I går blev jag förkyld, troligen makens snuva som gick vidare till mig. Idag har jag jobbat hemifrån, med en HÖG med snorpapper bredvid mig – det hjälper såklart inte till att det börjar komma gräspollen heller (jag vet, jag vet, alla tjatar om allergi). Känns som hela hjärnan är en enda snorklump (ursäkta men ni fattar) och jag flåsar som om jag sprungit en kilometer bara av att gå till köket. Ja ja, det går ju över såklart, huvudsaken är att jag är tillräckligt frisk på torsdag för att hålla min konferens. Har faktiskt lyckats ha dålig timing VARENDA gång jag ska hålla konferens, och har typ varit sjuk i anslutning varje gång?!?

Nåväl, det innebär ju också att tempot här hemma från min sida blir noll, och ibland kan det ju behövas med. Satt ute på lunchen och läste en bok, bara för att få lite sol och utomhusluft. Från det helt ena till det andra – Filip hade en kompis hemma i helgen och som TUR var så påminde kompisens mamma om att man ju måste söka fritidsplats med – var så nöjd att vi fått skolplatsen bekräftat och än går han ju på förskola så jag hade HELT förträngt att man måste söka för att få plats på fritids med. Gjorde det direkt när jag vaknade i morse, så nu hoppas jag verkligen inte att det strular till sig… Fattar heller inte riktigt att jag snart bara har skolbarn, inga barn på dagis längre – det känns lite sorgligt på något sätt ändå. I skolan händer så mycket annat, där får man ju sin egen värld och det är inte längre mamma som är centrum. Det är såklart en helt egoistisk tanke och naturligtvis vill jag ju att han ska få sin egen värld, men jag kommer också sakna att vara någons viktigaste punkt på det sättet som man är när ett barn är mindre. Jag är ändå så himla glad över att vi ”skaffade” en sladdis, det har varit mycket mer avslappnat och i nuet med honom, man är ju lite mer erfaren och avslappnad själv tänker jag – det önskar jag att jag varit bättre på med de andra barnen men det är ju liksom inget man kan bestämma i efterhand. Haha – och fler barn blir det absolut inte!

Just på tal om det där med att vara lite närvarande, även om jag nu inte kunnat gå ner i tid denna sommaren (ni vet, pga räntor, matpriser och el och så), så har jag i alla fall valt att ta alla klämdagar ledigt för att få lite extra tid med barn och gård. Även om vi väldigt gärna hänger här hemma och grejar så ser vi också till att det blir lite glass- och fikautflykter, det är himla mysigt att ha med alla ❤ Vill så gärna ta tillvara på all tid med hela familjen, det känns som tiden går så fort ändå och rätt som det är vill väl inte tonåringen hänga med längre. Usch, känner mig lite hudlös i dag och vemodig, det är kanske snuvan som tar bort lite ork och filter.

Nähä, nu ska vi rådda med lite mat här hemma, ta hand om er!