Muffins med sötsalt äppelsmul

I fredags var dagis stängt, så då fick Lukas vara med mig på jobbet på förmiddagen och sen fick han själv välja en aktivitet – och då blev det att baka muffins.

Basreceptet på de här muffinsen är helt underbart, det är faktiskt ett recept från när min pappa gjorde lumpen som kock (?) i flottan. Äppelsmulet är mitt eget tillägg och det går ju egentligen att variera muffinsen i all evighet, med topping, vaniljkräm, blåbär eller lite vad som.

Bästa muffinsreceptet, 12 stora muffins

120 g smält smör
2 dl fil
3 ägg
5 dl mjöl
2,5 dl socker
3 tsk bakpulver
1 tsk vaniljpulver (eller 2 msk vaniljsocker)
1 nypa salt

Smält smöret på låg värme, tillsätt fil och ägg och vispa ihop lite lätt. Blanda de torra ingredienserna i en bunke och tillsätt de flytande. Rör till en tjock smet, tills den är klumpfri. Klicka ut i muffinsformar, tillsätt ev. äppelsmul, och grädda mitt i ugnen på 225 grader i 10-15 minuter (beroende på hur stora formar du väljer), tills de precis är torra inuti.

Sötsalt äppelsmul
2-3 tärnade äpplen
1 msk smör
0,5 dl havregryn
0,5 dl mandelspån
1-2 msk mörk sirap
1 msk kanel
flingsalt

Stek äpplena i smör en stund tills de börjar mjukna. Tillsätt de övriga ingredienserna förutom salt och fräs ihop ett par minuter till. Strö över lite flingsalt. Klicka ut på toppen av muffinsen innan de gräddas (tryck ner det lite) – eller ät som det är med en klick vaniljvisp till!

Nyckelåsleden (utanför Mullsjö)

Trots det lite halvtråkiga vädret så kände vi för att ge oss ut en sväng idag, hela familjen. Efter en snabb sökning hittade vi Nyckelåsleden, strax utanför Mullsjö, som skulle vara 5 km lång (vi fick det dock till 6 km), med en grillplats och vindskydd ungefär halvvägs – perfekt.

Nu blev naturupplevelsen något… tja, lidande, idag. Det visade sig nämligen att skogen myllrade av hjortlusflugor (”älgfluga”), en liten blodsugande parasit som till utseendet ser ut som en stor, flygande fästing. Hipp hurra…. Jag vet inte om den har ploppat upp i fler skogar just nu, eller om den var så riklig just här, men det förtar ju minst sagt lite av den avslappnade stämningen när man hela tiden får slå bort hjortlusflugor ur kläder och hår. Brrr…. Fortfarande i skrivande stund känns det som det kryper på hela mig, trots att det är helt omöjligt vid det här laget.

Men men, tillbaka till leden. Den var inte sådär fin som jag hade hoppats på riktigt, mycket snårig skog och inte riktigt så nära till sjön (förutom i början och vid själva grillplatsen) som jag hade trott. Helt ok, men inte så mycket mer – kan dock tänka mig att det är väldigt fint att gå där på våren.

Till käk idag blev det en favorit i repris – heta räkquesadillas – och till efterrätt blev det grillade äpplen med kanelgömma i, jag ska försöka fixa fram bilder och recept på det framöver, idag åts det upp samtidigt som jag lade upp dem – ett gott betyg!

”Mamma, jag är en gammal gubbe….” Joråsåatte.
Den allra första delen av leden gick utmed Tidan, och var väldigt fin. Och full med flugor. 

Bra vindskydd och grillplatser, men ta med egen ved!

Alltid godare att äta ute!

Disigt och mulet, men grillplatsen låg väldigt fint precis invid Nässjön. 

Leden var väl markerad, men det var ändå inte helt lätt att se stigen bland alla nedfallna löv. Vid parkeringen vid Nässjön var det oerhört vackert, och sommartid ska det finnas en väldigt populär badplats där.

Läser du innehållsförteckningen?

Vi hade en liten diskussion runt lunchbordet härom dagen på jobbet, om huruvida man har koll på vad maten man köper innehåller och om man alls läser innehållsförteckningarna. Det visade sig vara väldigt spridda skurar, från dem som aldrig hade läst en innehållsförteckning till dem som läser dem nästan jämt. Nu vill jag bara ta tillfället i akt till att säga att jag absolut inte dömer nån grupp, det här är bara en reflektion och hur VI tänker.

Jag tillhör, föga förvånande, den sistnämnda gruppen, MEN däremot är jag ganska ofta ointresserad av det som de flesta verkar kolla först av allt – kalorierna. Jag menar, köper man en Ben&Jerrys så VET man att man får i sig en massa kalorier, men trots allt är ju ändå 95% av det jag lägger i min kundvagn MAT, inte sötsaker (tro det eller ej), och även här läser jag nästan alltid innehållsförteckningen – om det inte är något jag redan har koll på såklart.

Det jag letar efter är mat som helst är ekologisk – närpoducerat är bra men ofta mycket svårare att få tag i. Finns det inte ett ekologiskt alternativ i rimlig prisnivå kollar jag först på antalet ingredienser – är listan så lång att jag inte orkar läsa den så vill jag nog helst inte heller äta den, och därefter skummar jag igenom efter saker jag inte vill äta – konserveringsmedel, förtjockningsmedel och färgämnen för att ta ett par exempel. Det finns ju bra och dåliga sådana här med, tex kan ju rödbetsextrakt användas för att ge färg åt något, så man får försöka skumma igenom om det är naturliga eller kemiska tillsatser, så gott det går i den djungel som finns där ute.

Nu för tiden har jag rätt bra koll, därmed inte sagt att jag ALLTID handlar som jag ”borde”, ibland finns det inga vettiga alternativ, ibland är det för dyrt, och ibland orkar man inte laga mat så då blir det hämtmat och därmed även en hel del skräp oftast. En sak som jag VET inte är så bra är ju tex korv, något som vi ändå äter i ganska stora mängder hemma, men här försöker jag köpa helst ekologisk korv, men framförallt en korv med hög kötthalt, för att göra ett dåligt val lite mindre dåligt.

Det som är trevligt är att det finns oerhört mycket bra att handla på framförallt Coop och även City Gross, tycker däremot att ICAs ekologiska sortiment är kasst, Det märks i alla fall att konsumenternas vilja styr åtminstone en viss del, och numer är det väldigt få saker i en mataffär som inte har en ekologisk motsvarighet!

Socker då, och vitt mjöl? Tja, i den mån jag kan så väljer jag fullkornsprodukter (tex tacoskal, flingor, pasta) och undviker stora mängder socker. Barnen får välja på de få sockerfria flingor som finns (skärpning här, butiker!) och vi köper aldrig smaksatt yoghurt eller fil utan det är naturellt som gäller. På helgen kan man lägga i en tesked hemgjord aroniasylt om man vill däremot. Jag har försökt styra barnen mot det ekologiska godiset, men får dessvärre erkänna mig besegrad där, lösgodiset har alltför stor dragningskraft! Fortfarande gäller ”en godisbit för varje år man är gammal”, vilket ger 5 bitar till Lukas och 8 till Oliver, alldeles lagom mycket för dem, och det brukar sällan gnällas efter mer. Det är faktiskt snarare så att man äter sina bitar med tämligen stor njutning, istället för att bara trycka i sig bit efter bit! Läsk dricks aldrig, nån gång ibland blir det festis, men annars vatten eller mjölk.

Det blir inga stora kostnader för just godis i familjen! Här är Lukas och Olivers godispåsar som ska ätas på lördag. 

Jag inser ju att jag inte kommer kunna styra barnen i all evighet, men jag kan i alla fall ge dem en bra grund att stå på, och inte ge dem fler beroenden och frestelser än de som redan finns.

Så här tänker vi i vår familj, jag vet att det skiljer sig väldigt mycket från vad de flesta tycker, men hur tänker DU?

Kokboken börjar ta form!

Nu har det äntligen hänt, jag har börjat ta tag i ”projekt kokbok”, på riktigt – vilket då innebär att jag börjat sätta ihop det material jag vill ha med i en fotobok.

Det visade sig snabbt att jag dels måste laga om vissa saker för att få bättre bilder (kladdkaka och äppelpaj tex, men vem klagar?!?!) och dels måste jag ju skriva om recepten så att det blir mer som ”riktiga” recept. Nu står det ju mer som en textmassa på en del recept, typ ”koka tills det känns mjuk, lägg i lite grönsaker”, vilket blev ganska fel i kokboksform. Sen ska den ju inte bli en kommersiell kokbok utan den ska ju mest göras för min skull och som julklapp (om jag hinner bli klar), men jag vill ju även att de kompisar som vill ha ska kunna förstå den.

En vanlig fotobok tar ju tid i sig, den här verkar ta ännu mycket mer tid – man vill ju ha en balans i sidorna (även om det blir en väldigt enkel layout) och att inte text och bilder ska hoppa runt för mycket sida för sida. Samtidigt är ju helt klart tiden jag har att lägga på detta väldigt begränsad…

Här är ett enkelt utkast av hur det ser ut nu – under arbete:

När jag börjar känna mig lite mer färdig med den så lovar jag att ”ta beställningar” till självkostnadspris för den som är intresserad. Kan ju berätta att den kommer innehålla ca 30 recept i lite olika genrers, och ha en spiralbindning så man enkelt kan ha den liggande framme när man lagar maten. Är det nån som har tankar, tips eller önskemål så säg gärna till!

Fredagsmys på riktigt

Vilken skön fredag… För det första storstädade vi huset i går, så allt är rent till helgen, och dessutom kom jag från jobbet i tid och utan den stora stressklumpen i magen – bra förutsättningar det där! Gick runt lite hemma i trädgården och småpillade lite, plockade in lite morötter, tomater och sockerärtor, känns väldigt mysigt. Jag älskar att ha en egen trädgård, det går alltid hitta nåt att göra om man vill vara ute en stund.

Älskar färgerna ute nu, och det blotta faktum att vår trädgård till stor del växt till sig lite. 

Är för övrigt väldigt nöjd med barnens altan som vi byggde förra sommaren. Tomaterna har vuxit till sig med, men det
vete katten om så många hinner mogna ordentligt innan det blir frost…

Hönorna fick hålla sig i hönsgården idag. Det har börjat bli lite färre ägg nu, ungefär 2 om dagen istället för 4. 

Nu i kväll så kan jag ju bara konstatera att ibland älskar jag den här familjen lite extra mycket, som när vi kan sitta ihop framför brasan i uterummet och äta ostbricka – allihop! Barnen äter i princip allt, det enda som ratades var grönmögelosten av Lukas, annars äter de det mesta. Äntligen något som ger utdelning, med allt kämpande för att få dem att äta den mat vi äter när de var små… Efter maten blev det lite housemusik på högsta volym och vi hade dansade loss inne i vardagsrummet. Underbara, underbara familj!!!

Vet inte så många 5- och 8-åringar som gillar sånt här, men mina gör det, och jag tycker att det är så himlans mysigt att
få sitta runt en sån här tallrik och plocka och prata tillsammans!

Plommonmarmelad med Cognac och Ingefära, Batch #2

Matmorsan var så fantastisk snäll och skänkte mig 2,5 kg plommon i veckan, varpå jag såklart gjorde plommonmarmelad på hela lasset i går! Väldigt fina och goda plommon dessutom, kommer bli en toppensats det här känner jag. Jag utgick från mitt eget recept, men ville ha en aning mer ingefärssmak, så förutom att öka delen ingefära rev jag den här gången ner det direkt med plommonen istället, vilket blev väldigt bra. Här kommer årets något modifierade recept:

Plommonmarmelad med Cognad och Ingefära, Batch #2

2,5 kg plommon, urkärnade och halverade
1 dl cognac
2 dl vatten
3-5 cm riven ingefära (stor som en tumme)
2 tsk vaniljpulver, eller en vaniljstång
8-9 dl syltsocker

Koka upp plommon, cognac, vatten, ingefära och vanilj i en stor kastrull. Låt koka under lock i ca 30 minuter, mosa till ev. större bitar antingen genom att vispa lite med en elvisp eller genom att använda en potatisstöt. Vill man ha en helt slät marmelad kan man ju också mixa den.

Tillsätt syltsockret och smaka av – jag vill ha en marmelad som är söt, men ändå fruktig och lite syrlig, så jag har inte så där jättemycket socker i. Hur mycket man vill ha är ju dels personligt och dels beroende på plommonen, så prova dig fram (dock utan att stoppa ner skeden du smakat med igen, då förstör du vaniljen). Låt det koka med syltsockret mellan 7-10 minuter, testa att lägga en liten klick på ett kallt fat i frysen nån minut för att kolla så konsistensen är som du vill ha den.

Häll upp den varma sylten på glasburkar som fått stå i ugnen på 100 grader i minst 10 minuter (så det är desinficerade) ända upp till kanten, och skruva på locket. Jag förvarar min marmelad i kylen även oöppnad, men egentligen funkar ett skafferi helt perfekt om man har det.

Grön potatis- och purjolökssoppa

Här i familjen är vi just nu mer eller mindre sjuka hela högen, med nån form av rejäl förkylning och även lite magont (verkar dock inte vara magsjuka för så dålig är ingen), så jag håller just nu på att koka ihop en snäll men nyttig soppa till oss, närmare bestämt en

Grön potatis- och purjolökssoppa

6-8 potatisar
1 stor purjolök (även det gröna)
4-6 klyftor vitlök
1 färsk broccoli
1,5 liter hönsbuljong (dvs 3 tärningar och 1,5 liter vatten)
2 dl creme fraiche
Valfritt: Extra grönt, tex några blad mangold, lite gräslök, en näve spenat eller vad du hittar hemma.

Hacka purjolöken grovt, och skala vitlöken. Fräs lökarna i lite olja tills de blir mjuka. Tillsätt sedan potatis i bitar och broccoli i bitar (även stjälken, skuren i lite mindre bitar). Häll på buljong och låt koka tills allt är riktigt mjukt.

Ta av från värmen, tillsätt ev. extra grönt och mixa med en handmixer eller i en matberedare tills det är helt slätt. Smaka av med creme fraiche och kryddor, samt ev lite citronsaft. Vill du göra den mer matig kan du tillsätta tex räkor, kyckling eller korv till, jag har bara lite hackad gräslök på min.

Snabbt, enkelt, billigt och barnvänligt (tror det är den släta konsistensen som gör den så populär).

 Dessutom perfekt att använda säsongens rot- och grönsaker till…

Vackra Vättern

Har precis landat i soffan efter en oerhört skönt stund vid Vättern med familjen. Eller stund och stund, vi har varit ute i nästan fem timmar 🙂 Efter en stressig och irriterande vecka var det skönt att få rensa huvudet och få lite frisk luft, vilket kändes som även barnen behövde. Orkar inte skriva så mycket, men bjuder på lite mobilbilder från dagen.

 Idag gjorde vi det enkelt, vi grillade korv med pinnbröd (vilket bestod av pizzadeg vi köpte på vägen) och så blev det grillad banan med choklad till efterrätt. Gött!

Heta räkquesadillas och friluftsliv

(Receptet på räkquesadillasen finns en bit ner på sidan)

Idag tittade hon fram igen, den lilla friluftsmänniskan inom mig. Hon kan inte ha haft det lätt om hon existerat tidigare, gravt förtryckt av mina övriga personligheter 😉

Idag blev det en utflykt till Skurugata, utanför Eksjö, med hela familjen (vissa mer bakis än andra). Konstigt nog så funkar det ju så oväntat bra att ha med barnen vid såna här tillfällen, till och med idag när de båda var både trötta och gnälliga, och det är väl en stor anledning till att jag verkligen börjar gilla det här. Själva skurugata är en, tja, spricka eller ravin kan man väl säga, där fick man verkligen mestadels klättra för att ta sig fram, så även om det var futtiga 3 km runt slingan så tog det oss nog lite mer än en timme att ta oss fram till grillplatsen, och då var vi faktiskt tämligen andfådda och svettiga av klättringen.
Barnen skuttade fram som små bergsgetter (medans jag hela tiden såg framför mig att de skulle snubbla, ramla och slå sönder skallen på nån av alla stenarna), och tyckte det här var den roligaste promenaden vi gått på, och förutom att den kanske var lite väl kort för att jag ska vara helt nöjd så håller jag absolut med om att det är kul att klättra fram snarare än att bara gå. 
Här kommer en liten bildkavalkad… Svårt att fånga hur brant det var dock. 
X marks the spot….

Den här gången hade vi med ved (tur det för vedförrådet där var slut) och grillade heta räk-quesadillas. Grymt bra ju, då kan man ju kombinera mitt intresse för matlagning och -foto med det här friluftsjoxet!

Det var ju grymt mycket smidigare att göra upp eld med riktigt torr ved… 
Heta räk-quesadillas

6-8 tortillabröd (beroende på storlek)
2 påsar riven mozzarella
1 stor burk färdigskalade räkor (billigaste funkar bra här!)
1 dl limesaft
1 solovitlök, riven/pressad
1 cm ingefära, riven
1 hackad chili (om barnen ska äta så lägg bara på detta på de vuxnas)
8 hackade minitomater
3-4 salladslökar i strimlor
1-6 timmar innan du ska äta:
Blanda limesaft, vitlök, ingefära, chili och en nypa salt. Häll av lagen från räkorna och lägg dem i limesaften tillsammans med tomaterna och salladslöken. 
De marinerade räkorna tog jag med i en burk, och la inte på förrän precis när vi skulle grilla. 
När du ska äta:
Strö över lite ost på en halva (om du använder stora) tortilla, lägg över en näve räkblandning (utan så mycket spad) och lägg på ytterligare lite ost. Vik ihop och grilla på en sida i taget tills brödet är gyllene och osten smält ihop till en ljuvlig, bubblande gegga… 


I morgon blir det Ullared för hela slanten, men jag längtar redan till nästa helg då jag hoppas att jag och maken åtminstone kan vandra andra delen av John Bauerleden!

Fredag i skogen

I går efter jobb och skola tog jag med hela familjen på promenad runt Dumme Mosse, med påföljande grillning. Min förhoppning var en så där idyllisk familjekväll, samlade runt en lägerkväll en tidig höstkväll. Min förväntning var dock lite mer verklighetsanknuten och jag var beredd på trötta och bråkiga barn, vilket snabbt skulle leda till en irriterad och opedagogisk mamma… Tror ni jag blev förvånad när vi faktiskt fick den där idylliska familjekvällen trots allt?!?!

Barnen knatade på, elden tog sig, maken och jag pratade och det var nästan lite … magiskt.

Framme vid grillplatsen gjorde vi upp eld, och jag gjorde i ordning korv med pinnbröd (med tanke på förberedelsetiden så tog jag det snabbaste alternativet och köpte helt enkelt pizzadeg på lokala pizzerian). Barnen byggde en liten koja och lekte med allt de kunde hitta, helt underbart!

Hade inte kunnat hoppas på en bättre fredagskväll faktiskt..