Barn

Det finns ju inga kantbitar!

/ LindaG / Lämna en kommentar

Nu är ju vardagen i full fart, och det är dags att lägga det jäkla vardagspusslet igen, det där som består av bitar från fyra olika pussel, i olika storlek, som ska pusslas i fem dimensioner…

Av någon anledning så har våra båda barn aktiviteter som till största del ska utövas så långt från hemmet som möjligt, verkar det som. Det är simskola på Rosenlund (tvärs igenom hela stan i rusningstid), friidrott på Råslätt (samma tid som simskolan, söder om stan) på tisdagar, dessutom typ samma tid, det är klättring på Racketcentrum på söndagar (japp, genom hela stan igen) och det är fotboll på Mariebo – den enda sporten inom cykelavstånd. Därtill vill ju gärna jag hinna med åtminstone ett enda kvällspass med typ yoga för att inte stelna till helt, och så har vi ju lördagsrutinen med träning och fika med.

Sen ska det ju såklart göras läxor, lagas mat, städas hemma och en massa annat med såklart.

Det är många omgångar simskola man suttit med på genom åren,
nu är det ju Lukas tur, klart han ska lära sig med!

Det här är ju inte på något sätt värre än för andra, men det blir ibland lite bökigt i och med att vi bara har en bil. Jag tänker lite att de svåraste åren är nu och kanske runt fem till åtta år framåt, innan de blir så stora att de kan ta sig till och från träningar (åtminstone ibland) själva. Och jag vill ju verkligen att mina barn ska tycka att det är roligt med aktiviteter, att det ska vara självklart att röra sig, stor som liten, för att inte få det inbyggda motståndet i sig som jag själv haft (och ibland fortfarande har).

Så, vi pusslar (som alla andra), och försöker ändå ha trevligt så gott det går. Jag tänker lite att jag ju måste dra ner på kraven någonstans för att inte bli helt uppstressad, så det blir nog hemmet som tar värsta smällen nu. Å andra sidan är vi inte hemma och skitar ner lika mycket… Den största utmaningen blir att få till vardagen runt maten, att få tid att laga mat och handla, så att vi får i barnen (och oss själva) bra mat så alla orkar med!

Friluftsliv

/ LindaG / Lämna en kommentar

Vilken fantastiskt skön helg det har varit! Grymt väder och en massa trevligheter på det, dessutom oerhört nöjd över hur jag utnyttjar den =)

I lördags åkte vi ut till Örserum och hyrde en kanot på Smålandsgården. 

Se där, lite lagom svettig och skitig, precis som det ska vara 😉

Måste vänja mina barn vid naturen lite mer känner jag, så de inte tycker det är läskigt med myror, barr och annat småskoj man kan stöta på….

Vi metade, dock utan minsta napp, kan bero på att det var mitt i strålande middagssol bland annat… Det simmade däremot runt en hel del stim stora aborrar, de verkade bara inte så sugna på att nappa. 

Alla utom jag badade (jag är ju inte dum, det var ju inte minst 27 grader, som jag vill ha det… 😉

Kvällen avslutades med en grillbuffé på Smålandsgården, en ljummen sensommarkväll med fantastiskt ljus! 

Dagen var på det stora hela lyckad, förutom att tålamodet hos barnen tröt extremt fort i och med att inte fisken var på hugget… Tack vare det fantastiska läget så kunde i alla fall jag och maken sitta och ta en kall öl i lugn och ro medans barnen lekte vi strandkanten, vilket gav lite guldkant på dagen för oss alla tror jag!

Lortgris

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag verkligen ÄLSKAR värmen vi har och har haft nån vecka nu, även om den inte kom förrän efter man börjat jobba. Det är nåt med värmen, och den här sommaren i allmänhet, som liksom får mig att vilja skita ner mig litegrann. Jag störs inte av att vara lite svettig och skitig, sandig eller jordig, på samma sätt som jag brukar. Dessutom blir det lite extra skönt när man ser ställer sig i duschen och spolar av sig dagens upplevelser 🙂

Idag var vi ute på Vidablick med jobbet och hade lite konferens och på eftermiddagen lekte vi klassiska teambuilding-lekar, egentligen inget fantastiskt kul som så, men vi vårt lag kom ändå i rätt bra stämning så vi skrattade en hel del. Och svettades, ska tilläggas, det är ganska varmt att vara mitt på en fotbollsplan, mitt på dagen, i gassande sol, och försöka ta sig någonstans i ett enormt gummiband.

Eftersom det nu verkar bli sista helgen med riktigt kanonväder så ville vi (=jag, och de andra får stå ut med mig) hitta på nåt kul ute, så vi ska åka ut till Smålandsgården i Örserum, hyra kanot att paddla runt i, meta lite, ev. bada (nja, alla UTOM jag i det fallet) och ha det gött i solen. Det är åtminstone min vision, det slutar säkert med att ungarna slår ihjäl varandra och jag och maken med, men vad sjutton, det blir ju vad det blir…

Kan det vara så enkelt att skitigt = roligt?!?!

Vem är den här människan?

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag är lite förvånad över mitt nyfunna sug att vandra. Jag är i grund och botten både lat och bekväm (för att inte tala om extremt frusen), så naturen är liksom egentligen inget som lockat – förrän nu.

Skorna funkar kanon, för övrigt, det känns bra att gå in dem lite kortare
sträckor nu, men jag tror inte det blir några problem en lång runda heller. 

Jag har en teori, att det kravlösa, enkla är det som behövs mest, när jobbet kräver mycket energi. Fast det räcker inte riktigt, och lite förvånat inser jag att jag inte har några större problem med att knata runt lite halvsvettig och småskitig en hel dag i skogen?

Det ska bli väldigt intressant att se om jag kommer gilla det även när inte vädret visar på 22 grader och sol (faktiskt i varmaste laget när man vandrar eftersom man gärna vill ha långbyxor och långärmat) utan kanske snarare på 5 grader och duggregn… Tänk om jag är på väg att förvandlas (åtminstone på fritiden), till en sån där hemsk människa som säger ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder….” I så fall är jag nog långt bortom räddning och den människan jag var förut kommer för alltid att vara borta, på gott och ont!

Här kommer några bilder sedan i helgen när vi vandrade runt lite på Visingsö, med make och äldsta pojken och hans kompis. Tyvärr bara mobilbilder, orkade inte släpa runt på kameran…

Sommartid är verkligen Gränna oerhört trevligt!
På vägen runt plockade vi mängder med hallon och ett gäng svarta körsbär, och tittade på både bokskogar och en stor silvergran. 

Visingsö är ju liksom helt platt, så det var en enkel led för barnen. Totalt med promenaden från bilen som vi ställde inne i Gränna, så blev det ungefär en mil, men det gick jättebra faktiskt!

Hahahaha, vi bara KUNDE inte låta bli att busa lite också… 

Som ett barn

/ LindaG / Lämna en kommentar

I helgen hade jag och maken en riktig lyxhelg – mina föräldrar tog med barnen på en weekend till Kolmården och flygmuséet i Linköping, så vi var helt barnfria från lördag morgon till söndag kväll! Det är inget som händer särskilt ofta, så vi passade på att dra till Göteborg en weekend för att hänga med min bror och hans flickvän.

Det blev en liten shoppingrunda, inte med så mycket shoppat dock, men ändå, det är ju en frihet att kunna gå i affärer en lång stund utan nån som gnäller, tjatar eller försvinner… Efter det blev det den där grejen som känns extra lyxigt eftersom det känns lite ”förbjudet” (hahahaha, jag vet, men jag känner så) nämligen ett glas vin mitt på dagen på en uteservering. Därtill en supergod frozen Irish Coffee som inte gick av för hackor!

När vi sen checkade in på Riverton så blev vi uppgraderade till en juniorsvit, vilket aldrig någonsin hänt mig, så även om det i princip bara innebar att vi fick ett litet, litet vardagsrum också i vårt hotellrum så kändes det lite extra kul. Det finns ju SPA på hotellet med, men det hann vi aldrig utnyttja dessvärre…

Att sen få äta hotellfrukost i lugn och ro utan att behöva springa och hämta grejor till barnen eller torka upp nåt som spillts var väldigt, väldigt skönt, även om jag nu saknade både våfflor, pannkakor och croissanter.. Alltså, det är ju lite det som är lyxen på en sån frukost, att få äta sånt som man ALDRIG skulle orka fixa själv till frukost.

Det syns nästan inte, men vi är alltså helt genomdränkta, tror
jag blev blötast av alla… Men vad sjutton, kul var det!

Efter detta så var vi helladdade inför en dag på Liseberg, självklart var vi där när de öppnade vid 11 =). Och ja, jag blir som ett litet barn när jag ser entrén till en nöjespark, jag får liksom behärska mig för att inte springa in!

Vi åkte i princip allt som är kul (och som inte snurrar, klarar inte det nu på äldre dagar….), dvs Helix, Balder, Kållerado, Radiobilarna, Lisebergsbanan och såklart Flumeride. Den sistnämnda råkade vi dock fellasta å det grövsta, vilket resulterade i att vi fick en stor VÅG av vatten över oss – inte jättesmidigt när man har jeans… Men kul ändå! Och det var ju fint väder så efter en sisådär 2-3 timmar hade det torkat…. O.o

Däremot konstaterade vi ganska snabbt att man nu för tiden är lite mer långsam med att skaka av sig känslan att magen flyter omkring i kroppen när man åkt något – när man var liten kunde man ju springa runt och åka varv på varv, men nu krävde det visst lite pauser mellan åkturerna… Det är ju skit att man börjar bli gammal!

Väl hemma var det ju däremot som alltid jättemysigt att få träffa barnen igen, och borra in näsan i Lukas mjuka hals. De hade också haft en suverän helg, och var väldigt nöjda och trötta med sin minisemester med mormor och morfar!

Att skriva eller inte skriva…

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag känner att det är väldigt svårt att blogga just nu, det far runt så mycket personligt i huvudet som jag inte känner att jag vill skriva om här, så just nu har jag lite bloggtorka på vad jag ska skriva om. Vill ändå inte sluta blogga, spenderade en stund i går med att läsa lite inlägg tillbaka i tiden, och det är himla kul att läsa om vad man kände/tänkte/tyckte för ett par år sedan, och vad livet mest handlade om just då… Bästa dagboken, med bilder och allt 🙂

För övrigt så har jag ju börjat jobba nu, sedan i måndags, det känns ju som alltid ganska trögt i början, men nu börjar jag väl bilda mig någon form av översikt över hösten, så det kommer nog att ge sig.

Till helgen har det förresten visat sig att vi kommer bli barnlediga, mina föräldrar har lovat ta med barnen till Kolmården och flygmuseet i Linköping över helgen, vilket innebär att vi är barnlediga från lördag morgon till söndag kväll!!! Hastigt och lustigt så bokade vi in en helt i Göteborg (lagom dyrt) och tänkte roa oss med att helt fräckt gå på Liseberg, alldeles utan barnen, för att få en möjlighet att åka lite ”vuxengrejer” – ska bli väldigt kul =)

Det är ju jättekul att gå på nöjespark med barnen med, att se dem ha det roligt ÄR ju lika kul som att ha det själv, trots att det låter konstigt, men inte desto mindre är det ju ändå fortfarande väldigt roligt att få åka själv med, så länge inte barnen står och väntar. (bild från Legoland i somras)

Men, för att återgå till min bloggtorka… ni är ju några stycken som följer bloggen, inget ni undrar över eller vill läsa om? Nåt särskilt recept som saknas, eller bara något helt allmänt?

Jaha, annars då?

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag har nu påbörjat min sista semestervecka – dessvärre började maken jobba idag så nu blir jag själv på att rådda runt med barnen osv, något som lär bli lite påfrestande under rådande väderförhållanden gissar jag.

Annars har vi ju gjort lite smått och gott under den delen av semestern då vi varit hemma:

Vi har rott och fiskat i Tenultssjön. (fotokred: Lukas!)

Några aborrar och ett par mörtar, helt ok! Fast tålamodet är ju inte så långt på de här två….

Vi har plockat lite jordgubbar i Gigeryd…

Ett gäng kvällar har gått åt till att grilla lite, hänga med lillebror och hans goa flickvän, och bara ha det rätt skönt. Det kan ha gått åt några öl med, eventuellt…

Önskar det hade varit såna här aborrar vi fått, men tyvärr… de här kommer från Citygross.

Vi har lekt i stadsparken och spelat minigolf…
…i olika stil.

 Och så har Lukas fått ha sitt 5-årskalas, nu när vi inte är i Kroatien längre.

Helt otroligt så stor han blivit. Han passade dessutom på att tappa sin första
tand, samma dag som kalaset!

Glasstårta till trots är det bara att konstatera att 5-åringar inte är särskilt stora i maten – eller ens i glassen. 6 barn senare var det bara ungefär en tredjedel uppätet. Vet inte vart resten försvann….?

Det är en del som inte fastnat på bild med, vi har vandrat/cyklat lite med barnen, vi har paddlat kajak med bror och flickvän, vi har rivit lekstuga och byggt en odlingslåda.

Så, vi har försökt fylla upp dagarna med lite diverse, trots det tråkiga vädret, nu gäller det bara att hålla i den här sista veckan med….

…och så tillbaka hem igen.

/ LindaG / Lämna en kommentar

Ursäkta att det tog ett par dagar med att avsluta semesterberättelsen, min bror har kommit hem till stan och vi har umgåtts och haft det trevligt 🙂

Innan jag går in på hemresan så måste jag ju bara visa vilka oerhört söta husdjur paret vi hyrde av hade…

…nämligen ett tiotal sköldpaddor, varav två var små nog att hålla i handen 🙂

Jag och barnen matade dem glatt med rester från dagens sallad, mycket mysigt!

Nåväl, vi bodde ju i Kroatien 10 nätter – en helt perfekt längd på en vistelse eftersom en vecka är klart för lite och två veckor kan bli liiiite långsamt, och efter våra 10 nätter begav vi oss (lite lätt deprimerade eftersom vi visste hur vädret såg ut hemma) hemåt igen.

Vi brukar alltid stanna en dag vid en nöjespark på hemvägen, dels tycker vi själva att det är väldigt roligt och dels blir det lite av en ”muta” för barnen som får åka bil så många dagar. De hade ingen aning om att vi i år skulle stanna i det tyska LEGOland, så det var två väldigt förvånade och mycket glada barn som hoppade ur bilen på morgonen efter!

Lukas, som ÄLSKAR att krama alla sorts ”gosedjur” var helt lyrisk över att få krama om diverse legogubbar!

Vi hade sån galen tur med vädret, inte ett moln på himlen och tempen låg runt 25 grader, så vi kunde gå där hela dagen utan att dö av värmeslag, men vi kunde också åka alla ”blöta” åkturer eftersom man torkade på en kvart. 

Den tyska varianten av LEGOland var i princip identisk med den i Danmark – MEN, här är det ju inte högsäsong i mitten av juni, så det var i princip inte kö till en enda åkattraktion, förutom ”flumride”. Helt suveränt!

Som vanligt på de tyska gasthausen så är maten kanon, även om vi åt en alldeles särskilt god Angusfilé från gårdens egna djur på det stället vi sov på vid LEGOland. Bästa biffen jag någonsin ätit, och så med en kanongod tysk salladstallrik till, och dessutom det egenbryggda veteölet!
Jag har försökt återskapa de tyska salladsdressingarna i flera år utan att lyckas, jag VET inte hur de får dem så galet goda?!?!

Mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm……
Jag vill för övrigt passa på att tipsa om en sak man absolut inte får missa när man är i norra delen av tyskland (i alla fall där JAG sett det), och det är att ta den helbakade forellen om det finns en sån på menyn, den brukar vara helt fantastisk, och så även denna gången i Bispingen på vårt sista stopp. 
Ja, det är ett nästan helt urdrucket glas öl ni ser i bakgrunden. Av någon anledning KAN jag inte dricka veteöl långsamt, jag bälgar alltid i mig det jättefort, vilket har sina nackdelar. Men det är så SÅ jäkla gott…

Lukas 5 år!

/ LindaG / Lämna en kommentar

Idag fyller den här goingen hela 5 år – hur gick det till!?!? Minst i familjen är inte så himla liten längre, och klarar ju numer det mesta själv. Helst ska dock ALLT göras exakt som storebror gör det, oavsett om det handlar om att välja frukost ”vad ska Oliver ha? Då ska jag oxå ha det!” till att vara med och leka – HELA tiden helst. Storebror är helt enkelt hjälten och idolen i hans liv kan man väl säga.

Fyller man år får man ett helt hav med ballonger i sängen…

…och såklart en massa paket!

Fortfarande får även den som inte fyller år ett paket eller två med… 

ÄLSKAR att bygga ihop LEGO, det är mycket roligare än att sen leka med det. Numer klarar han det oftast helt själv!

Världens goaste Lukas! Med så oerhört mycket charm och bus, och mycket, mycket vilja, så har du helt enkelt en personlighet att räkna med – bestämmer du dig för nåt klarar du vad som helst!

Om 10 år

/ LindaG / Lämna en kommentar

Del 27 i träningsbloggutmaningen.

Om 10 år hoppas jag att jag fortfarande kan använda min kropp med lika stor glädje som idag – att jag är frisk, stark och i bra form, så att de hinder man stöter på i livet åtminstone inte blir värre av att ens kropp inte vill samarbeta med en…

Jag hoppas också att vi tränar ihop ibland, hela familjen, och att mina barn har vuxit upp på ett sådant sätt att träningen är lika naturlig som vila, och lika rolig som allt annat i livet. För det är en jätteviktig sak för mig, inte att på något sätt sätta press på att barnen ”ska träna”, utan att inspirera dem och visa att det är roligt och skönt att röra sig. Om 10 år är de ju tonåringar, och jag önskar så att TV-spelstid och fester varvas med träning, för att de själva vill det och mår bra av det. Det önskar jag…