Familj

Är det inte semester snart?

/ LindaG / Lämna en kommentar

Det är tisdag efter midsommar och jag har fortfarande inte orkat sätta mig och föra över midsommarbilderna från den riktiga kameran till datorn, men nån gång kommer de väl upp här. Hela helgen var rätt perfekt egentligen, umgänge, god mat och festligheter på fredagen, gårdsarbete på lördagen och sen en blandning av dessa på söndagen.

Kan åtminstone med en mobilbild konstatera att färgsättningen i nya rabatten matchar kvällshimlen!

Det vi jobbar med just nu är att måla om garaget. Dels har vi bytt ut en liten del av fasaden men sen var söder- och östersidan i stort behov av målning rent allmänt. Hus och gårdsbyggnader är målade i falu rödfärg (i svart/antracit på hus och garage och rött på stall och hönshus), och när det väl är dags att måla om så är färgen lätt att borsta av. Nu är den borstad och tvättad och redo att målas – det är ju den roliga biten av de tre! Vi har valt att byta till ”antracit” vilket har två fördelar – dels är den så svart att det inte blir någon markant skillnad mot de tidigare svartmålade delarna och dels så är den lite mer ”blåsvart” än brunsvart i tonen, vilket jag tycker blir snyggare. Tycker också det är skönt när man kan dela upp målning och ta de sidor som är i störst behov istället för att lägga en hel sommar på att måla om allt på en gång.

Inte svårt att se vart jag borstat! Då är det i alla fall lite kul.

På jobbet nu pendlar jag mellan att känna att hela jag redan checkat ut för semester och att känna att det är SÅ mycket som ska vara klart till i augusti att jag måste jobba på i ordentlig fart nu för att det ska funka bra efter semestern. Klart är i alla fall att hela jag absolut är redo för semester – morgnarna blir allt jobbigare att kliva upp på och efter lunch känns det som det är nästan onödigt grymt att inte lägga in lite siesta, speciellt nu när det varit varmt.

Hemma har det sedan förra måndagen varit lite extra lite ”fritid” efter jobbet eftersom vi har satt Filip i sommarsimskola i två veckor. HADE jag kunnat räkna ut att han skulle tvärvägra doppa huvudet, precis som de andra två i samma ålder? JA, det hade jag om jag tänkt efter. Men men, efter en intensiv satsning på bad och lek i helgen så verkar det åtminstone gå åt rätt håll, och jag hoppas att skräcken att få vatten i ansiktet snart glöms bort och blir till badglädje istället. Ändå bättre med intensivsimskola tycker jag, det är två veckor med lektioner en gång om dagen måndag-torsdag som visserligen blir meckiga, men sen är det ju liksom ”färdigt” (även om han inte kommer vara simkunnig än såklart). Vi har en till kurs inbokad sista veckan på semestern, förhoppningsvis har det varit badväder stora delar av sommaren så han kunnat jobba ännu mer på vattenvanan tills dess…

På lördagen blev det bad i Ramsjön och i söndags på Brunstorp.

Typ lite sommarlov för vissa?

/ LindaG / Lämna en kommentar

Det har varit en sån mentalt rörig vecka på någon sett, den senaste veckan. Det blir en ganska ”hattig” start på sommaren i år eftersom alla typ slutar olika. Egentligen var väl O först ut på sommarlov, han hade skolavslutning i torsdags – han fastnade visst inte på nån bild dock, är väl inte så intressant när man går ut ettan på gymnasiet såklart. Han kommer ha feriepraktik här på Ölmstadskolan i 3 veckor med start idag, innan han har sommarlov på riktigt.

I onsdags var det sen lite avslutning för Filip och de barn som ska börja förskoleklass till hösten. Sen kommer han ju gå på dagis fram till jag går på semester i början av juli, så det kändes inte heller som ”sommarlov på riktigt”.

Så stor han börjar bli, känns så konstigt att jag inte kommer ha något barn på förskola längre??
Men ibland ser han liten ut med 🙂

Den enda som faktiskt HAR gått på sommarlov är ju han som snart fyller 13 och därmed gick ut 6:an. Både han och storebrorsan är nu superallergiska (gräs) med svullna ögon och rinnande näsor, men idag åkte han till mormor för att stanna över natt och fira att han nu är den enda i familjen som är ledig.

Också någon som blivit så stor!

Själv jobbar jag fram till och med 5 juli innan jag går på semester – känns som den borde börjat för länge sedan egentligen, speciellt när det varit sån högsommarvärme. Maken jobbar till 7:e, jag har tagit någon dag extra för att slippa jobba hel vecka sista veckan.

Planerna för sommaren är i princip inga faktiskt, dels har vi ju djuren vi behöver ta hand om, dels känns det inte som det bästa läget att spendera upp sparpengar och dels så har vi det så bra här. Det kommer bli dagsutflykter, nån övernattning och lite smått, men inga jätteinsatser i år. Det blir bra det med, tänker jag.

Just nu ser jag mest fram emot midsommar som kommer firas här på gården med min bror och hans familj, det känns alldeles lagom.

Trefaldigt firande

/ LindaG / 2 kommentarer

I dag är det inte bara morsdag och mammas födelsedag, vi firar också 18-årig bröllopsdag, och även om jag kanske tycker att det är en ännu större bedrift att vara mamma så är det banne mig en bedrift att ha varit gifta i 18 år med, och tillsammans i 24 år. Den här andra halvan av mig, som jag inte kan tänka mig ett liv utan (förutom vid vissa tillfällen, när NÅN dräller saker överallt 😉 och som jag så gärna vill fortsätta dela mig liv med. Det är han jag vill jobba med på gården, planera framtiden med och bara vara med. Han som jag saknar när det har varit en lång vecka med mycket aktiviteter på kvällarna så vi knappt hunnit ses (efter kl 20 på kvällen så är jag inte tillräckligt medveten för att det ska räknas, haha). Han som jag skickar memes och filmklipp till för jag vet vilken humor vi delar, och han som tillsammans med mig räknar ner till när nästa Diablo släpps så vi kan spela tillsammans (16 juni ifall nån undrar).

Från förra året, när vi var på bröllop

Ja, och han som står ut med mina dåliga sidor och vars egna dåliga sidor jag står ut med – såklart.

Min bästa semester-partner
Små stunder när vi kunnat knycka till oss lite barnfri tid
Oh herregud så små vi var! För 18 år sedan alltså…
Det här är för 8 år sedan, när vi tog om våra foton. Kanske är det dags igen om 2 år? Tveksamt om jag kommer i klänningen längre dock. Men det vore kul att ha ett från var tionde år!

Tur att man åtminstone en gång per år får anledning att reflektera lite extra över hur långt man kommit tillsammans! ❤

Sommarvemod

/ LindaG / Lämna en kommentar

I går blev jag förkyld, troligen makens snuva som gick vidare till mig. Idag har jag jobbat hemifrån, med en HÖG med snorpapper bredvid mig – det hjälper såklart inte till att det börjar komma gräspollen heller (jag vet, jag vet, alla tjatar om allergi). Känns som hela hjärnan är en enda snorklump (ursäkta men ni fattar) och jag flåsar som om jag sprungit en kilometer bara av att gå till köket. Ja ja, det går ju över såklart, huvudsaken är att jag är tillräckligt frisk på torsdag för att hålla min konferens. Har faktiskt lyckats ha dålig timing VARENDA gång jag ska hålla konferens, och har typ varit sjuk i anslutning varje gång?!?

Nåväl, det innebär ju också att tempot här hemma från min sida blir noll, och ibland kan det ju behövas med. Satt ute på lunchen och läste en bok, bara för att få lite sol och utomhusluft. Från det helt ena till det andra – Filip hade en kompis hemma i helgen och som TUR var så påminde kompisens mamma om att man ju måste söka fritidsplats med – var så nöjd att vi fått skolplatsen bekräftat och än går han ju på förskola så jag hade HELT förträngt att man måste söka för att få plats på fritids med. Gjorde det direkt när jag vaknade i morse, så nu hoppas jag verkligen inte att det strular till sig… Fattar heller inte riktigt att jag snart bara har skolbarn, inga barn på dagis längre – det känns lite sorgligt på något sätt ändå. I skolan händer så mycket annat, där får man ju sin egen värld och det är inte längre mamma som är centrum. Det är såklart en helt egoistisk tanke och naturligtvis vill jag ju att han ska få sin egen värld, men jag kommer också sakna att vara någons viktigaste punkt på det sättet som man är när ett barn är mindre. Jag är ändå så himla glad över att vi ”skaffade” en sladdis, det har varit mycket mer avslappnat och i nuet med honom, man är ju lite mer erfaren och avslappnad själv tänker jag – det önskar jag att jag varit bättre på med de andra barnen men det är ju liksom inget man kan bestämma i efterhand. Haha – och fler barn blir det absolut inte!

Att fota gör mig mer närvarande med, att hitta de små, fina detaljerna man annars lätt missar.

Just på tal om det där med att vara lite närvarande, även om jag nu inte kunnat gå ner i tid denna sommaren (ni vet, pga räntor, matpriser och el och så), så har jag i alla fall valt att ta alla klämdagar ledigt för att få lite extra tid med barn och gård. Även om vi väldigt gärna hänger här hemma och grejar så ser vi också till att det blir lite glass- och fikautflykter, det är himla mysigt att ha med alla ❤ Vill så gärna ta tillvara på all tid med hela familjen, det känns som tiden går så fort ändå och rätt som det är vill väl inte tonåringen hänga med längre. Usch, känner mig lite hudlös i dag och vemodig, det är kanske snuvan som tar bort lite ork och filter.

Hittade dessa små, små blommor idag i trädgården, ingen aning om vad de är men söta är de!

Nähä, nu ska vi rådda med lite mat här hemma, ta hand om er!

Hemma-akuten

/ LindaG / Lämna en kommentar

I dag har det från min sida, trots det fantastiska vädret, varit en lite halvdan dag. Känner mig lite förkyld och har dessutom en himla envis nackspärr som inte riktigt vill ge med sig, så har varit lite lättirriterad och liksom planlös idag. Vi har varit ute mest hela dagen, såklart, och har bland annat planerat hur och var vi vill ha altanen vid växthuset. Jag var och handlade reglar i går (för övrigt, så JÄVLA skönt det är att känna sig fullt hemma och kapabel i en byggvaruhandel?!? TACK för det säger jag bara till min rundtur i byggbranschen!) så vi skulle ha det hemma. Handlade också lite extra virke så nu har jag lagat trappan som höll på att ge med sig – den skulle egentligen behöva bytas ut men nu kommer den hålla minst året ut.

Vi landade i att ca 4×4 meter blir bra här. (OBS – bara test av storlek, vet att den är sned)

Till sist har även tonåringen typ grävt klart gropen för ankdammen (så djupt som vi trodde blev bra och nu får vi nog bara anpassa oss till det), men lagom till att vi precis lyft i ”poolinsatsen” av den avsågade avloppstanken så skulle Filip klämma sig in mellan, snubblade på en spade och slog upp ett djupt men inte så stort sår på hakan. Det blödde ordentligt, men efter lite rengöring konstaterades att det inte var så långt, typ 1,5 cm och jag rotade fram lite kirurgtejp jag hade liggande och tejpade ihop det. Ingen idé att åka till akuten i massor med timmar när det skulle vara det enda de gjort där med – skönt att man ändå känner sig rätt trygg efter tre barn. Nu är han öm och lite svullen men förutom att han gissningsvis kommer få ett litet ärr under hakan så bör det inte vara några konstigheter.

Mitt lilla hjärta ♥️

Efter det så dog kvällen liksom av lite, min ork tog slut och nu tänker jag mest lägga mig i soffan och läsa lite. Läser för övrigt den sjukt spännande boken ”Ugglan dödar bara om natten” av Samuel Björk, inhandlad på second hand där jag numer köper typ alla mina böcker. Billigt och smidigt! Man kan ju låna med såklart, men jag tycker det är så jobbigt att komma ihåg att lämna tillbaka böckerna i tid? Knäppt, jag vet.

Hoppas ni har haft en skön lördag i värmen i alla fall!

Bättre begagnad

/ LindaG / 2 kommentarer

Två saker jag sett eller hört i veckan fick igång detta blogginlägg – först var det apropå att Rachel (Yogagirl) är höggravid och sen var det när jag lyssnade på Gynning och Berg. Berg hade fått kloka ord från Niklas Strömstedts mamma (om det nu är relevant och jag minns rätt), om att det alltid är svårast i livet när man befinner sig med fötterna på olika plattformar – tex mellan ”ung” och ”medelålders” eller så. I alla fall.

Jag satt i köket och bläddrade förbi Yogagirls gravidmage en dag, och slogs över att jag nu faktiskt äntligen har fått tillbaka hela min kropp alldeles bara till mig själv? När man är gravid delar man ju kropp och när man ammar ger man av sin kropp – och när man har småbarn delar man absolut sin kropp med någon som gärna vill vara nära och helst i famnen. Eftersom jag har långt mellan barnen så har jag ju i princip delat min kropp med barn under typ 16 års tid – men nu är Filip 6 och det är nog oftare jag som drar upp honom i famnen och vill gosa än tvärtom. Så jag har liksom fått tillbaka min kropp nu, absolut begagnad, lite sliten och inte samma som jag började låna ut någon gång för drygt 16 år sedan givetvis, men nu är den bara min igen.

Tre gånger har jag haft förmånen att ha varit gravid, något jag inte skulle bytt bort mot något i världen men som såklart slitit på kroppen.

Jag försöker ge den det den behöver så gott jag kan, jag tränar och slitna axlar ömmar när jag ska sova om nätterna, min träning nu är det dyraste jag någonsin unnat mig själv. Jag ”lagade bäckenbotten” för att ge kroppen bättre möjligheter att kunna röra sig fritt (förresten nåt av det bästa jag själv unnat mig). Jag äter hyfsat vettigt med hemlagad mat, relativt lite halvfabrikat/snabbmat och mycket grönsaker och fibrer. Jag ser till att jag åtminstone kommer i säng i god tid för att ha TIDEN jag behöver för att sova ordentligt – även om jag rätt ofta sover kasst. Jag läser böcker istället för att scrolla på kvällen och jag tar pauser när jag kommer på att jag behöver (vilket kanske inte i ärlighetens namn jag kommer på tillräckligt ofta, men ändå). Jag spenderar merparten av min lediga tid med att arbeta på gården i lagom takt, så kroppen får absolut vardagsmotion även om jag har ett skrivbordsjobb. Samtidigt protesterar kroppen lite mer högljutt för varje morgon och de småskador och inflammationer man drar på sig är allt svårare att bli av med.

Hur som hur så behöver jag släppa den där andra foten som står kvar på en plattform som tillhör ett yngre jag, sluta balansera och istället förhålla mig till att kroppen är visserligen bättre begagnad, men den är åter MIN och den är (typ) hel och frisk. Sluta känna att det är konstigt och ovant och att jag ser gammal ut med skrattrynkor kring ögonen, och istället bara koncentrera mig på att skaffa fler av just dessa. Inte känna att jag behöver forma kroppen för att medierna säger att jag borde det utan istället forma om garderoben för att passa kroppen. På tal om garderob förresten, Underbara Clara tar alltid såna fantastiska bilder på sig själv i hemmamiljö – men av alla ställen där jag ser ut på olika sätt så är det då inte på hemmaplan jag känner mig snyggast. Här är det ju 100% fokus på funktionellt och tåligt och SKÖNT, arbetsbrallor paras ihop med slitna, håliga toppar med färgstänk på och skorna bekläs med antingen muckboots eller foppatofflor beroende på väder. För att må bäst på gården vill jag behöva tänka NOLL på kläderna – jag ska helst knappt känna att jag har dem på mig och absolut inte känna att jag behöver vara rädd om dem.

Haha, jag fotar mig ju aldrig när jag gör gårdsjobb, det är ju tex bara när jag som här skulle skicka nåt knäppt meddelande till maken typ
Eller som här, när man är extra snygg efter en omgång med röjsågen

Nu svamlade jag visst ut lite – men kontentan av det hela är att jag ska ta min fungerande, bättre begagnade kropp med alla dess skavanker och ta klivet upp på den plattform där det inte krockar med min tidigare självbild. Och med det blir det förhoppningsvis mer balans med i tillvaron!

Flis till folket

/ LindaG / 2 kommentarer

Det är mycket att göra nu på våren, sånt som inte går att skjuta på, som frön som ska ner och rabatter som helst ska rensas nu för att det ska bli mycket lättare sen. Det blir mycket ”rapporter” på vad jag gör nu, men det är för jag själv dels tycker det är trevligt att skriva om och dels är det kul att kunna få tillbaka ibland och se allt som hänt. Den här helgen blev det dock mindre gjort eftersom maken däckade i nån typ av flunsa, stackaren.

Sakta börjar den nya rabatten ta form, även om den fortfarande inte är super-vacker så blev det klart finare med träflis i gångarna.
Även gångarna i trädgårdslandet har fått markduk och flis! Kommer bli kanon när det kommer lite grönt till.
Runt det gamla grishuset fräste vi upp den värsta oredan med jordfräs förra helgen. Kombinera med diverse blomsterfrön jag inte orkar så organiserat så blev det nu en stor yta #Radgard , hoppas NÅT tar sig!
På Den stora åkern är nu foderbetor sådda, hoppas på mat till grisarna i vinter…

Men vi har också hunnit med lite glass-utflykt på glassfabriken, det fantastiska vädret vill man ju njuta av till 110%!!

För övrigt har jag en massa fina tulpaner här nu, och MÄNGDER med rabarber…

Älskar denna färgkombo!
Vår altan har fått lite krukväxter (om än små än så länge), blivit avtorkade och så fram med dynor.
I växthuset har citronen fått en större kruka, den väntar där inne på lite stabilare värme, så ska den få flytta ut sen över sommaren.

Bästa med helgen?! Att det varit sommarvärme!!!

Tillägg sent söndag kväll: sämst med helgen?! Jo men det verkar vara nån lite udda form av magsjuka som först tonåringen hade förra veckan, sen maken i går och nu Filip (som var den enda som kräkts, därav min osäkerhet). Nu är då frågan om jag är immun mot denna sort med, som med den vanligaste?!?!

Arbetshelg

/ LindaG / Lämna en kommentar

I helgen var det ju perfekt väder för en rejäl arbetsinsats på gården, och på söndagen fick vi med hela familjen i arbetet. På morgonen var jag och hämtade en jordfräs jag hyrt via Hygglo, med målet att göra en åker vid den sedan länge oskötta plätten runt vår brunn. Tanken är att vi ska kunna odla foderbetor där som vi kan ge till grisarna i vinter,

Här hoppas vi att det blir en bra skörd med foderbetor – men de kommer få klara sig själva – dvs vi kommer inte vattna. Det är redan väldigt torrt och eftersom vi bara har en brunn så vill jag prioritera växthuset (och hushållet såklart).
Grisarna har knatat runt och fyllt magarna till bredden i nya hagen. Jag byggde också ett enkelt skjul som går att använda i båda två hagarna beroende på vilken sida man stänger av.

Vi blev ju dessvärre av med våra fina mignon-ankor, men har som ambition att så snart det går skaffa nya. Därför vill vi förbereda med en liten damm, det här är faktiskt en ”ingår-i-köpet” avfallstank (ny) som vi sågat av och ska gräva ner. Grävjobbet står tonåringen för!

Det blir ju en hel del jord när man gräver upp (helt orimligt mycket faktiskt), men den forslas bara en kort bit – nämligen bort hit:
Alldeles framför växthuset där det ska bli en stor plantering med perenner (även om det är potatis i en del nu pga fick ont om plats). Ser inte så vackert ut just nu, vi använder ”no dig”-metoden, dvs lägger ut kartong, sen på med jord och täckmaterial – men när det är klart kommer det bli kanon!
Mellanbarnet fick stå för ogräsrensning i gårdsgruset precis vid entren. De stora stenslänterna kommer likt förra året få stå som de är – någon gång framöver ska jag göra terassodlingar här i stället, men nu får det som växer där vara.

Alla djur mår himla gott just nu och njuter av solen utan att det är för varmt. Hönorna är makalöst nöjda över att få gå fritt igen. I bakgrunden ser ni vår nya tupp-tonåring Flax, han kommer bli så makalöst fin i sin svarta fjäderdräkt!

Äntligen äntligen börjar det också bli lite grönt, förutom gräset har de flest buskar och träd åtminstone bladsprickning i någon form. Nere till vänster här ser ni hallon och vinbärsodlingarna, i år testar jag att inte beskära hösthallonen förrän efter de gett en första, tidig skörd.

Man mår SÅ gott i kroppen och huvudet efter en sån här helg (talar nu inte för stackarn som fick slita med jordfräsen). Det är så skönt att känna att kroppen är frisk (ja någorlunda i alla fall, man är ju ändå över 40) och stark, och att man orkar det mesta man vill. Själv har jag förutom att jag har stängslat och byggt gris-skjul planterat ut lite tomater i växthuset, planterat ut hälften av luktärten och så en massa smått där det funnits behov. Nästa helg ska det ju bli riktigt varmt och skönt, och jag tänker att jag ska plocka med familjen för lite glass-utflykt någonstans (tipsa gärna!).

I dag har ju den ”vanliga” veckan börjat igen, och som vanligt önskar jag ju lite så här års att fördelningen var omvänd – med 5 dagars gårdsarbete och 2 dagars vanligt jobb – men räntor, matpriser, el och bensin har satt lite käppar i hjulet ett tag nu. Nåväl, jag har tagit ledigt de kommande klämdagarna så det blir ganska mycket tid här hemma ändå framöver.

Är det förresten något ni undrar över, med gården, jobbet eller något annat?

Vem glömmer maten?!?

/ LindaG / Lämna en kommentar

Förlåt, jag loooovar att det är sista gången, men det är banne mig orimligt att det fortfarande är is på vattenskålen VARJE MORGON fortfarande?! Jag börjar bli så stressad över tomater som ska ut och saker som behöver planteras, för att inte tala om hur trist det är att vara iskall när man är ute trots varma kläder, eftersom vinden är ISKALL och alltid blåser här ute. Det är få ställen det är helt lä på, och framförallt är det ju inte på de ställena jag villhöver jobba på.

I dag har annars precis hela dagen ägnats åt att stängsla om en till hage. Det är den som fåren kommer gå i när de ska flyttas från den första, det är ju inte särskilt akut, men däremot vill jag gärna testa att ha grisarna i den innan. Kan de gå och beta gräs först så behöver jag inte köpa så mycket foder, vilket vore väldigt tacknämligt. För övrigt så kom faktiskt våra låne-får i morse, men jag har inga bra bilder så jag får återkomma med ett inlägg om dem! I dag har i alla fall hagen fått en extra lina med ståltråd och så har jag flyttat om alla andra linor, i morgon testar vi att flytta över grisarna.

Ibland måste man ju bara pausa mitt i arbetet och ta in hur otroligt vackert det är runtomkring nu! Så fridfullt med fågelkvitter och bara lite avlägsna ljud från böndernas traktorer i trakten. Så skönt jobb att stängsla med, precis lagom monotont för att hjärnan ska kunna bli helt avslappnad där tankarna bara flyter runt.

Nåväl, helt tyst är det ju inte, jag har ju en härligt 6-åring som mestadels hjälper (och lite stjälper) till i arbetet – och jobbar man så har man ju munnen fri till att prata oavbrutet med, tycker han. Han luktar så himla gott nu, soligt och lite dammigt med en fantastisk basnot av varmt barn… Jag förstår inte hur jag ska klara mig utan detta framöver när han blir större??? Jag tvångspussar och sniffar allt vad jag kan så fort jag kommer åt, och försöker liksom spara doftbilden och de mjuka kinderna i mitt minne.

Vi hade faktiskt lyxen i dag att bli serverade grillad korv-lunch av vännen Vanja i dag – annars kan det lätt gå alldeles för många timmar innan man inser vad klockan är och att alla behöver äta sedan länge. Det har blivit många alldeles för sena middagar de helger som varit, för jag som annars tycker att måltiden är höjdpunkten på en dag tycker nu att det mest är ett störande moment i mitt work-flow här på gården. Ni som känner mig vet hur OTROLIGT långt det är från min grundläggande inställning att man lever för att äta, inte tvärtom. Men här finns det så mycket annat som liksom är ännu härligare?!? Helt galet…

Spridda tankar

/ LindaG / Lämna en kommentar

I dag är jag hemma och vabbar, eftersom Filips förskola ringde i går vid lunch då han var dålig i magen. Det verkar som tur var som det var något mycket tillfälligt för han känns pigg och symptomfri här just nu, kanske kan han komma tillbaka till dagis redan i morgon.

Det finns nästan inget som triggar en stor stressreaktion så mycket i mg som att försöka jobba lite när jag vabbar märker jag, kroppen går direkt i aggressiv försvarsställning och jag får tryck över halsen och blir så himla trött. Lösningen är helt ”enkelt” att låtsas ha en helt ledig dag istället, att det inte är någon annan som jobbar heller. Det är såklart inte så enkelt, det blir så galet lätt att man kollar jobbmailen lite snabbt och då är hela stress-karusellen igång igen. Nej, jag lägger undan jobbtelefonen helt istället tror jag.

Var nere och gav grisarna lite frukost nyss, och passade på att öppna växthuset där temperaturen snabbt stiger i solen. Ute verkar däremot aldrig kylan släppa riktigt, kollar jag vädret framöver kan jag KANSKE sikta på att sätta ut tomaterna i växthuset framåt söndag först. Inte optimalt, nu står de trångt och får inte tillräckligt med ljus…

Väl skyddade i värmen inomhus har i alla fall fönster-gurkorna börjat växa så smått.

Fick ett kort ögonblick av existensiell ångest när jag gick och tittade på allt fint häromkring och funderade på små projekt vi har igång eller planerar – någon form av känsla att jag borde ha ett bestämt mål med mitt liv på gården typ. Men jag tror den bara kom pga stressen jag nämnde nyss, det är ju själva arbetet och tiden i sig här som är värdefull, inte ett specifikt mål.

Trots att allt är så sent i år så börjar det ändå bli otroligt vackert och grönt, nu börjar verkligen den mest fantastiska tiden för att vara här hemma… Förresten, nu när det börjat växa lite gräs och så, så kommer våra sommarfår vi har till låns nu på lördag – det ska bli väldigt kul!