Ut i naturen

Sitter just nu och kollar på vetenskapens värld (och bloggar, för jag kunde inte låta bli), som handlar om naturens påverkan på människan. Nu är vi bara halvvägs in i programmet, men redan har man visat studier som visar att immunförsvar, stresstolerans och återhämtning bevisat påverkas av att vi vistas ute i naturen (nej jag har inte källorna här, det får räcka med en hänvisning till SVT) .

På många sätt så känns det ju helt självklart och nästan lite löjligt enkelt, för det är ju naturen vi är gjorda för. Men samtidigt är det ju också lätt att glömma hur bra man mår av att vara ute i skogen, när vardagen springer på och det är tusen och en saker som hela tiden ska göras. Att prioritera in en dag i skogen är lätt förbisett!

För några år sedan hade jag skrattat högt vid tanken på att jag skulle VILJA ut och vandra i skogen, jag kan egentligen inte riktigt säga vad som ändrade det men kanske var det att jag började träna en hel del och såg det som ett utökat sätt att göra det. Nu för tiden ser jag det inte alls som träning längre, men har man väl börjat ge sig ut i skogen så är det väldigt svårt att inte känna ett behov av att göra om det. Jag har ett nästan fysiskt sug efter att komma ut och vandra i skogen, långt från vägar och trafik och helst en lång sträcka, så man blir sådär avslappnad och samtidigt genomtrött som bara en dag utomhus kan göra en.

Åtminstone en gång i månaden, men helst fler, så packar vi ihop familjen, ett förråd ved och något gott att grilla och knatar ut. Städ, träning, husfix och annat få bara vänta, det är ju inte så att man någonsin blir ”klar” ändå liksom. Vi får ofta övertala barnen lite till att ge sig ut (inte Filip dock), men nästan alltid när vi är ute så är alla väldigt glada och nöjda. Däremot ser ju familjen ut som den gör och därför är det kanske inte just avslappnande alltid när en 2-åring bara springer rakt bort från en HELA tiden, men det gör han ju överallt ändå så det är inte så mycket att göra åt.

Ändå är det så skönt, alla varvar ner, hinner tänka och bara vara lite och andas. Det är så himla värt lite packnings-stök (nu behöver man ju inte alltid grilla mat ute, men vi märker att det är det barnen uppskattar mest så då blir det så) och omprioriteringar!

Vad vill jag säga med det här då? Jo, ta på dig lite kläder du inte är rädd om eller fryser i, muta eller hota med dig familjen (eller gå själv) och ta er ut i skogen en sväng. Gör det enkelt i början, ta med ett paket ballerina-kex och varm choklad, se till att minnet av utflykten blir positiv. Ge barnen varsin täljkniv, en kikare eller bara uppmuntra dem till att hitta varsin vandringspinne. Kan ni hitta en bäck man kan leka i så är nog lyckan gjord för de flesta! Testa och berätta hur det gick, du kanske idiotförklarar mig eller redan är världens friluftsmulle och skrattar åt mig, men kan jag få nån enstaka att ta en utflykt så skulle jag bli så himla glad! Vill du hitta lite inspiration för både utflyktspunkter och vandringsleder så har jag lite grann under min rubrik ”vandring”.

Seriöst, nu blev jag så sugen på att komma ut i naturen att jag blir tokig!

Fantastisk sensommarhelg!

Jösses vad den här veckan sprang iväg, dagarna räcker inte riktigt till nu när aktiviteter och träning dragit igång känner jag, och då är det ändå inte fullt ös på det än. Jag måste säga att jag haft en fantastiskt bra helg ändå, inte minst får man ju tacka sommarvädret som gjorde en massiv comeback!

Känns så konstigt att det är sensommar ute nästan, det har varit så väldigt höstigt hela augusti så jag blir lite förvånad varje gång jag inser att träden fortfarande är gröna och sommarblommorna finns kvar.
Vad heter det här bäret förresten? Det är ju inte rönnbär, de är mer genomskinliga.
Så vackert med allt gräs.
Någon form av blomkålssvamp det här? Eller är det någon som vet?

I fredags var jag med jobbet på ölprovning på Idlewild, det var väldigt trevligt och en kanonbra start på helgen! I går var det från börjat inplanerat fiske med jobbet för hela familjen, men maken hade träning på förmiddagen och jag kände att batteriet var rätt tomt efter veckan, så istället tog vi Filip, Lukas och en kompis till honom och gick en bit av Västanåleden. Filip är inte jätteglad i att sitta i ryggsäcken, mest för att han vill gå själv, men det blev lite stressigt kan man väl säga eftersom det är ett brant stup ner precis vid sidan av stigen och han springer ju ganska okontrollerat. Men men, fram kom vi och fantastiskt fint var det där, som vanligt!

Utsikten utmed leden är fantastiskt fin, när man inte har hjärtat i halsgropen.
Tur man får hjälp i branta backar!
Inte illa av en enveten 2-åring att gå nästan 4 km totalt ändå.
Några meter från grillplatsen hittar man den här lilla mini-stranden. Hade vi haft plats för mer packning hade vi kunnat ta med lite badkläder till de hågade med…
Han är så nöjd alltså, han knatar runt och hittar på saker för sig själv hela tiden. Bara man har koll på att han inte gör något farligt eller direkt olämpligt så är det jättekul att bara iaktta vad han gör.
Kollar insekter med pappa!
Bra att ha med kompis, tyckte Lukas. Storebror hängde med sin bästis på hemmaplan och gick på bio istället i dag.
Fin grillplats finns det där med! Dagens meny blev quesadillas och grillad banan med choklad.
Uppskattat av alla!
Alltså förlåt, men han är så förbaskat söt!
Sista 100 metrarna var det nån som var helt slut och tillslut kom till ro i ryggsäcken. Tyckte det blev väldigt avslappnat där bak, och då hade han somnat!

I dag har vi haft en sån galen trädgårdsdag, vi har klippt häcken, plockat in äpplen, grävt upp och planterat om buskar, fixat fint i hönsgården och en massa annat. Var täckt av flera lager svett / jord / smuts när jag kom in här nu ikväll, så skönt att ställa sig i duschen då. Och så himla tillfredsställande att sätta sig på fina altanen och äta glass i den varma sommarkvällen sen! Hade sjukt gärna varit ledig den här veckan i solen…

Stolt som en hönsmamma

På onsdag börjar han på högstadiet, min äldsta som blir tretton i november. Samma högstadie som jag gick på i hans ålder, jag minns hur stor man kände sig, men jag minns oxå hur förvirrad och ensam jag kände mig. Allt var så komplicerat och lydde under regler som inte fanns skrivna någonstans och som ändrade sig hela tiden.

Jag är så stolt över min äldsta, över allt han vågar. Förra veckan bakade han kaka vid två tillfällen och kom upp med till först makens och sen mitt jobb – han kollade bussar och letade sig fram utan problem. Han åker till a6 själv om inte kompisen vill eller kan och cyklar nästan en mil själv till mormor. Jag är så stolt över honom, och jag är såklart orolig för honom med. Kommer han att trivas, får han nya kompisar, kommer han känna sig utanför, och alla andra tusen saker en mamma oroar sig för. Men jag försöker mitt bästa med att inte projicera min oro på honom, pratar bara med honom om allt nytt som kommer hända och hoppas så innerligt att han kommer fortsätta vara lika öppen när han pratar med oss som han varit hittills.

Vad du vuxit! Lätt att glömma när man ser dig varje dag.

Älskade stora, lilla pojk, hoppas de motgångar som ofelbart drabbar alla på högstadiet kommer vara av de mildare slaget, att du kommer därifrån mer självsäker och glad än när du börjar.

Vet i vilket fall att vi alltid finns här för dig och att vi förstår när du tror att vi inget begriper.

Lycka till i sjuan mitt hjärta!

Regn, svamp och skogslängt

Första jobbveckan efter semestern är till ända, och det ska bli skönt med lite helg, även fast vädret ser ut att bli riktigt skruttigt. Barnen har tjatat om Leos lekland hela sommaren, så det får väl kanske bli en tripp dit på lördagen – får se om det innebär VAB nästa vecka…

Här på jobbet verkar typ alla vara ute och plocka kantareller på fritiden – de senaste åren har jag bara LETAT kantareller men typ inte hittat några att plocka, så jag har faktiskt gett upp litegrann. Men samtidigt finns det kanske inget godare i världen än en kantarellmacka?! Kanske att jag skulle försöka på söndag en sväng ändå… Men vart? De få ställen jag hittat på innan har varit där andra också plockat (oftast före mig så jag bara hittar rester), så jag har INGA bra ställen eller områden att åka till.

Vad ska man annars hitta på en regnig helg? Vad ska ni göra? Det hade varit SJUKT skönt att bara bädda ner sig i soffan och kolla film hela helgen, men det funkar inte så bra med tre barn, speciellt inte när en är en 2½-åring.

Börjar få sånt vandringslängt, men då vill jag helst inte ha ösregn förstås. Här kommer några bilder från förra höstens utflykter…

Dagens bajs

Deppig, nere, ledsen, blå. Uttrycken är väl många men jag tycker mig känna igen min sommarblues jag känt av i dag. Dels beror det på vädret, jag är SÅ himla påverkad av väder och en iskall, grå och regnig dag i juli är inte tiptop. Sen beror det på att semestern närmar sig sitt slut med, det har inte så mycket att göra med att jag ska börja jobba, för nu har jag ju ett jobb jag gillar, utan mer med en känsla av otillräcklighet över den semester som varit. Som vanligt i slutet på semestern, ska tilläggas.

Ni vet, ”jag borde ha”. Jag borde ha gjort mer saker med barnen. Jag borde orkat vara en bättre förälder. Jag borde ha spenderat mer tid med barnen var för sig. Jag borde ha orkat sitta och spelat monopol med dem på kvällarna. Jag borde ha…

Alltså jag fattar ju att det inte ÄR synd om dem, de har det ju jättebra.

På så himla många plan har jag blivit så vansinnigt mycket snällare mot mig själv, men föräldraskapet är lik förbaskat den ömma tån och det är dåliga dagar som den här då det smyger sig på – det dåliga samvetet. De växer så fort, jag vill hinna vara med dem. Jag är med dem hela dagarna – men är det tillräckligt? Borde jag orka göra mer med dem? Filip tar så sjukt mycket tid och energi – jag borde ha mer tid till de stora grabbarna. Gör jag saker med dem får jag panik över att den minste växer så man nästan ser det med blotta ögat och varje gång man går ifrån honom för att typ bara handla eller nåt så har han lärt sig nåt nytt.

Jag vet, det är ett omöjligt jobb att göra ALLT. Men en dålig dag känns det som ALLA andra gör saker ihop med barnen hela tiden.

Så, behövde bara skriva av mig lite, i morgon är en annan dag och förhoppningsvis en lite bättre sådan, när perspektiven på saker och ting nog är mer tillbaka till rimliga nivåer. Men vet ni, det är så himla skönt att få ur sig det ändå, att få skriva att allt känns skit en dag och kunna se själv att det är orimliga krav man ställer på sig själv i bland. Att tillåta sig att bara tycka att det är skit en dag, bara en dag utan att man rycker upp sig och ser hur bra allt är. Bara nån gång ibland.

Min plan för att göra nåt tillsammans allihop innan veckans slut är att åka till typ Borås djurpark ihop, det skulle jag, Lukas och Filip gilla. Fast det var ju just det, jag ville ju hitta något ALLA skulle gilla. Vad gör man som en 2-åring, en 9-åring och en snart 13-åring gillar? OCH som vi föräldrar tycker är åtminstone milt trevligt?!?!

Sist vi var i Borås djurpark var två år sedan, då var Filip plutteliten och jag hade kvar bebismagen.

Fan.

Att det ska vara så himla svårt.

Grännaberget

Det här är ju ett supervanligt utflyktsmål vid Jönköping – eller ja, vid Gränna då för att vara mer exakt, men ibland är det ju lätt att glömma bort sådana utflyktsmål när man vill komma på nåt.

Vid parkeringen vid Caféet (eller ca 200 m därifrån snarare) finns det ett gäng både löp-, skid- och vandringsspår att följa, om man känner för att röra på sig lite innan fikat. Nu hade vi ju med alla pojkarna och Filip springer ju iväg som vanligt, så jag kände väl inte direkt att vi hade något behov av att röra oss mer… O.o

Alltså han är världens sötaste och roligaste, men det är inte kul när han försvinner så fort man blinkar.

Caféet var extremt välbesökt just den här dagen, jag vet inte om det är lika mycket folk alltid i semestertider eller om det slumpade sig så, men det finns väldigt gott om sittplatser så det var inga problem. Man kan sitta både inne och ute, beroende på väder.

Deras specialitet är ju räkmackan, den tog vi och jag *tror* den var god men inget ”wow”. Tror för vi fick verkligen inte sitta ner nånting alls den här dagen, Filip bara kutade runt och försökte försvinna i trappor, nerför berg, bakom hus och under bilar. Hurra. Nåväl, hade sällskapet varit mindre flyktbenäget så hade vi nog gärna suttit och njutit en bra stund, för de hade ett bra utbud av lättare luncher och fika, men såklart även den fina utsikten över Gränna och Visingsö. Absolut ett trevligt utflyktsmål och även barnen gillade det – även om jag nog inte rekommenderar det till folk som har 2-åringar utan konsekvenstänk…

Fina små stugor i omgivningarna, och även en nybyggd (renoverad?) dansbana.

Det lilla monstret

I måndags kom det – semesterirritationen. Den där som kommer varje semester, oftast bara några dagar in men nu nästan två veckor in, när man blir akut trött på allt och alla inklusive sig själv. När man inte är van att vara på varandra 24/7 så blir det naturligtvis irritation, även om jag måste säga att det varit mindre konflikter än vanligt egentligen. Eller ja, det vill säga, det brukar vara med de stora grabbarna vi får psykbryt och de också, men nu beror det till absolut störst del på den minste lille fisen.

Världens goaste men också så galet irriterande ibland.

Alltså han är så himla rolig just nu, och har börjat prata lite mer med, även om mycket är otydligt. ”Tjena mamma” kan han komma och säga glatt på typ Stockholmska? Svårt att inte charmas… MEN, han är också i värsta två-årstrotsen och vägrar göra något som inte passar honom och ska ABSOLUT inte göra eller gå dit vi vill att han ska gå. Värst är dock att han bara sticker om han får möjlighet, något som gjort att en av oss vuxna måste ha 100% fokus på honom VARJE sekund, så länge vi inte är hemma och kan låsa och stänga grindar. Det blir himla påfrestande, och efter vi tagit ett besök på Grännaberget i måndags så fick jag bara psykbryt för att man inte kan slappna av EN sekund när han är med nånstans. Så kan det vara och det är ju som det ska, men det får vara jobbigt med.

Allt ska stoppas i munnen dessutom, omogna bär, stenar (???) och leksaker.

Nu börjar det kännas lite bättre, men jag ORKAR verkligen inte dra med honom någonstans eftersom man måste kolla honom hela tiden, det blir så himla påfrestande. Tur han är så sjukt jäkla söt och rolig 😉 Och jäkla tur att han sover så bra med, hela familjen får sovmorgon fram till ÅTTA?!?!?! Sinnessjukt när man jämför med de andra grabbarna som gärna klev upp vid fem…

Men nu tar vi nya tag och fortsätter semestern, vi håller ju på för fullt att färdigställa altanen. Klinkret är lagt (och jag kommer aldrig lägga det igen, åtminstone inte utomhus med segt lim-fix), men sjukt fint blir det. På fredag kommer fogen, så då ska det fogas, och i dag har vi köpt virke så vi kan bygga klart vid vårt utekök, men det ska såklart målas först. Sakta men säkert börjar det bli klart!

Min utsikt precis just nu. En tom kopp med iskaffe, avskavet nagellack pga klinker-läggning och två fina hibiskusar på borden. Sjukt fint ändå. Ja, det kan både vara härligt och irriterande samtidigt, tycker det är det mest hela tiden.

Det var min lilla rapport från verkligheten här mitt i semestern, hur är det för er, har ni det bra? Vad gör ni?

Semester 2019 – Europa-Park och frukost i Frankrike

I dag var det dags för höjdpunkten på semestern – i alla fall om ni frågar barnen (men ok, kanske även oss, för vi hade alla verkligen jätteroligt) – alltså den stora nöjesparken Europa-Park. Det är en av de största parkerna i Europa tror jag, och absolut en av de mest välskötta och välplanerade – varje attraktion har miljöer, blomsterrabatter, figurer och lekställen i sitt eget tema, vilket då är lite olika länder i Europa.

Alla bilder från parken är från mobilen, kan rekommendera att man tar med så lite värdesaker in som möjligt så behöver man inte vara nervös att ställa ifrån sig vagn och väskor om alla vill åka något ihop.
Fina miljöer och blommor överallt!

Det var verkligen kul för precis ALLA, Filip hade mängder med lekställen (favoriten blev ett litet vattenland på ”Island”) och små attraktioner att åka i, de stora grabbarna är ju nu stora nog att åka det mesta ensamma även om en av oss vuxna oftast var med när det var lite större grejor. Och det saknas inte att göra, egentligen skulle jag nog rekommendera ett 2-dagars besök, nu har vi varit där tidigare och visste lite vad vi ville sikta in oss på, men trots att det inte var några överdrivna mängder människor i parken så var det ändå 30-40 minuters kö till höjdpunkterna. Eller ja, det var nog massor med folk där, men parken är så gigantiskt att den sväljer en hel del!

Utsikten från ett av mängder av fik – tror detta var ett Holländskt Kaffe-ställe. Försökte hinna trycka i mig en kaffe med Filip medan de stora grabbarna och Tobbe åkte Silverstar (den ni ser här)
När det är varmt och gott är det extra kul med den här parken, för det finns gott om blöta attraktioner. Här hittade vi ett mini vattenland till Filip som strippades ner till bara blöja. De stora killarna gick i badshorts hela dagen, superbra för det torkar fort om man blir blöt. Ja och t-shirt förstås.
Inte bara Filip som gillade vattenlandet!
Vi gömde oss i en liten solstol för att slippa bli helt nersprutade.

Med två dagar i parken hade ungarna också hunnit leka mer på lekplatserna överallt, nu blev det nästan så jag föste på dem lite för att vi skulle hinna allt.

Två goa grabbar i kön med mig till bergochdalbanan som går inne i ”globen”. CanCan-Coaster – roligt att åka ihop!

Parken stänger kl 18 står det, men en glad överraskning var att i just DENNA parken (gäller tex inte HansaPark) så var attraktionerna öppna till 19:30 så det måste vara entrén som stänger 18. Vi åkte och åkte och åkte, den enda som i bland blev missnöjd var Filip som inte alls var sugen på att kliva AV attraktionerna…

Till slut fick de stora grabbarna åka lite mer själva, när vi vuxna inte orkade mer.
Vi hade verkligen en fantastisk dag, tror det kommer visa sig vara den absolut bästa på semestern!

Kl 19:45 gick vi mycket trötta mot bilen, men också väldigt glada! Entrén för oss 5 kostar ca 2000 kr, men då är allt inkluderat där inne så det är billigare än att gå på Liseberg och köpa åkpass till alla. Och även om man inte gillar att åka vildsinta saker så finns det lugna, vackra åkturer eller så kan man bara gå runt och njuta av miljöerna! Kort sagt den park jag rekommenderar mest av de vi varit i i Europa.

Dag 3 av vårt besök så var vi riktigt, riktigt trötta, och värmen och solen som varit med oss i Europa-park hade bytts mot duggregn och moln, så vi började morgonen med att åka över till Frankrike och äta frukost med riktiga, franska Croissanter… Gud så gott! Blev dock lite språkförvirrat med engelska, tyska och franska, hahaha, det kan röra ihop sig i huvudet ordentligt.

Vackert även i Frankrike!

Därpå strosade vi runt i den tyska småstaden Landau, åt lite gott och bara hängde, innan vi gav oss hem till kompisen L som var snäll och bjöd på den lokala maten Flammkuchen. Så himla trevligt hade vi – stort tack till L och hennes familj!

Semester 2019 – Madenburg och parkbesök

Min gamla kollega L är ju nu då bosatt i Tyskland med man och två barn i närheten av Landau och bara ca 15 minuter från gränsen till Frankrike – där Strasbourg är största närmsta stad. Har visserligen sett lite bilder från instagram hur vacker de bor, men jäklans! Mitt i vindruvsodlingarna på sluttningarna en bit från floden Rhen, skulle lätt kunnat vara där och bara njutit av omgivningen hur länge som helst… Vi blev bjudna på gott grillat och det var himla skönt att komma fram 🙂

Första dagen knatade vi upp i en gammal borg (Madenburg), vi körde nästan hela vägen upp så det blev ungefär en kilometer att gå – precis lagom för en småbarnsfamilj på semester. Vi blev rikligt belönade av en sån makalös utsikt, och passade dessutom på att äta lunch i en liten restaurang i en av borgens tillhåll.

Efter lunch gav vi oss av till nåt liknande stadsparken – fast där hjortar och rådjur gick (mestadels) lösa. Kul tyckte alla! En lekpark fanns där såklart med och det var inga problem att fördriva lite skön tid där omkring.

Den här kvällen käkade vi på en lokal restaurang och självklart blev beställningen ”Zwei Hefeweissen, Bitte”, alltså varsin iskall veteöl till mig och maken. Dricker hur gärna som helst vin, men just i sommarvärmen finns det nästan inget så oslagbart gott som öl!

Semester 2019 – på väg till och genom Tyskland.

Slits just nu mellan en önskan att bara dö i soffan en stund efter att ha lagt klinkers hela dagen och ett behov av att blogga lite om semestern innan jag glömmer bort allt… Kompromissen blir att jag bloggar lite kort om vägen ner till Tyskland, så kommer en längre rapport en dag när jag inte håller på att gå under av trötthet.

Den här gången har vi haft ett lite annorlunda reseupplägg, dels i och med att vårt mål varit kompisen L som bor i Tyskland i närheten av Karlsruhe men även för att vi haft lite extra gott om luft i schemat för alla eventualiteter. Vi har fått pausa ungefär varannan, var tredje timme för Filips skull, ibland lite kortare (15 minuter i lekplatsen på en tankställe) och i bland lite längre, men det har funkat kanonbra!

Killarna är kittade med ljudböcker och musik i mobilen, lite nya tidningar och en del leksaker. Funkar verkligen kanon! Filip har en ipad med Cars på till när det blir lite jobbigt.

Dag ett körde vi bara ner till Skåne där vi passade på att umgås med kusinerna (makens syster) och sova där för att slippa en så hejdlös lång första dag. Himla trevligt!

Filip hittade sitt framtida kall!
Stora kusiner…
... Och små!

Dag 2 körde vi bara mot vårt mellanstopp i Tyskland – hotel Schnehagen i Bad Fallingbostel. Det flöt på rätt bra, även om det var liiiite mer Stau (kö) än vad vi är vana vid på Autobahn – men då är vi också bortskämda med att åka tidigt och som mest drabbas av vägarbeten. Som vanligt är det runt de stora städerna det kör ihop sig, så även för oss även om vi inte kom i rusningstid. Så skönt att komma fram till ett tyskt Gasthaus, det är ändå en av de grejor vi älskar med att bila! Självklart började vi med att leta upp en lekplats (finns i de flesta små byar i Tyskland) så barnen fick rasta av sig. Sen blev det gott käk och god öl 🙂

Dag 3 kom vi ner till L och hennes fina familj! Men det skriver jag om framåt 🙂