma yllesockar och jobbstövlar, det enda som blir lite kallt kan vara händerna om man tex måste pilla med telefonen när man är utomhus. Nu finns det ju också riktigt varma och sköna baracker på mitt bygge där man kan gå in och maila, messa eller ringa – eller bara värma sig en stund – så jag behöver inte vara ute hela tiden.

För övrigt så går största delen av min tid nu ut på att samordna saker, ta reda på saker och förmedla det sinsemellan underentreprenörer mm. Inte så konstigt i sig, bara himla mycket nytt att lära sig. Framöver kommer det ett gäng utbildningar med, det är ju bland annat en massa olika certifikat jag måste ha, förutom utbildning i ledarskap mm. Känns bra! ”Mitt” bygge är ganska okomplicerat och inte så stort, så det är nog ett bra projekt att starta med – jag har ju hjälp i ryggen med så jag står inte ensam vilket känns skönt, samtidigt är det skönt med alla uppgifter jag faktiskt KAN sköta själv, är så van att vara självgående så det känns skönt att fortsätta med.

Nu ska jag försöka packa lite inför skidresan och handla lite snacks och mellis till skidbacken innan det är dags att hämta det minsta lilla hjärtat igen!

Snart blir det skidor!

På torsdag åker jag, Oliver och Lukas på vår skidweekend i Branäs, det längtar jag till oerhört mycket! Vi ska försöka komma i väg så tidigt som möjligt på torsdagen, så vi hinner åka även eftermiddagen då, och så åker vi hem någon gång på eftermiddagen på söndagen om vi orkar hålla ut.

Eftersom jag åker själv med grabbarna så blev det ingen stuga, dels är de billiga först om man är ganska många och dels så ville jag komma undan att behöva fixa med frukost osv, så vi ska bo på Strandås gästgiveri där det ingår frukost istället. Nackdelen är ju att man inte kan fixa något eget, men jag tänker att man kanske kan få med en termos varmt vatten från hotellet i alla fall, så får vi ha med nötter och lite energibars till mellis i backen.

Jag har hyrt skidor till oss alla tre, jag har egentligen skidor men de är över 20 år gamla och pjäxorna är lite för små, så det ska bli kul att åka med lite nyare grejor. Det är dock inte billigt direkt, bara skidhyra och liftkort för helgen kostar 6200 kr, ouch! Fattar inte alla som åker på skidsemester varje år, ibland flera gånger?

Tänker försöka få med mig mina nya längdskidor med, ifall barnen inte orkar åka hela tiden och jag blir rastlös (ok, och kanske lite snål om vi nu ändå är iväg med), då kan de softa på hotellet en liten stund så kanske jag kan åka lite längdskidor i krokarna. Vi får väl se! Viktigast av allt är att 1 – ingen blir sjuk och 2 – att ingen skadar sig, vare sig innan eller under helgen. Håll tummarna för oss!

Vi skickar honom till Prag…

I dag har vi äntligen haft lite mer tid och möjligheter att fira makens 40-årsdag i familjen. Lite tårta nu på förmiddagen och sen ska vi gå och äta på Restaurang Basilika lite senare.

Presenter blev det några med, av barnen fick han en Vault Boy och en merinoulls-halsduk, den senare blir ett bra komplement till min present till honom! Av mig fick han en weekendväska och såklart en tillhörande weekend med – i Prag som han velat besöka länge! Det blir en lite lyxig weekend med en kompis till honom, med ett fint hotell centralt i gamla stan i Prag.

Nu kommer han ju åka i februari så att sitta på balkongen och äta blir det nog inte så mycket med O.o Tänker att de mest ska äta gott, shoppa lite och framförallt dricka en massa god tjeckisk öl!

Kan vi nu inte resa ihop så känns det ändå roligt att se till att det blir lite mindre resor ändå, väldigt kul när man kan styra ihop det med en kompis 🙂

En annan kompis som kommer från Tjeckien ska bidra med en lista på bra ställen att gå till – det blir ju perfekt!